REGIONALT SERVICEPROGRAM. Kalmar län

Transkript

1 REGIONALT SERVICEPROGRAM Kalmar län

2 Regionalt Serviceprogram Kalmar län Börjar gälla den 1 april Antagen av styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län den 7 mars Inledning En regions tillväxtarbete baseras på en rad styrdokument, där RUS:en den regionala utvecklingsstrategin är det övergripande. RUS:en utgör tillsammans med andra strategier och program, verktyg för det regionala tillväxtarbetet. Visionen i Kalmar läns RUS är att: Genom tillgänglighet, mångfald och rätt kompetens ska Kalmarregionen vara en av Östersjöregionens mest attraktiva och innovativa platser för invånare, näringsliv och besökare. En grundförutsättning för att regionen ska vara attraktiv för boende och besökare, är en väl fungerande service så även på platser utanför kommunernas centralorter. Tillgängligheten till service ska vara god för alla medborgare i Kalmar län. Det Regionala Serviceprogrammet för Kalmar län baseras på stödet till kommersiell service, men också på andra insatser och projekt som genomförs med andra aktörer, t.ex. länsstyrelsen, Hela Sverige ska leva Kalmar län, Landsbygdsmentorerna med flera. En viktig ansats är projektet Service Skapar Tillväxt som rapporterades i oktober Projektets slutsatser är en del av analysen, liksom andra insatser som gjorts i regionen under senare år. Bakgrund Generellt är tillgången till service i Kalmar län god. Det är förhållandevis små avstånd och en tät geografi. En stark besöksnäring innebär också att det finns ett bra underlag för att bibehålla service på mindre orter. Regionförbundet har arbetat aktivt med kommersiell service och tillsammans med Leader och landsbygdsprogrammet har flera återetableringar varit möjliga. Servicefrågorna är också nära förknippade med de regionala tillväxtfrågorna och sätts ofta i ett sammanhang som är större och bredare. En god service är också en 1 (13)

3 förutsättning för ett livskraftigt företagande på landsbygden, med dess förutsättningar och möjligheter. Arbetet med tillgänglighet till service har utgått från tillväxtperspektivet. Detta var något som genomsyrade förra programmet och som även återfinns i andra insatser för tillväxt. Erfarenheter från tidigare programperiod Programarbete är en ständigt pågående process där lärande är en av flera komponenter. Förra programmets olika insatser och aktiviteter är en viktig del av analysen. Projektet Service Skapar Tillväxt som skar igenom flera av förra programmets insatser har varit en mycket viktig del av analysen, och även handläggningen av enskilda stöd inom ramen för stödet till kommersiell service. En annan slutsats är att ett serviceprogram bör vara konkret och avgränsat service är ett brett begrepp och kan dessutom vara svårt att avgränsa geografiskt. Detta program fokuserar därför mer på frågor som rör kommersiell service, och i synnerhet stöd och insatser som direkt eller indirekt berör tillgängligheten till livsmedel och drivmedel. Analys Under delar av 2012 och 2013 genomfördes ett projekt i en ort i Kalmar läns samtliga tolv kommuner. Utgångspunkten var att service är viktigt för att skapa tillväxt. Resultaten från projektet är en viktig grund för analysen. De tolv orterna ger en likartad analys av vilka behov och möjligheter som finns, både på själva orten såväl som i kommunen. Projektet har följts upp av en dialog med respektive kommunledning (i olika konstellationer). Resultaten från projektet presenteras i en slutrapport som finns på Regionförbundets hemsida ( Rapport från kommundialogen i bilaga 2. I en vidare tolkning av begreppet är service liktydigt med kundstöd innebärande att service är alla aktiviteter som underlättar för boende, besökare och yrkesverksamma att bo, leva eller besöka en ort. Service är också mycket viktigt för det lokala näringslivet och för möjligheterna att utveckla nya företag. Väl fungerande servicesystem är därmed en viktig del av den lokala infrastrukturen och en nödvändig förutsättning för en orts utveckling. 2 (13)

