Delårsrapport mars 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-04-20 Diarienummer SU 2017-01386 Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Anders Glansén E-post: anders.glansen@vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport mars 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till beslut 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fastställer delårsrapport mars 2017 i enlighet med förslag. Sammanfattning av ärendet Inflöde Antalet inkomna remisser hittills i år var 49 742, en ökning med 4 893 jämfört med mars föregående år. Hittills i år har 49 728 patienter besökt någon av akutmottagningarna, vilket är 2 486 färre besökande än samma period förra året. Genomsnittligt besökstal om 552 patienter per dag. Prestationer Enligt regionala anvisningar ska ett nytt regelverk för prestationsredovisning användas för 2017. Denna uppföljning är ännu inte tillgänglig. I avvaktan på ny modell redovisas prestationsutfallet enligt tidigare källor och uppföljningsmetoder. SU redovisar utfallet januari till februari samt en bedömning för utfallet mars. Öppenvården har ökat med 6,4 %, motsvararande 22 115 besök jämfört samma period förra året. Den oplanerade öppenvården ökade med 1,4 %, vilket motsvarar 757 besök. Slutenvården har minskat med 4,8 % motsvarande 1 267 vårdtillfällen jämfört samma period förra året. Den oplanerade slutenvården har minskat med 7,7 %, motsvarande 1 426 vårdtillfällen. Telefonkontakter och övriga digitala kontakter uppgick per mars till 19 886, en ökning med 2 701 mot föregående år. Tillgänglighet Totalt har 11 221 patienter väntat mer än 90 dagar på första besök (12 117 i mars 2016). Jämfört med föregående månad har antalet väntande mer än 90 dagar minskat med 1 034. Antal patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/åtgärd var 5 385 (3 781 i mars 2016). Jämfört med föregående månad en minskning med 95. Nettoårsarbetare Antalet nettoårsarbetare var i mars 14 226 vilket är 300 fler än motsvarande månad föregående år. Ökningen är främst ett resultat av workshifting, arbete med normtalet för Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

Datum 2017-04-20 Diarienummer SU 2017-01386 2 (2) chefer samt en ökning inom psykiatriverksamheterna (affektiva, barn och ungdom och beroende). Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse på -20 mnkr per mars, vilket motsvarar en budgetavvikelse om 0,5 % av omsättningen. Avvikelsen finns i sin helhet på intäktssidan, där sjukhuset till och med mars månad bokfört 12 mnkr i kompensation för överproduktion, vilket kan jämföras med budgeterad nivå om 29 mnkr. Den totala ekonomiska avvikelsen är relativt liten, men rymmer i sig stora obalanser mellan sjukhusets olika områden. Störst ekonomiskt underskott finns inom barn- och kvinnosjukvården där produktionen delvis hålls uppe med hjälp av dyra personallösningar. Samtliga områden har i uppdrag att ha en ekonomi i balans vid årets slut. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Delårsrapport mars 2017 Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se

Delårsrapport mars 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

1. Sammanfattning... 3 2. Verksamhet... 4 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2017... 4 Viktigaste händelserna under perioden... 4 Vårdöverenskommelsen... 6 Patientsäkerhet... 7 Värdebaserad vård... 9 Inflöde... 10 Prestationer... 10 Vårdplatser och beläggning... 13 Tillgänglighet... 18 Läkemedelsarbetet... 22 3. Regionfullmäktiges prioriterade mål... 23 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 23 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas... 25 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras... 26 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras... 27 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska... 28 4. Personal... 29 Lönestruktur... 29 Chefsförutsättningar... 30 Sjukfrånvaro... 31 Personalvolym och personalstruktur... 32 5. Ekonomiska förutsättningar... 35 Sammanfattande bedömning av ekonomiskt läge och ekonomiska risker... 35 Periodens intäktsutveckling... 37 Periodens kostnadsutveckling... 38 Investeringar... 41 Eget kapital... 43 6. Bokslutsdokument och noter... 44 Bilagor Bilaga 1 Vårdöverenskommelsen 2017 Bilaga 2 Prestationsredovisning Bilaga 3 Ledtider akutmottagningarna 2 (49)

1. Sammanfattning I avvaktan på ny uppföljningsmodell för prestationsredovisningen, redovisas prestationsutfallet per mars enligt tidigare källor och uppföljningsmetoder. Enligt regionala anvisningar ska ett nytt regelverk för prestationsredovisning användas för 2017. Denna uppföljning är ännu inte tillgänglig. I avvaktan på ny modell redovisas prestationsutfallet enligt tidigare källor och uppföljningsmetoder. SU redovisar utfallet januari till februari samt en bedömning för utfallet mars. Öppenvården ökade med 6,4 %, motsvararande 22 115 besök jämfört samma period förra året. Den oplanerade öppenvården ökade med 1,4 %, vilket motsvarar 757 besök. Slutenvården minskade med 4,8 % motsvarande 1 267 vårdtillfällen jämfört samma period förra året. Den oplanerade slutenvården har minskat med 7,7 %, motsvarande 1 426 vårdtillfällen. Sjukhusets samtliga områden framhåller rekryteringsproblematiken av kvalificerad personal främst sjuksköterskor som den enskilt största risken för verksamheten. Detta riskerar att påverka både arbetsmiljö, patientsäkerhet och kostnadsutveckling för inhyrd personal och köpt vård. Utmaningarna på bemanningssidan påverkar även operationskapaciteten och öppnandet av vårdplatser negativt. Planering inför sommar- och semesterperioden pågår där ett flertal verksamheter ställts inför oväntade uppsägningar. Sjukfrånvaron har jämfört med samma period förra året minskat med 0,3 procentenheter. Den minskade sjukfrånvaron hittills i år återfinns inom både lång och kort sjukfrånvaro. Antalet genomsnittligt disponibla vårdplatser fortsätter att öka. Sjukhuset har ett stort fokus på och jobbar aktivt för att ytterligare vårdplatser ska kunna öppnas. Antal patienter som väntat mer än 90 dagar på första besök till läkare uppgick till 11 221, varav 77 % väntade på förstabesök inom ögon, urologi, handkirurgi och ortopedi. Väntande på förstabesök för perioden är lägre jämfört med samma period förra året och föregående månad. Patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling uppgick till 5 385, varav 56 % väntade på operation inom plastik-, hand-, allmänkirurgi och öron-, näsa- halssjukvård. Väntande på behandling var fler i år än föregående år men en knapp minskning mot föregående månad. Sjukhuset redovisar ett ekonomiskt resultat efter årets tre första månader om -31 mnkr vilket är 20 mnkr lägre än budget. Avvikelsen finns i sin helhet på intäktssidan, där sjukhuset hittills i år bokfört 12 mnkr i kompensation för överproduktion, vilket kan jämföras med budgeterad nivå om 29 mnkr. Totalt sett är avvikelsen relativt liten, men rymmer i sig stora obalanser mellan sjukhusets olika områden. Störst ekonomiskt underskott finns inom barn- och kvinnosjukvården där produktionen delvis hålls uppe med hjälp av dyra personallösningar. Samtliga områden har i uppdrag att ha en ekonomi i balans vid årets slut. SUs prognos för helåret är 0 mnkr i avvikelse mot budget för 2017. Sjukhuset bedömer att den negativa budgetavvikelsen per mars är tillfällig och att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas för att uppnå ekonomisk balans innevarande år. 3 (49)

2. Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2017 Mål och mätetal Mars 2017 Målvärde 2017 Vi har akutsjukvård i toppklass Andel patienter med en genomloppstid på mindre än fyra timmar på 59 % 80 % akutmottagningen Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket 99 % 95 % Andel patienter som lämnar akuten inom 30 minuter efter beslut om 33 % 50 % inläggning Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 67 % 80 % Andel prio1-larm som nås av ambulans inom 20 minuter 86 % 90 % Vi skapar värde för patienten Minskad total användning av antibiotika inom sjukhuset mätt i 69 56 DDD/100 Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till 5 385 < 2 500 operation/åtgärd Antal vårddagar som utskrivningsklara patienter blir kvar på sjukhuset 3 596 < 2 500 Andel patienter där riskvärdering gjorts enligt rutin för fallrisk 32 % 50 % Andel patienter med trycksår grad 2-4 i PPM ska minska 6,6 % < 5 % Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor -20 0 Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Mäts årsvis 2 Antal vetenskapliga publikationer Antal disputationer Mäts årsvis Mäts årsvis 1 600 > 45 Antal patienter per månad från andra regioner och länder 302 350 Resultat gällande kvalitetsmått för behandlingar i regionala Kvartalen 1 grön Grön Tre indikatorer framtagna första kvartalet 1 gul 1 röd Andel studenter som är nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning Mäts årsvis > 92 % *beroende på studentgrupp Hållbart medarbetarengagemang (HME) Resultat i medarbetarenkäten Mäts årsvis 75 Kvartalen är ett webbaserat kvalitetsuppföljningssystem inom VGR Viktigaste händelserna under perioden Under januari var situationen ansträngd framför allt på akutmottagningen, AKOM, på Sahlgrenska sjukhuset vilket gett massmedialt stor uppmärksamhet. Avvikelserapporteringen har ökat med 147 % inom den verksamheten (n= 2 273) varav 24 % av dessa rör vårdplats (n=545 jämfört med 47, Q1 2016). Arbetet har intensifierats lokalt och fortsätter även i det sjukhusövergripande processarbetet. Bland annat har en ny områdesgemensam rutin för område 5 och 6 tagits fram i syfte att förkorta väntetiden på AKOM för patienter med behov av slutenvård. Rutinen innebär i korthet att patienterna fördelas jämnare mellan slutenvårdsenheterna och rutinen ser inledningsvis ut att ha en viss positiv effekt för patientflödena på AKOM, liksom för arbetsmiljön. 4 (49)

