System för målformulering, uppföljning och utvärdering av de regionala serviceprogrammen 2010 2013
System för målformulering, uppföljning och utvärdering av de regionala serviceprogrammen 2010 2013 Info 0126
Tillväxtverket Stockholm, januari 2010 Produktion: Ordförrådet AB Info 0126 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Pär Ove Bergquist. Telefon, växel 08-681 91 00
Innehåll 1 Formulering av mål, uppföljning och utvärdering 5 1.1 Syftet med ett uppföljnings- och utvärderingssystem 5 2 En uppföljnings- och utvärderingsmodell 7 2.1 Målformulering 7 2.2 Tydliggörande vad serviceprogrammet ska förändra och på vilket sätt? 10 2.3 Definiera indikatorer 10 3 Organisation av uppföljnings- och utvärderingssystemet 12 3.1 Tider för uppföljning och utvärdering 12 3.2 Uppföljning på regionnivå 12 3.3 Nationell uppföljning av de regionala serviceprogrammen 12 3.4 Utvärdering 13 Bilagor Bilaga 1. Definitioner 14 Bilaga 2. Exempel på beskrivning av kopplingen mellan aktiviteter, resultat och effekter 15 Bilaga 3. Exempel på uppföljnings- och utvärderingsplan 17
1 Formulering av mål, uppföljning och utvärdering Detta dokument 1 beskriver ett system för målformulering, uppföljning och utvärdering av de regionala serviceprogrammen. Systemet är i första hand ett stöd till länsstyrelsernas, självstyrelseorganens eller samverkansorganens handläggare som är involverade i arbetet med de regionala serviceprogrammens framtagande, utveckling, uppföljning och utvärdering. Oavsett inriktning eller omfattning på länens regionala serviceprogram ska utfall, resultat och effekter av ingående prioriterade områden följas upp och utvärderas. Ambitionsnivå och omfattning kommer dock att variera beroende på servicefrågornas omfattning i respektive län. Tillväxtverket ansvarar för riktlinjer och uppföljning av de regionala serviceprogrammen som utarbetas och genomförs av länsstyrelser samt i förekommande fall regionala samverkansorgan eller självstyrelseorgan. (Regionförbundet Kalmar län, Västra Götalandsregionen, Region Skåne) 1.1 Syftet med ett uppföljnings- och utvärderingssystem Att göra kontinuerliga uppföljningar och att genomföra utvärderingar av de regionala serviceprogrammen kräver ett enhetligt arbetssätt och ett systematiskt förhållningssätt till lärande. Syftet är kortfattat att: Skapa enhetlighet och jämförbarhet mellan länen. Därmed blir det också möjligt att presentera en övergripande och sammanfattande bild över såväl pågående som avslutade insatser inom programmen. Skapa ett konkret verktyg för servicehandläggare i länen samt ett stöd för hela processen. Fokusera på effekter. På så vis kan vi utveckla nya, och förbättra pågående, insatser. Fokus på effekterna Syftet med de regionala serviceprogrammen är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv samt att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Programarbetet ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska även uppmärksammas och uppmuntras. I likhet med många andra offentliga verksamheter ställs ökade krav på att redovisa resultat och effekter av den verksamhet som genomförs. 1 Dokumentet bygger på publikationen: NYTTA Nuteks system för uppföljning och utvärdering, Nutek 2007, Infonr 001-2007. 5
Lärande och utveckling Ett lärandeperspektiv inom serviceprogrammen är en förutsättning för att utveckla nya och befintliga insatser. Det förbättrar också möjligheterna till samverkan med andra program, så som Regionala utvecklingsstrategier (RUS/RUP), Regionala tillväxtprogram(rtp), Landsbygdsprogrammet och de regionala strukturfondsprogrammen. 6
2 En uppföljnings- och utvärderingsmodell Nedan presenteras en modell för uppföljnings- och utvärderingssystem. Modellen bör tillämpas på samtliga regionala serviceprogram. Men beroende på programmens karaktär och storlek kommer ambitionsnivå och omfattning att variera. Beroende på hur långt respektive län hunnit i utformningen av sitt program när denna modell presenteras kan underlaget vara mer eller mindre relevant. För att Tillväxtverket ska kunna sammanställa länens uppföljningar årligen krävs dock att länen anger tydliga/mätbara mål i programmen. Uppföljnings- och utvärderingsmodellen består av tre moment: planering, uppföljning och utvärdering. De tre momenten kan betraktas som avgränsade och självständiga delar. Från ett lärandeperspektiv är det emellertid centralt att integrera de enskilda delarna till en helhet. I planeringen ingår att formulera och fastställa tydliga mål för samtliga insatsområden och att tydliggöra vad insatserna ska förändra och på vilket sätt. Indikatorer ska definieras för att säkerställa att en ändamålsenlig och resultatinriktad uppföljning kan genomföras. Redan i planeringsmomentet bör en uppföljnings- och utvärderingsplan upprättas. (se exempel i bilaga 3) Även det andra momentet, uppföljning, genomförs för samtliga insatsområden. Målsättningen är att uppföljningen ska ge en god bild av såväl genomförandet av aktiviteter som uppnådda resultat under tiden insatsen pågår. Utvärdering är den sista delen, men bör ingå redan i den ursprungliga planeringen. Ett behov av utvärdering kan även uppstå under en pågående insats eftersom den är ett strategiskt verktyg för att identifiera samband och effekter. 