Ugglorna Säkerhetsteknik Föreståndare för brandfarlig gas

Transkript

1 Ugglorna Säkerhetsteknik Föreståndare för brandfarlig gas Rapport skriven av: Emelie Landström Jennifer Gyldén Helena Nilsson Peter Altersved Biogastekniker BG-4 Yrkeshögskolan Hallsberg

2 Innehåll Projektbeskrivning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Mål... 3 Organisation... 3 Projektplan... 4 Metod/Arbetssätt... 4 Dokumentation... 4 Sammanfattning... 4 Driftansvar Föreståndare... 4 Lämplig Föreståndare... 5 Fler än en föreståndare... 5 Föreståndarens ansvar... 5 Lagen... 5 Driftinstruktion och underhållsplan... 7 Instruktioner... 7 Driftinstruktion... 7 Driftsättningsinstruktion... 7 Underhållsplan... 8 Kontrollpunkter... 9 Processchema för lågtrycksgassystem Beskrivning av lågtrycksgassytem Flödesschema för uppgraderingsanläggningen Flödesschema beskrivning Rening och uppgradering av biogas Vad gasen renas från: Svavelväte Partiklar Siloxaner Vatten Fysikalisk absorption Klassningsplan för lågtrycksgassystem i biogasanläggning Rötkammare Kondensfälla (sluten, gassatt)

3 Gasklocka av membrantyp Fackla Klassningsplan ritning Riskutredning Riskanalys och riskvärdering med avseende på metoderna GROVANALYS och HAZOP Riskanalys Hazop Rötkammare Hazop Gasklocka Hazop Fackla Grovanalys Diskussion Projektbeskrivning Bakgrund och syfte Vi är fyra studenter som går utbildningen Biogastekniker och nu börjar vi med vårt fjärde projekt, som inbegriper huvudmoment Säkerhetsteknik Föreståndare för brandfarlig gas, där följande ingår: energigasernas egenskaper ur ett säkerhetsperspektiv samt de lagar, förordningar, föreskrifter och normer som reglerar hanteringen av dessa. Även kunskaper om hur man upprättar driftinstruktioner, underhållsplaner och klassningsdokument liksom utrymnings-och beredskapsplaner och övning av dessa. Mål Målet för projektet är att vi ska få kunskap om hur lågtrycksgas-sytemet är uppbyggt på biogasanläggningar samt hur de vanligaste uppgraderingsmetoderna för fordonsgasproduktion fungerar. Vi skall även lära oss om gasföreståndarens arbetsuppgifter samt lagstiftningen kring hantering av brandfarliga varor. Utbildningsmålen finns beskrivna i vår fallbeskrivning och de är hämtade från kursplanen för utbildningen. Organisation Projektledare är Emelie Landström. Övriga projektmedlemmar är Peter Altersved, Jennifer Gyldén och Helena Nilsson. Vi rapporterar till vår handledare Anders Magnusson 3

4 Projektplan Projektplanen har grovplanerats och redovisats i bifogad projektplan som vi har tagit fram med hjälp av M/S Project. Projektplanen utvärderas och uppdateras efter varje basgruppsmöte eller när vi finner att den inte längre stämmer med verkligheten. Metod/Arbetssätt Vi kommer att jobba enligt PBL-metoden och träffas kontinuerligt minst 1 gång i veckan utöver föreläsningstillfällena. Vi använder oss av facebook b.la som forum för dokumentation och snabb kontakt och uppföljning. Dokumentation Vi dokumenterar löpande vårt projektarbete. Vid basgruppsmöten för vi protokoll/minnesanteckningar. Vi skriver också dagbok och projektledardagbok som vi mailar till vår handledare efter arbetsveckans slut. Vi kommer att utforma vår rapport efter fastställd mall. Vi kommer också att skicka ett första utkast av vår rapport till handledaren för preliminärbedömning i så god tid att vi kan hålla vår tidsplan för den färdiga rapporten. I samband med slutredovisning av projektet har vi också förberett en muntlig presentation av vårt projekt. Sammanfattning Rapporten handlar om vad en gasföreståndare har för ansvar och arbetsuppgifter samt kunskaper om hur man upprättar driftinstruktioner, underhållsplaner och klassningsdokument. Detta innebär bl.a kunskaper om energigasernas egenskaper ur ett säkerhetsperspektiv samt de lagar, förordningar, föreskrifter och normer som reglerar hantering av dessa. Rapporten innehåller en riskutredning där det anges hur du gör en utredning och med vilka metoder exempelvis Hazop, Grovanalys mm. Läsaren skall få kunskap om hur lågtrycksgassystemet är uppbyggt på biogasanläggningar samt hur de vanligaste uppgraderingsmetoderna för fordonsgasproduktion fungerar. Driftansvar Föreståndare Inom Swedish Biogas International Lidköping AB gäller följande delegering av GASANSVARET. Det totala ansvaret enligt Förordning om Brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988: ) har delegerats till: FÖRESTÅNDARE: Gunnar Gasman 4