Under perioden har sjukhuset haft ett starkt fokus på tillgång på vårdplatser. Sjukhuset har sedan årsskiftet med hjälp av rekrytering och nya arbetssätt kunnat öppna drygt 90 av tidigare stängda, men budgeterade vårdplatser. I sammanställning av kvalitetsdata som Dagens Medicin publicerade i början av året blev rankingen av SU sämre än förväntat och önskvärt. Sjukhuset har som ett av sina mål att vara landets ledande universitetssjukhus. Under februari gjordes en inventering av dessa medicinska kvalitetsmått i alla verksamheter för att säkerställa att handlingsplaner tagits fram inom alla områden. Uppföljning kommer att göras vid dialogmöten med områden och verksamheter. Kvalitetsdagarna för SU med tema Trygghet i vården genomfördes 7-8 mars. Dagarna var mycket lyckade med 80 posters, många verksamhetspresentationer samt nådde fler medarbetare än någonsin tidigare. H@ck-for-health genomfördes 17-18 mars, som ett innovativt grepp att arbeta med studenter och digitala verktyg för att åstadkomma lösningar på några av vården problemområden. De bästa förslagen kommer att presenteras på e-hälsomässan Vitalis under vecka 17. En rapport från SKL visade att förlossningsvården på SU är bäst i landet av de större sjukhusen på att förebygga och minska antalet bristningar i samband med förlossning av förstföderskor. Dessutom är förlossningsvården på SU mycket kostnadseffektiv enligt rapporten. Psykiatrisk mottagning för utmattningssyndrom har invigts under perioden. Regionfullmäktige har beslutat att Västra Götalandsregionen (VGR) övertar den medicinska prioriteringen av inkommande samtal till SOS-alarm vid ambulansuppdrag. Ambulanssjukvården ser många fördelar med att ha prioriteringen i regionens regi. Verksamhetsområde Kardiologi genomförde under första kvartalet 2017 flest kranskärlsingrepp någonsin. Samtidigt ligger produktionen högt inom thoraxkirurgi. Genom att optimera verksamheten med så kallade plusveckor har produktionen kunnat ökas med 40 %. Trots denna omfattande ökning behöver verksamheten remittera patienter externt för att uppnå rimliga väntetider. Aktiviteter för ökad tillgänglighet En arbetsgrupp tillsattes för att sjukhusövergripande samordna arbetet med nya idéer, metoder och nya arbetssätt för att öppna beslutade vårdplatser. Nivåstrukturering av vårdplatser har påbörjats inom flera verksamheter. En särskild projektledare tillsattes i februari för att SU-övergripande analysera tillgänglighetsproblemens omfattning samt beskriva områden och föreslå mest prioriterade insatser för att korta väntetider till diagnostik, operation och vård. En översyn av operationsresurserna inom hela sjukhuset har gjorts och ett strukturerat arbete görs för att hitta nya kompetenser och arbetssätt. Ett särskilt fokus görs för de verksamheter som haft särskilda tillgänglighetsproblem, inklusive nya förbättrade avtal för externa leverantörer av vård. Tidigare arbeten som haft god effekt sprids inom SU så som flödesmottagningar eller fasttrack för specifika diagnoser inom operation. 5 (49)

Största utmaningarna under perioden Fortsatt hög beläggningsgrad inom samtliga verksamheter. Operationskapacitetsbrist har lett till långa väntetider, stängda operationssalar och ökade kostnader för köp av operationskapacitet. En ökande andel längre och mer komplicerade operationer påverkar även operationsutrymmet. Läkemedelskostnaderna utvecklas negativt jämfört med budgeterad nivå. Förlossningsverksamhet flyttas över från Mölndal till Östra senast 2017-05-01. Tidsutrymme för förflyttning av verksamheten är snäv. Administration och projektering av byggnadsprojekt tar ett stort antal medarbetare i anspråk. Projektledningsarbetet är ofinansierat. Ett ökande behov av vårdplatser för patienter som kräver isolering på grund av ökande antal patienter med multiresistenta bakterier ses på sjukhuset. Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) utgör en mycket stor utmaning för verksamheterna. Från och med april 2017 ska område 4 hantera inte mindre än 25 stycken olika SVF med generellt ökade krav på kortare svarstider och utökad service i form av exempelvis multidisciplinära konferenser (MDK) inom många områden. Risk finns att antalet patienter kommer att öka vid införandet av ytterligare 10 diagnoser(till 28 diagnoser) i det standardiserade vårdförloppet, på grund av förändrade och mer generösa tolkningar av de riktlinjer och kriterier som finns vid misstanke om cancer, vilket riskerar att skapa undanträngningseffekter inom de diagnostiska och terapeutiska verksamheterna. Antalet kontakter och individer gällande asyl- och papperslösa patienter ligger kvar på en hög nivå in i 2017. Det gäller framförallt öppenvården. De asyl- och papperslösa patienterna inom slutenvården har en högre vårdtyngd än övriga patienter. Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen definieras 2017 års inriktning, volymer och ersättning för vård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Valfrihetsvård Ordnat införande av läkemedel och metoder (år 3) Extern reumarehabilitering Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Mölndal Satsningar på barn- och cancersjukvård Satsningar på jämställda löner samt ökat friskvårdsbidrag Fria läkemedel barn- och unga Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för 2017. Uppdragen berör bland annat förbättrad akutsjukvård, förstärkningar psykiatri, genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och år 2. 6 (49)

Tilläggsöverenskommelsen Enligt beslut i regionstyrelsen tillförs hälso- och sjukvårdsnämnderna 250 mnkr för att teckna tilläggsöverenskommelser med styrelserna för akutsjukhusen. Syftet är att stimulera till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. För SU uppgår beloppet till 115 mnkr. Patientsäkerhet Arbete pågår enligt aktivitetsplanen för kvalitetsutveckling- och patientsäkerhet, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Vid varje möte i funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet presenteras läget för minst ett av dessa fokusområden för diskussion om hur vi kan stödja arbetet med förbättringar. Vårdrelaterade infektioner Arbete pågår med hygienkörkort för alla i vårdnära arbetet. Infektionsverktyget är ett värdefullt hjälpmedel men registreringsdata är ännu inte tillförlitliga. För att öka kunskaperna hos läkarna håller ett regiongemensamt webbaserat utbildningsstöd tas fram. Utbildningen kommer att vara obligatorisk för samtliga läkare, vilka ordinerar antibiotika i Meliors läkemedelsmodul på SU och uppföljningsansvaret kommer att finnas hos närmsta chef Trycksår För 2017 har SU som mål att andel patienter med trycksår grad 2-4 i PPM ska minska. Utfallet i PPMmätningen år 2017 var 6,6 % vilket innebär att vi har en bit till målet, målvärdet är 5 %. Det trycksårsförebyggande arbetet måste fortsätta förbättras och efterfrågas i det kontinuerliga vårdarbetet, på enhetsnivå. En sjukhusövergripande arbetsgrupp för trycksår är nu under uppstart. Med den följer utbildningsinsatser och sjukhusövergripande aktiviteter samt information på sjukhusets intranät. Fall Riskvärdering enligt den nya rutinen för fallrisk har gjorts i 32 %, vilket inte når målvärdet för året på 50 %. Arbetet i arbetsgruppen för minskad fallrisk kommer att intensifieras; en webbaserad utbildning håller på att färdigställas och beräknas bli klar i maj och mer information planeras i höst. Läkemedelsrelaterade skador Genom arbete i strategiska läkemedelsrådet når man samtliga verksamheter. Verksamhet läkemedel är ett stöd i övergripande frågor. Se separat punkt om läkemedel. Antibiotikaresistens Fortsatt arbete med stöd av SU Strama, se även infektionsverktyget under punkt om VRI. Flera verksamheter arbetar med antibiotikaronder 7 (49)

Vårdskador Kvartal 1 2016 Kvartal 1 2017 Riskvärde Kunnat inträffa Inträffat S:a Kunnat inträffa Inträffat S:a Ej ifyllt 155 130 285 959 279 1238 Riskvärde 1 387 43 430 239 45 284 Riskvärde 2 488 84 572 440 70 510 Riskvärde 3 231 49 280 197 40 237 Riskvärde 4 437 80 517 456 63 519 Riskvärde 6 446 70 516 649 86 735 Riskvärde 8 31 8 39 177 6 183 Riskvärde 9 29 15 44 144 14 158 Riskvärde 12 9 11 20 47 5 52 Riskvärde 16 1 2 3 1 1 Summa Riskvärde 2214 492 2706 3309 608 3917 Antalet avvikelser registrerade i Medcontrol Pro var under första kvartalet 8032 vilket är en ökning med drygt 2000 registreringar jämfört med samma period 2016( n= 5908). Av dessa är 3917 registrerade som vårdskada som kunnat inträffa eller inträffat. Se tabell. Den stora ökningen kan delvis bero på att benägenheten att rapportera ökat, vilket skulle innebära att mörkertalet minskar. Det kan också finnas en reell ökning. Fortsatt analys och arbete pågår. Den största ökningen har skett inom område 6 och flest inom verksamhet medicin, där ökningen är nästan 800 registreringar varav merparten inom akutmottagningen. Efter ett pilotprojekt har ett sjukhusgemensamt program för ökad patientsäkerhet och delaktighet lanserats, där varje patient vid inläggning ska få en tryckt information om förebyggande åtgärder, kallat Din säkerhet på sjukhus. Arbetet med Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation fortsätter. Uppföljande workshops med chefer om praktisk avvikelsehantering hölls i början på februari. Antalet deltagande chefer var något lågt, men utvärderingen var mycket positiv. Ytterligare workshops planeras efter sommaren. Antalet avvikelser i Medcontrol Pro rubricerade som Konsekvens för patient, var under perioden (1 januari-31 mars) 2 664 st vilket är nästan identiskt med samma period 2016 (2 667 st). Patientsäkerhetsronder för varje verksamhet fortsätter och erfarenheter från dessa sammanställs under våren. Chefläkarnas dialogmöten med verksamhetscheferna fortsätter under våren för att därefter utvärderas. Kvalitetsbarometern, SUs övergripande verktyg för egenkontroll, har inför 2017 reviderats och kommer fortlöpande att revideras vartannat år. Uppföljning görs per område och verksamhet i dialogmöten och patientsäkerhetsronder. Med kvalitetsbarometern kan verksamheterna på ett enkelt sätt få en överblick över hela sjukhusets kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. Det är lätt att se var styrkor och brister finns och var man ska sätta in extra resurser. 8 (49)

Värdebaserad vård Totalt har 31 diagnosgrupper startat sitt värdebaserade arbete. 27 diagnosgrupper har genomgått och avslutat projektfasen i värdebaserad vård med stöd från värdekontoret. Prostatacancer Hepatit C Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Höftprotes Osteoporos Kvinnor som avbryter sin graviditet Bipolär sjukdom Diabetes typ 1 och 2 i samband med barnafödande Reumatoid artrit Läpp-käk och gomspalt Esophagusatresi, Emotionellt instabilt personlighetssyndrom Ankyloserande spondylit Akut lymfatisk leukemi hos barn Kraniofaciala missbildningar Ätstörningar Knäprotes Omhändertagna enlig LRV KOL För tidigt födda v. 30-34 Barn med medfödda hjärtfel Bröstcancer Katarakt Patienter med tetraplegi (Care) Normalförlossning Aortastenos Patienter med akuta buksmärtor. Fyra av grupperna har drivit projektfasen självständigt. Fyra grupper är mitt i pågående projektfas - benartärsjukdom - alkoholberoende - cochlea-implantat - kronisk njursjukdom Uppföljning av resultat sker på verksamhets- och områdesnivå. 9 (49)

Värdekontoret genomför nu en utvärdering på verksamhetsnivå enligt SU-modellen för VBV. Analys görs av nivå gällande patientmedverkan, vårdprocess, medarbetar involvering, förbättringsarbete, benchmarking, resultatorienterat arbetssätt och ledning o styrning på verksamhets och områdesnivå. Inflöde Akutmottagningar Akutmottagningarna har haft 49 728 st vårdkontakter till och med mars, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 552 st per dag. Ökningen av inflödet har pågått under många år men under årets tre första månader har inflödet varit i nivå med 2015. Minskningen mot föregående års rekordhöga besöksantal har varit 4,8 %. Åtgärder har genomförts för att möta detta höga inflöde. Exempel på pågående åtgärder är att utforma modeller för strukturerad hänvisning till primärvård, utbildning av akutläkare, direktinläggningsspår, uppbyggnad av kompetens och bemanning av akutsjuksköterskor för att självständigt kunna behandla patienter. Källa: Elvis Antalet och andelen inskrivna har minskat vilket till del kan förklaras av förändrat arbetssätt på akutmottagningen. Fler patienter kan skickas hem från akuten i stället för att läggas in. Remissinflöde Inkomna remisser har ökat med 4 893 st (10,9 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från SUs upptagningsområde 4 854 st (11,5 %). Remisser från övriga regioner och landsting har ökat med 39 st (1,5 %). Prestationer Enligt regionala anvisningar ska ett nytt regelverk för prestationsredovisning hälso- och sjukvård från 2017 användas i månadsfakta, snabbfakta, delårsrapporter och årsbokslut. Redovisningen bygger på automatiserad överföring från olika regionala databaser (framförallt Vega). Denna uppföljning är ännu inte tillgänglig på förvaltningsnivå. Tidigare använt regelverk kommer att löpa parallellt under 2017, men med automatiserad överföring av utfall till Controller. Redovisningen ska ske med en månads fördröjning. Regionen mäter inte sammanvägt prestationstal från 2017. I avvaktan på ny uppföljningsmodell redovisas prestationsutfallet ack mars enligt tidigare källor och uppföljningsmetoder. 10 (49)

Procentuell förändring jämförelse föregående år för somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Förändringen varierar mellan olika vårdområden. Antal öppenvårdsbesök har ökat inom både somatik och psykiatri. Antal slutenvårdstillfällen är färre inom både somatik och psykiatri. Antal vårddagar har minskat inom somatik men ligger på samma nivå som föregående år inom psykiatri. Somatik Ackumulerat mars 2016 2017 Förändring % Besök - Antal 268 223 285 766 17 542 6,5% Besök - Unika individer 138 435 144 608 6 173 4,5% Vårdtillfällen - Inskrivningar 23 784 22 656-1 128-4,7% Vårdtillfällen - Vårddagar 118 043 112 107-5 936-5,0% Psykiatri Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Ackumulerat mars 2016 2017 Förändring % Besök - Antal 79 431 84 004 4 573 5,8% Besök - Unika individer 15 827 17 001 1 174 7,4% Vårdtillfällen - Inskrivningar 2 491 2 352-139 -5,6% Vårdtillfällen - Vårddagar 33 471 33 716 245 0,7% Prognos prestationer 2017 Sjukhuset beräknas utföra uppdraget enligt Vårdöverenskommelsen samt tilläggsöverenskommelsen om 115 mnkr. Vård utförd för patienter utanför VGR förväntas hamna något över planerad nivå. Basvolymer och regional tillgänglighetssatsning i egen regi Västra Götaland följer sedan 2014 planerad produktion första besök och behandling inom vårdområdena Ortopedi, Ögon, Allmän kirurgi, Urologi, Hud, Handkirurgi, Plastikkirurgi, Gynekologi och ÖNH. Dessa verksamheter redovisar de största tillgänglighetsproblemen och omfattar sammantaget 90 % av alla väntande till första besök och 85 % av väntande till alla behandlingar. Basvolymer är fastställda i VÖK 2017 per vårdområde och periodiserade per månad. SU rapporterar månadsvis antal väntande och utförd vård i jämförelse med plan per vårdområden i systemet ProKap tidigare (Produktions- och Kapacitetsplanering PK). För att få ersättning för utförda tillgänglighetssatsningar ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Budgeterat värde för 2017 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår till 95,5 mnkr och omfattar 6100 första besök och 2860 operationer. För 2017 har SU fått ett ökat uppdrag med 200 besök och 950 operationer. De verksamheter som producerat volym utöver basvolym har ersatts efter utförd produktion. Det samlade ekonomiska värdet är 29 mnkr och motsvarande drygt 1100 första besök och ca 800 operationer, se tabeller nedan. 11 (49)

Plan och utfall regional tillgänglighetssatsning första besök januari-mars 2017 Första besök PLAN UTFALL janauri-mars 2017 Jan-mars Avv Produktion Utfall jmf Basvolym Tillägg Summa Basvolym (utfall) basvolym och tillägg Allmän kirurgi ÖS 401 0 401 680 279 Allmän kirurgi SS 491 66 557 810 253 319 Gynekologi 1 635 0 1 635 2 386 751 Handkirurgi 614 104 718 504-214 -110 Hud 4 190 780 4 970 4 300-670 110 Ortopedi 1 949 412 2 361 2 294-67 345 Plastikkirurgi 600 120 720 786 66 186 Ögon 2 844 0 2 844 2 432-412 ÖNH 2 634 0 2 634 2 500-134 Urologi 830 150 980 1 050 70 220 PK Förstabesök 16 188 1 632 17 820 17 742-562 1 554 Plan och utfall regional tillgänglighetssatsning antal operationer januari-mars 2017 Operation PLAN UTFALL janauri-mars 2017 Jan-mars 2017 Avv Produktion Utfall jmf Basvolym Tillägg Summa basvolym (antal op) basvolym och tillägg Allmän kirurgi ÖS 486 0 486 469-17 Allmän kirurgi SS 500 0 500 569 69 Gynekologi 1 136 0 1 136 1 019-117 Handkirurgi 418 104 522 470-52 52 Övrig Ortopedi 942 70 1 012 1 003-9 61 Protes 179 123 302 279-23 100 Rygg 165 72 237 199-38 34 Plastikkirurgi 690 180 870 712-158 22 Katarakt 525 0 525 767 242 Övriga ögon 468 142 610 756 146 288 ÖNH 855 0 855 992 137 Urologi 210 65 275 465 190 255 Summa 6 574 756 7 330 7 700 56 1 126 Sammantaget har alla verksamheter som mäts inom PK producerat: drygt 17 700 första besök vilket är cirka 560 under plan. Kirurgi, Urologi och Plastikkirurgi utför tilläggsuppdragen. drygt 7 300 operationer, 56 utöver plan. Urologi och Ögon utför tilläggsuppdragen. Åtgärder för ökad produktion Ortopedi/ryggkirurgi och fysioterapi fortsätter med projektet som ska leda till att specialutbildade fysioterapeuter tar hand om första besök av patienter som har lägsta prioritet. Detta för att öka tillgängligheten och snabbt kunna sätta in eventuell rehabiliteringsinsats. Ögon, Ortopedi och Handkirurgin har utarbetat handlingsplaner för att öka antalet första besök genom bland annat kvällsmottagning, flödesmottagning, andra yrkeskategorier som utför första besök och en genomgång och städning av planeringslistan inom ögon allmän. 12 (49)

Ögon/katarakt har börjat med så kallade remissmottagningar, med syfte att sortera remissfrågeställningarna till rätt process inom verksamheten. Då det råder läkarbrist i allmänprocessen samt för att undvika undanträngningseffekt av andra processer inom verksamheten, så planeras dessa att genomföras även med optikerkompetens. Hud- och könssjukvård, två nya ST- läkare har anställts i februari, ytterligare en planeras i vår och en specialist har rekryterats till hösten. En stabil ökning av mottagningskapaciteten, där även efterföljande besök och åtgärder måste få utrymme för att undvika nya köer, kan eventuellt innebära att verksamheten inte når tillgänglighetsuppdraget fullt ut i år. Stödinsatser kommer under våren för att öka antalet nybesök. Öron-, Näs- och Halssjukvård, har anställt flera läkare och logopeder. Bedömningen är att basvolymen utförs 2017. Öron-, Näs- och Halssjukvård och Urologin har utökat mottagningsoperationer. Fortsatt arbete med att öka operationssalskapaciteten. Aktuella åtgärder är ökade utbildningsinsatser, utökade öppettider, workshifting, löneöversyn, nyttjande av mottagningspersonal och timanställda, hyra operationssalar samt operera på andra sjukhus i regionen. Externa produktionsuppdrag, köpt vård I syfte att förbättra tillgängligheten har VGR har i enlighet med beslut i regionstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnderna upphandlat specificerade volymer första besök inklusive eventuell operation för ögonsjukvård kataraktkirurgi, ortopedi ryggkirurgi, hudsjukdomar, kirurgi och övrig ögonsjukvård. SU har fått tilldelade volymer och respektive verksamhet vidarebefordrar patienter i den omfattning som är planerad alternativt enligt leverantörens möjligheter. Verksamheterna utför ett gott arbete med att försöka matcha vårdleverantörernas önskemål, kompetens, aktuella väntelistor m.m. Några verksamheter har kunnat använda andra landstingsavtal exempelvis har kirurgin vidarebefordrat patienter till extern vårdgivare genom Skånes avtal. Vårdplatser och beläggning Flera verksamheter har haft ett reducerat antal vårdplatser i början av året vilket lett till lägre produktion inom både somatik och psykiatri. Det har varit ett reducerat antal vårdplatser främst inom medicin och geriatrik, barnmedicin och neonatal, psykiatri Psykos och Beroende. Bristen på vårdplatser har inneburit en hög beläggningsgrad på de disponibla vårdplatserna. Antalet disponibla platser har successivt ökat under året. 13 (49)

Fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser per område Vårdplatser Antal fastställda vårdplatser 31 mars 2017 Medelvärde januari 2017 Antal disponibla vårdplatser Medelvärde februari 2017 Medelvärde mars 2017 30 mars 2017 Område 1 338 259 271 271 283 Område 2 683 604 631 634 637 Område 3 288 218 229 219 229 Område 4 72 74 76 76 78 Område 5 288 219 232 242 261 Område 6 389 314 333 338 346 SU TOTALT 2 058 1 688 1 772 1 780 1 834 Källa: VVU Metod: Antal fastställda vårdplatser redovisas sista dagen i innevarande månad. Fastställda vårdplatser avser både 5- och 7-dygnsvård. Antal disponibla vårdplatser redovisas som ett medelvärde innevarande och föregående månad. Medelvärdet bygger på både 5- och 7 dygnsplatser, medelvärdet påverkas av antal helger per månad. Antal disponibla vårdplatser redovisas även på en dag, sista vardagen i månaden (tisdag-torsdag). Manuella justeringar är gjorda för kända avvikelser i utsökningsverktygen. Vårddygnen för medicinskt utskrivningsklara patienter har liksom föregående år varit höga. Patienterna har inte kunnat skrivas ut i väntan på adekvata omsorgsinsatser utanför sjukhuset. Kommunerna har haft svårigheter att ta hem de utskrivningsklara patienterna. De utskrivna patienterna i år har genererat 13 306 vårddagar (varav 561 psykiatri), vilket motsvarar i genomsnitt 148 vårdplatser. Av dessa var cirka 6 psykiatriska vårdplatser. I förhållande till föregående år ses en ökning av totalt antal dagar med 2 626 (24 %). Ökningen ses främst inom Medicin och Geriatrik. Överbeläggningsläget är bättre än i december, sannolikt på grund av att man lyckats öppna drygt 90 vårdplatser, men ser nu ut att ha planat ut. Samtidigt har också antalet utlokaliseringar ökat. Förklaringen är sannolikt ett fortsatt högt söktryck samtidigt som antalet utskrivningsklara patienter är väsentligen oförändrat. Läget uppfattas kvarstående inte stabilt och arbetet med att öppna ytterligare vårdplatser, se över arbetssätt och vårdformer pågår. Under mars har andelen överbeläggningar inom somatiken, jämfört med februari, legat oförändrat kring 4 % medan den inom psykiatrin visar en glädjande minskning från 2,5 till 2,1 %. Jämfört med 2016 är andelen i år inom somatiken något lägre (4,3 % 2016) och inom psykiatrin högre (1,4 % 2016). 14 (49)

Andel överbeläggningar totalt SU Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) visar en fortsatt stigande tendens, 1,3 % i mars jämfört med 1,0 % i februari i år och 0,8 % i mars 2016. Öppen vård Besöken har ökat i jämförelse med föregående år. Den planerade vården med 11 860 besök (4,1 %) och den oplanerade med 757 besök (1,4 %). Källa: Cognos RDB Sjukhus 15 (49)

Ökningen av öppenvårdskontakter har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB) ökar i snabb takt. Under januari - mars har sjukhuset haft 19 886 sådana kontakter mot föregående års 17 185, en ökning med 2 701 besök (15,7 %). Några exempel på denna vård kan vara hemmonitorering av pacemakers, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital bildgranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Källa: Cognos RDB Sjukhus Sluten vård Till följd av brist på vårdplatser har antal vårdtillfällen minskat betydligt mot föregående år. Den oplanerade slutenvården har minskat med 7,7 % men den planerade slutenvården har ökat med 1,9 %. Minskningen kompenseras av ökad öppenvårdsverksamhet. Källa: Cognos RDB Sjukhus Stora svårigheter att upprätthålla tillräcklig slutenvårdkapacitet finns särskilt inom barnsjukvården, neurologi/stroke, kardiologi, lungmedicin samt geriatrik och medicinsk akutvårdsavdelning (MAVA). 16 (49)

Slutenvårdsproduktionen påverkas av en ansträngd personalsituation. En del verksamheter har problem att rekrytera specialistkompetenta läkare, till exempel specialistläkare inom psykiatri, anestesi och barnsjukvården. Det finns en stor brist på specialistsjuksköterskor inom bland annat neonatal intensivvård. Sjukhuset har stora utmaningar i att kompetensförsörja operation och IVA på grund av bristen på narkospersonal och operationssjuksköterskor. På grund av kompetensbrist och begränsat operationsutrymme har en del verksamheter omfördelat resurser mot mottagningsproduktion, t ex plastikkirurgin. Exempel på åtgärder för att öka operationssalskapaciteten är utökade öppettider, ökade utbildningsinsatser, nyttjande av mottagningspersonal, hyra operationssalar och operera på andra sjukhus i regionen bland annat på Angereds Närsjukhus. Operationer utförda på Angereds Närsjukhus 2017 Specialitet Antal Kolorektteam Östra 98 Gynekologi 51 Ortopedi 23 Neurokirurgi 23 Handkirurgi 21 Totalt 216 Rekryteringssituationen har också varit fortsatt besvärlig vad gäller specialister inom radiologi, patologi, klinisk fysiologi och klinisk immunologi och transfusionsmedicin. SU har även brist på yrkeskategorierna allmänsjuksköterskor och vårdadministratörer inom både somatik och psykiatri. Fortsatt intensivt arbete med rekrytering pågår. Eftersom stor del av rekryteringsproblematiken är nationell så finns också ett konkurrenstryck från andra offentliga och privata arbetsgivare. Kontinuerliga bakjoursmöten hålls för att kortsiktigt klara av vårdplatssituationen. Men det pågår också arbete för att kunna öppna tidigare stängda platser. Som exempel har barnverksamheten under februari till mars öppnat 22 stängda vårdplatser. Under kvartal 1 2017 har verksamhet Medicin/Geriatri/Akut på Östra-tomten återöppnat 11 vårdplatser och då i form av platser för utskrivningsklara patienter. Dessa vårdplatser kan huvudsakligen bemannas av undersköterskor. Behovet av fler platser ökar också inom vissa områden. Fler isoleringsplatser behövs i och med att det skett ökning av patienter med multiresistenta bakterier. 6 vårdplatser har öppnats inom Infektion. Nya arbetssätt med nivåstrukturering har införts med t ex särskilda moduler för utskrivningsklara patienter. 13 vårdplatser för utskrivningsklara patienter har öppnat på Sahlgrenska vilket avlastar övriga avdelningar som kan utnyttjas på ett effektivare sätt. Sedan årsskiftet har vårdplatser öppnats men för att kunna fullfölja vårduppdraget med god kvalitet och säkra arbetsmiljön behöver ytterligare vårdplatser göras tillgängliga. För att begränsa påverkan på kapaciteten arbetar sjukhuset med att växla arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier där syftet är att hitta smartare lösningar för att bättre kunna nyttja den befintliga personalen till patientnära arbete och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö. Sjukvårdsbiträden har anställts för att arbeta med basal omvårdnad som ett komplement till övriga yrkesgrupper. Ett fortsatt arbete med alternativa vårdnivåer med exempelvis dagsjukvård pågår inom barnsjukvården. Utveckling av avancerad dagvård sker inom t ex barnsjukvården, onkologi, reumatologi, neurosjukvård och kardiologi, en vårdform som med hög kvalitet möter upp till patienternas behov, vilket ofta är bättre än traditionell slutenvård. En dagvårdsavdelning planeras inom Beroende i syfte att avlasta heldygnsvården och med möjlighet att ta emot vissa patienter som står i kö för planerad inläggning. 17 (49)

Andra utvecklingstrender är intensifierat arbete med vårdnivåer utifrån patientbehov. Några tydliga exempel är pågående förändring av strokevårdkedjan på SU som sker i samverkan mellan inblandade verksamheter och planering för en särskild enhet för utskrivningsklara patienter. Samtidigt som det finns en brist på vårdplatser så har vårddygnen för medicinskt utskrivningsklara patienter liksom föregående år varit höga. Patienterna har inte kunnat skrivas ut i väntan på adekvata omsorgsinsatser inom kommunerna De utskrivna patienterna i år har genererat 13 306 vårddagar (varav 561 psykiatri), vilket motsvarar i genomsnitt 148 vårdplatser. Av dessa var ca 6 psykiatriska vårdplatser. I förhållande till föregående år ses en ökning av totalt antal dagar med 2 626 (24 %). Ökningen av utskrivningsklara patienter ses främst inom Medicin och Geriatrik och som tidigare beskrivits har särskilda avdelningar och moduler upprättats för att kunna omhänderta dessa patienter mer resurseffektivt. Förlossningar Antal förlossningar har varit 2 292, vilket är 271 färre än föregående år. Antalet vårddygn efter förlossning har minskat med 504 dygn samtidigt som antalet uppföljningsbesök inom öppenvården har ökat. Transplantationer Antalet utförda transplantationer under perioden har varit 82, två operationer färre än motsvarande period föregående år. Antalet lever- och njurtransplantationer har minskat medan hjärt-, lungtransplantationer har ökat. Variationer i produktion beror helt på tillgången på organ. Sett över längre tid har nya metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består, men på en högre nivå. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2017 är att sjukhusen inom VGR ska utföra 675 obesitasoperationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december 2015. Under januari till mars 2017 har SU utfört 59 obesitasoperationer, vilket innebär drygt 18 % av helårsplanen. Utfallet 2016 var 78 operationer. Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 90 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2016 Mars 2017 Mars 2016 Utfall Antal 2017/2016 Förstabesök 11 221 12 117-896 Operation/ Behandling 5 385 3 781 1 604 18 (49)

Antal väntande mer än 90 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Mars 2017 Februari 2017 Utfall Antal Mars/ Feb Förstabesök 11 221 12 158-937 Operation/ Behandling 5 385 5 480-95 Tillgänglighet förstabesök kommentar Av de patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök till läkare väntade 77 % på förstabesök inom ögon, urologi, handkirurgi och ortopedi. Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, mars 2016- mars 2017 Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, mars 2016-mars 2017 Antal genomförda förstabesök under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Första besök Jan Feb Mar Ackumulerat under perioden 2017 6 232 6 175 7 038 19 445 2016 5 524 6 364 6 199 18 087 Förändring 12,8 % -3,0 % 13,5 % 7,5 % 19 (49)

Tillgänglighet operation/behandling - kommentar Av de patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling väntade 56 % på operation inom plastikkirurgi, handkirurgi, allmänkirurgi och öron-näs-halssjukvård. Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, mars 2016 mars 2017. Målvärdet för 90 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2017, markeras i diagrammet. Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, mars 2016 mars 2017 Antal genomförda operation/behandling under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Operation/ Behandling Jan Feb Mar Ackumulerat under perioden 2017 2 507 2 782 2 911 8 200 2016 2 414 2 828 2 980 8 222 Förändring 3,9 % -1,6 % -2,3 % -0,3 % 20 (49)

Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 90 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2016. Mars 2017 Mars 2016 Utfall Antal 2017/2016 Andel mars 2017 Andel mars 2016 Koloskopi 70 29 41 15 % 5 % Gastroskopi 38 42-4 12 % 11 % Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning 2017 2010 fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1 395 koloskopier för 2017. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januarimars 2017 har SU utfört 1 500 koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (29 % av satsningen). Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Till och med mars har SU utfört 1 555 undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (1 519 undersökningar). Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid och andel läkarbesök som skett inom garantitiden. Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden som fått besökstid Specialitet Feb Mars Feb Mars Allmän kirurgi 53 59 95 % 98 % Gynekologi 1 1 100 % Hudsjukvård 76 73 98 % 100 % Lungmedicin 25 35 100 % 100 % Ortopedi 1 1 0 % 100 % Urologi 85 75 72 % 88 % Öron-näshalssjukvård 35 43 92 % 95 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. 21 (49)

Verksamhet Urologi har sju patienter som väntat över 14 dagar (fyra mellan 15-20 dagar och tre mellan 22-26 dagar). Verksamheten har under första kvartalet 2017 haft svårt att hitta en balans avseende det varierande inkommande antalet cancerremisser per månad och antalet förbokade tider för första besök för cancervård jämfört med tider för canceråterbesök. Öron, näsa, hals har haft två patienter som väntat > 14 dagar. En patient har själv valt att vänta mer än 14 dagar och den andra patienten saknas uppgifter om vad väntan beror på. Rapportering av ledtider för de införda standardiserade vårdförloppen befinner sig fortfarande i ett etableringsskede och ytterligare kvalitetssäkring av de uppgifterna behövs innan de presenteras i större skala. Läkemedelsarbetet Sjukhusövergripande förbättringar angående läkemedelsanvändning drivs via Verksamhet Läkemedel genom Strategiska rådet för läkemedelsfrågor. Viktiga delar i SU verksamhetsplan 2017 rör läkemedelsbehandlingar till äldre och utfärdandet av vård- och läkemedelsberättelser. Under delåret har även besparingsmöjligheter uppmärksammats. De har bland annat presenterats för SU ledningsgrupp. Strategiska rådets styrtal om äldres behandlingar, vård- och läkemedelsberättelser och besparingspotentialer följs nu upp genom att verksamheterna i sina respektive delårsrapporter har ombetts kommentera sina verksamhetsspecifika utfall och vilket förbättringsarbete som pågår. Strategiska rådet för läkemedelsfrågor har inlett samarbete med processansvarig för mest sjuka äldre och uppdaterat sin handlingsplan för läkemedel och äldre och erbjuder såväl webbaserad som verksamhetsförlagd undervisning för att förbättra läkemedelsbehandlingar. SU-övergripande utfall jan-mars 2017 Mål 2017 Vård och läkemedelsberättelse (alla) 29 % >60 % Andel olämpliga läkemedel till äldre (+75 år) 1.05 % <1 % Andel zopiklon av sömnmedel (+75 år) 61 % >70 % Andel cox-hämmare på recept (+75 år) 0.53 % <0.5 % Kostnadsbesparingsnyckeltal: andel Eporatio av epo 51 % >80 % andel tolterodin av inkontinensläkemedel 32 % >60 % andel generiskt pregabalin av pregabalin 4 % >60 % andel Abasaglar av insulin glargin 2 % ökning andel Omnitrope av GH 10 % >60 % andel biosimilarer av TNF-hämmare (etanercept/infliximab) 27 % ökning Verksamhet Läkemedel medverkar till kompetensförsörjning och arbetsväxling på sjukhuset. Sedan 2015 deltar farmaceuter i vårdenheters arbete för att avlasta sjuksköterskor genom t.ex. iordningsställande av läkemedel, kan sköta läkemedelsförråd och bidrar till att upprätta lokala rutiner för korrekt och patientsäker hantering av läkemedel. Apotekare kan också förbereda läkemedelsgenomgångar och vård- och läkemedelsberättelser. Ett trettiotal farmaceuter har anställts för arbete på dryga tjugotalet vårdenheter per mars 2017. Verksamheten har därför i delårsskiftet upprättat en separat enhet för Farmaceuter i vården. 22 (49)

Inom verksamheten drivs förvaltningens införandeprojekt för slutenvårdsdos. SU beräknas starta drift Q1 2018 och målsättningen är att knappt 200 enheter ska kunna få patientindividuellt packade dospåsar för de inneliggande patienterna. SU lokala styrgrupp har under delåret arbetat särskilt med logistik- och IT-utmaningar. 3. Regionfullmäktiges prioriterade mål Sjukhuset har i sitt uppdrag, i enlighet med gällande budget i VGR, att arbeta med prioriterade mål. En sammanfattande bedömning är att många aktiviteter pågår och andra har genomförts. Nedan följer en beskrivning av arbetet och av vissa aktiviteter. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov Fortsatt fokus på subspecialisering i enlighet med tidigare strategiska beslut. Regionala och nationella ekonomiska satsningar har omsatts i pågående och planerade aktiviteter för patienter med bland annat EIPS/självskada, Schizofreni, ADHD/Autism, Ätstörning. Utbildning har genomförts och metod för att få patienter åter i arbete har införts. Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna Nationella riktlinjer och regionala vårdprogram/rmr ska vara vägledande i arbetet. Resursförstärkning kan komma att krävas. Utbildning i bemötande och dialektisk beteendeterapi har genomförts. Förändra heldygnsvården så att vården utgår från bättre evidens, kompetens, bemötande och större inflytande för patienter och närstående. En generellt högre kompetensnivå med till exempel specialistsjuksköterskor behöver kompletteras med fler arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer. Heldygnsvårdens fysiska vårdmiljö behöver förbättras En svår bemanningssituation med många vakanta sjukskötersketjänster inom psykiatrin har drabbat heldygnsvården tungt och försvårat genomförandet av satsningar. Exempel på aktiviteter som genomförts är utbildningsinsatser, pilotprojekt inom heldygnsvård med psykolog och arbetsterapeut, standardvårdplaner och PCPC samt implementering av struktur för patient- och närståendeinvolvering. Arbete med att stärka säkerheten, både genom utbildningsinsatser och genom t.ex. fysisk inpasseringskontroll har genomförts. Främja den kroppsliga hälsan inom specialistpsykiatri, för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos patienter med psykisk ohälsa Patienters totala sjukdomsbild och vårdbehov undersöks systematiskt ihop med primärvård och somatisk specialistsjukvård. Hälsofrämjande insatser ska rapporteras i kvalitetsregister och följas. Exempel på genomförda aktiviteter: psykos- och beroendeverksamheten har SU anställt en specialist i invärtesmedicin och somatiskt inriktad sjuksköterska till en intern konsultmottagning äldrepsykiatrin har anställt geriatriker rättspsykiatrin har initierat flera satsningar på fysioterapi i heldygnsvård 23 (49)

Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer Fortsatt arbete i rådande strukturer avseende inflytanderåd samt inom nya arenor som värdebaserad och personcentrerad vård. Arbetssätt som inkluderar metoder för delat beslutsfattande ska fortsatt implementeras för patienter med behov av insatser från flera huvudmän. Exempel på genomförda aktiviteter: projekt peer support (anställda brukare) pågår och startar på flera verksamheter brukarrevision för patienter med bipolära sjukdom och för patienter med ätstörning samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg kontinuerlig närvaro av brukarrepresentanter i arbetsmöten kring de patientgrupper som ingår i värdebaserad vård nystartad brukarförning inom Rättspsykiatrin personcentrerad vård pågår på psykos och rättspsykiatrin och planerar att införas inom beroende Förbättra vägarna in i psykiatrin så att det är lättare att söka hjälp Förfina samarbetet mellan remittenter, kontaktpunkten och de psykiatriska verksamheterna. Exempel på genomförda aktiviteter: utökat samarbete mellan chefer inom PV och SU-psykiatrin för att förbättra arbetssättet med samverkan en utredningsmottagning har startats inom psykos vilket kortat tiden för bedömning av nya patienter planering för uppstart dagvård har startat inom psykiatripsykos under januari 2017 startade epsykiatrienheten på området som tillsammans med 1177 Vårdguiden har: utvecklat en mobilapplikation som levererar digitala stöd- och behandlingar med gruppbehandling för att hantera ADHD initierat framtagandet av ett digitalt beslutsstöd för LPT-processen. Tar fram lösningar för ett formulär med skattningsskalor som ska kunna matas in så att data lagras och kan visualiseras för patienter. Internetbehandling av alkoholberoende, eplus, likaså en internetadministrerad metod för närståendestöd till personer med alkoholproblem Tillämpa nya behandlingsprogram inom beroendevården ihop med kommuner Utveckla och fokusera på nya behandlingsprogram och arbetssätt som kräver samverkan mellan sjukvård och kommuner. Utbildning och handledning i vård och stödsamordning i samverkan mellan kommun och sjukvård har genomförts. 24 (49)

Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin Säkra ett gott omhändertagande i hela kedjan från VFU till fortbildning för specialister. Nya kompetenser utifrån nya behov och workshifting behöver anställas såsom behandlingspedagoger, socialpsykiatriska vårdare och specialistutbildade skötare. Utökning av vissa tjänster som STläkare och specialistpsykologer kräver finansiering. Exempel på genomförda aktiviteter Inrättat differentierade tjänster för vissa psykiatriska professioner (psykologer, skötare/undersköterskor, sjuksköterskor) Ökad subspecialisering (med bland annat diagnosbaserade team) med särskilda utbildningssatsningar riktade till yrkesgrupperna baserat på kompetensnivå Ökat antalet ST-läkare Följande indikatorer som speglar ovanstående åtgärder föreslås Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri Ta fram nya indikatorer som motsvarar den behandlingsgaranti som finns inom den somatiska vården som ett led i arbetet med värdebaserad vård arbetas detta fram diagnosvis Redovisning av arbetet med subspecialisering och följsamhet till vägledande dokument Redovisning av samarbetet med somatiska vårdgivare och patientorganisationer Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas För att uppnå målet behöver patienter och närståendes erfarenheter och upplevelser tas om hand och ligga till grund för det systematiska lärandet och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Patientdelaktighet har visat sig bidra till en mer effektiv och säker vård. Ett av sjukhusets prioriterade mål är att öka värdet för patienter och detta tillsammans med värdegrunden bidrar till att stärka patientens ställning i vården. Exempel på aktiviteter: Patient och närstående deltagande i händelseanalyser ska öka. Målet är 100 % och följs kontinuerligt. Sedan slutet av 2016 har frekvensen sjunkit från cirka 60 % till omkring 40 %. Den främsta orsaken är troligen en oftast omotiverad oro och ängslan kring att ta upp oönskade händelser med de närmast berörda. Omfattande informations- och utbildningsinsatser pågår i ämnet. 1177 vårdguidens e-tjänster. Breddinförande pågår på sjukhuset efter genomförd inventering av enheternas erbjudande för sina patienter och invånarna. För att öka antalet anslutna enheter och utöka utbudet av e-tjänster pågår en omfattande informationsspridning. Hälsofrämjande insatser. Kvällsföreläsningar för allmänheten har genomförts i samarbete med Regionalt cancercentrum väst och Stadsbiblioteket Göteborg på temat livsstil och cancer. Kunskapshöjande aktiviteter bidrar till att personer kan vara mer delaktiga i sin egen vård samt ta ökat ansvar över sin egen hälsa. Evenemanget var fullsatt med stort engagemang från åhörare. Kvalitetsdagarna. Årets tema var Trygghet i vården I förberedelsearbetet fanns patientrepresentanter med. En patient var en mycket uppskattad huvudtalare. 25 (49)

Arrangemanget var mycket lyckat och nådde i år 1 400 besökande medarbetare vilket var fler än någonsin tidigare. Personcentrerat arbetssätt (PCA) är ett av regionens prioriterade mål. SU har arbetat intensivt under första kvartalet med att organisera för spridning av förhållningssättet. Ett baskit för stöd i arbetet har tagits fram. Hemsida har byggts upp och samtliga områdesledningar har fått riktad information för att kunna stimulera ett par enheter per område att starta. Många enheter på SU arbetar redan idag med förhållningssättet, men den extra satsningen har genererat att flera enheter är intresserade av att starta ett strukturerat arbete. Prognos för måluppfyllnad 2017 Bedömningen är att flera aktiviteter är mycket bra och ger en medvetenhet om vikten av att stärka patientens ställning i vården. Dock behövs kraftfulla tag. Digitalisering av vården är sannolikt ett utvecklingsområde som kommer att medföra att patienter ges ökad möjlighet att ta makt över sin egen diagnos och vård. Utvecklingen är under snabb progress. Det personcentrerade arbetssättet syftar till att skapa en högre grad av delaktighet. Övrigt arbete fortgår också enligt plan. Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras En god och ständigt förbättrad medicinsk kvalitet är huvudmålet för samtliga verksamheter. Detta kan ske genom att skapa förutsättningar för medarbetare att arbeta med forskning och verksamhetsutveckling, vilket också kommer att leda till att organisationen använder sina resurser på ett effektivare sätt. Under februari gjordes en inventering av medicinska kvalitetsmått i alla verksamheter för att säkerställa att handlingsplaner tagits fram inom alla områden. Uppföljning kommer att göras vid områdes- och verksamhetsdialogmöten. Den regionala Kvartalen kommer också att mer regelbundet användas vid uppföljning g och verksamhetsutveckling. Av de tre indikatorer där resultat redovisas första kvartalet är målet uppfyllt för en, avseende god viruskontroll vid HIV. Övriga rör tid till läkarbedömning på akutmottagningen där målet inte är uppfyllt, samt oplanerade återbesök där mål nästan är uppnått. För övrigt pågår arbetet enligt aktivitetsplanen för kvalitet- och patientsäkerhet, som har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Vid varje möte i funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet presenteras läget för minst ett av dessa fokusområden för diskussion om hur vi kan stödja arbetet med förbättringar Hittills har del uppföljning gjorts för våldsrelaterade infektioner, där fortsatt intensivt arbete krävs. Avseende trycksår är resultatet föremål för fördjupad analys och start av en sjukhusgemensam trycksårsförebyggande arbetsgrupp. 26 (49)

Efter ett pilotprojekt har ett sjukhusgemensamt program för ökad patientsäkerhet och delaktighet lanserats, där varje patient vid inläggning ska få en tryckt information om förebyggande åtgärder, kallat Din säkerhet på sjukhus. Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Vi arbetar systematiskt med kompetensförsörjningsprocessen för att ge förutsättningar för att ha rätt person med rätt kompetens, på rätt plats i rätt tid för att kunna tillgodose patientens behov och nå verksamhetens mål. Detta arbete behöver vara i ständig utveckling för att harmoniera med förändrade behov och ekonomiska ramar. En rad riktade aktiviteter inom nedanstående tre områden pågår för att förbättra möjligheterna till karriär och kompetensutveckling. Satsa på ledarskap Sjukhuset ser chefskapet som direkt avgörande för förverkligande av sjukhusets mål. Arbetet med Ledningsgruppsutveckling på verksamhetsnivå påbörjades under våren 2016 och löper på enligt plan. Under första kvartalet 2017 har hittills 22 av 53 ledningsgrupper startat. Ett arbete pågår med översyn av chefsstruktur/sammanhållet ledarskap inom sjukhuset. Detta arbete inkluderar även anpassning till normtal för antal medarbetare per chef. Inom ramen för detta arbete har enheter delats, ett antal femte chefsled har inrättats och enheter med gemensamt chefskap införts. Anpassning till normtalen ska vara klart i december 2017 i enlighet med plan. Under första kvartalet 2017 har forum hållits för och med chefer kring gemensamt chefskap i syfte att sprida kunskap och erfarenheter kring denna form av ledarskap. Forumen innehåller även en teoretisk del där forskare från Göteborgs universitet delar med sig av sin forskning. Totalt på två forum har cirka 50 chefer och HR-specialister deltagit. Utvärderingarna har visat att cheferna är mycket nöjda med dessa mindre forum för kunskapsutbyte. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Arbetet med anställning av nya yrkeskategorier i det patientnära arbetet tillsammans med förbättrade arbetsprocesser och utbildningsinsatser som stimulerar uppgiftväxling intensifierades under 2016. Förändringsarbetet fortsätter under 2017 inom ramen för sjukhusets verksamheter. Effekterna av genomförd uppgiftsväxling utvärderas och följs upp via regelbunden controlling. Målsättningen är bättre nyttjande av befintlig kompetens med effekter såsom säkrare patientvård och förbättrad arbetsmiljö för personalen med positiva konsekvenser för personalomsättningen och kompetensförsörjningen. Som ett led i workshiftingarbetet har sjukhuset startat en utbildning i vårdplanering för undersköterskor/skötare/barnsköterskor (SAMSA). Första omgången avslutades i början på året med 25 deltagare. En andra omgång startar i april med 35 deltagare. 27 (49)

Utveckla modeller för lönekarriär och kompetensutveckling Sjukhuset arbetar kontinuerligt med implementering av regiongemensamma karriärutvecklingsmodeller och arbetet löper på enligt plan. Färdigformulerade regiongemensamma modeller där implementeringsarbete pågår: Sjuksköterskor/Barnmorskor Undersköterskor/barnsköterska/skötare Biomedicinska analytiker Modeller som är påbörjade och ska formuleras och implementeras under 2017: Psykologer Medicinska sekreterare Fysio- och arbetsterapeuter Röntgensjuksköterskor Yrkesintroduktion Sjukhuset satsar mycket på att våra nya medarbetare ska få en trygg arbetsstart. För sjuksköterskor startar Kliniskt basår i mars och september varje år. I mars påbörjade 163 nyutexaminerade sjuksköterskor det Kliniska basåret. För undersköterskor/ skötare/ barnsköterskor startade sjukhuset en pilot med förstärkt yrkesintroduktion med 15 deltagare. I april 2017 startar en ny omgång med 23 deltagare. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Sjukhusets arbete med att uppdatera arbetsmiljöutbildningen pågår, fortsatt arbete med projekt rehabilitering är inte påbörjat. Arbetet med att skapa förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö löper enligt plan och arbetet med att identifiera riktade insatser för att arbeta hälsofrämjande och förebygga sjukskrivningar är påbörjat. Förberedelsearbetet för genomförandet av medarbetarenkät 2017 är igångsatt och fortlöper enligt plan. Arbete pågår med att genomföra workshop för att hitta verksamheter som vill realisera aktiviteter som möjliggör en kompetensförsörjning dygnet runt med förbättrad schemaplanering. Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Förutsättningar för att TUM-processen ska kunna genomföras i verksamheterna är skapade genom att områdena har fått möjligheter att driva arbetet själva. TUM står för trivas, utvecklas och må bra och är ett utvecklingsprojekt där medarbetarnas hälsa sätts i fokus. 28 (49)