2.1 Målformulering Grundprincipen bakom ett systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete är att målet med programmet ska utgöra utgångspunkten för såväl programmets upplägg som planeringen av uppföljningsarbetet. Det är därför viktigt att målformuleringen är väl genomtänkt och genomarbetad. Mål delas oftast in på olika nivåer och skapar på det sättet en målstruktur. Exempel på målstruktur för ett regionalt serviceprogram illustreras i figur 1. Målstrukturen är beskriven från en övergripande nivå till insatsnivå. Inom uppföljnings- och utvärderingssystemet är det däremot endast mål på insatsnivå som följs upp och mäts. Överst i målstrukturen återfinner vi syftet med serviceprogrammet. Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Detta ska enligt riktlinjerna för regionala serviceprogram uppnås genom satsningar på bl.a. tillgänglighet till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till 7
service för personer med funktionsnedsättning. Även samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska uppmärksammas. Under syftet finns serviceprogrammets övergripande mål. Här har vi angett ett exempel från Norrbottens län; att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd. Alla insatser som bedrivs inom ramen för serviceprogrammet ska bidra till att uppfylla det övergripande målet samt syftet. Det sista steget i målstrukturen är insatsspecifika mål. Dessa mål är i sin tur uppdelade på tre nivåer: effektmål, resultatmål och aktivitetsmål. Det är viktigt att målen på insatsnivån är konkreta och har en tydlig koppling till vad insatsen ska åstadkomma. Vid sidan av målformuleringen bör man arbeta med indikatorer som på ett relevant sätt kan mäta målen. Indikatorer beskrivs mer utförligt i avsnitt 2.3. Figur 1 Exempel på målstruktur i ett regionalt serviceprogram Serviceprogrammets syfte Bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd Serviceprogrammets övergripande mål (exempel) Skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå inom rimliga avstånd Exempel: Insatsområde A Tillgänglighet till drivmedel Exempel: Insatsområde B Tillgänglighet till dagligvaror Exempel: Insatsområde C Samordnade lösningar, kommersiell och offentlig service Exempel: Insatsområde D Stärka det lokala näringslivet Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål Effektmål Resultatmål Aktivitetsmål Indikatorer Indikatorer Indikatorer Indikatorer De tre målnivåerna på insatsnivå skiljer sig åt med avseende på när i tiden de förväntas uppnås samt vilka möjligheter insatsen har att direkt påverka målen. Nedan följer en beskrivning av respektive målnivå. 8
Aktivitetsmål Aktivitetsmål är mål för de aktiviteter som genomförs inom insatsen. Exempel: Insats A: X antal beviljade investeringsstöd för alternativa drivmedel. Insats B: X antal mentorsinsatser för skapande av attraktivare dagligvarubutiker. Insats C: X pilotprojekt för samordnade transporter Insats D: X antal informationsinsatser om lokal upphandling för företagare och kommunala tjänstemän. Resultatmål Resultatmål är ett resultat av en insats. Resultatmålet är ofta uppdelat på resultat av olika aktiviteter. Resultatmålet beskriver vad insatsen har lett till. Exempel på ett resultatmål: Insats A: Ökning av antal drivmedelsstationer med alternativa drivmedel. Insats B: X % av kunderna upplever en attraktivare butik. Insats C: Kommuner upplever fler samordnade transporter. Insats D: X % av deltagarna upplever att de fått ökad kunskap i lokal upphandling Ett resultatmål ligger oftast inte helt och hållet inom insatsens kontroll. Insatsen bör dock ha stora möjligheter att påverka förutsättningarna för att uppnå resultatmålet. Effektmål Effektmål är direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av en insats. Ett effektmål kan svara på frågan: Vad vill man uppnå med insatsen? Vad vill man åstadkomma eller förändra? Exempel på ett effektmål: Insats A: Ökad tillgänglighet till drivmedelsstationer. Insats B: X % av butikerna som fått stöd har ökat sin ekonomiska omsättning. Insats C: Lägre transportkostnader för medverkande företag. Insats D: Ökad andel av lokal upphandling i länets kommuner. Effektmålen kan definieras på både kort och lång sikt. Effektmål på kort sikt kan mäta måluppfyllelsen under en pågående insats. Effektmål som ligger långt fram i tiden kan inte mätas förrän några år efter en insats är avslutad. Effektmålen ligger utanför insatsens direkta kontroll. 9