5 Gunnar Gasman ansvarar för säkerheten inom Swedish Biogas International Lidköping AB gashantering och har därvid tilldelats erforderliga befogenheter för upprätthållandet av ansvaret. Alla säkerhetsfrågor inom gashanteringen hanteras av föreståndaren. Vid gasföreståndarens frånvaro har ersättaren det fulla ansvaret och befogenheter för gashanteringen. Ersättaransvaret har delegerats till: ERSÄTTARE: Andre Ersman 1 Lämplig Föreståndare Tillståndshavaren tar hänsyn till följande då föreståndare utses: En lämplig föreståndare arbetar: Nära verksamheten Befinner sig i sitt dagliga arbete nära den anläggning han eller hon är föreståndare för och Har kunskap och erfarenhet enligt lagen SFS 2010:1011 om brandfarliga och explosiva varor Fler än en föreståndare En anläggning kan ha tillstånd med fler än en föreståndare Föreståndarna ska då ha OLIKA, KLART ANGIVNA ansvarsområden HELA anläggningen måste täckas men ansvarsområdena får INTE överlappa varandra. T ex. dela INTE ansvaret VID en ventil utan VID SIDAN OM. Föreståndarens ansvar Att anläggningen är utförd och drivs enligt gällande föreskrifter och villkor Att anvisningar finns för underhåll och drift av anläggningen Att anvisning för gassäkerhet finns Att klassningsplaner finns och är aktuella Att beredskapsplaner finns och är aktuella Att rutiner för olycks- och tillbudsrapportering finns Att personalen har utbildning och kompetens för förekommande arbeten och erhåller den fortbildning som behövs 2 Lagen 1 Protokoll från Swedish Biogas International. 2 Föreläsning

6 Lagen (SFS 2010 :1011) om brandfarliga och explosiva varor föreskriver att ansvaret skall delegeras från tillståndshavaren (företagsledningen) till föreståndare. En säker drift av en gasanläggning kräver en genomtänkt organisation och kompetent ledning. Lagens text. FÖRESTÅNDARE Kompetenskrav 8 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska ha den kompetens eller tillgång till den kompetens som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och varornas egenskaper. Föreståndarkrav 9 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska utse en eller flera föreståndare för verksamheten. En föreståndare har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsamhetskrav och med iakttagande av de övriga skyldigheter som följer av lagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. En tillståndshavare ska se till att en föreståndare ges de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter. Föreståndare i tillståndspliktig verksamhet med brandfarliga varor ska anmälas till 3 tillsynsmyndigheten (Räddningstjänsten). 3 SFS 2010: , 9 6

7 Driftinstruktion och underhållsplan Instruktioner Det yttersta ansvaret när det gäller drift och underhåll av anläggningen ligger på vd:n eller motsvarande. Den ansvarige ska utse en föreståndare och en driftorganisation som ska driva, underhålla, reparera och vid behov ställa av ledningssystemet på ett från skyddspunkts ändamålsenligt och betryggande sätt. Han ska även se till att personalen på anläggningen har rätt utbildningen för att kunna driva anläggningen på ett säkert sätt. Samt att han ska se till att instruktioner för drift och underhåll upprättas. De gällande instruktionerna ska alltid finnas tillgängliga vid driftcentral, kompressorstation, mät- och reglerstation och vara skrivna på svenska. Instruktionerna som finns skrivna måste innehålla komponentbeteckningar eller komponentnummer och det för att instruktionerna ska vara så tydliga så att alla berörda kan ta del och förstå. Det ska även finnas dokument för instruktioner om igångkörning/driftsättning, normaldrift, instruktioner för drift/åtgärder, som inte är normala men som kan förekomma, och slutligen avstängning om det skulle behövas. På varje anläggning bör det även finnas en brandskyddsansvarig som ansvarar för brandskyddet och dess dokumentation. Även där är det föreståndaren som ser till att anläggningen är säker och uppfyller lagstiftningens krav. Vd:ns eller motsvarandes uppgift om vad det gäller lagen om brandfarliga och explosiva varor är att utfärda delegeringar som ger föreståndarna tillräckliga befogenheter för att kunna utföra sin uppgift. 4 Driftinstruktion Syftet med en driftinstruktion är att man ska veta hur man får en anläggningsdel från att vara avställd/ny till att anläggningen är i drift. Instruktionen ska även ange hur anläggningen ska skötas under drift och beskriva de olika driftfall som kan förekomma. De delar som ska finnas med i en driftinstruktion är: Flödesschema. Klassningsplan. Stegvis beskrivning över driften i aktuellt driftfall samt de kontroller som krävs. Kriteriet för när drift ska avbrytas. Åtgärder vid fel. Driftsättningsinstruktion Anläggningsdelar som är kopplade till gassystemet har kravet att det ska finnas driftsättningsinstruktioner. Om man behöver göra ett ingrepp i gassystemet måste föreståndaren, eller en person som föreståndaren har utsett, utföra ett skriftligt arbetstillstånd om att driftsättning ska påbörjas. I arbetstillståndet ska det framgå vilka delar som ska driftsättas och vilka eventuella begränsningar det finns. De delar som ska finns i en driftsättningsinstruktion är: Flödesschema. 4 Anvisningar för biogasanläggningar BGA 2012 sida 120 7

