2018-10-05 Foto: Peder Nabo LÄRARHANDLEDNING BORTBYTINGEN EN MODERN OCH LITE LÄSKIG SAGA. FRÅN CA 7 ÅR AV SELMA LAGERFÖR. BEARBETNING OCH REGI RIKARD LEKANDER. 2018-19.
En teaterföreställning är ingen bio, allt händer här och nu, tänk vad häftigt! VÄLKOMMEN! Vi på Regionteatern och Byteatern hälsar dig och din grupp varmt välkomna till föreställningen Bortbytingen. Med den här lärarhandlingen vill vi ge dig som vuxen några tips på vad du kan göra i anslutning till besöket på teatern tillsammans med din barn-/elevgrupp. Den innehåller förslag och idéer på hur du gör teater-/ dansbesöket så spännande och intressant som möjligt. Självklart känner du din grupp bäst så ta till dig och gör det som känns bra och relevant för just er. Vi hoppas att er upplevelse tillsammans blir härlig och att den ger er inspiration till att samtala och fantisera vidare kring det ni har varit med om. Trevlig läsning! BORTBYTINGEN - HANDLING En mamma och en pappa är väldigt upptagna med viktiga saker. De försöker följa alla möjliga tips om hur de ska få mer tid för familjen. Smarta inredningstips för att få ordning på alla saker och kläder hemma. Matlagningstips för att alla ska må bra och hålla sig friska. Det är stressigt för dem med allt som måste göras och alla tips som ska följas. Nu har de fått ett tips om att skogspromenader ska vara rogivande. Men till och med när de ger sig ut på skogspromenad låter de sig störas av sina telefoner. Och så händer det som inte får hända. De glömmer barnvagnen med sitt lilla barn i skogen! Och värre blir det. När de hittar vagnen är det inte deras barn som ligger där utan en trollunge! Ett troll har tagit deras barn och lagt dit sitt. De har fått en bortbyting! Alla försök att hitta deras barn är förgäves. Vad ska de göra nu? Behålla trollet eller...kanske göra sig av med det? Och hur ska människobarnet överleva bland trollen?
MER OM BERÄTTELSEN. I den här uppsättningen är Selma Lagerlöfs klassiska novell förlagd till modern miljö. Kvar är magin och sagans metaforer, men omstöpt till en urban fantasy-historia. Precis som i sagans värld så är det inte givet att föräldrar är helt goda, inte heller att troll är helt onda eller att barn är helt barnsliga. Snarare tvärtom. Men en sak är säker, hur vi behandlar andra kommer förr eller senare påverka oss själva. Det är ett lika aktuellt faktum nu som när sagan skrevs för mer än hundra år sedan. INFÖR TEATERBESÖKET Syftet med att prata och förbereda barnen innan de ska gå på föreställningen är att väcka deras lust, intresse och nyfikenhet inför det som de ska vara med om. Det kan också handla om att ge dem en förståelse för teater genom att till exempel, berätta hur en föreställning blir till. Men barnen behöver inte sätta sig in i eller veta något speciellt för att kunna ta till sig av föreställningen. VI SKA GÅ PÅ TEATER! Har er klass varit på en teaterföreställning tillsammans tidigare, då kan ett sätt att förbereda eleverna vara att tänka tillbaka på hur det var. Vilken pjäs var det, vad handlade den om? Var gick vi på teatern? Har ni inte varit på teater tidigare? Prata om vad det finns för tankar, frågor och funderingar inför att gå på en teaterföreställning. HUR GÖR MAN EN TEATERFÖRESTÄLLNING? Ett annat bra sätt att förbereda eleverna på att gå på teater är att prata om hur en föreställning blir till. Du kan berätta följande. Använd gärna En liten