2.2 Tydliggörande vad serviceprogrammet ska förändra och på vilket sätt? Nästa aktivitet i planeringen är att tydliggöra vilken form av förändring eller utveckling som programmets insatser ska leda till, och på vilket sätt. Beskrivningen ska förklara den tänkta kopplingen mellan resurser, genomförda aktiviteter, uppnådda resultat och effekter. Med fördel används en flödesbild som visas som exempel i bilaga 2. Med resurser avses såväl personella som ekonomiska resurser. Aktiviteter är de konkreta verksamheter som genomförs inom programmet. Det kan till exempel handla om utbildningar, seminarier eller möten. De olika aktiviteterna kommer sedan att resultera i olika utfall. Utfall kan vara X antal kursdeltagare, X antal möten och så vidare. Resultatet i sin tur avser vad utfallet har lett till, exempelvis att utbildningen för företagaren medförde ökad kompetens eller ökat samarbete mellan deltagande företag. Effekten är kopplad till den långsiktiga förändringen, som exempelvis ökad ekonomisk omsättning bland de deltagande företagen. 2.3 Definiera indikatorer I planeringen ingår slutligen att definiera och fastställa indikatorer. Indikatorer är ett verktyg för att mäta programmets aktiviteter och måluppfyllelse. Indikatorer ska därför utformas utifrån de mål som har definierats. Indikatorerna ska mäta måluppfyllelse för programmets aktivitets-, resultat- och effektmål. Nedan följer definitioner av, och exempel på indikatorer. Aktivitetsindikatorer avser utfall för de aktiviteter som gjorts inom insatsen, exempelvis: Antal genomförda investeringar. Antal medverkande butiker inom insatsen. Antal projekt. Antal genomförda seminarier. Resultatindikatorer avser resultat av en insats. Resultatindikatorerna är ofta uppdelade på resultat av olika aktiviteter, exempelvis: Antal drivmedelsstationer med alternativa drivmedel jämfört med utgångsläget. Andel kunder som upplever en attraktivare butik. Ökning av antalet samordnade transporter. Andel företag som anser att deltagandet i seminarierna har lett till ökad kompetens. 10
Effektindikatorer avser de direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av en insats. Effekterna kan uppstå med en viss tidsförskjutning men har ändå en koppling till insatsen, exempelvis: Genomsnittligt avstånd till närmaste drivmedelsstation i länet. Ekonomisk omsättning i medverkande butiker. Transportkostnader för medverkande företag. Andel lokal upphandling i medverkande kommuner. 11
3 Organisation av uppföljningsoch utvärderingssystemet Tabell 1 Organisation av uppföljnings- och utvärderingssystemet Moment Aktivitet När Av vem Planering - Målformulering - Tydliggörande av vilken förändring som programmet ska leda till - Definiera indikatorer - Upprätta en uppföljnings och utvärderingsplan Vid framtagandet av det regionala serviceprogrammet LST/RSO/KSO i samverkan med regionalt partnerskap Uppföljning Årligen LST/RSO/KSO (Rapporteras till Tillväxtverket som gör nationell uppföljning) Utvärdering Vid halva programtiden samt efter avslut LST/RSO/KSO externt upphandlad konsult + Tillväxtanalys(nationell) 3.1 Tider för uppföljning och utvärdering Det är viktigt att ange när uppföljningar ska göras och av vem, alltså en tidsplan och ansvarsfördelning. Ett exempel på en uppföljningsoch utvärderingsplan med Norrbottens serviceprogram som utgångspunkt finns i bilaga 3. 3.2 Uppföljning på regionnivå Uppföljningen av de regionala serviceprogrammen genomförs av respektive länsstyrelse/ självstyrelseorgan/samverkansorgan. Målsättningen är att uppföljningen ska ge en god bild av såväl genomförandet av aktiviteter som uppnådda resultat under tiden insatsen pågår. Den löpande uppföljningen som görs inom programmet bör kontinuerligt rapporteras till partnerskapet för programmet. En uppföljning per år ska genomföras. 3.3 Nationell uppföljning av de regionala serviceprogrammen Tillväxtverket har ett ansvar för att årligen lämna en nationell sammanställning av arbetet inom serviceprogrammen till Näringsdepartementet. Uppföljningen innehåller en strukturerad sammanfattning över arbetet samt utvecklingen i samtliga regionala serviceprogram och en indikation om resultat. Rapporteringen kommer dels att bygga på Tillväxtverkets egna undersökningar och dels på resultat från länens uppföljningar och utvärderingar. Ett systematiskt upplägg ska möjliggöra jämförelser avseende utfall och resultat mellan länen. Detta skapar en möjlighet att jämföra effekter och resultat mellan serviceprogrammen. Vilka insatser går bra/mindre bra? Vilka insatser kräver förändringar? Syftet med den nationella uppföljningen är att ge en sammanfattande bild över serviceområdets utveckling och status i landet. Uppföljningen bygger på vad som görs inom uppföljnings- och utvärderingssystemet. Det innebär att en bristfällig uppföljning, effekt- eller utvärdering på länsnivå skapar sämre förutsättningar för en bra nationell uppföljning. Rapporteringen kan sägas vara redovisningen av uppföljnings- och utvärderingssystemet. 12
