Bakgrund Produktionen och användningen av biogas har på senare tid ökat kraftigt i Sverige. Detta är mycket positivt då biogas är ett förträffligt bränsle som bidrar till att upprätthålla kretsloppet i naturen. Biogasen innehåller till största delen metan och koldioxid men även vätgas, svavelväte och kolmonoxid. Detta gör att man vid arbete i utrymmen där gas kan finnas bl.a. måste ta hänsyn till risker som brand, kvävning och förgiftning. Hanteringen av gasformiga bränslen medför alltså risker vilket gör att en hög säkerhetsnivå krävs vid arbete med biogasproduktion. Detta styrs upp i ett komplext regelsystem. Vid arbete i biogasanläggningar är det alltså av yttersta vikt att ha kännedom om, och arbeta enligt rådande lagar, förordningar, föreskrifter och normer för att undvika olyckor. I rollen som gasföreståndare har man ett extra stort ansvar avseende anläggningens säkerhet samt hur arbetet i den bedrivs. I detta huvudmoment ska eleverna erhålla de kunskaper som krävs för rollen som gasföreståndare. EX För arbetsrutiner och material se Explosionsskyddsdokument 1(7)
SÄTE 1: Säkerhetsteknik 1, 20 YH-poäng Mål och innehåll Att ge den studerande kunskap om: Energigasernas egenskaper ur ett säkerhetsperspektiv samt gällande lagar, förordningar, föreskrifter och normer vilka reglerar hantering av dessa. Gasföreståndarens ansvar och befogenheter, samt utbudet av utbildningar om intern kompetens saknas. Olika systemuppbyggnader och vilka krav som ställs på säkerhetssystem Hur driftinstruktioner och underhållsplaner upprättas samt vilka krav/behov som finns gällande riskutredningar. Hur ett klassningsdokument upprättas och dokumenteras samt hur märkning skall utföras. Kraven för tredjeparts- och egenkontroll samt hur kontrollresultatet skall dokumenteras. Hur en utrymnings- och beredskapsplan upprättas och övas, vad en riskanalys omfattar samt känna till kravet på incident/olyckstillbud samt att blankett finns på Energigas Sveriges hemsida. Uppgift för projektarbete I en kommun i Sverige har politikerna beslutat att man ska storsatsa på biogasproduktion. Kommunens reningsverk har fått se över sina möjligheter att bidra till denna satsning och en uppgraderingsanläggning är nu på gång att färdigställas. För att ytterligare öka gasproduktionen planerar man att på sikt att ta emot matavfall från storkök. Du har blivit anställd som en av två gasföreståndare för anläggningen och som er ersättare är en av reningsverkets drifttekniker utsedd. Vid anställningstillfället fick du skriva under ett dokument där det tydligt framgår vilket ditt ansvar och dina befogenheter som gasföreståndare är. Redogör för vad som står i dokumentet samt vad som gäller för din ersättare. Säkerheten för biogasanläggningen måste vara mycket hög och till dina första och mest omfattande uppgifter hör att ansvara för att följande dokument upprättas: 2(7) Driftinstruktioner samt underhållsplan ur säkerhetssynpunkt för hela gasproduktions och uppgraderingsanläggningen.
Riskutredning innehållande riskanalys och riskvärdering med avseende på metoderna GROVANALYS och HAZOP. Avseende GROVANALYSEN utgår ni från följande scenarion för hela anläggningen: - Utsläpp av oförbränd biogas/fordonsgas utomhus utan antändning - Antändning av oförbränd biogas/fordonsgas utomhus - Utsläpp av oförbränd biogas/fordonsgas inomhus utan antändning - Antändning av oförbränd biogas/fordonsgas inomhus - Antändning av biogas/fordonsgas utan inledande läckage Avseende HAZOP utgår ni från fyra parametrar (ex. flöde, tryck, temp, nivå) för rötkammaren, gasklockan och facklan samt 4 st. valfria komponenter i uppgraderingsanläggningen Total tid 2013-02-11 2013-03-15. 5 veckor Handledare Namn: Anna Berggren Tel: 073-50 200 95 e-mail: anna.berggren@nitoves.com Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project Internet Kursdokumentation/Referenslitteratur Internet http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ EGN 11, Energigasnormen BGA 2012, Anvisningar för biogasanläggningar SEK Handbok 426, Klassning av explosionsfarliga områden, områden med explosiv gas atmosfär Anvisningar för flytande naturgas, Energigas Sverige 3(7)
Anvisningar för tankstationer, Energigas Sverige http://www.energigas.se/publikationer/normeranvisningar Föreståndare för brandfarlig gas, Energigas Sverige Gassäkerhetsanvisningar (GASA) http://www.msb.se Handbok för riskanalyser, msb http://www.seveso.se/ SFS 2010:1011 Lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE SFS 2010:1075 Förordningen om brandfarliga och explosiva varor SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordningen SFS 1978:160 Lag om vissa rörledningar SFS 1978:164 Förordning om vissa rörledningar SFS 2003:778 Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:789 Förordning om skydd mot olyckor SFS 2005:403 Naturgaslag EU direktiv 94/9/ EG (Atex Produktdirektiv) 1999/92/EG (ATEX Användardirektiv) SÄIFS 1995:3 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor SÄIFS 1996:3 Föreskrifter om förbudsanslag och varningsanslag samt märkning SÄIFS 1997:3 Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor SÄIFS 1998:7 Föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare SÄIFS 2000:4 Föreskrifter om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas AFS 1995:05 Utrustningar för explosionsfarlig miljö AFS 1999:04 Tryckbärande anordningar AFS 1997:07 Gaser AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2002:01 Användning av trycksatta anordningar AFS 2003:03 Arbete i explosionsfarlig miljö AFS 2005:02 Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar AFS 2005:03 Besiktning av trycksatta anordningar AFS 2008:13 Skyltar och signaler SÄIFS = Sprängämnesinspektionens föreskrifter SRVFS = Räddningsverkets föreskrifter 4(7)