teaterordlista längst bak i häftet. :: De fem skådespelarna har tillsammans med regissören repeterat (övat) föreställningen i sju veckor. :: Det är många personer som på olika sätt arbetat med föreställningen, men ni kommer bara att få träffa en liten del av dem, skådespelarna och teknikerna som sköter ljuset och ljudet. :: En dramatiker har skrivit pjäsen :: En ljusdesigner har bestämt hur ljuset ska vara :: En kompositör har gjort musiken till föreställningen :: En kostymör har gjort kläderna :: En rekvisitör har gjort eller letat upp alla saker som är med på scenen :: En maskör har bestämt hur skådespelarna ska se ut i ansiktet och vad de ska ha för frisyr :: En scenograf har bestämt hur scenen ska se ut och sedan har en dekortillverkare byggt det du ser på scen. :: En affischmakare har gjort affischen :: Sen finns det massor av andra som arbetat t.ex. marknadsförare, producent, dramapedagog, turnéläggare m.m. BEARBETNING & REGI RIKARD LEKANDER KOREOGRAFI CECILIA MILOCCO SCENOGRAFI & KOSTYMDESIGN KAJSA HILTON BROWN KOMPOSITÖR HANS APPELQVIST LJUSDESIGNER JOAKIM ENGSTRAND ANIMATÖR THOMAS ROGESTAM SKÅDESPELARE MARTIN ELLBORG, AGNES FORSTENBERG, BJÖRN JOHANSSON BOKLUND, ELIN RUSK LÄNGD CA 50 MIN PRODUKTION REGIONTEATERN & BYTEATERN KALMAR LÄNSTEATER TURNÉ HÖST 2018 - VÅR 2019
GÅ IGENOM PRAKTISK INFORMATION! Förbered dem på allt det praktiska runt omkring teaterbesöket. Prata med gruppen om var ni ska se föreställningen, här kan du också berätta att det kommer att vara flera olika grupper som upplever föreställningen samtidigt. - Hur ska ni ta er dit? - Vilken dag ska ni se pjäsen och andra saker som du tycker kan vara bra att ta upp. - Hur är man en bra publik? - Prata med gruppen hur ni tycker man är en bra publik. - Hur vill du att en bra publik ska vara? (Om du står på scen eller om du pratar eller gör något inför andra hur vill du då att de ska vara som publik?) - Vad är skillnaden att mellan gå på bio och att gå på föreställning? TITTA PÅ TRAILERN, TITTA PÅ PRESSBILDERNA... På teaterns hemsida kan ni se en kort film från olika delar av föreställningen, och även pressbilder, vilka båda är ett bra tips! Då får ni ut mycket mer av besöket på teatern, och man kan uppleva och upptäcka ännu mer genom att man har en förkunskap om vad som kommer att hända. EFTER TEATERBESÖKET Varför ska man arbeta vidare med föreställningen när man kommit hem till klassrummet? Ett syfte är att ta emot elevernas upplevelser och genom frågeställningar och gestaltande få igång diskussioner och reflektioner som är angelägna för dem. Ett annat är att ge eleverna tid och utrymme till att bli medvetna om vad de sett och låta dem reflektera kring föreställningen och deras egen verklighet. TA EN RUNDA! Samla gruppen i en ring, ta en runda där var och en får säga något de minns från föreställningen. (Om du vill gör sedan övningen Minne på linje, se under övningar längre fram i texten) Ta fasta på att vi minns olika fast att vi sett samma sak! Vad hände mer i föreställningen än det som ni kom ihåg i rundan? VAD HANDLAR PJÄSEN OM? Be eleverna berätta vad de tycker pjäsen handlar om, påpeka att det inte finns något rätt eller fel. En pjäs handlar om massor av olika saker och kan handla om olika saker för dig och mig. Be dem prata två och två eller i mindre grupper. Skriv på tavlan eller på stora papper allt vad ni kommer fram till att pjäsen handlar om.
FRÅGOR ATT PRATA OM Teater är en gemensam erfarenhet, men var och en upplever den på sitt sätt. Låt därför eleverna under en tyst stund tänka på föreställningen. Om de vill kan de anteckna eller rita de detaljer som de minns bäst. Det kan vara en replik, det kan vara musiken, kanske receptet på att göra korv? Starta sedan samtalet. Låt elevernas intryck gå före dina, även om du som pedagog kanske inte håller med. Uppmana eleverna att undvika de enkla värderingarna som roligt och tråkigt genom att fråga dem vad föreställningen betyder för dem och inte vad de tycker om den. Reflektera sedan över vad berättelsen egentligen vill säga. Finns det ett eller flera teman? VAD ÄR KÄRLEK? Vem älskar människobarnet mest? Vad älskar mamman och vad älskar pappan mest av allt i början av föreställningen, tror ni? Vem är hjälten i Bortbytingen? Vem är en hjälte i elevernas liv? När man går på teaterföreställningen får man skratta om man tycker det är roligt,gråta om man tycker det är sorgligt eller vara helt tyst om man vill. VARFÖR BLIR VI RÄDDA? Vad är det som händer i kroppen när vi blir rädda? Blev de rädda för någon eller något under föreställningen? Vad kände de då? Vad ska man göra för att inte bli rädd, tror ni? TROLL FINNS INTE, MEN VAD ÄR DE METAFOR FÖR? En person i föreställningen säger följande: Troll är människans fiende nummer ett. Så har det alltid varit. Vad är ni för trollkramare egentligen. Vet ni inte att troll är helt livsfarliga?! Håller eleverna med? Vad är en metafor? Trollet sjunger för människobarnet. Hur låter ett trollspråk? Kan eleverna försöka att sjunga på trollska? REFLEKTERA ÖVER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN NOVELLEN OCH FÖRESTÄLLNINGEN. Om du själv vore en skådespelare vilken roll skulle du vilja spela då? Varför? Om du själv vore en författare hur skulle du skriva Bortbytingen? Man kan berätta samma berättelse på helt olika sätt. Det kan bli en saga, en komedi, en tragedi, en fars man väljer alltså en konstart eller en genre. Vår föreställning är en fantasi, en mysrysare, som det står i presentationstexten.
ÖVNINGAR ATT GÖRA MED KLASSEN! MINNE PÅ LINJE Be eleverna blunda och minnas något som hände i föreställningen. Var och en får sedan i en runda säga vad de minns (och mindes man samma sak som någon annan är det helt ok). När alla har berättat varsitt minne från föreställningen tänker ni er att det går en osynlig linje genom klassrummet. Där ena änden är början på föreställningen och den andra är slutet. Nu ska eleverna ställa sig i den ordning som deras minne kommer i pjäsen. Hjälps åt att komma ihåg, om det är svårt och minns ni inte exakt så gör det ingenting. Be sedan eleverna berätta sitt minne igen fast nu i ordning från början till slut. Därefter kan ni försöka komma på om det är något mer i föreställningen som hände som ni inte har sagt och var det skulle hamna på er minneslinje. GÖR EN ENKEL KARAKTÄRSANALYS! Antingen gör ni denna övning i olika smågrupper eller i helklass. Bestäm en karaktär ur pjäsen och be eleverna diskutera nedanstående frågor. Är de indelade i smågrupper låt dem ha olika karaktärer ur pjäsen som de sedan kan presentera för varandra. Även här är det bra att påminna sig om att det inte finns några rätt eller fel. Det som gruppen anser om karaktären är rätt helt enkelt. Sen kan andra tycka något annat och det är heller inte fel. - Vem var personen? - Vad ville personen i pjäsen? - Vad gjorde personen i pjäsen? - Varför gjorde personen som den gjorde? ALLA SOM! Ställ lika många stolar som elever i klassen plus en extra stol i en ring. Alla eleverna sitter och en stol är tom. Ställ nu ett påstående till klassen och alla som håller med i det påståendet ska byta plats. Håller man inte med så sitter man kvar. Efter varje påstående kan man fråga någon eller några varför de bytte eller inte bytte plats. Tänk på att inte ställa påståenden där du som lärare/pedagog har ett rätt svar, det ska vara påståenden där det inte finns något rätt eller fel och där man kan se det från olika håll. PÅSTÅENDEN. Det finns troll ute i skogen. Man måste vara ganska lika för att vara vänner. Vuxna har svårt att förstå barn ibland. Jag har varit rädd någon gång. Det finns någon som är likadan som dig någon annanstans på jorden. NÅGRA LITTERATURTIPS :: För dig som vill förbereda dig mer inför teaterbesöket - Att öppna nya världar - en handledning att gå på teater med barn i förskola och skola - Karin Helander, Riksteatern. Beställ här http://skolscenen.riksteatern.se/attoppnanyavarldar :: För dig som vill läsa mer om för och efterarbete av teaterföreställningar I gränslandet mellan scen och publik - Jeanette Roos :: För dig som vill arbeta mer med dramaövningar Undervisa i pedagogiskt drama - Viveka Rasmusson och Bodil Erberth
ETT PAR TIPS TILL :: Bortbytingen på teckenspråk https://hittalaromedel.spsm.se/bortbytingen Tal och undertext följer den teckenspråkiga översättningen och är i första hand avsedda som stöd vid avläsning av teckenspråk. Texten till berättelsen medföljer som en pdf-fil på skivan. För elever med hörselnedsättning i grundskolan år 4-10. :: Nordisk mytologi/troll http://nordiskmytologi.se/naturvasen/ En liten ordlista Klipp gärna ut och spara! SCENOGRAFI KOSTYM MASK REGI KOREOGRAFI DRAMATIKER KOMPOSITÖR LJUSDESIGNER REKVISITA KARAKTÄR GRADÄNG TOI TOI SPARK Scenrummet med väggar,möbler m.m. som gjorts av en scenograf Skådespelarnas/Dansarnas kläder som gjorts av en kostymör Skådespelarnas/Dansarnas smink och frisyr som gjorts av en maskör Val av helhet och vad skådespelarna ska göra, görs av en regissör Dans och rörelsemoment i föreställningen görs av en koreograf Den som har skrivit pjäsen Den som gjort musiken till föreställningen Den som har bestämt hur ljuset ska vara Alla olika saker som finns på scen Den som skådespelaren är i föreställningen Läktaren som ni sitter på under föreställningen Säger många istället för lycka till i dansvärlden Säger många istället för lycka till inom teatervärlden Det finns inget rätt eller fel i en konstupplevelse, konst går bara att uppleva Vi hoppas denna handledning gett dig som lärare några tankar, idéer och kanske rent utav ett upplägg på hur du kan göra ert teaterbesök extra spännande, roligt och kreativt för din barngrupp. Undrar du något kring lärarhandledningen eller vill veta mer om vad man kan göra kring ett dans- och teaterbesök, hör gärna av dig till oss, och fråga efter dramapedagogen. BESTÄLL ETT EFTERARBETE FRÅN OSS! Efter föreställningen har ni att möjlighet att få besök i ert klassrum av en dramapedagog. Då kommer vi att fördjupa elevernas teaterupplevelse genom dramaövningar, reflektioner och diskussioner Vi arbetar vidare med de teman som pjäsen tar upp på ett lustfyllt och roligt sätt med hjälp av teaterns magi och barnens eget skapande. Kontakta Dramapedagogen på Regionteatern eller Byteatern för mer information. Regionteatern Blekinge Kronoberg Byteatern Kalmar Länsteater info@regionteatern.se, 0470-70 05 00 info@byteatern.se, 0480-49 69 40
FAKTA BORTBYTING VAR I FOLKTRON... Ett barn som inte var mänskligt, utan som i lönndom lämnats i byte för ett barn som rövats bort av övernaturliga väsen, till exempel troll eller älvor. Det antogs vara förtrollat så det liknade det riktiga barnet. Det fanns olika sätt att avslöja bedragaren, och om man lyckades byttes den snabbt tillbaka till det äkta barnet. Dock kunde dessa sätt vara grymma och skada ett barn som kanske var sjukt eller hade funktionsnedsättning på ett livshotande vis. Det finns sagor om mödrar som misstänkte att deras barn var en bortbyting som företog märkliga uppgifter för att få bedragaren att avslöja sig. En kvinna kokade gröt i ett litet äggskal och rörde om med en grantopp tills trollet utbrast Sju ekeskogar har jag sett växa upp, och sju har jag sett ruttna ner, men aldrig har jag sett så stor visp till så liten gryta!. Husfrun tog då bortbytingen på bakspaden och tänkte skjutsa in den i ugnen, då plötsligt dök en trollkvinna upp och bytte barnen och menade att Så ont hade jag aldrig kunnat göra med ditt barn som du tänkte göra med mitt! och försvann sedan på ett ögonblick. https://tjornbo.wordpress.com/swerige-forr/om-bergatagen-och-bortbyting/
KOMIHÅG HANDLING: SCEN FÖR SCEN Scen 1: Mamman och pappan promenerar genom skogen med barnet i vagnen och pratar oavbrutet i sina mobiltelefoner. Scen 1 b: Barnet gråter i vagnen. Ett troll smyger fram med trollbarnet i famnen. Det ställer ned sitt knyte på marken och tar upp barnet ur vagnen för att trösta det. När mammans och pappans röster blir allt närmare sparkar trollet oavsiktligt vagnen iväg. Rädd för mamman och pappan flyr trollet in i skogen med barnet i famnen. Trollbarnet ligger kvar på marken. Scen 2: Mamman och pappan pratar fortfarande i mobil. Utan att märka någonting hämtar den ena barnvagnen medan den andra lägger knytet i den. Scen 3: Hemma hos mamman och pappan som fortfarande pratar i telefon. Först efter en mycket lång stund upptäcker de att varelsen som ligger i vagnen inte är deras barn utan en bortbyting. Scen 4: Hemma hos trollet som sjunger en sång för människobarnet. Scen 5: Mamman och pappan på polisstationen. Polisen tror att de ljuger. Scen 6: Mamman och pappan är tillbaka i skogen. Natt. De letar efter barnet. Scen 7: Hemma hos mamman och pappan. De bråkar. Pappan vill slänga ut bortbytingen. Scen 8: Trollet dansar med människobarnet som under dansen slutar att gråta. Scen 9: Mamman och pappan matar trollbarnet med råfisk och köttben. Blodstänk överallt. Kompisen kommer in. Mamman och pappan försöker att dölja sanningen om trollbarnet, men när kompisen stoppar ned sin hand i vagnen biter trollbarnet av hans finger i tron att det är en korv. Kompisen vet hur man gör med bortbytingar: man piskar dem så länge, att blodet rinner. Pappan vill höra mer. Scen 10: Mamman och trollbarnet, som snabbt vuxit sig stort, dansar kärleksfullt tills pappan kommer hem med en käpp i handen. Scen 11: Pappan slår trollbarnet med käppen. Mamman ställer sig framför trollbarnet och får ett slag. Pappan går ilsket ut. Mamman och trollbarnet gråter och tröstar varandra. Mamman säger: när jag ser på dig så längtar jag ännu mer efter mitt eget barn Scen 12: Pappan berättar för kompisen att hans fru gått emot honom och att de måste skiljas. Kompisen har en plan. Scen 13: Öppet landskap, en bil, en bro och en siluett av en person i skuggspelet. Scen 14: Pappan ber mamman att ge honom en andra chans och föreslår att alla tre tar en promenad tillsammans. Scen 15: Alla tre går över bron. Pappan försöker vräka trollbarnet över broräcket. Mamman räddar det. Scen 16: Kompisen har en ny idé. Scen 17: Pappan häller bensin runt trollbarnet medan det och mamman sover. Han tänder eld på trollbarnet. Mamman och pappan springer ut, men mamman vänder tillbaka och räddar trollbarnet. Scen 18: Pappan hävdar att trollbarnet har anlagt branden. Mamman står upp för trollbarnet och säger att hon har genomskådat pappans försök att ta livet av det. Pappan säger att han vill skiljas och går ut. Mamman och trollbarnet håller varandras händer. Scen 19: Pappan går planlöst i skogen när ett barn kommer fram till honom. Efter ett tag känner pappan igen sitt barn. Pappan berättar för barnet att mamman inte älskar dem längre, att hon älskar ett trollbarn istället, men att de två kommer att leva lyckligt tillsammans. Barnet berättar att allt elakt som pappan gjort mot trollbarnet hade trollet gjort mot honom. Tack vare mamman som gång på gång räddade trollbarnet är han i liv och välbehållen. Trollet lät barnet gå när när det såg hur mamman offrade pappan, som hon höll mycket kär, för då hade trollet ingen makt över barnet längre. Scen 20: Pappan och barnet kommer till mamman som står framför det nedbrunna huset. Trollbarnet är borta. Pappan erkänner att deras barn har kommit tillbaka och att det är mamman som har räddat honom. Scen 21: Skogen. Trollet omfamnar trollbarnet. SLUT
BOX 486 351 06 VÄXJÖ REGIONTEATERN.SE FLOTTILJVÄGEN 24 392 41 KALMAR BYTEATERN.SE