3.4 Utvärdering Ansvar för utvärderingar ligger på programnivå hos respektive ansvarig länsstyrelse/ självstyrelseorgan/samverkansorgan. På nationell nivå ligger ansvaret på Tillväxtanalys. Alla genomförda utvärderingar ska rapporteras till respektive regionalt partnerskap och Tillväxtverket. 13
Bilaga 1 Definitioner Insats Insats är ett sammanfattande begrepp för olika prioriterade områden, projekt, finansiella stöd eller annan verksamhet som direkt vänder sig till individer, företag eller organisationer. Uppföljning En uppföljning fokuserar på frågan vad som har hänt inom en viss insats. En uppföljning kan variera i omfattning. En uppföljning utgår från kostnader och aktiviteter. Uppföljningen innehåller även en bedömning och beskrivning av insatsens resultat. Hur många produkter har utvecklats? Har deltagare fått en ökad kunskap genom insatsen? Utvärdering En utvärdering svarar på frågan varför det har hänt. Utvärderingar avser ofta en efterhandsbedömning av utfall, resultat och effekter. En utvärdering kan även genomföras under en pågående insats. Utvärderingen kan dessutom fokusera på organisation, genomförande och förvaltning. Indikator En indikator är data (information) som valts ut och/eller sammanställts för analyser och åskådliggörande av förändringar. En indikator ska vara tydligt definierad och avgränsad. Inom uppföljnings- och utvärderingssystemet används indikatorer dels för att mäta måluppfyllelse, dels för att mäta insatsens utveckling och resultat över tid. 14
Bilaga 2 Exempel på beskrivning av kopplingen mellan aktiviteter, resultat och effekter Exemplet bygger på innehållet i Regionalt serviceprogram för Norrbottens län. 15
16
Bilaga 3 Exempel på uppföljnings- och utvärderingsplan Exemplet bygger bland annat på innehållet i Regionalt serviceprogram för Norrbottens län 2010 2013. Diskussion har förts med länsstyrelsen i Norrbotten. Textinnehållet är framtaget av Tillväxtverket och utgör inte slutgiltigt dokument för Norrbottens län. 1 Information om programmet Beskriv bakomliggande problem/ kontext som är anledningen till att vi driver programmet. Problembild Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden 2010-2013. Regeringen konstaterar att det pågår en försämring av tillgängligheten till kommersiell och offentlig service i landet. En fungerande service är en förutsättning för utvecklingen i gles- och landsbygdsområden. Nedan sammanfattas den analys som gjorts i serviceprogrammet. För fullständigt innehåll se serviceprogrammet. Befolkningsutveckling Norrbottens län är glest befolkat. Länet har under de senaste åren haft en minskande befolkning som främst beror på låga födelsetal och låg inflyttning i kombination med länets åldersstruktur. Det är främst i länets fjäll- och inlandskommuner som befolkningsutvecklingen har varit negativ. En åldrande befolkning tillsammans med länets storlek gör att höga krav ställs på en fungerande offentlig och kommersiell service till medborgare och näringsliv för en fortsatt tillväxt och utveckling i gles- och landsbygd. Dagligvaror I Norrbottens gles- och landsbygd finns idag 43 dagligvarubutiker. Flertalet byar i länet har inte längre tillgång till någon dagligvarubutik. Orsaker till butiksnedläggningar i länet är bland annat att människor har flyttat in till tätorter, önskemål om ett bredare sortiment och en ökad arbetspendling. Förutom detta påverkas butikerna ute i gles- och landsbygden av det geografiska läget genom att fraktkostnaderna är så höga vilket medför att lönsamheten minskar. Drivmedel Under de senaste åren har det skett stora förändringar vad gäller drivmedelsstationer. Nya lagar, oljebolagens nedläggningar av stationer och uppsägning av avtal med återförsäljare har inneburit att hela marknaden är under omstrukturering. I länets gles- och landsbygder finns 45 drivmedelsstationer. Mycket tyder på att flera av dessa drivmedelsstationer kommer att försvinna under de närmsta åren med anledning av ovanstående. Detta kommer få negativa konsekvenser för boende och företag som verkar i området. 17