8 Klassningsplan. Uppgift om att endast föreståndare får beordra driftsättning av anläggningens delar med brandfarlig vara. Om så behövs en beskrivning hur systemet görs inert. Stegvis beskrivning över driftsättningen samt de kontroller som ska utföras. Kriteriet för när driftsättningen är klar och uppgift om att endast föreståndaren får förklarara anläggningen driftsatt(för anläggningsdelar med brandfarlig vara). Om en biogasanläggning ska driftsättas för första gången måste det ske med största försiktighet och det är då ytterst viktigt att igångsättningen sker stegvis på ett kontrollerat sätt. Så fort ymp förs in i rötkammaren startar genast gasproduktionen vilket resulterar i att man få en explosiv blandning av syre och metan. Det ska därför finnas tydliga instruktioner för hur varje del på anläggningen driftsätts och vilka driftsfall som kan komma att uppstå vid uppstartningen. 5 Underhållsplan I en underhållningsinstruktion ska det framgå hur anläggningen ska underhållas för att förhindra oplanerade driftstopp samt även ange rutiner för åtgärder om ett oplanerat driftstopp skulle ske. Det ska även i underhållningsinstruktionen framgå omfattningen av underhållet, instruktioner för hur ett ingrepp ska göras, intervall mellan återkommande kontroll och instruktioner för utförande kontroll. Alla underhåll som utförs dokumenteras oftast genom en checklista där det framkommer hur ofta och i vilken omfattning ingående anordningar med tillhörande utrustning ska kontrolleras. Delar som ska finas med i en underhållsinstruktion är: Flödesschema. Klassningsplan. Uppgift om att endast föreståndaren för beordra underhåll på anläggningsdelar med brandfarlig vara. Stegvis beskrivning med avställning av anläggningsdel samt de kontroller som krävs. Om så behövs beskrivning hur systemet görs inert med kvävgas eller rengöring. Information om att samråd kan krävas med räddningstjänsten för vissa arbeten. Stegvis beskrivning över driftsättning av anläggningsdelar samt de kontroler som krävs. Kriteriet för när driftsättningen är klar och uppgift om att endast föreståndaren får förklara anläggningen driftsatt på anläggningsdelar med brandfarlig vara. Kraven i AFS 2001:1, systematiskt arbetsmiljöarbete, och AFS2002:1, användning av trycksatta anordningar, samt eventuella riskutredningar som behöver genomföras eller beaktas. 5 Anvisningar för biogasanläggningar BGA 2012 sida

9 Kontrollpunkter Nedan kommer exempel ges på vad som kontrolleras på en biogasanläggning. Dock måste det upprättas en underhållsplan för varje anläggning då alla ser olika ut. Ronderings blanketter är någonting som underlättar tillsynen med att göra en signatur med namn och datum för att fastställa att kontrollen är utförd och vid behov åtgärdat. Daglig kontroll Okulärkontroll av anläggningsdelar. Kontrollera om gasläcka förekommer. Kontroll efter missljud från motorer. Se till att allmän ordning och reda råder. Veckokontroll Kontroll/tömning av kondenskärl Månadskontroll Okulärkontroll av säkerhetsventiler och kärl. Okulärkontroll av belysning. Okulärkontroll av axeltätningen till omröraren i rötkammaren. Okulärkontroll av gasfläktar och gaskompressorer. Okulärkontroll av gasklocka och gaslager. Kvartalskontroll Funktionskontroll av sektionsventiler med manöverdon. Täthetskontroll av ventilspindlar, gängförband och flänsförband. Okulär-, funktions- och täthetskontroll av slangar och slanganslutningar. Funktionskontroll av gasvarnare och larm till kontrollrum. Okulärkontroll av rörledningar med avseende på korrosion och upphängningar. Okulärkontroll av tryck-, temperatur- och nivåmätningsutrustning. Kontroll av gasanalysutrustning. Funktionskontroll av syrehaltsmätare(deponigasanläggningar). Gasanalys. 6 6 Anvisningar för biogasanläggningar BGA 2012 sida

10 Processchema för lågtrycksgassystem 10

11 Beskrivning av lågtrycksgassytem Lågtrycksgassystemet börjar i rötkammaren. Rötkammaren är en gastät behållare med ett litet övertryck, ca millibar (förkortat mbar), och rötkammaren betraktas som en lågtrycksgasbehållare. Rötkammaren ska vara tydligt märkt med leverantörens namn. Vår rötkammare är gjord i betong och har epoximålats i gasutrymmet samt en bit ner i vätskedelen. För att rötkammaren inte ska bli överfull finns ett bräddavlopp. I bräddavloppet är korrosionen kraftig, så där använder vi syrafast stål. Då vårt bräddavlopp är hydrauliskt är det även försett med hävertbrytare och utformat så att gas inte kan läcka ut i atmosfären. För omrörning i rötkammaren använder vi propellrar. Det viktigt att komma ihåg att gasläckage kan ske kring axlarna se klassificeringsplanen. 7 På rötkammaren finns en säkerhetsventil, kallat ett över- och undertrycksskydd. Övertryck kan ske om gassystemet är fullt eller om ledningen är blockerad längre fram, antingen från en stängd ventil eller också från en igensättning. Undertryck kan uppkomma vid tömning av en tank. Det ska inte vara någon avstängningsventil emellan säkerhetsventilen och rötkammaren. Säkerhetsventilen leder bort gasen så att den släpps ut mer än tre meter ovanför arbetsplan och är tillverkad av syrafast stål. 8 Stängventiler är nödvändiga för att vid behov skilja olika systemdelar och de delar upp systemet i sektioner. Den här ventilen är placerad efter rötkammaren för att om nödvändigt strypa tillförseln av gas till systemet och ventilen ska kunna stängas även om det finns lite rötrest i ledningen. Den är placerad så att den lätt kan stängas om ett fel uppstår. 9 Efter stängventilen finns en anslutningsmöjlighet för påfyllnings- och evakueringsledningar, det vill säga en provtagningspunkt med möjlighet till inertgasfyllning. Inertgas (vanligen kvävgas) används för att spola bort metan vid till exempel underhållsarbeten. Anslutningspunkten har stängventil och ändpropp. Mätutrustning för provtagning ska vara ex-klassad. 10 Nästa steg är en kombinerad kondensfälla och skumfälla. Gasen som kommer ut rötkammaren är mättad med vatten, vilket kommer att kondensera då gasledningarna i regel är kallare än rötkammaren. Därför placerar man strategiskt kondensfällor vid lågpunkter i systemet för att avskilja vattnet från ledningarna. Kondensfällor ska inte släppa ut metan vid normal drift, även vid kondenstömning. Förutom att tömma kondensfällan på vatten så behöver den även rengöras då avlagringar bildas. 11 Gasklockan finns för att hålla trycket samt för att buffra gas. Gasklockan har sin egen säkerhetsventil för under/övertrycksskydd. 12 Efter gasklockan sitter tre mätare: en flödesmätare, en tryckmätare och en temperaturmätare. Flödesmätaren kontrollerar hur mycket gas som produceras och hur den utnyttjas. I anslutning till flödesmätaren är det möjligt att mäta gasens kvalitet i mängden metan, koldioxid och svavelföreningar i en provtagningspunkt. Vår tryckmätare är analog och ansluten med stängventil så 7 BGA 2012 s BGA 2012 s BGA 2012 s BGA 2012 s BGA 2012 s. 68 samt föreläsning Säkerhetsteknik, 29/1 12 BGA 2012 s

12 att den vid behov kan bytas ut utan att vi tömmer systemet på gas. Temperaturmätaren är även den analog och kan vid behov bytas ut under drift, men i stället för stängventil är den försedd med en termometerficka. 13 Efter mätarna är den obligatoriska facklan med flamspärr. Facklan finns för att bränna bort överskottsgas. Vår fackla har dold låga, främst som skydd mot elementen då detta gör lågan mindre vindkänslig. Facklan är lite mer än 3 meter hög och är placerad 10 meter från membranklockan och 5 meter från övriga byggnader. Facklan är omgiven av grus i en radie om 3 meter, är tydligt skyltad som fackla, är försedd med ett automatiskt tänd- och flamövervakningssystem, flamfälla samt kondensavledning. 14 Efter facklan sitter ett filter, och liksom mätarna är filtret försett med stängventiler på var sida för att underlätta när komponenten behöver bytas ut. Precis i slutet av lågtryckssystemet sitter en fläkt som ökar trycket på gasen (läs kap 10). Efter fläkten finns en gaskylare och en sista kondensfälla. Trycket och temperaturen mäts igen och lågtryckssystemet avslutas med en sista avstängningsventil innan uppgradering tar vid. 13 BGA 2012 s BGA 2012 s

13 Flödesschema för uppgraderingsanläggningen 13

14 Flödesschema beskrivning 1. Här kommer den inkommande rågasen från lågtryckssystemet 2. Rågasen går in i kompressorer som har 10 bars tryck. När trycket höjs så blir gasen varmare. 3. Den varma gasen går genom en kylare och en kondensfälla där vattnet sedan leds bort eller tappas ur. 4. Rågasen kommer in underifrån in i vattenskrubbern och stiger. Där duschas gasen med vatten ovanifrån. Koldioxidet som finns i gasen löser sig i vattnet och den renade gasen stiger ur toppen på skrubbern. Man kan även ha plastpluppar i skrubbern som gör att vattnet lättare tar upp koldioxiden. 5. Vattnet med koldioxid leds in i flashtanken där det mesta av resterande mängd metan avskiljs genom trycksänkning och går tillbaka till den inkommande rågasen. Vattnet leds ut till behandling eller avloppet. 6. Strippern renar vattnet från koldioxid vid ett atmosfärstryck och koldioxiden avgår sedan i gasform. Vattnet går sedan tillbaka till vattenskrubben för att rena ytterligare koldioxid. 7. Från skrubbern går den mättade metangasen till ett filter som avskiljer överflödigt vatten. Vattnet går sedan till en kondensfälla. 8. Den renade gasen är för våt och går här in i en adsorptionstork, där gasen torkas. I torkarna finns plastpluppar som absorberar vattnet och hjälper till att torka upp gasen. När tork 1 är full så går gasen över till adsorptionstork 2 där den fyller samma fumnktion. 9. Gasen torkas i adsorptionstork 2 och medan gasen är där torkar tork1 och blir redo för ny gas igen och så vidare. Från torkarna så går gas som ej uppfyller kvalitetskrav eller är fuktig från regenering av torkar tillbaka till inkommande gasen och går igenom allt detta igen. 10. Den färdiga och renade gasen går från torkarna och in genom instrument för mätning av Flöde, Metan, Koldioxid, Svavelväte och daggpunkt innan de tillsätsluktmedel och gasen går ut till tankstationen, flaket eller behållaren eller vad det nu kan vara. 14

15 Rening och uppgradering av biogas. Det spelar egentligen ingen roll vad biogasen ska användas till, utan den måste alltid renas från vatten, korrosiva ämnen eller delar som på något sätt negativt kan påverka utrustningen eller miljön. För att biogas ska kunna användas som fordonsbränsle krävs att rågasen uppgraderas så att den når kriterierna för användning av biogas ( Svensk standard SS ). 15 Rågasen innehåller till största delen av: Metan, Vatten, Svavelväte, Koldioxid, Partiklar och Siloxaner. Vid uppgradering till fordonsgas renas gasen från alla dessa delar förutom metanet. 16 Koldioxid avskiljs för att öka energiinnehållet i biogasen och metanhalten ska vara minst 97% Uppgradering av biogas har pågått sedan 1990 talet, men tekniken har både förnyats och förbättrats sedan dess 17 Det finns olika tekniker att rena gasen på och det är bland annat : Fysikalisk absorption (Vattenskrubber, som är mest vanlig just nu), Adsorption med PSA (Pressure Swing Adsorption),Kryogen seperation, Kemskrubber( för de större anläggningarna) och membranteknik som är framtidens teknologi. Längre ned i detta kapitel beskrivs hur fysikalisk absorption (vattenskrubber) fungerar. 18 Vad gasen renas från: Svavelväte Svavelväte bildas vid syrefri nedbrytning av proteinhaltigt organiskt material och ger akuta hälsoeffekter som huvudvärk, ögonirritation och andningsbesvär. Höga svavelvätehalter leder till medvetslöshet och död på grund av blodets försämrade förmåga att transportera syre och bildar en brandfarlig gasblandning med luft. Det är korrosivt vilket kan orsaka luktproblem på anläggningen och vid förbränning så bildas svaveldioxid vilket bidrar till försurning av miljön. Det är därför viktigt att svavelväte avskils från gasen. Svavelväte avskiljs i vattenskrubbteknik genom fysikalisk absorption*. 19 Partiklar Partiklar avskiljs pga att de kan förstöra gassystemen genom att de täpper igen och sliter på utrustningen. De avskiljs genom ett partikelfilter som oftast finns i början av reningsprocessen då de annars kan förstöra de kommande stegen i uppgraderingsstegen Pdf BiogasUppgradering Rapport U2013:12 ISSN-4092 sid 3 16 BGA 2012 sid Pdf BiogasUppgradering Rapport U2013:12 ISSN-4092 sid 3 18 Anders Magnusson Powerpoint BG säkerhetsteknik f1 19 Anders Magnusson Powerpoint BG säkerhetsteknik f1 & BGA 2012 sid BGA 2012 sid 79 * Fysikalisk absorption innebär att en gas löser sig eller delvis löser sig i en vätska 15

16 Siloxaner Siloxaner finns i kosmetika och pulvermat och är en typ av organisk kiselförening. Vid förbränning så kan de ge upphov till avlagringar och vilket är anledningen till avskiljning. De avskiljs genom kylning, adsorption eller absorption. 21 Vatten Biogas är fylld med oönskat vatten när den produceras. Det är oönskat pga att i kombination med svavelväte och koldioxid så bildas de syror vilket i sin tur kan orsaka korrosion. Gasen behöver således torka för att den inte ska kondensera ut på ställen i processen när temperaturen sjunker. Vatteninnehållet i gasen mäter man genom något som kallas för daggpunkt. Daggpunkt är den temperatur där biogasens fuktinnehåll motsvarar mättnad och kondensation av vatten kan börja uppträda. När trycket ökar så ökar även daggpunkten. För att undvika kondensation i ett gassystem så krävs att gasens daggpunkt vid aktuellt tryck aldrig överstiger den lägsta temperatur som råder i systemet. Den kallaste temperaturen blir det oftast i oisolerade rör som finns ovan marken. De vanligaste sätten att torka gasen på är kondenstappning, kompression och kylning, kemisk absorption, fysikalisk absorption och adsorption. Den enklaste metoden är kondenstappning där systemet har olika lågpunkter där vattnet samlas upp i olika former av behållare och där det sedan tappas ur. Nästan alla uppgraderingsanläggningar har kondenstapp eller kondensfälla som det även kan kallas, men många anläggningar kompletterar även det med andra metoder. Kompression eller kylning är ett annat sätt att torka gasen på och det innebär som det låter att genom ökat tryck eller en lägre temperatur så finns det mindre plats för vatten i gasen och en större mängd vatten avgår från gasen. Fysikalisk absorption Fysikalisk absorption innebär att en gas löser sig eller delvis löser sig i en vätska. Absorptionsmedlet renegeras vanligtvis genom vakuum och uppvärmning. På detta vis så blir det en låg daggpunkt och är en vanlig metod för koldioxidavskiljning. 22 Vattenskrubber är den vanligaste metoden och där möter komprimerad gas vatten i en såkallad skrubber eller absorptionskolonn. Rågasen duschas så att koldioxiden och svavelvätet släpper från metanet och löses i vattnet. Ju högre tryck och sjunkande temperatur ju högre löslighet. Rågasen kommer in underifrån och vattnet från toppen av kolonnen. När reningen är färdig så är gasen full med vatten och måste torkas. Detta vatten kan återanvändas genom att regenerera i en desorptionskolonn eller släppas ut i avloppet BGA 2012 sid BGA 2012 sid BGA 2012 sid 81 & Anders Magnusson powerpoint BG Säkerhetsteknik F1 16

17 Klassningsplan för lågtrycksgassystem i biogasanläggning Klassningsplanen är upprättad utifrån sidorna och 166 i Klassning av explosionsfarliga områden Områden med explosiv gasatmosfär (fjärde utgåvan), utgiven av SEK Svensk Elstandard. Rötkammare Zon 1: Zon 2: - Inuti hela rötkammaren (1) - 0,5 m kring omrörarens axelgenomföring (2) - 0,5 m ovan väl tätande, öppningsbar lucka till bräddavloppet (3) - Inuti bräddavloppsschakt (4) - 0,5 m kring bräddavloppsledningens mynning (5) - 3,0 m kring säkerhetsventilens utblåsning (7) - 1,5 m kring provtagningspunkt - 0,5 m runt manlucka (6) Kondensfälla (sluten, gassatt) Zon 1: Zon 2: - Invändigt i kondensfällan (9) - Kring avblåsningsledningens mynning (för gasfrisättning) (10) - 0,5 m kring hävertbrytare (11) - 1,5 m kring avtappningens mynning (12) Gasklocka av membrantyp Zon 1: Zon 2: Fackla Zon 2: - Inuti gasklockan (13) - 3,0 m kring ut säkerhetsventilens utblåsning (14) - 0,5 m kring dukinfästning för gashållande membran (15) - 0,5 m kring avtappningens mynning (16) - 3,0 m kring avblåsningsledningens mynning (för gasfrisättning) (17) - Mellan gashållande membran och skalskydd (18) - 0,5 m kring spindelgenomföring på automatventil (19) 17

18 Klassningsplan ritning 18

19 Riskutredning Riskidentifiering och riskvärdering med avseende på metoderna GROVANALYS och HAZOP 24 Katastrofal = Stopp Oacceptabelt=Brådskande åtgärd Oönskad=Handling/Åtgärd Acceptabel=Övervaka/Kontrollera Önskvärd=Ingen åtgärd 24 Anders föreläsning om risker 19/

20 Riskanalys Riskanalys Rötkammare Utsläpp utomhus utan antändning Sannolikhet 4 x Konsekvens 1 = Acceptabel Antändning utomhus Sannolikhet 1 x Konsekvens 1 = Önskvärd Antändning utan läckage Riskanalys Gasledning Utsläpp utomhus utan antändning Sannolikhet 2 x Konsekvens 1 = Acceptabel Antändning utomhus Sannolikhet 1 x Konsekvens 3 = Önskvärd Antändning utan läckage Sannolikhet 1 x konsekvens 0 = Önskvärd Riskanalys Rötkammarbotten Utsläpp inomhus utan antändning Sannolikhet 4 x Konsekvens 1 = Acceptabel Antändning inomhus Sannolikhet 1 x Konsekvens 1 = Önskvärd Antändning utan läckage Riskanalys Fackla Utsläpp utomhus utan antändning Sannolikhet 4 x Konsekvens 1 = Acceptabel Antändning utomhus Sannolikhet 1 x Konsekvens 3 = Önskvärd Antändning utan läckage Sannolikhet 1 x konsekvens 0 = Önskvärd 20

21 Riskanalys Gemensamma ventiler, rör mm Utsläpp inomhus utan antändning Sannolikhet 4 x Konsekvens 1 = Acceptabel Antändning inomhus Sannolikhet 1 x Konsekvens 4 = Acceptabel Antändning utan läckage Sannolikhet 1 x konsekvens 0 = Önskvärd Riskanalys Gasutlastning Utsläpp utomhus utan antändning Sannolikhet 4 x Konsekvens 1 = Acceptabel Antändning utomhus Sannolikhet 1 x Konsekvens 2 = Önskvärd Antändning utan läckage Sannolikhet 1 x konsekvens 0 = Önskvärd Riskanalys Fläkt Utsläpp inomhus utan antändning Sannolikhet 4 x Konsekvens 1 = Acceptabel Antändning inomhus Sannolikhet 1 x Konsekvens 1 = Önskvärd Antändning utan läckage Sannolikhet 1 x konsekvens 0 = Önskvärd 21

