Så är vi då igång med skolarbetet igen. Det är bara att hoppas att alla medlemmar har tagit sig igenom de värmeböljor och regnväder, som denna sommar bjudit på och att krafterna nu är på topp inför det nya läsåret. I Linköpings kommunförenings medlemsblad Facket och Skolan, vars första nummer för läsåret du just läser, får du kontinuerlig information i fackliga frågor. Detta första nummer handlar nästan uteslutande om din arbetstid. Vi försöker ge dig den hjälp du kan behöva för att få kontroll över din arbetstid så att den inte överstiger de avtalade måtten. Ordföranden har ordet. Inför de kommande löneförhandlingarna skall det ske någon form av lönesamtal. Det gäller dock för parterna på den kommunala scenen att enas om formerna innan man kan komma igång. Det går t ex inte att använda det undermåliga formulär, som arbetsgivaren vid tidigare tillfällen på en del skolor försökt att föra fram. Det har under senare år blivit någon sorts moderörelse kring lönesamtalsfenomenet, vilket vi i ledningen för Linköpings kommunförening av LR anser olyckligt. Lönesamtalet är ett arbetsgivarpåfund, som har kontraproduktiva verkningar på det fackliga arbetet. Tyvärr har de fackliga organisationerna på riksplanet fallit för locktonerna kring lönesamtalen. Som det nu är är dessa samtal påbjudna i avtal och skall då också genomföras. Det gäller dock för medlemmarna att ge lönesamtalen rätt proportioner. De pengar som nu skall fördelas belöper sig till kanske i genomsnitt 500 kr. Vad kan du hoppas på att vinna via ett framgångsrikt lönesamtal? Någon hundralapp? Kanske två? Knappast mera. Nummer 5-05 31 augusti Information till Lärarnas Riksförbunds medlemmar i Linköping Finns det något annat som är viktigare att lägga den personliga energin på? Ja, det finns det tveklöst. Satsa dina krafter på den uppdragsdialog, som det centrala avtalet HÖK 05 samt LPP påbjuder. Satsa dina krafter på att få ordning på din arbetstid och på din arbetsbelastning. Så här säger LPP: Medarbetare på alla nivåer ska beredas möjlighet att påverka och ta ansvar för arbetsplanering och schemaläggning samt erbjudas möjlighet till eget ansvar, delaktighet och inflytande över sin arbetssituation Arbetsgivaren har dessutom i LPP ålagt dig skyldigheten att informera och föra en fortlöpande dialog med din arbetsledning/ uppdragsgivare respektive dina medarbetare/uppdragstagare. ta reda på vilket ansvar och vilka befogenheter som ingår i ditt uppdrag. Förbundskansliets medlemsjour. Öppettider mån-fre, kl. 8.00-17.00 Telefonnummer: 0771-613 613. E-post: medlemsjour@lr.se. Regionala ombudsmän ger dig auktoritativa svar i fackliga frågor. Kommunombud: Åke Nilsson 16 32 70 akenil@linkoping.se Bitr. KO: Anders Larsson 10 18 30 anders.larsson@linkoping.se, Timo Järvinen 27 38 91 timjar@linkoping.se, Lars Åke Karlsson 33 01 02 karlar@linkoping.se, Elisabeth Israelsson 12 73 47 eliisr@linkoping.se HSO: Karin Bäckstedt 704 52 karbac@linkoping.se http://www.lr.se/linkoping LÅC fredag den 26 augusti 2005
