Näringslivets erfarenheter. ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t

R A P P O R T Näringslivets erfarenheter över Öresund ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t O K T O B E R 2 0 0 6

Denna rapport är framställd av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning. Frågor angående rapporten kan skickas till: Britt Andresen, analyschef ban@oeresundsbron.com Karsten Längerich, strategisk planläggare kal@oeresundsbron.com Michael Bisgaard, analytiker mbi@oeresundsbron.com Analysavdelningen kan också kontaktas på telefon 040 676 60 00.

Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Näringslivets erfarenheter 4 Enkelt att etablera sig i grannlandet 6 Företagen tjänar på att korsa Öresund 8 Branschfördelning 10 Förväntningarna har infriats 12 Nya företag 13 Danskarna ser möjligheterna 15 Information 16 Metod 18

Sammanfattning Företagsintegrationen har ökat de senaste åren och många nya företag har sett möjligheterna i Öresundsregionen. Både danska och svenska företag har i tre fall av fyra fått sina förväntningar infriade. Och över hälften har sett en märkbar förbättring av sitt resultat. För detaljhandeln, livsmedelsbranschen, läkemedelsbranschen och bioteknikföretag är siffran uppe i 60 70 procent. De flesta företag som har etablerat sig på båda sidor sundet tycker att det har varit lätt. Endast 8 procent anser att det har varit svårt. Samtidigt har en majoritet av företagen upplevt etableringen som helt problemfri. Språkproblem och personalbrist nämns dock som svårigheter, och särskilt de danska företagen har haft problem med svenska lagar och regler. Danskarna har dock snabbast insett möjligheterna. 17 procent av de danska företagen har etablerat sig med en filial på andra sidan sundet, jämfört med 10 procent av de svenska företagen. 70 procent av de danska företag som etablerat sig räknar med att öka sitt engagemang, jämfört med 55 procent av de svenska företagen. Även om informationsutbudet idag är mycket större än tidigare, finns det hos företagen ett stigande missnöje med informationsnivån. Det är ett uttryck för att företagarna i dag har större förväntningar på att det ska vara lätt att verka på båda sidor sundet, än vad de hade för bara några år sedan. Efter Øresundsbrons invigning 2000 har Öresundsregionen blivit tillgänglig för en ny typ av företag som är beroende av persontransporter, nämligen moderna kunskapsintensiva företag och hantverkare. När bron invigdes var det många företag som tog det första steget över sundet. Men de senaste åren har allt färre företag tagit det steget. Varken de regionala aktörerna i Öresundsregionen eller den danska och svenska staten kan vila på sina lagrar och vara nöjda med de många företag som redan har sett möjligheterna i grannlandet. Arbetet med att underlätta etablering på andra sidan sundet, för i synnerhet små och medelstora företag, måste fortsätta. Det krävs arbete med att anpassa lagar och regler, informera om skillnader och inte minst att göra informationen lättillgänglig. 2

Inledning Sedan Øresundsbrons invigning sommaren 2000 har man talat mycket om företagsintegrationen över Öresund, och alla de möjligheter som finns inom räckhåll för företagarna om de börjar se hela Öresundsregionen som sin hemmamarknad. De första åren efter brons invigning var det många företag som tog till sig visionen om en gemensam region och etablerade sig som ett företag på båda sidor sundet. Skillnaderna i lagar och regler mellan länderna blev en fallgrop för företagen. Och när ett företag idag etablerar sig på andra sidan sundet måste de se det som det verkligen är en etablering i utlandet. Men det har runnit mycket vatten under bron sedan invigningen, och mycket har blivit bättre. Det har blivit lättare att anställa medarbetare från andra sidan sundet. Ett skatteavtal från 2003, etableringen av ett skattekontor för Öresundspendlare och ett ökat samarbete mellan myndigheterna har underlättat betydligt för både arbetstagare och arbetsgivare. Flera företag har också upptäckt de stora möjligheterna i Öresundsregionen. För att se hur de företag som tagit steget över sundet har upplevt mötet med grannlandet, har Øresundsbrons analysavdelning genomfört en undersökning bland 2.000 av brons företagskunder i både Sverige och Danmark. Syftet med undersökningen har varit att komma fram till vilka upplevelser företagen har haft i och med sitt engagemang på den nya hemmamarknaden, och vad de har fått ut av det. 3