Utveckling av samarbetet med Hälsan & Arbetslivet pågår för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och återskapande, bland annat genom samarbete i att genomföra medarbetarenkäten samt att skapa tydligare rutiner för våra roller och samarbetsformer. Arbetet fortsätter med sjukhusets värdegrund som ett led i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Prognosen i sin helhet är att arbetet fortlöper enligt plan. 4. Personal Lönestruktur Sjukhuset arbetar med en regiongemensam målbild för lönestrukturen utifrån en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i samhället, det nuvarande löneläget och löneavtalens konstruktion. För att följa hur vi närmar oss målbilden används ett styrtal som i procent mäter hur långt yrkesgrupperna sammantaget har kvar till målbilden. I styrtalet jämförs yrkes-gruppernas medellöner aktuell månad med målbildens medellöner. Målbilden ska uppnås under år 2017 och fram till dess återstår ytterligare en löneöversyn. Styrtalet för mars 2017 var för samtliga yrkesgrupper 95,5 % och motsvarande värde för mars 2016 var 93,6 %. Förändringen i styrtalet förklaras i huvudsak av 2016 års löneöversyn. En god löneutveckling underlättar kompetensförsörjningen och visar att det finns en möjlighet till karriärutveckling som medarbetare. Därför är en målsättning att öka lönespännvidden för alla yrkesgrupper. En grupp som har ökat sin lönespännvidd sedan förra året är undersköterskor. Ökningen beror på det centrala avtalets utformning som styrde mot ökad lönespridning. Flera yrkesgrupper ökar inte lönespännvidden kontinuerligt. En anledning är att sjukhuset har höjt ingångslönerna efter marknadslöneläget, vilket pressar samman lönestrukturen. Förutsättningarna för att öka lönespridningen de kommande åren kommer sannolikt förbättrats genom det arbete som har påbörjats med karriärutvecklingsmodeller för olika yrkesgrupper. I löneöversyn 2016 fick de yrkesgrupper som särskilt prioriterades utifrån lönestrukturen en löneutveckling på i snitt 2,7 %. Det motsvarar en genomsnittlig löneökning på 817 kronor. De icke prioriterade yrkesgrupperna fick en löneutveckling på 1,6 % vilket motsvarar en genomsnittlig löneökning på 540 kronor. Utöver de regiongemensamma prioriteringarna har en viss prioritering gjorts av journalskrivande läkarsekreterare, erfarna psykologer, chefer och nyckelkompetenser bland specialistkompetenta läkarna. Orsak till prioriteringen har varit de svårigheter som funnits med att rekrytera och behålla dessa grupper. Löneutvecklingen för vårdadministrativa och medicinska sekreterare som helhet var 1,7 % eller 450 kronor, löneutvecklingen för psykologer var 1,7 % eller 580 kronor, löneutvecklingen för chefer var 1,7 % eller 900 kronor och löneutvecklingen för specialistkompetenta läkare var i sin helhet 1,7 % eller 950 kronor. Därutöver har prioriteringar gjorts utifrån centralt avtal med Kommunal, med en särskild prioritering av undersköterskor. En lokal satsning gjordes även på barnsköterskor. 29 (49)

Löneutvecklingen för undersköterskor och barnsköterskor var i snitt 4,3 % eller 1 020 kronor. För Kommunals övriga grupper var löneutvecklingen 2,2 % eller 520 kronor. Sjukhuset har inga planerade åtgärder avseende lönekartläggning, eftersom inga osakliga löneskillnader har identifierats. Löpande pågår kvalitetsgranskning av såväl arbetsvärdering och anställningsvillkor. Lönekartläggningen utgår från analys av lika arbete och likvärdigt arbete. Lika arbete är en jämförelse mellan män och kvinnor som har samma yrke (samma etikett och befattningsvärde/bas-bokstav). Likvärdigt arbete är en analys av yrkesgrupper inom samma befattningsvärde/bas-bokstav. Från och med år 2017 är det krav på att det ska genomföras en lönekartläggning varje år. Metodstöd i arbetet är gemensamt med övriga regionen. Chefsförutsättningar Sjukhuset arbetar aktivt för att nå normtalet avseende antalet medarbetare per chef. För att nå normtalet prövas olika former av chefskap, enheter delas, gemensamt chefskap införs och ett flertal verksamheter har fått godkännande till att pröva ett femte chefsled. Av berörda enheter nådde 27 enheter normtalet under 2016 och under första kvartalet 2017 har, efter insatser, ytterligare 10 enheter nått normtalet. För resterande 34 enheter har 14 enheter upprättade handlingsplaner och resterande 20 kommer utarbeta sina handlingsplaner under kvartal två eller tre. Bedömningen är att vi kommer att nå normalen i december 2017, men på några enheter kommer man eventuellt att ha påbörjat processen med exempelvis rekrytering av nya chefer men inte fått alla på plats innan årsskiftet. Omfattningen av de organisatoriska förändringarna är stora och kräver mycket dialog med chefer, HR, medarbetare och fackliga innan förändringarna kan genomföras. Kommunikationen, planeringen och samverkan ges mycket tid och gör att alla kvarvarande berörda enheter eventuellt inte hinner bli helt klara med anpassningen men processerna kommer att vara i gång. Det har vid uppföljning visat sig att vissa organisatoriska förändringar till ett femte chefsled inte varit bästa lösningen och där har man då beslutat sig för ändra till gemensamt chefskap eller att dela enheter. Uppföljning av de förändringar som gjorts under 2015 och 2016 pågår parallellt med att nya enheter gör sina anpassningar. Eftersom detta är en omfattande och viktig förändring behöver vi parallellt med de organisatoriska förändringarna fylla på med kunskap, lärande och erfarenheter i olika forum. Sjukhuset har bland annat utbildat duo-coacher som bidrar till att cheferna i ett gemensamt chefskap får förutsättningar att komma igång så effektivt som möjligt med sitt samarbete. 30 (49)

Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2017 och 2016; ackumulerat. Data: Cognos UDP 2017-04-07 Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron minskat med 0,3 procentenheter. För månaden mars var sjukfrånvaron 0,5 procentenheter lägre än motsvarande månad föregående år. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2017 Period 2016 Differens 2017/2016 Kvinnor 8,5 8,8-0,4 Män 4,4 4,6-0,1 Kort (under 60 dagar) 4,3 4,4-0,2 Lång (över 60 dagar) 3,4 3,6-0,2 Totalt 7,7 8,0-0,3 Data: Cognos UDP 2017-04-07 Den minskade ackumulerade sjukfrånvaron 2017 jämfört med 2016 återfinns inom både den långa och den korta sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalkategori och kön, ackumulerat per mars 2017. Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 8,2 5,5 7,8 Undersköterskor m.fl. 11,7 9,5 11,3 Läkare 4,4 2,2 3,3 Administratör, vård 10,6 7,7 10,5 Rehabilitering och förebyggande 7,3 5,9 7,1 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 7,9 4,5 7,1 Utbildning, kultur och fritid 7,3 9,1 7,7 Teknik, hantverkare 10,3 2,8 4,7 Kök, städ, tvätt 11,9 14,1 12,2 Administration 6,7 2,0 5,8 Huvudgrupp 8,5 4,4 7,7 Data: Cognos UDP 2017-04-07 31 (49)

Minskningen av sjukfrånvaron jämfört med motsvarande period föregående år återfinns huvudsakligen inom kategorierna undersköterskor m.fl. (-0,8 procentenheter), rehabilitering och förebyggande (-0,5 procentenheter) och administration (-0,5 procentenheter). För kategorin sjukhustekniker/labpersonal, inkl. BMA har sjukfrånvaron ökat (+0,5 procentenheter). Sjukhuset arbetar med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Som en del i det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef. Genom det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggörs ett förebyggande hälsoarbete och att chefen agerar vid tidiga signaler på ohälsa. Som en förbättring av det återskapande arbetet införs ett IT-baserat system för att dokumentera insatser för medarbetares rehabilitering vid sjukdom. Detta ska ge bättre förutsättningar för chefer i arbetet med rehabilitering och möjliggör att medarbetaren får hjälp på ett strukturerat sätt, och i tid, för att minska sjukskrivningstiderna. Personalvolym och personalstruktur Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %). Typ indikator Mar 2017 Mar 2017/ Feb 2017 Differens Mar 2016 Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens Antal Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens % Månadsanställda 16 585 40 16 297 288 1,8 Nettoårsarbetare 14 226 85 13 926 300 2,2 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att antalet arbetade timmar divideras med 165. Källa: Cognos UDP 2017-04-07 Antalet månadsanställda i mars var 288 fler jämfört med motsvarande månad 2016. Antalet nettoårsarbetare var i mars 300 fler jämfört med motsvarande månad 2016. En förklaring till att antalet nettoårsarbetare har ökat mer än antalet månadsanställda är att den längre frånvaron (> 60 dagar) har minskat med 1,8 procentenheter. Minskningen återfinns huvudsakligen inom sjukfrånvaro, föräldraledighet och tjänstledighet. En ökad frånvaro kan ses till följd av olika typer av utbildningar. 32 (49)