4 Service kan också definitionsmässigt betyda underhåll och ajourhållning. Den lokala servicestrukturen måste underhållas, utvecklas och förnyas över tid. En plattform för en sådan ständigt pågående utvecklingsprocess är satsning på exempelvis på lokala Servicepunkter där offentliga, privata och lokala aktörer möts. Serviceutbudet är inte statiskt utan måste kontinuerligt anpassas till ändrade förutsättningar beroende på ekonomisk situation och tekniska landvinningar. Den snabba förändringstakten i samhällsutvecklingen kräver en innovativ ansats i synen på service. En tydlig och nödvändig framgångsfaktor är starkt lokalt engagemang bland ortens invånare samt en väl fungerande lokal organisation i form av samhällsförening eller liknande. Lika viktigt är en väl fungerande dialog med och engagemang från den kommunala nivån. Där ett starkt lokalt engagemang uppstår är det en avgörande faktor att kommunen tar ett stort ansvar och visar vilja att agera för att åstadkomma en positiv förändringsprocess. Risken är annars att det lokala engagemanget förbyts i uppgivenhet och frustration. Helhetssyn i utvecklingsprocessen är ett nyckelbegrepp som rymmer underifrånperspektiv, delaktighet och gemensam målbild hos alla involverade aktörer. En stark framgångsfaktor är en väl förankrad och genomarbetad Utvecklingsplan kopplad till en Lokalekonomisk analys för orten. Planeringsprocessen är som utvecklingsfaktor betraktad viktigare än det slutliga plandokumentet. 3 (13)

5 Nätverksbyggande är för framtiden viktigt både för ett effektivt arbete och för möjligheterna att dra nytta av andras erfarenheter betydelsen av mötesplatser återkommer ständigt. Utveckling av lokala servicelösningar skapar inte som ensam faktor tillväxt på en plats men är en viktig och avgörande faktor. Service bygger attraktivitet som en stark tillväxtfaktor. Även stoltheten för sin bygd stärker tillväxten. Helhetssynen är viktigare än delarna. Tillgång till finansieringslösningar, exempelvis lokalt kapital för utvecklingsinsatser, är av stor betydelse initialt i en utvecklingsprocess. Kommersiell service Generellt har tillgången till kommersiell service i Kalmar län inte förändrats mycket under senare år. Några enstaka butiker har försvunnit, andra har återöppnats. Flera drivmedelsstationer har återetablerats under senare år och det är få förfrågningar om stöd och åtgärder. Det har skett en strukturomvandling i drivemedelsförsörjning; de stora bolagen har lämnat och skapat utrymme för mindre, lokala aktörer och även ideella initiativ. Som tidigare har delar av länet sämre tillgång till service, t.ex. skärgården och norra Öland, medan andra har god tillgång, även om man ser till en eventuell butiksnedläggning och tillgänglighet till närmsta butik. Å andra sidan har invånarnas behov och levnadsmönster förändrats under senare decennier. Nya köpbeteenden, pendlingsmönster, e-handel och andra externa faktorer påverkar serviceutbudet och servicebehovet. Det kräver en lyhördhet från handlare för att möta upp dessa krav. 4 (13)

6 Tillväxtanalys har tagit fram ett antal kartor för att visa på tillgänglighet till service. Antal serviceslag inom 10 minuter Källa: ng2012.htm Grad av närhet till stora orter Källa: 5 (13)

7 Tillväxtanalys indexerade tillgänglighetsmodell beskriver grad av närhet till olika stora tätorter. Modellen är framtagen i syfte att identifiera områden med liknande förutsättningar vad gäller tillgänglighet. Tillgänglighet, i det här fallet definierat som avstånd med bil på farbara vägar. Modellen bygger på en indexering av tillgängligheten mellan 0-100, där noll beskriver områden inom tätort och 100 det maximala avståndet på farbara bilvägar. Maxavståndet har satts till 45 min vilket motsvarar en tänkt maximalt dagpendlingstid. För fem utvalda tätortsstorlekar (200, 1000, 3000, och invånare) beräknas en indexerad tillgänglighet som slutligen summeras till en karta. Genom summeringen ges stora tätorter en större betydelse, vilket svarar mot Tillväxtanalys uppfattning om ökat serviceutbud i stora städer kontra småorter. Bilden nedan visar livsmedelsbutiker (gula prickar) respektive drivmedelsstationer (blåa prickar). Färgfälten visar indexklass 1-5, där ljusblå är god tillgång och mörkare sämre tillgång. Källa Tillväxtanalys, PiPoS, Länsstyrelsen i Kalmar län 6 (13)

8 Avstånd till närmaste dagligvarubutik 2013 Källa: Närmaste drivmedelstation respektive näst närmaste drivmedelstation, 2012 Källa: html 7 (13)

9 Under förra programperioden har det även genomförts mentorsinsatser i länets cirka 55 butiker på landsbygden. Några av dem är mer utsatta och har lönsamhetsproblem, andra klarar sig förhållandevis bra och har ett tillräckligt stort kundunderlag för att nå upp i en omsättning över 10 miljoner. Betaltjänster Länsstyrelsen i Kalmar har i uppdrag att bevaka att alla i samhället har tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Med grundläggande betaltjänster menas möjligheten att betala räkningar, ta ut kontanter och sätta in dagskassor. I länsstyrelsens bevakning har det framkommit att de finns grupper i länet som upplever att det är problematiskt, dyrt eller besvärligt att använda betaltjänster. De grupper det handlar om är ofta äldre, funktionshindrade och företagare på landsbygden. Betaltjänsterna kan i ett funktionellt sammanhang inte ses som ett isolerat område utan är en del av serviceutbudet som skapar förutsättningar för affärsverksamhet och en attraktiv boendemiljö. Användningen av lösningar för att ta betalt på mindre orter är exempelvis ofta beroende av om det finns en stabil internetuppkoppling. Möjlighet att sätta in och ta ut kontanter och göra betalningar är också en viktig komponent i serviceutbudet exempelvis i en servicepunkt. Under 2013 har bevakningsuppdraget i regleringsbrevet utökats och länsstyrelsen skall genomföra regional stöd- och utvecklingsinsatser vid behov. För detta ändamål kan Länsstyrelsen söka medel från PTS(Post- och telestyrelsen). Från och med 2014 har Länsstyrelsen i Kalmar tillsammans med länsstyrelserna i Södermanland, Gotland och Blekinge län fått medel till en processledare som skall arbeta aktivt med dessa frågor. I och med detta finns förutsättningarna för att betaltjänster på ett mer aktivt sätt en tidigare kan införlivas i det regionala partnerskapet för att kunna ge ett så komplett serviceutbud som möjligt i hela länet. Avgränsning Som det konstateras i analysen är begreppet service brett. Fokus i detta program är just kommersiell service. Frågor som handlar om bredband, kollektivtrafik etc. återfinns i RUS:en och andra styrdokument. 8 (13)

10 Regionala Serviceprogrammet och i sin förlängning förordningen om stöd till kommersiell service är en del av regionens tillväxtarbete. I RSP är fokus på kommersiell service och särskilt livsmedelsbutiker och drivmedelstationer, eftersom det är där efterfrågan och behovet är störst. Den regionala Processen Den regionala processen för att genomföra serviceprogrammet består av flera komponenter. Det handlar om att dels få aktörer att samverka, att hitta fungerande och relevanta finansieringsinstrument samt inte minst att koordinera med andra insatser och aktiviteter som ligger i andra program och styrdokument, som t.ex. digitala agendan, det kommande landsbygdsprogrammet, Leader och regionala fonden Småland och Öarna. De prioriterade områden och dess mål bygger på att aktörer på alla nivåer bidrar till aktiviteter insatserna. Regionförbundet har som ansvarig för serviceprogrammet en viktig roll att samordna detta arbete. Eftersom några av insatserna handlar om att bygga nätverk och mötesplatser, ökar också möjligheterna att genomföra programmet med gott resultat. Koppling till övriga program för regional tillväxt Det övergripande styrdokumentet för regionens utveckling är den regionala utvecklingsstrategin. I RUS:en finns mer övergripande mål kring som t.ex. bredbandsutbyggnad, en stärkt arbetsmarknad och företagsamhet. Även en ökad inflyttning och ökad integration av utlandsfödda är viktiga mål för regionen att uppnå, liksom ungas känsla av delaktighet och tillhörighet. Det handlar om mångt och mycket att stärka regionens attraktivitet som livs- och boendemiljö och att skapa goda förutsättningar. Även de lokala servicefrågorna är en viktig del av den regionala utvecklingsstrategin: Genom att utgå från funktion istället för befintlig form ska god service av olika slag erbjudas i såväl tätorter som i mer glest befolkade områden. En väl fungerande service är en viktig förutsättning för ett bra boende på landsbygden. Här är nytänkande, nya samarbetsformer och kompetensutveckling viktiga delar när det gäller både offentlig och kommersiell service. 9 (13)