Näringslivets erfarenheter Det finns flera orsaker till att företag kör över Øresundsbron. Det är allt från svenska säljare som ska till Kastrup för att resa vidare ut i världen, till danska direktörer som ska till Malmö för att köpa upp ett företag. För att få bättre översikt har vi delat in företagen i fyra grupper efter deras anknytning till andra sidan sundet. I rapporten fokuserar vi på de företag som antingen har etablerat sig eller som har försäljning på andra sidan sundet. Kategorin Annat står för hela 32 procent, men omfattar också allt från kurser till resor till Kastrup. 44 procent har utnyttjat möjligheterna över sundet först efter brons invigning, medan 31 procent startade när den danska och svenska staten enades om att bygga Øresundsbron. Endast 25 procent av företagen hade någon verksamhet på andra sidan sundet innan Øresundsbron var planlagd. En majoritet av företagen har försäljning på andra sidan sundet, medan 15 procent har etablerat sig. Varför har företagen aktiviteter i grannlandet? När startade företagen sina aktiviteter i grannlandet? 15% 32% Före 1991 2000 eller senare 7% 46% 1991-1999 Etablering Försäljning Leverantörer Annat 4

Grupperingar Etablering Företag som har etablerat sig med filialer eller försäljningskontor på andra sidan sundet. Försäljning Företag som har försäljning eller försäljningsagenter på andra sidan sundet. Leverantörer Företag som har leverantörer på andra sidan sundet. Annat Företag som rekryterar personal, går på kurser, har möten med samarbetspartner eller av andra orsaker korsar sundet. 5

Enkelt att etablera sig i grannlandet En positiv signal från företagen i undersökningen är att det är förhållandevis lätt att etablera sig på andra sidan sundet. Det är endast företag som har etablerat sig med filialer eller försäljningskontor i grannlandet som har svarat på den här frågan. Inte mindre än 57 procent av företagen svarar att det har varit lätt att etablera sig i grannlandet. Dessutom har en stor andel svarat Vet inte, vilket innebär att endast 8 procent anser att det har varit svårt att etablera sig över sundet. Det är sju gånger så många som tycker att det har varit lätt än vad som tycker att det varit svårt. Det är de moderna kunskapsbaserade företagen som har haft lättast att etablera sig, medan företag inom handel och service samt traditionella stadsnäringar (se sid. 9) har haft det svårare. Detta kan mycket väl bero på att miljökrav, arbetsregler och liknande påverkar de kunskapsbaserade företagen minst. Vi återkommer till de olika branscherna senare i undersökningen. Det finns dock problem. I synnerhet de danska företagen har haft problem med de svenska reglerna, särskilt arbetsmarknadsreglerna. Språket är det näst största problemet för företagen. 63 procent svarar emellertid att de inte har upplevt några problem vid etableringen i grannlandet. Var det svårt eller lätt att etablera sig? Vet inte Lätt Svårt 6

Lite överraskande är det de företag som har etablerat sig under 90 talet som haft det lättast med etableringen. Samtidigt har de svenska företagen i allmänhet haft lättare att etablera sig i Danmark än tvärtom. Det är svårt att säga exakt varför, men en viktig orsak kan vara de båda ländernas olika företagskulturer, där svenskarna förbereder sig grundligt innan de genomför en satsning, medan danskarna i högre grad kastar sig ut i det okända. Chefskonsult Anders Lyhne Nordtorp på Retail Institute Scandinavia bekräftar skillnaderna mellan dansk och svensk företagskultur: Svenskarna är mer grundliga när de etablerar sig än vad danskarna är. Samtidigt tror jag personligen att de har lättare att anpassa sig till de danska företagsförhållandena än omvänt. Danskarna är i gengäld mer riskbenägna och därför snabbare att utnyttja nya möjligheter. Vilka problem stötte företagen på? Andra lagar och regler Arbetsmarknadsregler Språk Svårt att rekrytera personal Fackföreningar Långsam administration i stat och kommun Certificeringskrav Import- och exportregler Branschkunskap Problem med finansieringen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 7