Antal nettoårsarbetare. Utfall 2017 och 2016 samt budgeterat utrymme 2017 Not: Budgeterat utrymme avser volym på nettoårsarbetare om budgeten för löner och arvoden samt sociala kostnader använts maximalt, det vill säga noll kronor i avvikelse. Källa: Cognos UDP 2017-04-11 Ökningen av nettoårsarbetare återfinns i huvudsak inom verksamheterna Psykiatri Affektiva (+43), Barn och Ungdomspsykiatrin (+28) samt Beroendekliniken (+25). Ökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny mottagning för utmattningssyndrom. Volymökningen inom Barn och Ungdomspsykiatrin har till viss del skett till följd av rekrytering till tidigare vakanser men är huvudsakligen utökning till följd av riktade satsningar. Ökningen inom Beroendekliniken är ett resultat av både rekrytering till tidigare vakanser och utökad bemanning. Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna administration (+139), undersköterskor m.fl. (+68) samt läkare (+76). Ökningen i gruppen administration är till största delen ledningsarbete (+ 41) samt kanslister (+20), assistenter (+19) och farmaceuter (+15). Ökningen inom ledningsarbete är huvudsakligen en konsekvens av arbetet med normtalet. Volymökningen av kanslister är till del ett resultat av rekryteringsproblematik avseende medicinska sekreterare. Ökningen av antalet assistenter återfinns inom flera av sjukhusets verksamheter men till största delen på läkemedelsenheten och avser dataadministration i ett forskningsprojekt. Volymökningen av farmaceuter är till stor del kopplad till workshifting där farmaceuter övertagit arbetsuppgifter från sjuksköterskor. Volymökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Volymökningen i gruppen läkare är i huvudsak överläkare (+26), ej legitimerade läkare (+26) inom psykiatrin samt ST-läkare (+13). Kategorin sjuksköterskor, barnmorskor har jämfört med motsvarande månad föregående år minskat med 35 nettoårsarbetare. Jämfört med föregående månad har sjuksköterskor, barnmorskor ökat med 58, en ökning som till största delen består av en högre närvaro till följd av mindre föräldraledighet och sjukfrånvaro men även till följd av rekrytering. 33 (49)

Förändring av personalmixen per kategori 2017 jämfört med 2016. Redovisas som förändring av andel. Källa: Cognos UDP 2017-04-07 Den totala ökningen är till del ett resultat av workshifting med rekrytering av undersköterskor och servicepersonal som avlastning för kategorier med rekryteringsproblematik. Som ett resultat har personalmixen förändrats med en ökad andel handläggare och administratörer (+0,6 procentenheter) samtidigt som andelen sjuksköterskor, barnmorskor minskat (-0,9 procentenheter). Även andelen undersköterskor m.fl. har ökat men bara marginellt på grund av gruppens relativa storlek. En ökning av andelen chefer kan också utläsas. Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde) Typ indikator Period 2017 Period 2016 Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens Antal Utfall 2017/ Utfall 2016 Differens % Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) 12 274 11 836 437 3,7 Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (justerade) 11 971 11 836 134 1,1 Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2017 jämfört med 2016. 2017 var antalet arbetsdagar 3 fler jämfört med 2016. Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 437 jämfört med motsvarande period 2016. Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 134 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 366 heltider vilket var 17 fler än motsvarande period 2016. 34 (49)

Övertid Andelen övertid i förhållande till utförd tid uttryckt i ackumulerat medelvärde. Utfall 2017 och 2016. Källa: Cognos UDP 2017-04-07 För perioden ligger andelen övertid i förhållande till den totala utförda tiden i medeltal något lägre jämför med motsvarande period föregående år. Högst andel övertid i förhållande till den totala utförda tiden återfinns inom kategorierna sjuksköterskor, barnmorskor (2,5 %) och undersköterskor m.fl. (2,5 %). För bägge kategorierna är nivåerna dock lägre än föregående år om än marginellt. 5. Ekonomiska förutsättningar Sammanfattande bedömning av ekonomiskt läge och ekonomiska risker Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse på -20 mnkr per mars. Avvikelsen motsvarar 0,5 % av omsättningen. Avvikelsen finns i sin helhet på intäktssidan, där sjukhuset till och med mars fått 12 mnkr i kompensation för överproduktion, vilket kan jämföras med budgeten för motsvarande period på 29 mnkr. Källa: Raindance ekonomisystem 35 (49)

Intäkts- och kostnadsutveckling, rullande 12 månader i procent Källa: Raindance ekonomisystem Bruttokostnadsutvecklingen har sjunkit succesivt sedan 2015 och ligger nu på cirka 4,5 %, en nivå som varit stabil sedan hösten 2016 men nu långsamt är på väg uppåt. Den är också något högre än budgeterade kostnader på årsbasis medger. Detta kan dock balanseras av ökade intäkter, men då förutsätter detta en fortsatt överproduktion som överstiger den hittills åstadkomna under årets tre första månader. Den totala ekonomiska avvikelsen är relativt liten, men rymmer i sig stora obalanser mellan sjukhusets olika områden. Störst ekonomiskt underskott finns inom barn- och kvinnosjukvården där produktionen delvis hålls uppe med hjälp av dyra personallösningar. Samtliga områden har i uppdrag att ha en ekonomi i balans vid årets slut. För att kunna nå ekonomisk balans krävs antingen ytterligare ökad produktion vilket genererar ökade intäkter, alternativt att dra ner kostnadsnivån ytterligare. Detta skulle innebära sämre tillgänglighet och ökande köer. Det strategiska valet blir därför att fortsatt öka produktionen under årets återstående månader. SUs prognos för helåret är 0 mnkr i avvikelse mot budget för 2017. Sjukhuset bedömer att den negativa budgetavvikelsen per mars är tillfällig och att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas för att uppnå ekonomisk balans innevarande år. Ekonomiska risker Det regiongemensamma beslutet att i lönerevisionen för 2017 höja nivån för ett antal yrkesgrupper mer än den kompensation sjukhuset fått i år för löneökningar kommer att innebära en merkostnad för sjukhuset på cirka 45 mnkr innevarande år, en kostnadsökning som inte är budgeterad. Läkemedelskostnaderna för sjukhuset överstiger budgeten med cirka 30 mnkr det första kvartalet. Kostnadsökningen mellan 2016 och 2017 är relativt blygsam (cirka 2 %) men budgeten är underfinansierad vilket kommer att innebära ett betydande underskott vid årets slut. Förra året kunde underskottet avseende läkemedel rymmas inom sjukhusets totala ekonomiska resultat beroende på högre intäkter än förväntat, något som sannolikt inte kommer att gälla för 2017. 36 (49)

Resultaträkning Rapportrad Utfall mån Budget mån Utfall ack Budget ack Avv ack Budget helår Vårdintäkter VGR 1 101 1 095 3 141 3 163-22 12 484 Vårdintäkter övriga 94 91 277 262 16 1 049 Patientavgifter 14 15 40 44-3 172 ALF-medel 37 38 100 113-13 452 Övriga intäkter 158 142 416 418-2 1 686 Intäkter 1 404 1 382 3 975 4 000-24 15 844 Löner och arvoden -559-564 -1 669-1 696 27-6 614 Sociala avgifter -243-248 -727-746 19-2 910 Övriga personalkostnader -17-13 -38-36 -2-147 Inhyrd personal -3-1 -8-3 -5-12 Personalkostnader -823-826 -2 443-2 481 38-9 683 Köpt vård -21-13 -54-40 -15-159 Läkemedel -156-146 -457-426 -30-1 715 Lokalhyror -71-74 -212-222 10-891 Material, varor, tjänster mm -274-263 -756-756 -1-3 048 Avskrivningar -27-26 -78-77 -1-309 Övriga kostnader -549-522 -1 557-1 521-36 -6 123 Finansiella intäkter -3-3 -7-9 3-38 kostnader Kostnader -1 374-1 352-4 007-4 011 5-15 844 Resultat 30 30-31 -11-20 0 Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet tak. Nås inte ersättningstaket reduceras ersättningen. Den här månaden nåddes taket för perioden januari-mars. Den negativa budgetavvikelsen för VGR vårdintäkter inklusive regionbidrag uppgick till -22 mnkr vilket huvudsakligen kunde hänföras till ej uppnådd volym för ersättning utöver basvolym (så kallat brutet tak). Budgetavvikelsen per mars avseende övriga vårdintäkter uppgick till +16 mnkr och berodde på att sjukhuset tagit emot fler utomlänspatienter än förväntat. De verksamhetsområden som hade störst positiva avvikelser var Barnkardiologi (+5 mnkr) och Neonatologi (+4 mnkr). Utfallet för patientavgifterna uppvisade ett underskott motsvarande drygt -3 mnkr. Samtliga SUs områden visade underskott per mars. Det har skett en ökning av budgeten för hela 2017 med motsvarande drygt 2 mnkr utan att höjning skett av patientavgifterna. Övriga intäkter per mars understiger budgeterad nivå om 2 mnkr. Avvikelsen kan i huvudsak hänföras till följande: Verksamheten FOUU visade ett underskott motsvarande 3,5 mnkr, och detta berodde på att verksamheten bedrivits under budgeterad plan under årets tre första månader. 37 (49)

Lägre försäljning av medicinska tjänster (lab och röntgen samt övriga medicinska tjänster) än budgeterat, negativ avvikelse om 2 mnkr Lägre ersättning för kompetensutveckling vårdpersonal än budgeterat om 4 mnkr Högre ersättning för psykisk ohälsa samt övrig psykiatri 2,5 mnkr Uppbokning ersättning ej fakturerade särkostnader som hör till såld vård internt, ökning om 5 mkr över budget Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna var för perioden 38 mnkr lägre än budget. Det finns fortsatta svårigheter att rekrytera inom vissa specialiteter vilket leder till problem med att upprätthålla budgeterade prestationsnivåer och till dyra lösningar såsom anlitande av inhyrd personal samt höga övertidsoch mertidskostnader. Personalen har tagit ut mindre semester än budgeterat för perioden (nettosemester, -13 mnkr), men via ett förhoppningsvis högre semesteruttag än budgeterat under resten av året så kommer denna avvikelse att neutraliseras. Ackumulerad budgetavvikelse (mnkr) 2017-03 Månadslön 80 Nettosemester -13 Jour -2 Ob 3 Föräldraledighet -2 Sjuklön -13 Övertid -25 Sociala avgifter 19 Övr personalkostn -2 Inhyrd personal -5 Personalkostnader 38 Källa: Raindance ekonomisystem Personalkostnad per arbetad timme (löner, arvoden och sociala avgifter) 38 (49)