MSBFS = MSB;s föreskrifter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Gemensamma aktiviteter Introduktion, gruppbildning, föreläsningar, basgruppsmöten och ev resurstillfällen. Obligatoriska tider SÄTE 1 Dag/datum Tid Aktivitet To 13.02.14 Kl. 09.00 föreläs/basgruppsmöte To 13.02.21 Kl. 09.00 Föreläs MSB/basgruppsmöte Fr 13.03.01 Kl. 09.00 föreläs/basgruppsmöte On 13.03.06 Kl. 09.00 Redovisning/föreläs/basgruppsmöte To 13.03.14 Kl. 09.00 Prov Dokumentation och uppföljning Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidplan upprättas av gruppen. För projektbeskrivning finns en projektbeskrivningsmall som stöd. För framtagning av tidsplan (projektplan) används programvara M/S Project. Projektbeskrivning med projektplan lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Utvärdering Utvärdering sker en gång i veckan vid basgruppsmötet. Då stäms läget i projektarbetet av, med stöd av projektledarens checklista, hur inlärningen går, hur gruppens arbetssätt fungerar samt hur gruppen fungerar. En anonym kursutvärdering genomförs i anslutning till projektets slut. Projektdokumentation Individuell dagbok (loggbok) skrivs enligt mall av varje student (ej projektledaren) och mailas till handledaren efter avslutad vecka (dagen innan nästa basgruppsmöte så att handledaren har en aktuell bild av läget inför detta). Projektledaren följer upp gruppmedlemmarnas arbete och dokumenterar detta i projektledarens checklista. Projektledarens skriver också projektledardagbok, Projektledardagbok och checklista mailas till handledaren efter avslutad vecka (dagen innan nästa basgruppsmöte så att handledaren har en aktuell bild av läget inför detta). Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt. 5(7)
Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall vilken lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Planera in ett första utkast i god tid (ca en vecka innan projektslut) så att ni hinner få feedback på detta innan ni lämnar den slutliga rapporten. Gruppen redovisar också projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc. under huvudmomentets sista vecka. SÄTE1: Betygskriterier för Säkerhetsteknik 1 Individuell uppgift, betygskriterier och examination Individuell uppgift För detta projekt genomförs en individuell teoretisk uppgift. Provet kommer att baseras på såväl gruppens projektrapport som handledarnas föreläsningar. Provet genomförs i huvudmomentets sista vecka. Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna redogöra för - Energigasernas egenskaper ur ett säkerhetsperspektiv samt gällande lagar, förordningar, föreskrifter och normer vilka reglerar hantering av dessa. - Gasföreståndarens ansvar och befogenheter, samt utbudet av utbildningar om intern kompetens saknas. - Olika systemuppbyggnader och vilka krav som ställs på säkerhetssystem - Hur driftinstruktioner och underhållsplaner upprättas samt vilka krav/behov som finns gällande riskutredningar. - Hur ett klassningsdokument upprättas och dokumenteras samt hur märkning skall utföras. - Kraven för tredjeparts- och egenkontroll samt hur kontrollresultatet skall dokumenteras. - Hur en utrymnings- och beredskapsplan upprättas och övas, vad en riskanalys omfattar samt känna till kravet på incident/olyckstillbud samt att blankett finns på Svenska Gasföreningens hemsida. 6(7)
Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna: - Dra slutsatser av vilka risker som medföljer energigasernas egenskaper ur säkerhetssynpunkt. - Tolka och dra slutsatser av de lagar, förordningar, föreskrifter och normer som reglerar hanteringen av energigaser. - Dra slutsatser om vad som krävs i olika situationer avseende säkerhet i rollen som gasföreståndare. - Redogöra för olika systemuppbyggnader och bedöma vilka krav/behov som ställs på säkerhetssystem för de olika systemuppbyggnaderna. - Upprätta egenkontrollprogram, driftinstruktioner och underhållsplaner samt bedöma krav/behov avseende riskutredningar. Betyg och examination För att kvalificera för minst godkänt (G) individuellt betyg i projektets kurs/kurser krävs att den individuella insatsen i projektarbetet är godkänd (G). Denna bedömning dokumenteras och följs upp av handledaren veckovis med hjälp av projektledarens checklista samt den rapportering som sker vid de veckovisa basgruppsmötena. Om studenter missköter detta delas först en varning ut och om ingen bättring sker meddelas studenten att han är underkänd (IG) i projektets kurs/kurser. Om den individuella insatsen i projektarbetet bedöms som minst godkänt (G) görs betygssättning med utgångspunkt från de i kursplanen och i denna fallbeskrivning redovisade kriterierna för godkänt respektive väl godkänt. Resultat för individuellt skriftligt prov, skriftlig projektrapport, muntlig presentation, individuell dagbok, projektledardagbok och basgruppsarbete ligger till grund för ett sammanfattande individuellt betyg för varje studerande. Ett betyg för varje kurs. Betygskriterierna är framtagna med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygskala: VG = väl godkänd G = godkänd IG = icke godkänd Omdöme och betyg kommuniceras av handledaren efter kursens slut tillsammans med resultat från den anonyma kursutvärderingen. 7(7)