Företagen tjänar på att korsa Öresund Förutom att företagen har tyckt att det varit lätt att etablera sig på andra sidan sundet, visar undersökningen att etableringen gett god avkastning. 55 procent av alla företag i undersökningen uppger att engagemanget över sundet har gett positiva resultat. Det är ingen större skillnad mellan danska och svenska företag, men de danska företag som etablerade sig i Sverige på 90 talet har uppnått bättre resultat till följd av sitt engagemang än de svenska företag som etablerade sig i Danmark under samma period. Det tar dock tid innan pengarna kommer in. Bland de företag som inledde sitt engagemang på andra sidan sundet under 90 talet har 60 procent förbättrat sitt resultat, jämfört med 53 procent av dem som startade 2000 eller senare. Som framgår av bilden nedan har 33 procent av de etablerade företagen förbättrat sitt resultat redan efter ett år, och denna siffra stiger ju fler år de har varit i landet. Om man går tillbaka längre än till 1990 finns det färre exempel och en större andel av företagen svarar Vet inte. Handel lönar sig dock snabbare än etablering, antagligen på grund av de höga kostnaderna i samband med en etablering. Vi kan därmed dra slutsatsen att man tjänar mest på att etablera sig, men då måste man ha lite mer tålamod än om man bara vill sälja sina produkter. De företag som tagit steget fullt ut och etablerat sig på andra sidan sundet har fått ut mest av sitt engagemang. 70 procent av de svenska företag som etablerat sig i Danmark, och 60 procent av de danska företag som etablerat sig i Sverige, har förbättrat sitt resultat till följd av engagemanget När kan de företag som etablerar sig se resultat? När kan de företag som har försäljning se resultat? 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Etablering Trend Försäljning Trend 8

över sundet. 60 procent av de danska företag som endast har försäljning i Sverige har också förbättrat sitt resultat, medan samma siffra för svenska företag med försäljning i Danmark är 55 procent. De goda resultaten gör att över hälften av företagen förväntas öka sitt engagemang på den andra sidan sundet inom det närmaste året. Det finns dock en betydande skillnad mellan de danska och svenska företagen. Av de danska företagen svarar 59 procent att de planerar att öka sitt engagemang i Sverige under det närmaste året. Medan det endast är 43 procent av de svenska företagen som svarar att de kommer att öka sitt engagemang i Danmark. Chefsanalytiker Flemming Gunnar Jørgensen från Dansk Industri kommenterar: Efter invigningen av bron blev hela Öresundsregionen en potentiell ny hemmamarknad för företagen, och man kunde nu välja mellan flera underleverantörer. Genom att utnyttja båda sidor om Öresund får man optimala möjligheter att nå två länder med en och samma organisation. I synnerhet som service i dag utgör en stor del av tillverkningsföretagens produkter. Samtidigt får de danska företagen direkt och indirekt tillgång till kvalificerad svensk arbetskraft och unika kunskaper och forskningsresultat från i synnerhet Lunds Universitet. Har engagemanget i grannlandet förbättrat företagets resultat? 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Vet inte Danmark Sverige 9

Branschfördelning Vi har i delar av undersökningen valt att dela in de olika branscherna i tre övergripande kategorier: traditionella stadsnäringar, handel och service samt kunskapsföretag. Vad gäller de traditionella stadsnäringarna och kunskapsföretagen passerar ungefär hälften av de tillfrågade företagen bron i samband med försäljning. Det är också dessa två företagsgrupper som har förbättrat sitt resultat mest i samband med sitt engagemang. I båda grupperna svarar tre av fem att de har förbättrat sitt resultat till följd av engagemanget på andra sidan Öresund. I företagsgruppen handel och service svarar ca hälften att de har förbättrat sitt resultat. Det är i synnerhet de traditionella stadsnäringarna som har valt att engagera sig på andra sidan Öresund. Handels- och serviceförtagen har dock varit en aning bättre på att använda sig av leverantörer från grannlandet. Av de firmor som valt att etablera sig med en egen organisation eller filial på andra sidan Öresund, är det gruppen kunskapsföretag som har tyckt att etableringen på andra sidan har varit lättast. I denna grupp svarar sju av tio att de har upplevt etableringen som lätt. De traditionella stadsnäringarna är den grupp som har upplevt etableringen som svårast. Endast hälften svarar att de har upplevt etableringen som lätt. I gengäld är det många som svarar Vet inte, vilket kan bero på att många av företagen i denna grupp påbörjade sitt engagemang före 1991 och att de därmed inte riktigt minns om själva etableringen var lätt eller svår. Vilka branscher tillhör företagen? Annan bransch Industri Transport Butik och handel Bygg- och anläggning Annan företagsservice IT Media och kommunikation Livsmedel Medicin eller bioteknik Hantverk Hotell, restaurang och nöjen Offentligt, halvoffentligt företag 0 5 10 15 20 25 10

Branscher Traditionella stadsnäringar Består av de branscher som normalt betecknas som primära och sekundära företag och utgörs av: hantverkare, industri, bygg- och anläggningsföretag samt livsmedelsföretag. Handel och service Består av de branscher som normalt betecknas som tertiära företag och utgörs av: transportföretag, detaljhandel, hotell, restauranger och nöje samt offentliga och halvoffentliga företag. Kunskapsföretag En ny typ av företag som vi i den klassiska indelningen kallar kvartära företag. Utgörs av: läkemedelsföretag, bioteknik, IT-företag, media och kommunikation samt annan företagsservice. Annat Består av de företag som uppgett att de tillhör kategorin Annat. 11

Förväntningarna har infriats När företagen går med vinst kan man utgå från att de är nöjda. Men det är faktiskt fler företag som uppger att deras förväntningar har infriats än som uppger att de förbättrat sitt resultat. Hela 75 procent av företagen svarar att deras förväntningar har infriats. Dessa 75 procent är de samma oberoende om företagen såg möjligheterna på andra sidan sundet före avtalet om Øresundsbron, under 90 talet eller efter brons invigning. Om man samtidigt delar in företagen i svenska och danska är det åter ca 75 procent som har fått sina förväntningar infriade. Samma sak gäller för de tre branschgrupperna, traditionella stadsnäringar, handel och service samt kunskapsföretagen ca 75 procent har fått sina förväntningar infriade, med vissa små avvikelser. Om man däremot tittar närmare på de enskilda branscher som ingår i de tre huvudgrupperna, är det i synnerhet läkemedelsföretag och företag inom bioteknik, media och kommunikation samt offentliga och halvoffentliga företag som fått sina förväntningar infriade. Bland dessa branscher svarar över 80 procent att deras förväntningar har infriats. I vilken grad företagens förväntningar har infriats beror på i vilket syfte man passerar bron. Bland de företag som kör över bron på grund av att de har etablerat sig eller har försäljning på andra sidan sundet uppger 75 procent att deras förväntningar har infriats. Motsvarande siffra bland de företag som passerar bron för att träffa leverantörer är hela 86 procent. Har företagets förväntningar när det gäller engagemanget på andra sidan sundet infriats? 80 60 40 20 0 Ja Nej Vet inte 12

Nya företag Utöver de många olika delresultaten i undersökningen finns det en genomgående tendens i företagens svar. Efter Øresundsbrons invigning 2000 har Öresundsregionen öppnat möjligheter för företag som tidigare hade svårt att nå en marknad i grannlandet. De företag som nu har lättare att få tillgång till grannlandet är företag med ett stort behov av att transportera personer och inte varor. Det är i synnerhet moderna kunskapsintensiva företag och inte minst hantverkare som är fullständigt beroende av persontransporter. Medan över 60 procent av hantverkarna och de kunskapsintensiva företagen har inlett sin öresundssatsning efter brons invigning är motsvarande siffra för industrin endast 28 procent. Gemensamt för hantverkarna och de kunskapsbaserade företagen är att en stor andel av dem är småföretag. I synnerhet småföretagen har fått bättre tillgång till marknaden på andra sidan sundet efter brons invigning. 50 procent av företagen med 0 5 anställda har inlett satsningen på andra sidan Öresund efter brons invigning. För de företag som såg möjligheterna på andra sidan sundet efter brons invigning är den geografiska belägenheten viktigare än för de företag som startade tidigare. Och det är som sagt just hantverkare och kunskapsintensiva företag som har upplevt den största skillnaden efter brons invigning. Att den danska marknaden ligger nära den svenska, både geografiskt och kulturellt, är viktigast för de företag som handlar eller etablerar sig. Samma sak gäller omvänt för de danska företag som etablerar sig i Sverige. Hur viktigt är det geografiska läget för olika branscher? Hantverk Media och kommunikation Offentligt, halvoffentligt företag Annan företags service IT Bygg- och anläggning Annan bransch Butik och handel Industri Transport Medicin eller bioteknik Livsmedel Hotell, restaurang och nöjen 0 10 20 30 40 50 Andel som har tagit steget över sundet efter brons invigning 0 5 6 10 11 50 51 200 201 1000 Över 1000 0 10 20 30 40 50 60 13