Infrastruktur Den bristfälliga standarden på delar av vägnätet i länet leder till högre transportkostnader och konkurrensnackdelar för länets företag, vilket hämmar länets utveckling. Det försämrar även möjligheterna till att utveckla framtida näringsgrenar. Flertalet kommuner har satsat på att bygga ut bredbandsnät som baseras på kopparnätet och i länet bedrivs idag bland annat skolutbildning och sjukvård via bredband som är baserat på kopparnät. En avveckling av olönsamma kopparnät skulle innebära att bland annat dessa tjänster skulle försvinna. Krav har kommit från såväl kommuner, Post- och telestyrelsen med flera att berörda abonnenter ska erbjudas en ny tjänst där telefoni, SOS Alarm, trygghetslarm och bredband ska fungera och att samtliga aktörer ska få en acceptabel förberedelsetid för avvecklingen av den gamla tekniken. Grundläggande betaltjänster Under 2008 avvecklades Svensk kassaservice som tidigare via lantbrevbärare gav gles- och landsbygdens invånare och företag möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna innebar en viktig service för allmänheten och näringslivet och var även en viktig personlig service för äldre och funktionshindrade. De invånare som bor avsides utan tillgång till bil, har blivit helt avskurna från betaltjänstservicen. Beträffande servicen för företagares dagskassehantering har den servicen försvunnit inom lantbrevbärarservicen. För företagare i fjällvärld och glesbygd innebär det problem med kontanthanteringar samt osäkerheter med värdetransporter i egen regi. Post- och paketservicen har under en tid ingått i butikernas serviceutbud. Nedläggningen av dagligvarubutiker innebär att tillgången till denna service försämras eller försvinner helt från orter. Offentlig service Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till kommersiella grunder. I samband med denna förändring finns inte längre samma förutsättningar för invånare på glesoch landsbygd att ta del av denna service då etablerande av kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går med vinst. En förutsättning att möjliggöra för gles- och landsbygden att ta del av denna service är att skapa samverkanslösningar med ekonomiska förutsättningar som möjliggör för aktörerna att bedriva sådan service även i dessa områden. Ange programmets syfte. Varför finns programmet? Vad vill vi förändra? Syfte Det Regionala serviceprogrammet för Norrbottens län syftar till att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer långsiktigt utveckla och främja tillgången till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygden. Utgångspunkten för programmet är service som tillväxtfaktor i gles- och landsbygd. Det regionala servicepro 18
grammet ska vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service. Beskriv kortfattat idén bakom programmet. Hur är tanken att man ska arbeta i programmet för att åstadkomma avsedd förändring? Program/insatsidé Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. När det gäller insatsområden har programmet avgränsats till att främst omfatta insatser inom den kommersiella servicen samt service som kan stärka dessa serviceslag som exempelvis apoteksvaror, post, systembolag och grundläggande betaltjänster. Stora förändringar håller dock på att ske där en större del av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell service. Samverkansinsatser mellan den offentliga och kommersiella servicen är därför av stor vikt för länets utveckling. Målgrupp I första hand riktar sig programmet till företag eller föreningar som driver dagligvarubutiker och drivmedelstationer Resurser De huvudsakliga medlen för programmet förutsätts komma från kommuners, övriga organisationers och företags ordinarie budget. Utöver detta kan särskilt stöd utgå genom förordningen för stöd till kommersiell service, regionala projektmedel, landsbygdsprogrammet inklusive Leader samt tillväxtverket. Finansiering via regionala projektmedel är möjlig i den mån insatserna överensstämmer med prioriterade tillväxtområden och tillväxtfrämjande förutsättningar i det regionala tillväxtprogrammet (gäller främst åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden). De medel som Länsstyrelsen förfogar över består främst av stöd till kommersiell service (xx kr) samt regionala projektmedel (xx kr). Ut över dessa medel har Länsstyrelsen tilldelats x,x mkr i särskilda medel 1 för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder. Tidsram 2010 2013 Ansvar för genomförande Länsstyrelsen Norrbottens län med förankring i länets regionala partnerskap bestående av x, y, z... 1 Regeringsbeslut (N2008/6732/RT). Bidragen ska användas till utökade insatser i länen för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder. Insatserna ska i första hand riktas mot att stärka tillgången till drivmedel. Bidragen ska även användas till insatser som samordnar olika typer av service för att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varuförsörjningen. Bidragen kan också användas för att stärka serviceinriktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. 19