11 En sorts behov som framkommit i analysen av servicetillgången är en väl utvecklad ITinfrastruktur. I arbetet med den digitala agendan är utbyggnaden av ett fiberoptiskt nät en prioriterad fråga. På många platser har ett omfångsrikt arbete startat och nya samarbetskonstellationer har dragit igång. Även utvecklingen av e-tjänster och IT-stöd är en del i den regionala digitala agendan. Partnerskap Det regionala partnerskapet består av länets kommuner, länsstyrelsen och ideell sektor. Organisationen Hela Sverige Ska Leva Kalmar län har genom sitt breda nätverk med 180 utvecklingsgrupper en god bild av servicebehovet och pågående initiativ i länet. Regionförbundet ska i egenskap av ansvarig för serviceprogrammet samla hela partnerskapet vid minst ett tillfälle per år, lämpligtvis under hösten för att definiera insatser för nästföljande år. Däremellan kan serviceprogrammet stämmas av och delar av partnerskapet träffas inom olika konstellationer, exempelvis kommunernas landsbygdsansvariga och lanthandlarnätverk (ännu ej bildat). Kommunalt deltagande I projektet Service Skapar Tillväxt är en tydlig slutsats att ett kommunalt deltagande är en förutsättning för ett fungerande serviceutbud. En kontinuerlig dialog mellan servicegivare, servicetagare och kommunen är nödvändig för att rätt insatser ska göras. Kommunen vet också vilka behov och andra satsningar som ska göras i kommunen för att stärka tillgängligheten till service. Det är också viktigt att satsningar inom ramen för det regionala serviceprogrammet går i linje med kommunens planarbete, t.ex. vid upprättande av översiktsplaner. Ett mål i serviceprogrammet är att stärka mötesplatser och nätverk. Kommunens roll i detta är viktig, både att vara delaktig och att upprätthålla mötesplatserna. Hållbar utveckling I RUS:en framgår regionens ambitioner för att nå en hållbar utveckling och starkare ekonomi i Kalmar län. Vi behöver samordna våra insatser så att resurserna riktas och används på bästa sätt. Här är en bra dialog och ett samspel mellan olika aktörer nödvändigt. Den bärande principen inom hållbar utveckling är att ekonomiska, sociala 10 (13)

12 och miljömässiga förhållanden och processer är varandras förutsättningar och stöd. Det är viktigt att skapa en långsiktighet i samspelet. I framtagandet av det Regionala Serviceprogrammet har exempelvis ungdomsfrågorna belysts och varit en del av dialogen med aktörerna. Regionförbundet har också ett ambitiöst program för att företagande ska ske på lika villkor mellan män och kvinnor. Det innebär bland annat att handläggare ska ha god kunskap om kvinnor och mäns företagande och att beslutsprocesserna är jämställdhetsintegrerade både kring företagsstöd och projektverksamhet. Särskilt fokus riktas också på möjligheterna till energieffektiviseringar i butiker, genom att förenkla och förbättra stödsystemet för sådana satsningar. För att möta upp förändrade demografiska mönster och inflyttning från andra länder, är det viktigt att det i bedömningen görs en korrekt behovsanalys av vilka typer av stöd, t.ex. till kompetensutveckling, som är nödvändiga för att kunna bedriva en hållbar affärsverksamhet. Prioriterade områden Prioriterat område 1 Mötesplatser och nätverk På mötesplatser kan idéer och initiativ utvecklas. Mötesplatser är också där olika typer av aktörer möts, vilket kan vara viktigt för att definiera behov och vilka insatser som behöver göras. Hela Sverige Ska Leva genomförde under 2013 en undersökning som visar på att lanthandlarna efterfrågar ett forum för att mötas. Många handlare har gemensamma problem och utmaningar. En sådan mötesplats blir också ett viktigt verktyg för Regionförbundet och hur stödet till kommersiell service ska användas, samt för kommunerna som sörjer för den kommunala servicen och medborgarnas behov. En mötesplats där lanthandlarna träffas, där även regionala företrädare för branschen kan delta, kan också skapa förutsättningar för gemensamma initiativ, t.ex. kompetensutvecklingsinsatser eller system för avbytartjänster. I begreppet mötesplats ryms även den ideella sektorns roll i tillgängligheten av service. Ideell sektor har av tradition spelat en stor roll på landsbygden. Ideell sektor är också summan av invånarna, dvs. de representerar de som bor och verkar på landsbygden och är därmed de som tar del av service. Många handlare brottas idag med 11 (13)

13 låg omsättning, samtidigt som kraven på att höja omsättningen ökar. Nya pendlingsmönster och köpbeteenden påverkar våra val av butik. På flera platser i länet finns det därför initiativ där ideell sektor tar ett stort ansvar för att stötta och hjälpa den lokala handlaren. Ideell sektor är också viktig för att öka attraktiviteten på orten en aktiv och livaktig bygd lockar inflyttare och därmed underlaget för butiken. Mål Servicegivare och serviceanvändare tar del av goda exempel från andra kommuner, platser, orter och aktörer. Minst 10 servicepunkter med ortsanpassat innehåll är etablerade och verksamma i Kalmar län Erfarenhetsutbyte och samverkan sker mellan kommunernas landsbygdsansvariga Länets lanthandlare har ett gemensamt forum för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling där även branschaktörerna och Regionförbundet deltar Samverkan över kommun- och länsgränser Prioriterat område 2 Stöd och resurser En ständig utmaning för regional och lokal utveckling är att ha tillgång till resurser och finansieringsinstrument av olika slag. Det har framkommit tydligt i analysen och i arbetet med de tolv orterna. Tillgången till lokalt kapital spelar en stor för att exempelvis lokala utvecklingsgrupper ska kunna driva och genomföra projekt utanför de större tätorterna. I många fall har dessutom ideell sektor ansvar för servicefunktioner och olika typer av samlingslokaler. Behovet av att investera ökar många anläggningar börjar bli till åren och kräver omfattande renoveringar, samtidigt som kraven och kostnaderna för renovering ökar. Lokala företag vittnar också om svårigheter att få behövliga krediter för att kunna investera på grund av att bankerna inte har tillräcklig säkerhet. Samhällets resurser blir dessutom alltmer begränsade och det är viktigt att använda befintliga medel på ett effektivt sätt. Stöd ska användas där de bäst behövs, och dessutom beslutas på en rättsäker och korrekt analys. Tydliga och konkreta riktlinjer för hur stödet kan användas är viktigt både för stödmottagare och bidragsgivare. Det finns dessutom i förordningen om kommersiell service möjligheter till stöd och insatser som idag inte används fullt ut. Det är också viktigt att kommunerna har god kännedom om 12 (13)

14 vilka möjligheter och krav som ställs på stöd, liksom att kommunen har en viktig roll att spela i hur stödet ska riktas. Vidare bör även Regionförbundet bli tydligare vilka som är stödberättigade utifrån strategisk betydelse och behov. Mål Rätt resurs till rätt aktör Ökad tydlighet för hur stöd kan användas Flexibelt stödsystem Lokala aktörer ges bättre möjligheter att skaffa kapital för investeringar Prioriterat område 3 Innovativa servicelösningar Behovet av ständiga förbättringar och effektiviseringar i serviceutbudet är nödvändiga. Invånarnas nya beteendemönster och köpvanor ändras ständigt och nya krav ställs på tillgängligheten till god service. Samtidigt pågår en teknisk utveckling inte minst inom det digitala området. Det finns stora utvecklingsmöjligheter med e-handel och e-tjänster även för företag och organisationer på landsbygden. Mål Fler butiker kompletterar sin verksamhet med e-handel Nya system för betaltjänster och kontanthantering E-tjänster för ökad tillgänglighet till service Uppföljning och utvärdering Det regionala serviceprogrammet kommer att avrapporteras i Regionförbundets arbetsutskott och vid i behov i primärkommunala nämnden. Arbetsutskottet beslutar även om uppdatering av den årliga handlingsplanen. Uppföljningsinsatser beskrivs i separat dokument. På regionförbundets hemsida läggs även information om serviceprogrammet ut. Hemsida: 13 (13)