Facket och Skolan nr 5-05 Vad de båda lärarförbunden på central nivå tycker kan du läsa i bilagan till detta nr av Facket och Skolan. De vinster du kan göra i detta hänseende har en helt annan dignitet för dig än vad ev vinster av ett lönesamtal kan ha. Även rent ekonomiskt. Vi ser allt flera av våra medlemmar bli utbrända och långtidssjukskrivna. Hamnar du i den situationen tickar hundralapparna iväg för dig i en mycket snabb takt. Arbetsgivaren har de motsatta prioriteringarna mot vad LR har. Han vill att du skall arbeta långt utöver avtalad tid. Därför skall denna inte mätas och det skall inte ske några tydliga dialoger kring arbetstiden. Han ser gärna att du istället lägger ner din energi på att tala med honom om hur han skall fördela den fixa summa pengar han har till sitt förfogande. Detta kostar honom inget. Det kostar honom däremot mycket om du slutar att arbeta en massa övertid utan att avkräva honom ersättning för detta extra arbete. 2 Tidsbudget- och annat arbete i arbetstids- och arbetsmiljöfrågor som Linköpings kommunförening och dess medlemmar lagt ner mycket energi på de senaste åren har även om kommunen med näbbar och klor har motarbetat detta haft en stor framgång. Många medlemmar, många rektorer och många andra involverade har fått en helt annan medvetenhet om arbetstidsfrågorna än vad som tidigare gällde. Man har blivit mycket mera aktsam om arbetstidsanvändningen. Det återstår dock mycket att göra. Detta tar vi itu med nu. Eftersom det har varit så svårt att komma fram tidsbudgetvägen försöker vi nu en delvis annan väg. Åke Dialog om ditt uppdrag idé. Eftersom lärarnas centrala avtal nu kallat HÖK - under ett stort antal år har uppluckrats mer och mer kommuner som Linköping inte bekymrar sig om att leva efter de lokala avtal, som tecknas - blir kritiken och de arbetsrättsliga följderna för svåra att hantera säger man, som i våras, helt sonika upp de lokala avtalen kommunerna aktivt motarbetar arbetstidsmodeller, som t ex LR Linköpings tidsbudgetmetod måste vi hitta andra infallsvinklar för att komma över kontrollen av arbetstiden. Vilka fasta värden kan tänkas föreligga? Vilka dokument kan kommunen inte komma undan? Jo, de arbetsrättsliga lagarna. Utgår man från dessa kombinerat med centrala skrivningar i vårt riksavtal, kommunala policies/program och från praxis kan man komma längre. Nu utgår vi från ditt schema och från ovanstående nämnda dokument. Det är naturligtvis omöjligt för dig att känna till de lag- och andra paragrafer, som är relevanta för dig när du skall bygga upp ditt schema och försvara detta mot din chef. Till din hjälp har kommunföreningen därför tagit fram ett antal lathundar. Vi presenterar i dessa på ett, som vi hoppas tydligt sätt, vilka de viktiga dokumenten är och vilka paragrafer, som är applicerbara på din situation. Leta i dessa efter de argument och infallsvinklar, som du behöver för din dialog med chefen. Lathundarna skickas ut samtidigt med detta nr av Facket och Skolan. De tyngsta byggstenarna i dokumenten är hämtade från Arbetstidslagen (ATL), Arbetsmiljölagen (AML), vårt centrala avtal (HÖK 05), det kommunala avtalet som gäller för alla på den kommunala sidan - (AB 05) och kommunens Linköpings Personalpolitiska Program (LPP). Kommunföreningens lathundar, kommunföreningens tidigare tidsbudgetmaterial som fortfarande utgör ett viktigt stöd för dig har vi för avsikt att placera på kommunföreningens hemsida. Troligen lägger vi också in ATL, AML m fl viktiga dokument..
Facket och Skolan nr 5-04 3 Dialog kring ditt uppdrag praktiskt genomförande. Så här gör du när du konstruerar ditt uppdrag. 1. Ta fram det schema, som du har fått från din chef. Där finns antagligen dina lektioner redan införda. (Kanske finns också konferenstid utlagd. Kanske också en del annat, t ex rast- resp måltidsvakt.) 2. Kontrollräkna antalet lektioner. Slå larm till ditt lokalombud om dessa har ökat jämfört med vad som tidigare har gällt. 3. Lägg in pauser. (Paus är det arbetsrättsligt korrekta namn för det, som du antagligen kallar rast). Skall enligt praxis vara 5-6 min per arbetad timme, men kan med fördel läggas samman till en mera sammanhängande paus om 15-20 min. Denna tid räknas som arbetstid och skall enl ATL finnas. Saknas möjlighet att lägga in dessa pauser kräver du omläggning av schemat. 4. Lägg in din egen lunch 30 min om inget annat har överenskommits med din chef. Denna tid skall enligt ATL finnas avsatt. Den räknas inte som arbetstid, men skall å andra sidan vara arbetsfri. 5. Lägg i schemat in konferenstid, rastvakter, måltidsvakter. (Är du måltidsvakt arbetar du under den tid du utövar tillsyn. Skall alltså markeras som ett arbetspass). 6. Korta snuttar mellan lektioner (5 10 min) är omöjliga att i normalfallet utföra något arbete på. Dessa snuttar är ur arbetsgivarens perspektiv helt enkelt ett svinn. Genom en bra planering, genom att lägga genomtänkta schemata kan han minska svinnet, men han kan aldrig få bort det helt. För din del är detta förflyttnings- och spilltid, som räknas som arbetstid. En tid då du utrymmer lektionssalen, låser, går till nästa lektionssal, pratar med någon elev på vägen, låser upp och plockar fram för nästa lektion. OBS: Detta är inte den paustid, som omnämndes i punkt 3. Markera dessa snuttar tydligt på ditt schema. Sannolikt blir det en kortare förflyttningstid för dig även före och efter ditt egna lunchuppehåll 7. Nu lägger du ut din friskvårdstimme, som numera kallas hälsotimme. (Är du deltidare får du inte en full timme utan i proportion till din tjänstgöringsgrad). 8. Något som är en direkt följd av din anställning är att du måste läsa meddelanden av olika slag och att i förekommande fall svara. Mycket av detta kommer antagligen i mail-form. Även en del annat av ren administrationstyp förekommer. Även detta skall naturligtvis markeras i ditt schema. Det är ju en del av ditt arbete. 9. Nu börjar du kunna se ungefär hur din schemablankett kommer att se ut när du är färdig med ditt planeringsjobb för den reglerade arbetstiden. Nu skall resten i ditt uppdrag definieras. Till sist skall summan av timmar under ett år bli 1 360. Nu uppstår problemet hur man skall tackla sådana arbetsuppgifter, som inte finns kontinuerligt t ex fortbildningens 104 h. Enklast är att helt enkelt räkna bort dessa från de 1 360 och sedan på schemat lägga ut det som blir kvar när man gjort borträkningen. (Det man räknar bort gör man en speciell planering för och ser till att fullgöra). Anta att det bara vore fortbildningen som skulle räknas bort. Då skulle du få 1 256 h kvar att lägga ut på läsårets veckor. Antagligen finns det flera arbetsuppgifter än fortbildningen, som är lämpliga att hantera på analogt sätt, t ex utvecklingssamtal, föräldramöten, bokbeställningar, prövningar, planeringsdagar före läsårets början samt utvärdering efter läsårets slut. Tycker du så, gör du så. Då kommer du ner lägre än 1 256 h att lägga ut på schemat. Ett alternativ är att ha schemablanketter, som även upptar de icke kontinuerliga arbetsuppgifterna. Det viktiga är att alla dina arbetsuppgifter verkligen kommer med. Om inte innebär det ju att du jobbar gratis med vissa arbetsuppgifter.
Facket och Skolan nr 5-05 10.När du har kommit så här långt kan du överblicka ditt schema. Nu är det dags att sätta ut starttid och sluttid för varje arbetsdag. Görs så att den i punkt 8 beskrivna årsarbetstiden kommer att utgöra summan för alla dina arbetsveckor. I normalfallet börjar din arbetsdag en stund före första lektionen och slutar en stund efter den sista eller efter det att en konferens är slut. 11.I samband med avtalstecknandet 1996, som var inkörsporten till en ny avtalstyp markerades från parterna att möjligheten till för- och efterarbete av lektionerna inte skulle minska. Avsikten var naturligtvis att hålla kvaliteten i skolarbetet uppe och att låta professionella lärare utföra ett högkvalitativt arbete. Detta är ett tänkande, som alltfort har sin giltighet. Naturligtvis använder du huvuddelen av din förtroendearbetstid till detta, men denna räcker inte för att uppnå det här beskrivna. Du måste också använda av den reglerade tiden. Alltså markerar du tid för för- och efterarbete i ditt schema. 12.Kommunen betonar i sin Plan för personalhälsa och arbetsmiljö att de anställda i Linköping ges möjlighet att reflektera i sitt arbete. Då menar man inte bara den ytliga reflektion, som drar genom huvudet på dig när du rusar från en lektion till en annan. Man menar en mera djuplodande reflektion, som det tar tid att genomföra. Avsätt tid för din egen personliga reflektion. (Vi har skrivit en speciell lathund om just detta). 13.Nu märker du antagligen att det återstår en hel del arbetsuppgifter, som du och andra tänker sig att du skall utföra, men att tiden för dessa inte finns. Nu får du gå fram hårt med rödpennan när du fortsätter att konstruera ditt förslag till uppdrag. I vårt tidigare publicerade tidsbudgetmaterial har vi listat många tänkbara arbetsuppgifter, som mentorskap för elever, handledarskap av lärarkandidater, rättande av nationella prov och mycket annat. Vi upprepar inte dessa potentiella arbetsuppgifter. Dels kan du titta tillbaka på detta material, som också finns på kommunföreningens hemsida, dels har du naturligtvis en ordentlig kunskap om din egen hittillsvarande arbetssituation. 14.Till sist tar din potentiella arbetstid slut när du planerar, men du står med potentiella arbetsuppgifter kvar att lägga ut. Kanske börjar du fundera över hur din arbetstid används. Kanske är en del av det som inte kom med egentligen mera centralt än en del av det du har lagt ut och som inte är lagstyrt eller bestämt på annat sätt? Kanske är ni flera, som gemensamt kommer på att ni har alldeles för långa konferenser i förhållande till den tid ni har till förfogande? Ni kanske inte tidsmässigt kan finansiera lägerskola? Varför gör ni alla en viss uppgift, som några få skulle kunna klara? Hos er kanske man inte kan placera lärarkandidater, eftersom det inte finns någon arbetstid för att ta hand om dessa? Osv, osv. Ta diskussionen med varandra och med chefen. Ändra i det som ni råder över lokalt. Däremot kan ni inte ändra i lagar och andra viktiga centrala dokument. 15.Även med denna eftertanke blir det en del kvar, som inte gick att lägga ut. Dessa arbetsuppgifter skall du inte utföra. 16.Nu träffar du din chef och lägger fram ditt grundligt genomarbetade underlag och diskuterar ditt uppdrag. Chefen kanske inte håller med om allt, men vill chefen att du skall utföra en viss arbetsuppgift, som du hade tänkt bort måste någon annan uppgift tas bort. Det är chefen, som avgör, men finessen med den gång, som vi här har skisserat är att chefen är bunden till de lagar, avtal, policies och den praxis som finns. Han kan alltså inte besluta hur som helst. Han kan inte heller icke-besluta, han kan inte överlämna till dig och säga att du får väl prioritera. 17.Om chefen vägrar att samtala då? Det har han ingen rätt till. Begär du ett samtal måste detta effektueras. Slå larm till ditt lokalombud om du inte får ett juste samtal, som leder till en korrekt arbetssituation. Lokalombuden slår larm till kommunombuden. 4
Facket och Skolan nr 5-04 5 Det finns ett par komplikationer, som inte har berörts i det ovanstående. 1. Alla veckor ser på schemat inte likadana ut. I det fallet får du nog arbeta med flera olika schemablanketter. 2. Arbetsårets 194 dagar skall indelas i tre perioder, som var för sig innebär både en planerings- och en avräkningsperiod för övertidsersättning. Arbetsgivaren har avgjort mellan vilka datum de olika perioderna infaller. Du får planera en period i taget. Eftersom vi har märkt att undervisningsbörda och total arbetsbörda är tämligen nära förknippade med varandra råder vi dig att om du har snedfördelning av dina lektioner mellan de olika perioderna planera den reglerade tiden i samma proportioner. Ex: Du har 50% av dina lektioner under den första perioden. Då lägger du också ut 50% av de 1 360 h under denna period och motsvarande mindre under de två andra. Någon automatisk trettiofemtimmarsvecka finns inte. Åke Perioderna Kommunen har självsvåldigt bestämt att datum för de tre perioderna skall vara Startdagen för läsåret - 20 nov 21 nov 12 mars 13 mars slutdagen för läsåret Det går inte att precisera mera än så eftersom start- och sluttid är olika för olika skolor för att inte säga för olika individer. Löneförhandlingarna per 1 april 2005 har ännu inte dragit igång. Vi sitter i långdragna mycket segslitna överläggningar med kommunen om vad som gälla. Dessutom skall lönesamtal genomföras före förhandlingarna. Gissningsvis kommer förhandlingarna igång mot slutet av september eller i början av oktober. Klart är att det är 2 % som skall fördelas, alltså en betydligt mindre summa pengar än vad vi har varit vana att hantera i förhandlingarna Information till dig som brukar äta pedagogisk måltid tillsammans med eleverna. Den uppgörelse som sedan många år fanns sades ensidigt upp av kommunen under Sturm und Drang-perioden i våras. Kommunen väljer nu att ensidigt reglera frågan och då kan konstateras att Begreppet pedagogisk måltid är nu borta. Nu handlar det om ren tillsyn. All tillsyn sker naturligtvis på reglerad arbetstid Den vaktande läraren får välja på om han/hon vill äta för halva priset eller enbart utöva tillsyn. Den vaktande läraren skall ha sin 30 min långa lunchrast oberoende av elevvaktandet. Åke
Facket och Skolan nr 5-05 6 Kommunens avtalsuppsägningar. (Uppföljning av inf som gick ut i brev under vt 05). Kommunen sade ju upp ett antal lokala avtal under förra terminen. Senare kom också uppsägningar av bl a överenskommelser om rättningstid för nationella prov på en del grundskolor. Enligt arbetsgivaren innebär avtalsuppsägningarna att alla andra regleringar av den reglerade tiden än 1360 h/verksamhetsår upphör att gälla. Arbetsgivaren menar också att vikariatsersättningarna upphört att gälla i och med avtalsuppsägningarna. Arbetsgivaren avser att ersätta vikariatsersättningen med enkel övertidsersättning (eller fyllnadslön) enligt de övertidsregler som gäller i det kommunala avtalet AB. Vi i LR har ännu inte givit upp våra strävanden att rädda vikariatsersättningarna och fortsätter att arbeta med frågan. För att du skall vara så skyddad som möjligt gäller i stort sett samma råd som tidigare: Om rektor vill att du ska vikariera ska du begära att få en skriftlig beordran. Med den som underlag ska du sedan begära övertidsersättning för de arbetsuppgifter, som du blir tvungen att förlägga utanför din ordinarie arbetstid med anledning av vikariatet. (Inklusive det för- och efterarbete vikariatet medför). Övertidsersättning utgår enligt AB. Påbörjad halvtimme räknas som fullgjord halvtimme. Angående vägran att utföra en arbetsuppgift se nedan. Vem är det som beordrar dig? Endast rektor har denna rätt. Kolleger, schemaläggare, vikariatsanskaffare m fl har inte denna rätt. Ta alltså bara emot vikariatsbeordran från rektor. Sök inte frivilligt upp vikariaten så länge ersättningsfrågan inte är slutgiltigt löst. Teckna dig inte på listor över potentiella vikarier. Om rektor på något sätt försöker höja det fastställda undervisningsmåttet för dig ska du kontakta ditt lokalombud. Rektor har enligt HÖK 05 inte rätt att höja ditt fastställda undervisningsmått. (Dessutom har de politiker, som har sagt upp avtalen försäkrat att man inte avser att tvinga lärarna som enligt dem är en hårt arbetsbelastad grupp att arbeta mera). Var vaksam på de negativa förändringar, som kan tänkas ske och rapportera till ditt lokalombud, som i sin tur rapporterar till kommunombuden. Vägran. Kan du vägra att utföra de nya arbetsuppgifter, som rektor ålägger dig? Nej, det kan du inte. I princip skall du utföra de order chefen ger dig. Vägran kan ytterst innebära uppsägning. Det ovan skrivna innebär dock inte att du okritiskt skall lägga dig för din chef. Gör chefen fel måste vi se till att ordern prövas i efterhand. Ytterligare information kommer främst att ges i Facket och Skolan och till lokalombuden i de speciella veckobrev dessa får. Åke
Facket och Skolan nr 5-04 7 Kommunföreningens arbetsutskott (AU) består av: Åke Nilsson, Elsa Brändströms skola, kommunombud, ordförande i kommunföreningen och bitr huvudskyddsombud Åke har det övergripande ansvaret för hela verksamheten och ansvarar för informationen till lokalombud och medlemmar, för kursverksamheten inom kommunföreningen m.m. Han arbetar med såväl grundskole- som gymnasiefrågor och har huvudansvaret för löneförhandlingar samt för kontakterna med vår distrikts- och centrala organisation. Anders Larsson, Tokarpsskolan, bitr. kommunombud och bitr huvudskyddsombud Anders är huvudansvarig för avtalsfrågor. Han arbetar också med frågor som rör medlemmarnas arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Elisabeth Israelsson Elsa Brändström, bitr. kommunombud och bitr huvudskyddsombud Elisabeth ansvarar för gymnasiefrågorna och har huvudansvaret för MBL-förhandlingarna och övriga kontakter med Bildningsnämnden. Karin Bäckstedt, Berzeliusskolan, huvudskyddsombud Karin har det övergripande ansvaret när det gäller skydds- och arbetsmiljöfrågor och sköter också kontakterna med LR:s skyddsombud. Timo Järvinen, Skäggetorpsskolan, bitr kommunombud och bitr huvudskyddsombud Timo har huvudansvaret för information till medlemmar i ferielöne-, sjukförsäkrings- och "barnledighets"frågor. Timo har också, tillsammans med Lars-Åke ansvaret för arbetstidsfrågorna. Lars-Åke Karlsson, Linghemsskolan, bitr kommunombud och bitr huvudskydsombud Lars-Åke är LR:s ritningsgranskare. Han har också huvudansvaret för våra kontakter med Barn och Ungdomsnämnden. Han har tillsammans med Timo ansvar för arbetstidsfrågorna. Lars-Åke har också datafrågor bland sina arbetsuppgifter.
Bilaga till Facket och Skolan nr 5 år 2005 Dags för dialog om arbetstidsfrågan I det nya kommunala avtalet framhålls dialogen mellan chef och medarbetare som en metod att hantera lärares arbetstid. Den dialogen bör snabbt komma till stånd så att den kan få effekter på arbetet redan i höst. Lärares arbetstid var en av de svåraste frågorna i den kommunala avtalsrörelsen. Vanligtvis är det inte regleringen i sig utan mängden arbetsuppgifter som upplevs som det stora problemet. Osäkerheten bland lärare om hur man ska prioritera sina arbetsuppgifter i förhållande till måluppfyllelse och tidsramar skapar stress och frustration. Som ett sätt att hantera problemet lyfter parterna i det nya avtalet fram dialogen mellan den anställda och den närmaste chefen. Varje lärare ska tillförsäkras ett inflytande över sin personliga arbetssituation genom att regelbundna samtal med närmaste chef blir en självklar rutin på alla arbetsplatser. Det bör givetvis också ligga i arbetsgivarens intresse att dessa samtal kommer till stånd, eftersom de ger chefen fördjupad inblick i verksamheten och på så sätt möjlighet att organisera verksamheten så rationellt och effektivt som möjligt. Dialogen syftar även till att säkerställa att avtalets och arbetsmiljölagens krav på individuella hänsyn verkligen uppfylls vid planeringen av arbetsinnehållet. Dialogens innehåll Dialogen är ett sätt att tillförsäkra varje arbetstagare goda arbetsförutsättningar. Syftet är att uppdraget ska tydliggöras i förhållande till målen för verksamheten och att arbetsuppgifterna ska vägas mot tillgängliga resurser och utifrån varje individs förutsättningar och kompetens. Dialogen bör lämpligen genomföras i samband med att verksamheten planeras. Vid samtalet bör man komma överens om vilka arbetsuppgifter som läraren ska ansvara för och hur de ska prioriteras i förhållande till varandra. Samtalet måste föras mot bakgrund av gällande regelverk och utifrån de förutsättningar som råder på den aktuella skolan. Frågor som bör behandlas i dialogen: Vad innebär målen för verksamheten för mitt arbete? Vilka ansvarsområden ligger i mitt uppdrag? Vilka arbetsuppgifter ska jag prioritera? Hur ska min arbetstid disponeras? Används min kompetens rätt? Hur kan min kompetens utvecklas? Vilka resurser behöver jag ha tillgång till? Inte bara undervisning Djupstudien visade att det i de flesta grundoch gymnasieskolor fortfarande finns kvar varianter av den tidigare regleringen av undervisningsskyldigheten (usk) som fanns i avtalet till och med 1999. Denna reglering gav å ena sidan den enskilda läraren ett tak för den mängd undervisning som hon eller han kunde begäras utföra. Å andra sidan hanterade den inte komplexiteten och helheten i lärarens arbete. För alla lärare är det en kärnfråga hur mycket undervisning som ska utföras och hur mycket tid som blir över till planering, utvärdering och så vidare. Andra faktorer som också är av stor betydelse för arbetsbelastningen, som exempelvis lärarens erfarenhet, undervisningens särart, gruppstorlekar, elevernas förutsättningar och tid för utvecklingsarbete brukar inte diskuteras i samma utsträckning. Individuella hänsyn Dialogen måste utgå ifrån lärarens hela arbetssituation, inte bara från mängden undervisning. En schabloniserad hantering som innebär att samtliga lärare förväntas utföra samma mängd undervisning eller ha exakt samma tid
Bilaga till Facket och Skolan nr 5 år 2005 till sitt förfogande för andra arbetsuppgifter, uppfyller inte avtalets och arbetsmiljölagens krav på att man ska ta individuella hänsyn vid planeringen av arbetet och dess innehåll. Syftet med dialogen är att hitta balansen mellan arbetstid och arbetsinnehåll i förhållande till lärarens uppdrag enligt styrdokumenten och att tillförsäkra läraren ett professionellt inflytande. Självfallet är det inte acceptabelt att arbetsgivaren ställer olika individers behov av arbetsanpassning mot varandra eller överlåter åt arbetskamraterna att lösa problem som uppstår vid underbemanning utan att de får det stöd de behöver. För läraren ska dialogen ge ett individuellt inflytande i arbetet säkra en hälsosam arbetssituation se till att arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden balansera resurser mot uppdrag ge goda utvecklingsmöjligheter ge regelbunden kontakt med arbetsledningen Kommunföreningens uppgifter Det är viktigt att samtalen kommer i gång omgående, så att de kan utgöra grund för planering av arbetsinnehållet kommande verksamhetsår. Kommunföreningen måste därför ta initiativ och via samverkanssystemet förmå arbetsgivarna att använda sig av dialogen som planeringsinstrument. Stöd finns att hämta både i avtalet och i arbetsmiljölagen. Lokalt bör man komma överens om formerna för dialogen, till exempel om den ska hållas skild från utvecklingssamtal och lönesamtal och hur ofta samtalen ska äga rum. Man måste inte nödvändigtvis sätta i gång samtidigt över hela kommunen om arbetsgivaren är tveksam eller ovillig. Ibland kan det vara strategiskt bra att börja på en enhet där man gör bedömningen att dialogmodellen har en bra grund att utgå ifrån och sedan låta det goda exemplet sprida sig. Det är förstås en fördel om också ombud och medlemmar på arbetsplatsen tar initiativ och begär att få ha dialog med sin chef. Tidsåtgången kommer att vara ett problem för arbetsgivaren, åtminstone i början. Men när dialogen har blivit rutin kommer också arbetsgivaren att upptäcka att det finns mycket att vinna på att genomföra samtalen. Modellen ger chefen ökad insyn och överblick i hur verksamheten fungerar samt bidrar till att säkerställa att hänsyn tas till individens förutsättningar då chefen leder och fördelar arbetet. Många av de skyldigheter och uppgifter som chefen har kommer att kunna uppfyllas genom samtalen. För chefen underlättar dialogen att få överblick över verksamheten att förbättra måluppfyllelsen att ta sitt personalansvar att optimera resursanvändningen att individualisera arbetsorganisationen att uppfylla kraven i lag och avtal att ha regelbunden kontakt med var och en i personalen Det är i samverkan mellan lärarorganisationerna och arbetsgivaren som man arbetar fram förutsättningarna för att genomföra dialogerna samt följer upp resultatet och utvärderar det. Dialogen är en möjlighet till in.ytande för individen och utgör ett komplement till samverkan mellan den fackliga organisationen och arbetsgivaren. Mer material kring avtalet finns på HÖK 05 informationsportal.