Vad ska programmet förändra och på vilket sätt? Varje program/insats syftar till att skapa någon form av förändring eller utveckling. För att utforma ett effektivt program/insats krävs en tydlig idé om vad som ska förändras, på vilket sätt och inom vilka tidsramar. Detta görs genom att beskriva logiken mellan de effekter och resultat som man vill uppnå och de aktiviteter som dessa förutsätter. Arbetet börjar med att definiera syfte och målgrupp för programmet/ insatsen. Därefter diskuteras vilka effekter och resultat programmet/ insatsen ska uppnå. När effekter och resultat är definierade diskuteras vilka aktiviteter som krävs för att genomföra programmet/insatsen och för att uppnå målen. Beskrivning av kopplingen mellan syfte, effekter, resultat och aktiviteter kan med fördel ritas som en figur (se bilaga 2) Genom att beskriva kopplingarna underlättas kommande uppföljning och utvärdering av programmet. Målet är att beskriva vilka resultat och effekter genomförda insatser har haft på utvecklingen av tillgång till kommersiell och offentligservice för medborgare och företag. 2 Mål och indikatorer I de tre följande underrubrikerna anges programmet/insatsens mål och indikatorer utifrån de utfall, resultat och effekter som beskrivits i avsnitt 1.1 och bilaga 2. De mål som formuleras skall vara tydliga, mätbara, realistiska och tidsbestämda. Indikatorer är variabler som används för att mäta målen. Indikatorerna består av information som valts ut för att visa programmet/ insatsens verkan. För varje mål och indikator finns det utrymme för definition och källa. I kolumnen källa anges varifrån vi får information/ mätning av indikatorn. Kolumnen definition används vid behov. Genom satsningar på prioriterade aktiviteter i utpekade insatsområden ska ett antal mätbara delmål uppfyllas. Uppföljning och utvärdering av dessa delmål ger vägledning om det övergripande målet uppnås och en övergripande bild av utvecklingen i länet samt om det sker en förändring av servicen i gles- och landbygden i länet. Aktivitetsmål och indikatorer Aktivitetsmål är mål för de aktiviteter som genomförs inom programmet/insatsen. Aktivitetsmålet går ofta både att direkt styra och kontrollera inom ramen för programmet/insatsen. Exempel på aktivitetsmål: Minst 25 studenter deltar i utbildningen, omkring 20 projekt ska beviljas finansiering Exempel på aktivitetsindikator: Antal studenter som deltar i utbildningen, antal projekt som beviljats finansiering 20
Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Definition Källa Samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service Stödja lokala initiativ X antal pilotprojekt för samordnade transporter X antal insatser för ett breddat utbud av service vid befintliga serviceställen X antal informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service X antal seminarier för att förmedla erfarenhet och kunskap om lokala initiativ X antal projekt för att stötta offentliga, privata och ideella aktörer att i samverkan arbeta fram och tillämpa lokalt anpassade lösningar kring tillgången av olika serviceslag Antal projekt Antal insatser/projekt Antal genomförda seminarier/träffar Antal nyhetsbrev/artiklar etc Antal genomförda seminarier/träffar Antal nyhetsbrev/artiklar etc Antal insatser/projekt Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade X antal mentorsinsatser avseende tillgänglighetslösningar av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer X antal beviljade investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer Antal genomförda seminarier/träffar Antal butiker/stationer som genomgått mentorstöd Antal genomförda investeringar Säkra tillgången på drivmedel X st projekt för att främja lokalt anpassade lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjningen. X antal beviljade investeringsstöd för drivmedel X antal beviljade investeringsstöd för alternativa drivmedel Antal projekt Antal genomförda investeringar Antal genomförda investeringar Säkra tillgången på livsmedel X antal mentorsinsatser för skapandet av attraktiva butiker X antal beviljade investeringsstöd för dagligvarubutiker Antal mentorsinsatser till dagligvarubutiker med syfta att skapa attraktivare butik Antal genomförda investeringar Stärka det lokala näringslivet X antal kompetensutvecklings- och informationsinsatser inom lokal upphandling (företagare/kommunala tjänstemän) X antal insatser/pilotprojekt för att främja lokala initiativ inom social ekonomi X antal insatser för att lösa företagens behov av betaltjänster/ dagskassehantering i fjällnära områden Antal seminarier/träffar Antal projekt/insatser Antal projekt/insatser 21