22 Riskidentifiering enligt Hazop - Rötkammare Händelse/Risk moment Orsak Konsekvens Förebyggande/ Begränsande Avhjälpande Säkerhetsrisk Processrelaterat problem Hög nivå Överfyllnad, stopp i dekanteringen Slam i gasledningen Nivåvakt, slamfälla, säkerhetsventil Manuell evakuering, stoppa inmatning Övertryck i rötkammare. Risk för kallfackling Låg nivå Läckage Luft kommer in i rötkammaren. Nivåvakt, okulär besiktning Laga läckan och fyll upp till miniminivå Slam på mark. Explosiv atmosfär i rötkammaren. Förlust av slurry, vilket ger dålig gasproduktion Felaktig evakuering Luft kommer in i rötkammaren. Nivåvakt. Kolla pumpfunktion. Noggranna instruktioner, vid manuell matning. Stoppa evakueringspump. Fyll upp till miniminivå Explosiv atmosfär i rötkammaren. Låg gasproduktion. Högt tryck Sensor fel Kallfackling Kalibrering och översyn av sensorer. Säkerhetsventil. Laga, byt ut sensor Explosiv atmosfär vid vattenlås Stopp i gasledning Kallfackling Underhåll och översyn. Säkerhetsventil. Kontrollera slamfällan och gasdomens funktion. Återställ rören i ursprungligt skick Explosiv atmosfär vid vattenlås Lågt tryck Evakuering av rötkammare Läckage av gas Gasförlust Underhåll Täthetskontroller Åtgärda brister i konstruktioner Explosiv atmosfär Låg gasproduktion Inget tryck Tom rötkammare Ingen produktion Uppstart av process Explosiv atmosfär i rötkammaren Ingen produktion Omvänt tryck Snabbt sjunkande vätskenivå i rötkammaren Vattenlåsen löser ut och suger in luft Daglig kontroll och översyn på alla berörda detaljer i anslutning till rötkammaren Åtgärda orsaken till den snabba nivåsänkningen Explosiv atmosfär i rötkammaren. Hög temperatur Fel substrat har kommit in. Minskad gasproduktion Daglig kontroll av substrat och värmemätare. Sätta igång värmeväxlare och kyla ned Dålig gasproduktion Låg temperatur Fel substrat har kommit in. Värmetillförsel fungerar ej. Minskad gasproduktion Daglig kontroll av substrat och värmemätare. Kontrollera substrat, byta samt lösa värmetillförseln. Dålig gasproduktion 22

23 Hazop Gasklocka Händelse/Risk moment Orsak Konsekvens Förebyggande/ Begränsande Avhjälpande Säkerhetsrisk Processrelaterat problem Hög nivå Stopp i ledning, sensorfel. Kalibrering och översyn av sensor Laga eller byt ut sensor. Låg nivå Läckage. Gasförlust Underhåll och täthetskontroller Laga läckan. Explosiv atmosfär Låg gasproduktion Högt tryck Stopp i ledning Kalibrering och översyn av sensorer. Säkerhetsventil. Lågt tryck Läckage Gasförlust Underhåll Täthetskontroller Åtgärda brister i konstruktioner Explosiv atmosfär Låg gasproduktion Inget tryck Ingen producerad gas Ingen produktion Uppstart av process Ingen produktion Omvänt tryck Hög temperatur Felvalt material till tak (ex svart) Explosionsrisk Underhåll, kontroller av mätare osv. Nedkylning Explosiv atmosfär Låg temperatur Svår vinter Kondens Isolering Kondensfälla 23

24 Hazop Fackla Händelse/Risk moment Hög nivå Låg nivå Orsak Konsekvens Förebyggande/ Begränsande Avhjälpande Säkerhetsrisk Processrelaterat problem Högt tryck Överproduktion av gas. Facklan hinner inte med. Mycket eld. Kontroll av gasproduktion Öppna alla säkerhetsventiler Explosiv atmosfär och brandfara kring facklan. Lågt tryck Läckage Möjlig gasläcka (farligt) Daglig kontroll och översyn av mätintstrument Laga läckan Explosiv atmosfär Hög temperatur Väldigt bra gas Brandfarligt område kring facklan Brandfarlig atmosfär Låg temperatur Dålig gas Lägre låga Kontrollera rötkammaren. 24

25 Riskidentifiering enligt Grovanalys Grovanalys bifogas i separat excelfil pga platsbrist. Diskussion Vi finner denna kurs väldigt matnyttig och innehållsrik. Den har gett breda kunskaper om en gasföreståndares roll på en biogasanläggning och vi är alla överens om att rollen tilltalar oss. Extra spännande var det att lära oss om hur man gör en riskutredning då den går att applicera på det mesta i livet. Det var mycket bra och användbart att ta med lagstiftning i kursen då den har både hjälpt oss och utvecklat oss som elever samt fått oss mer medvetna om vilka lagar som är aktuella för vår yrkesgrupp. Det var även intressant att lära sig om skillnaden mellan exempelvis normer och föreskrifter. Den här kursen finner vi allesamman som den mest roliga hittills och viktig då vi erhåller ett gasföreståndarcertifikat. 25