Det är alltså en ny typ av företag, små men med stort behov av persontransport, som har börjat ta tillvara Öresundsregionens möjligheter. Men hos Øresundsbron har antalet nya kunder inom denna typ av företag minskat med en tredjedel från 2001 till 2005. Som tur är förväntar sig de små och personbaserade företagen som redan har startat på andra sidan sundet att öka sitt engagemang i lika hög utsträckning som andra typer av företag. Men den fortsatta företagsintegrationen för små och personbaserade företag kan inte bara bygga på redan etablerade företag. Därför är det nödvändigt att arbeta för en fortsatt tillströmning av nya företag. På så sätt kommer företagsintegrationen att kunna fortsätta att öka, även om de redan etablerade företagen inte ökar i samma takt. Därför måste arbetet med att underlätta för små och medelstora företag att etablera sig över sundet fortsätta. Det krävs arbete med att anpassa lagar och bestämmelser mellan länderna, informera om skillnader och inte minst att göra informationen lättillgänglig. Företagens fördelning När etablerade företagen sig i grannlandet? 40% 17% 60 50 40 43% 30 Små personbaserade Annat Stora produktbaserade 20 10 0 Före 1991 1990 1999 2000 eller senare Små personbaserade Annat Stora produktbaserade 14

Danskarna ser möjligheterna Även om denna undersökning inte nödvändigtvis gäller generellt för hela näringslivet eller företagsintegrationen över sundet, uppvisar svaren från företagen vissa mönster, som tyder på att integrationen över sundet i högre grad drivs av danska företag än av svenska. Det första tecknet på att danska företag hela tiden har stått för den största delen av integrationsinsatsen, är att ett av tre danska företag hade ett engagemang i Sverige redan före 1991. Som jämförelse hade drygt ett av fyra svenska företag engagemang i Danmark före 1991. De danska företagen startade alltså lite tidigare i grannlandet än de svenska. Ett annat tecken på att det är danska företag som i störst utsträckning har sett möjligheterna i regionen, är att 17 procent av de danska företagen har etablerat sig med filial eller försäljningskontor i Sverige, medan endast 10 procent av de svenska företagen har etablerat sig fullt ut i Danmark. Dessutom är det de företag som redan har etablerat sig som också i störst utsträckning vill öka sin satsning. Förutom att danskarna kom igång lite tidigare med integrationen än svenskarna, finns det även skillnader i framtidsplanerna. 70 procent av de danska företag som etablerat sig har tänkt öka sitt engagemang på andra sidan Öresund, men endast 55 procent av svenskarna i samma situation tänker göra det samma. Øresundsbron har också lite fler danska företagskunder än svenska. Orsaken till att danskarna kan beskrivas som dem som primärt driver integrationen, är att de danska företagens engagemang i Sverige kom i gång tidigare och är mer omfattande än de svenska företagens engagemang i Danmark. När startade företagen i grannlandet? Tänker företagen öka sitt engagemang i grannlandet under det närmaste året? 50 70 40 60 50 30 40 20 30 10 20 10 0 Före 1990 1991 1999 2000 eller senare 0 Ja Nej Vet inte Danmark Sverige Danmark Sverige 15

Information Det finns ett antal offentliga och privata informationstjänster för företag som vill engagera sig på andra sidan av Öresund, men enligt Øresundsbrons kundundersökning var det endast hälften av företagen som sökte information i samband med sitt engagemang i grannlandet. Antalet företag som utnyttjar informationsutbudet stiger ju starkare deras engagemang i regionen är. 68 procent av de företag som har valt att etablera sig med egen filial eller eget försäljningskontor i grannlandet sökte information i samband med starten, medan endast 54 procent av de företag som har försäljning i grannlandet sökte information. I den grupp av företag som har etablerat sig med egen filial eller eget försäljningskontor sökte en majoritet efter information om konkurrenssituationen och marknadens storlek (37 procent) samt lagar och regler (41,3 procent) i grannlandet. Det var även viktigt för de företag som kör över bron i samband med försäljningsaktiviteter att få information om marknadens storlek och konkurrenssituationen på andra sidan, medan information om lagar och bestämmelser inte var lika viktigt för denna grupp. Det är också skillnad mellan stora och små företag när det gäller informationssökning. Ju större företag, desto mer har de sökt efter information. Vilka företag har efterfrågat information? 80 60 40 Vilken typ av information har företagen efterfrågat? Annat Marknadens konkurrens på andra sidan Marknadens storlek på andra sidan Regler och lagar Vet inte 20 På vilket sätt vi skulle etablera oss 0 Etablering Försäljning Leverantörer Annat Var vi skulle etablera oss 0 10 20 30 40 50 16

Bland de stora företagen med över 1 000 anställda är det färre än tre av tio som inte alls har sökt information, medan det bland de små företagen med färre än fem anställda är fem av tio som inte i sökt information om marknaden i förväg. Information har varit viktig i synnerhet för branscher som livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin och bioteknik samt offentliga och halvoffentliga företag. Inom transportbranschen var det 64 procent som inte sökt information och transportbranschen är därmed den bransch som sökt minst information. När företagen inhämtat information har 8 procent vänt sig till branschföreningar. 7 procent har använt sig av en eller flera offentliga informationskällor. Mindre än 1 procent av företagen har till exempel använt Øresunddirekt, som är den officiella informationskanalen från myndigheter till både privatpersoner och näringsliv i Öresundsregionen. Kommunikationskonsulent Claes Håkansson från Øresunddirekt bekräftar detta: Av drygt 50 000 unika besökare per månad är det främst allmänheten som söker information hos oss. Företagsinformationen finns på http://www.oresunddirekt.com, vi har cirka 300 företagsartiklar på vår hemsida, problemet är kännedomen. Vi har redan börjat marknadsföra företagsinformationen på samma sätt som vi tidigare har marknadsfört Øresunddirekt till allmänheten. Vi kommer att utöka vår satsning framöver så att företagen hittar rätt information. Även om antalet företag som sökt information kan verka lågt, svarar 74 procent av de företag som tagit del av informationsutbudet att de har varit nöjda med den information som funnits. Särskilt nöjda är de företag som sökt information om marknadens storlek och konkurrenssituationen på andra sidan sundet. Många företag efterlyser mer utförlig information om lagar och bestämmelser. Olika uttalanden från svarspersonerna visar att informationen har varit för allmän och varierade beroende på vart de vänt sig. En svarsperson säger: Ofta får man olika svar beroende på vem man talar med. Vi hade startat i Sverige för två år sedan om det hade varit lättare att få tag på information. Om man ser på företagens tillfredsställelse med informationen fördelat på det år som företaget inledde sitt engagemang på den andra sidan, har tillfredsställelsen minskat. Det är endast 5 procent av de företag som startade före 1990 som inte var nöjda med informationen jämfört med hela 12 procent av dem som startade efter brons invigning 2000. Detta kan framstå som paradoxalt, eftersom tillgången till information är mycket större idag. En dansk svarsperson som startade i Sverige 2001 svarar: Då saknades ett forum där man kunde söka information. Det finns idag. Samma sak säger ett svenskt företag om informationsutbudet då de startade i Danmark 1996: Vi saknade information om allt. Då fanns det ingen information om någonting. Dessa uttalanden bekräftar att det inte är informationsutbudet som har minskat, utan företagens förväntningar som har stigit, och att detta leder till större missnöje. 17

METOD Norstat har för Øresundsbro Konsortiets räkning kontaktat 1 000 slumpmässigt utvalda aktiva företagskunder i Danmark respektive Sverige. I regel är det en person ur ledningen som svarat på frågorna, men även andra medarbetare kan ha svarat. Man bör vara försiktig med att dra allmänna slutsatser om näringslivet mot bakgrund av undersökningen, eftersom de företag som inte har klarat sig så bra på andra sidan sundet antagligen inte längre är kunder hos Øresundsbron. Av figuren nedan framgår att 16 procent av företagen inte längre är företagskunder hos Øresundsbron, varav några tidigare varit kunder i flera år och andra bara i några få månader. Denna grupp har kanske inte varit framgångsrika i sitt engagemang på andra sidan och skulle därmed ha svarat annorlunda på en rad av frågorna än de nuvarande kunderna har gjort. Att gruppen inte deltar i undersökningen skapar ett visst problem när det gäller representativiteten. Sammanlagt står färjeförbindelserna för 38 procent av företagstrafiken över sundet. Färjekunder som inte är kunder hos Øresundsbron ingår inte i undersökningen. Företagstrafikens fördelning över Öresund 2005 Person- och varubilar (2004) Lastbilar Bussar 24% 42% 33% Helsingør Helsingborg Øresundsbron 76% 58% 67% 18

Undersökningen representerar ett brett urval av regionens många företag, och ett stort antal branscher deltar. Branschfördelningen bland Øresundsbrons kunder överensstämmer dock inte nödvändigtvis med den reella fördelningen i regionen. Till exempel utgör transportbranschen 12 procent av de tillfrågade kunderna och är därmed starkt överrepresenterad. Fördelning av kunder på Øresundsbron 16% 2% 82% Upphört kört Upphört ej kört Fortfarande kund 19

svenskemuligheder.nu Øresundsbro Konsortiet tar ytterligare initiativ till att utvidga den regionala marknaden och därmed öka trafiken och integrationen mellan Danmark och Sverige. Øresundsbron har lanserat en Internetportal för företag som vill utnyttja affärsmöjligheterna i hela Öresundsregionen. Här kan man bland annat läsa om danska och svenska företags erfarenheter av att göra affärer på andra sidan sundet. Hemsidan rymmer också en faktabank med grundläggande information om företagsvillkoren på båda sidor av Öresund och det finns länkar till andra relevanta informationskällor samt en servicesida med tips om mässor, aktuella konferenser och konferenslokaler. För svenska företag som vill starta i Danmark finns: www.danskamojligheter.nu För danska företag som vill starta i Sverige finns: www.svenskemuligheder.nu 20

Här hittar du mer information: Användbara adresser Øresundsbron Svenske muligheder Danska möjligheter Statistik och prognoser Ørestat Danmarks Statistik Statistiska Centralbyrån Nordea Arbetsmarknadsstyrelsen Öresundsorganisationer Øresunddirekt Øresund Network AB Øresundskomiteen Øresundsuniversitetet Øresundsinstituttet Offentliga institutioner Københavns Kommune Malmö Stad Økonomi- og Erhvervsministeriet Näringsdepartementet SkatØresund www.oeresundsbron.com www.svenskemuligheder.nu www.danskasmojligheter.nu www.orestat.scb.se www.dst.dk www.scb.se www.nordea.com www.ams.se www.oresunddirekt.dk www.oresundnetwork.com www.oresundskomiteen.dk www.uni.oresund.org www.oresundsinstituttet.org www.kk.dk www.malmo.se www.oem.dk www.naring.regeringen.se www.skat.dk Rapporter Øresundsbrons analysavdelning har gett ut en rad rapporter om Öresundsregionen: Studieintegration i Öresundsregionen (juni 2006) 2.000 företag i unik undersökning: Satsning över sundet förbättrar resultatet (juni 2006) Bostadsmarknaden i Öresundsregionen (mars 2006) Öresundspendlarna (januari 2006) Näringslivets öresundsintegration (januari 2006) Flyttningar över Öresund (juni 2005) På väg mot en integrerad Öresundsregion (juni 2005) Danska erfarenheter av att bo i Skåne (juni 2005) Ekonomiska fördelar med att bo och arbeta på olika sidor av Öresund (juni 2005) Trafik över Øresundsbron 2000 2005 (juni 2005) Øresundsbrons kunder om initiativ och barriärer (juni 2005) Du är välkommen att ladda ner och citera från dem om du anger källan. Du hittar rapporterna under publikationer på www.oeresundsbron.com. Internationell marknadsföring Copenhagen Capacity Position Skåne www.copcap.com www.skane.com Övriga Øresundsbarometeret Nordiska Rådet Øresundsoverblik www.borsen.dk www.norden.org www.oresundsoverblik.com Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Oktober 2006 Design Foto Tryck BGRAPHIC scanpix Prepress Nord

Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade 10 1601 København V Danmark Tel. +45 33 41 60 00 Fax +45 33 41 61 02 Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box 4278 203 14 Malmö Sverige Tel. +46 (0) 40 676 60 00 Fax +46 (0) 40 676 65 80 info@oeresundsbron.com www.oeresundsbron.com