Resultatmål och indikatorer Resultatmålet är ofta uppdelat på resultat av olika aktiviteter. Resultat är den förändringen som har skett hos målgruppen efter att en aktivitet har genomförts. Resultat ligger inte helt och hållet inom programmet/insatsens kontroll. Däremot bör programmet/insatsen kunna påverka förutsättningarna för att uppnå resultatet. Exempel på resultatmål: Samtliga kursdeltagare har fått kunskap om eget företagande, 30 produkter har utvecklats. Exempel på resultatindikator: Antal deltagare som har fått kunskap om eget företagande, antal produkter som har utvecklats. 22
Resultatmål Resultatindikator Definition Källa Samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service Kommuner/servicegivare som upplever fler samordnade transporter X antal servicepunkter som blir varaktiga X % av deltagarna anser att de fått erfarenheter om hur goda samverkanslösningar skapas Andel av servicegivare som upplever att samordnade transporter har ökat Ökad omsättning hos berörda serviceställen Andel av deltagare vid seminarier som anser att de fått erfarenhet om hur samverkanslösningar skapas Enkät till kommuner och servicegivare Enkät till medverkande företag Enkät till deltagare Stödja lokala initiativ X % av deltagarna anser att de fått värdefull kunskap om lokala lösningar X antal lokalt anpassade lösningar i drift Andel av deltagare som anser att seminarier bidragit till värdefull kunskap Antal lokalt anpassade lösningar som är i full drift 1 år efter stöd Enkät till deltagare Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade X % av stödmottagarna/deltagarna anser att de fått värdefull kunskap om tillgänglighetslösningar Andel av stödmottagarna som anser att stödet haft avgörande betydelse för investeringen Andel av servicegivarna som upplever att mentorsinsatserna bidragit till värdefull kunskap om tillgänglighetslösningar för personer med funktionsnedsättning. Antal stödmottagare av totalt antal beviljade stöd Enkät till servicegivare som erhållit mentorsstöd Enkät till stödmottagare Säkra tillgången på drivmedel Minst X st drivmedelsstationer i gles och landsbygd Ökning av andelen drivmedelsstationer med alternativa drivmedel med X % Antal drivmedelsstationer i gles och landsbygd. Jmf utgångsvärde Andel drivmedelsstationer med alternativa drivmedel i gles och landsbygd jämfört med utgångsläget Säkra tillgången till livsmedel X % av kunderna upplever en attraktivare butik Minst X st dagligvarubutiker i gles och landsbygd Andel av kunderna i butiker som erhållit mentorstöd som upplever en attraktivare butik Totalt antal dagligvarubutiker i glesoch landsbygd. Jmf utgångsvärde Enkät i butiker Stärka det lokala näringslivet X % av deltagarna upplever att de fått ökad kompetens i lokal upphandling Fler kooperativ inom serviceområdet Företagen har fått minskade problem med kontanthantering Andel av deltagare som upplever att de fått ökad kompetens lokal upphandling Antal kooperativ som startat bedriver verksamhet inom kommersiell och offentlig service Andel av företagen som anser tillgången av betalservice/ dagskassehantering har förbättrats. Enkät till deltagare efter utbildningstillfälle Enkät 23
Effektmål och indikatorer Effektmål är de direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av programmet/insatsen. Effektmålen kan definieras på både kort och lång sikt. Effektmål på kort sikt kan mätas under ett pågående program/insats. Effektmål som ligger långt fram i tiden kan inte mätas förrän några år efter ett program/insats är avslutat. Effektmålet ligger utanför programmet/insatsens direkta kontroll. Exempel på effektmål: 80 procent av kursdeltagarna har blivit mer positiva till eget företagande, 80 procent av de deltagande företagen anser att de har ökat sin konkurrenskraft Exempel på effektindikator: Andel kursdeltagare som har blivit mer positiva till eget företagande, andel deltagande företag som anser att de har ökat sin konkurrenskraft genom att delta i programmet 24
Resultatmål Resultatindikator Definition Källa Samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service Lägre transportkostnader i medverkande företag X antal servicepunkter som blir varaktiga Nya initiativ till samverkanslösningar/ nya pilotprojekt Minskade kostnader Antal servicepunkter Antal initiativ som leder till nya insatser för ett breddat utbud av servicetill nya pilotprojekt Enkät Servicefakta Stödja lokala initiativ Medborgare och företag i aktuellt område upplever att tillgängligheten till service har ökat Andel som tycker att tillgänglighet till service har ökat Enkät Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade Ökad tillgänglighet för funktionshindrade Ökad andel tillgänglighetsanpassade butiker/ drivmedelsstationer Andel av personer med funktionsnedsättning Andel tillgänglighetsanpassade serviceställen Enkät intresseorganisationer Säkra tillgången på drivmedel Genomsnittligt avstånd till närmaste drivmedelsstation max X km Servicefakta Tillväxtanalys Säkra tillgången på livsmedel X % av butikerna som fått stöd har ökat sin omsättning. Genomsnittligt avstånd till närmaste dagligvarubutik max X km Ökad omsättning (kkr) Enkät Servicefakta Tillväxtanalys Stärka det lokala näringslivet Ökad andel av lokal upphandling i kommunerna Bromsa den negativa utvecklingen inom offentlig service Företag i berörda områden har högst X km till närmaste ställe att lämna dagskassa Uppskattning andelen lokal upphandling Bedömning av kommunerna Avstånd(km) till närmaste dagskasseinlämning Enkät till kommuner Servicefakta? 25
3 Horisontella perspektiv Under denna rubrik beskrivs hur de horisontella perspektiven Jämställdhet Mångfald Miljö integreras i programmet och uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Hur har insatserna anpassats till olika målgruppers behov, särskilt behov hos kvinnor respektive utrikesfödda män och kvinnor, samt hur insatserna når dessa grupper. Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till jämställdhet. Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till integration och mångfald. Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till miljö. Förhållningssätt till jämställdhet Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till jämställdhet. Enligt Länsstyrelseinstruktionen ska länsstyrelserna integrera jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor. Insatser som gäller tillgänglighet till kommersiell och offentlig service ska utgå från kvinnors och mäns levnadsmönster så att service och resurser anpassas efter både kvinnor och mäns villkor och behov. I samråd med myndigheten Tillväxtanalys framhålls behovet av ett jämställdhetsperspektiv i såväl statistik som analyser. Serviceprogrammets insatser ska bedrivas så att kvinnor och män får del av åtgärderna på samma villkor. Vid fördelningen av stöd till lokala utvecklingsgrupper och projekt ska jämställdheten utgöra en bedömningsgrund. En insats som kan göras är att mäta detta i uppföljningen av de regionala serviceprogrammen. Förhållningssätt till integration och mångfald Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till integration och mångfald. Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla alla invånare, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. De senaste åren har landsbygden uppmärksammats i ett flertal utredningar kopplat till invandrares boende, arbete och levnadsmönster i Sverige där det finns en outnyttjad potential. Det lokala serviceprogrammet ska därför beakta och uppmuntra integration och mångfald som bedömningsgrund vid fördelning av projektstöd i länet. Förhållningssätt till miljö Beskriv serviceprogrammets förhållningssätt till miljö. Miljöperspektivet finns genomgående med i programmet eftersom länets avstånd, gleshet och åldersstruktur ställer krav på bland annat energieffektiva och kostnadseffektiva transportlösningar för att säkra tillgången till offentlig och kommersiell service i länets gles- och landsbygd. Arbetet med kommersiell och offentlig service kan göra skillnad, exempelvis inom drivmedelsområdet. Det kan exempelvis gälla hur gles servicestrukturen ska vara innan länsstyrelsen ger stöd till kommersiell service. Transporter, lokal upphandling och användande av digitala lösningar är andra aktuella områden i sammanhanget. 26
4 Lärandestruktur Aktivitet Tillfälle Ansvar Årlig enkät till stödmottagare/ servicegivare/kommuner Enkäter till deltagare vid seminarier Extern halvtidsutvärdering av programmet December Efter varje seminarietillfälle Maj 2011 Länsstyrelse Länsstyrelse Upphandlad extern konsult Åriga uppföljningar Årligen dec/jan Länsstyrelse Beskriv hur eventuella enkäter kommer användas vid uppföljning av programmets insatser. Beskriv när uppföljning/utvärdering planeras mm... Enkäter Beskriv hur eventuella enkäter kommer användas vid uppföljning av programmets insatser. Uppföljning/utvärdering Beskriv när uppföljning/utvärdering planeras mm... 27
28
Tillväxtverket Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se Info 0126. PRODUKTION: ordförrådet ab. För fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet.