www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av personalpolitiken Jörn Wahlroth Oktober 2015
Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Syfte och Revisionsfråga...2 1.3. Revisionskriterier...2 1.4. Kontrollmål...2 1.5. Avgränsning och metod...2 2. Iakttagelser och bedömningar... 3 2.1. Styrdokument inom det personalpolitiska området...3 2.1.1. Iakttagelser...3 2.1.2. Bedömning...5 2.2. Organisation, ansvar och beslutsordning inom det personalpolitiska området...5 2.2.1. Iakttagelser...5 2.2.2. Bedömning...6 2.3. Bedrivs arbetet i enlighet med de styrande dokumenten...6 2.3.1. Iakttagelser...6 2.3.2. Bedömning...9 2.4. Kommunstyrelsens styrning och kontroll...10 2.4.1. Iakttagelser...10 2.4.2. Bedömning...10 3. Revisionell bedömning... 11 3.1. Rekommendationer...11 Oktober 2015 1 av 12
1. Inledning 1.1. Bakgrund Personalen beskrivs i de flesta organisationer som den viktigaste resursen och en förutsättning för att uppsatta mål ska nås. En kommun har åtaganden gentemot medborgare och för att kunna uppfylla dessa krävs personal. Brister i roller, ansvar, styrning och kontroll kan riskera att personalområdet inte hanteras och utvecklas på avsett sätt. Det finns lagar som reglerar arbetsmiljöansvaret och kommunala styrdokument som reglerar ansvaret för kommunens personalpolitiska arbete. Revisorerna har uppmärksammat personalområdet i sin risk- och väsentlighetsanalys. 1.2. Syfte och Revisionsfråga Bedriver kommunstyrelsen en ändamålsenlig personalpolitik och med en tillräcklig intern kontroll? 1.3. Revisionskriterier Arbetsrättslagstiftning Kommunstyrelsens reglemente avseende personalpolitik Av kommunfullmäktige antagna styrdokument avseende det personalpolitiska området 1.4. Kontrollmål Finns gällande och uppdaterade styrdokument inom det personalpolitiska området? Finns en ändamålsenlig organisation för att hantera det personalpolitiska området? Är ansvar och beslutsordningen tydlig och ändamålsenlig, med ett fokus på rollfördelning mellan kommunstyrelse, personalutskott, nämnder och anställda? Bedrivs det personalpolitiska arbetet i enlighet med de styrande dokumenten? Utövar kommunstyrelsen i rimlig grad styrning och kontroll inom området? 1.5. Avgränsning och metod Granskningen avgränsas till kommunstyrelsens arbete och ansvar för kommunens personalpolitik enligt gällande reglemente. Granskningen har skett genom dokumentstudier och intervjuer med kommunstyrelsens presidium, tf kommunchef, tf personalchef, socialchef, utbildningschef, två enhetschefer inom socialförvaltningen och tre rektorer, samt tre fackliga representanter från kommunens centrala samverkansgrupp. Rapportens saklighet har granskats av kommunens tillförordnade personalchef. Oktober 2015 2 av 12
2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Styrdokument inom det personalpolitiska området 2.1.1. Iakttagelser I kommunstyrelsens reglemente behandlas personalpolitiken. Av reglementet framgår att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens löne- och personalpolitiska inriktning. Vidare framgår av reglementet att kommunstyrelsen ingår kollektivavtal som reglerar förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, samt att kommunstyrelsen avgör frågor om tolkning och tillämpning av lagar, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. De övergripande styrdokumenten inom det personalpolitiska området är; Chefspolicy Kommunfullmäktige antog policyn år 2011. Policyn omfattar alla med personalansvar. Policyn tar upp vad som förväntas av en chef i i fråga om beslutsunderlag, samverkan, förebild och representant, att leda verksamheten mot uppställda mål, stödja och utveckla medarbetare med mera. Cheferna ska ha stöd i organisationen genom att med stor frihet, inom givna förutsättningar, kunna leda verksamheten. Vidare att kunna utveckla ledarskapet genom ledarutveckling och ledarnätverk. Lönepolicy Lönepolicyn antogs i kommunfullmäktige år 2003 och har därefter inte reviderats. Bland annat framgår att en lönespridning är önskvärd, erfarenhet och engagemang ska löna sig. Regelbundna medarbetarsamtal ska genomföras i förhållande till individuella mål. Faktorer vid lönesättning av nyanställd behandlas särskilt. Vidare framgår att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska hanteras inom ramen för löneöversynen. Kompetensutvecklingspolicy År 2005 antog kommunfullmäktige en kompetensutvecklingspolicy. Syftet med policyn är att tydliggöra hur medarbetarnas kompetens ska tas tillvara. En lärande organisation betonas i policyn. Alla medarbetare ska ha en väl planerad individuell kompetensutveckling. Planen behandlas i samband med medarbetarsamtalet. Genomförd kompetensutveckling ska kontinuerligt utvärderas. Kompetensutveckling definieras i policyn, där bland annat framgår: arbetsrotation, handledning, introduktionsutbildning, kurs/konferenser/seminarier, mentorskap, omvärldskunskap, nätverksarbete och studiebesök. Arbetsmiljöpolicy Gällande arbetsmiljöpolicy antogs av kommunfullmäktige år 2007. I denna framgår att kommunen har en vision att skapa attraktiva, utvecklande och effektiva arbetsplatser. Arbetsgivarens ansvar för det förebyggande arbetet avseende ohälsa och olycka betonas. Arbetet ska anpassas på ett sätt som tar tillvara medarbetarnas förutsättningar. Oktober 2015 3 av 12
Arbetsmiljöarbetet och förändringsarbetet ska ske i samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare. Medarbetarna har en skyldighet att medverka i arbetet. För rehabilitering anges målet återgång i arbete, där chefen ser till att arbetet med rehabilitering påbörjas tidigt och att medarbetaren aktivt medverkar. Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen antogs av kommunfullmäktige år 2004. Enligt lagstiftningen ska en plan årligen upprättas. 2004 års plan upptar ett antal mål och åtgärder inom områdena arbetsförhållanden, jämställda villkor, föräldraskap och arbete, sexuella trakasserier, jämställda arbetsplatser, samt lönefrågor. Sedan jämställdhetsplanen upprättades har Diskrimineringslagen från år 2009 ersatt Jämställdhetslagen. Det är lagstadgat att jämställdhetsplan och lönekartläggning ska genomföras vart tredje år. Alkohol- och drogpolicy Policyn antogs år 2008. Den upptar mål om alkohol- och drogfri arbetsmiljö. Det förebyggande arbete som förväntas beskrivs i policyn, samt praktisk hantering vid inträffade fall. Pensionspolicy I september 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om en pensionspolicy. Policyn är ett strategiskt dokument som ska medverka till att uppfylla visionen om kommunen som en eftertraktad arbetsplats. Policyn ska vara ett instrument för att trygga verksamheten vad avser kompetensförsörjning. Vidare ska policyn medverka till att kommunen har marknadsmässigt riktiga förmåner. Policyn behandlar bland annat alternativa enskilda pensionslösningar, samt möjligheten till löneväxling. Kommunfullmäktiges budget för 2015 Budgeten för 2015 innehåller verksamhetsmål. De ska ur olika perspektiv kopplas till Attraktiva, kreativa, hållbara, företagsamma Borgholm. Kommunstyrelsen har som mål att Vara en attraktiv arbetsgivare där varje medarbetare har stor betydelse. För socialnämnden anges Vi har ökat frisknärvaro. Samverkansavtalet (Lokalt kollektivavtal i ) Medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen m fl lagar utgör en grund för samverkan. Samverkan ska bidra till arbetsklimatet, inflytande, delaktighet och utveckling. I avtalet framgår vikten av dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i verksamhetsfrågor, måluppfyllelse och resurser. Ledarskap med en helhetssyn betonas som en förutsättning, samt en vilja att fatta beslut i samverkan. Vidare beskrivs hur samverkanssystemet är uppbyggt. Medarbetar- och lönesamtalet regleras i avtalet. Pågående översyn Kommunen har under senare tid haft bristande kontinuitet i personalchefsfunktionen. För närvarande upprätthålls denna funktion på konsultbasis. Tillförordnad chef har tillsammans med medarbetarna inom personalavdelningen gått igenom statusen på olika personalrelaterade policys, riktlinjer och processer. I samband med detta har en rad brister och utvecklingsområden identifierats. Kommunstyrelsen har fått en lägesrapport med Oktober 2015 4 av 12
redovisad handlingsplan för utveckling inom det personalpolitiska området. Prioriteringar på kort och lång sikt har redovisats. Ambitionen är att policydokumenten (förutom pensionspolicyn) och andra för styrningen av personalpolitiken viktiga dokument kommer att omarbetas eller ses över under hösten. Avsikten är att detta ska ske med bred förankring. Även avseende samverkansavtalet planeras en översyn och eventuell omarbetning. I planen finns även att under år 2016 utveckla ett personalpolitiskt program. I intervjuerna lyfter många fram behovet av en kommungemensam personal- och kompetensförsörjningsplan. 2.1.2. Bedömning Vi bedömer att det är en brist att kommunstyrelsen inte säkerställt en mer frekvent översyn av gällande styrdokument. Samtidigt kan vi konstatera att det nu skett en omfattande inventering av statusen på dokumenten där behov av omarbetning för flera dokument har konstaterats. Vi anser att kommunstyrelsen, inom ramen för ansvaret för den personalpolitiska inriktningen, mer aktivt skulle säkerställt en struktur på policydokumenten som främjar personalpolitikens genomslag i organisationen. Vi rekommenderar att det för ändamålet upprättas ett personalpolitiskt program som upptar de viktigaste delarna i personalpolitiken, som ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö, jämställdhet, lönepolitik, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Programmet skapar en helhet och styr sedan behovet av fördjupade policys och riktlinjer. 2.2. Organisation, ansvar och beslutsordning inom det personalpolitiska området 2.2.1. Iakttagelser Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den personalpolitiska inriktningen. Av reglementet framgår att arbetsutskottet (KSAU) tillika är personalutskott. Kommunstyrelsen anställer förvaltningschefer inom samtliga förvaltningar, samt avdelningschefer inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen och nämnderna är anställningsmyndighet för personal inom respektive verksamhetsområde. Innebörden av nämndernas roll som anställningsmyndighet är inte närmare reglerad. Den delegationsordning som finns upprättad inom personalområdet är beslutad av kommunstyrelsen. De flesta frågorna inom personalområdet är delegerade till tjänstemannaorganisationen. Beslut om kollektivavtal, att fastställa löneutrymmet, frågor rörande kommunchefen och särskild avtalspension är delegerade till kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid avgångsersättning ska KSAU informeras. Organisationsstruktur som berör enskild förvaltning är delegerad till respektive nämnd. Av protokoll och intervjuer framgår att personalutskottet hanterar eventuella missförhållanden, andra avvikelser, lönerevision, samt erhåller information. Det strategiska inslaget har varit mer begränsat, men att medvetenheten om behovet av att i större utsträckning Oktober 2015 5 av 12
fokusera på dessa frågor har ökat. I intervjuerna framgår att det är otydligt vad kommunstyrelsen styr inom personalpolitiken, vilka gemensamma grunder som ska prägla personalpolitiken. Av kommunstyrelsens reglemente framgår att arbetsutskottet bland annat är personalutskott. Personalfrågor hanteras oftast inom ramen för KSAU:s ordinarie sammanträden. I två fall under år 2014 och år 2015 har separata sammanträden skett betecknade KSAU personalutskott. Kommunstyrelsen har enligt reglementet genom personalavdelningen att verka och svara för utveckling och samordning av personaladministrationen, verka och svara för utveckling av personalstatistik och personalekonomisk redovisning samt ge råd och biträda i personalpolitiska och personaladministrativa frågor. När det gäller den centrala personalfunktionens roll framgår att cheferna i verksamheterna inte är helt säkra på i vilken utsträckning hjälp kan erhållas i kvalificerade personafrågor från kommunens centrala personalfunktion. Det finns en efterfrågan och förväntan att den centrala personalfunktionen i större utsträckning driver strategiska personalfrågor och utveckling inom området. Många intervjuade lyfter fram den begränsade tillgången till stöd i kvalificerade personalfrågor, vilket kan innebära brister i enhetlighet och kvalitetssäkring. Samtidigt finns en positiv inställning avseende stödet i mer praktiska personaladministrativa frågor. I kommunchefens ledningsgrupp förekommer frekvent personalfrågor på agendan. T f personalchef medverkar sedan april i denna chefsgrupp. 2.2.2. Bedömning Vi bedömer att organisationen kan utvecklas för att bättre stödja de personalpolitiska frågorna. Kommunstyrelsen behöver ta en tydligare roll i de strategiska personalfrågorna. Innebörden av nämndernas roll som anställningsmyndighet behöver klargöras, inte minst i förhållande till kommunstyrelsens delegationsordning. KSAU bör säkerställa att de frågor som faller inom ramen för uppdraget som personalutskott protokollförs med en enhetlig rutin, lämpligen som för KSAU:s övriga uppdrag. Personalavdelningens uppdrag i organisationen behöver tydliggöras avseende roll och funktion. Bland annat avseende vilka förväntningar som finns från kommunstyrelsen avseende strategiskt arbete och beredning av ärenden, men också i fråga om tjänsteutbudet till förvaltningarna i kvalificerade personalfrågor. 2.3. Bedrivs arbetet i enlighet med de styrande dokumenten 2.3.1. Iakttagelser Den generella bilden är att nuvarande policydokument har en begränsad inverkan på det personalpolitiska arbete som bedrivs. Arbetsmiljöpolicyn och samverkansavtalet lyfts fram som stödjande för verksamheten inom personalområden. Företrädesvis är det lagstiftningen, som arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen, som reglerar det personal- Oktober 2015 6 av 12
politiska området. En allmän uppfattning är att de personalpolitiska frågorna borde uppmärksammas mer på alla nivåer i organisationen. Personalhandbok och arbetsmiljöhandbok finns tillgängliga på intranätet genom den centrala personalavdelningen med hänvisning till tillämpliga lagar och exemplifierande beskrivning av en rehabiliteringsprocess. Av intervjuerna framgår att dessa handböcker utgör ett bra stöd för cheferna. En särskild chefshandbok uppges vara under utveckling. I intervjuerna uttrycks behov, till gagn för ökad styrning och struktur, en kommunövergripande årsplanering för personalrelaterade frågor. Inom ramen för personalavdelningen pågår ett arbete med en årsplanering för chefer, ledning och personalutskott. När det gäller rehabiliteringsarbetet, med styrning från arbetsmiljölagen, kommunens policy och personalhandbok, är uppfattningen från intervjuerna att rutinerna fungerar relativt väl, även om det finns synpunkter på bristande stringens och dokumentation i hanteringen. Det finns en medvetenhet i organisationen om bristerna och att kvalitén på processerna successivt förbättrats. I sammanhanget lyfts vikten av att fokusera mer på hälsofrämjande och förebyggande insatser, inte minst vad avser psykosociala insatser. Sjukfrånvaron är i fokus, men centrala strategier för att reducera sjuktalen saknas. Socialförvaltningen har tagit initiativ till att följa upp sjukfrånvaron genom samtal med medarbetarna vid upprepade sjukskrivningar. Den centrala personalavdelningen uppger att en utvärdering ska ske och att det först därefter kan bli aktuellt med en kommungemensam riktlinje. Av intervjuerna framgår att processerna vad avser löneöversynsarbetet fungerar väl. En synpunkt som lyfts i sammanhanget är att det strategiska inslaget i löneprocessen borde vara större, bland annat kopplat till strategier kring framtida kompetensförsörjning. Lönekartläggningar genomförs regelbundet. Nuvarande jämställdhetsplan har inte reviderats sedan år 2004. Planen upptar ett antal mål som för närvarande saknar en strukturerad uppföljning. En ny plan är under beredning (enligt Diskrimineringslagen ska jämställdhetsplanen uppdateras vart tredje år). Medarbetar- och lönesamtal genomförs kontinuerligt. En del chefer genomför samtalen vid ett och samma tillfälle. Kvalitén på medarbetarsamtalen uppges variera, men det är få samtal som helt uteblir. För samtalen saknas en central styrning i form av en gemensam grund för strukturerade samtal. Lönepolicyn och kompetensutvecklingspolicyn behandlar medarbetar- och lönesamtalen, men kopplingen till styrdokumenten är i praktiken svag. Av intervjuerna framgår att förvaltningsvisa modeller har utvecklats. Personalavdelningen planerar för utbildning inom området under hösten. I samband med detta ska även en gemensam grund för samtalen introduceras. Det finns ingen tydlig koppling mellan chefspolicyn och de aktiviteter som förekommer. När det gäller chefsintroduktion sker en genomgång från personalenheten. Därefter sker introduktionen förvaltningsvis. Det finns ingen checklista som säkerställer en gemensam central chefsintroduktion. Även för medarbetarintroduktion saknas centralt framtagen checklista. Personalavdelningen har tagit fram en information till nyanställda som ger en god överblick inom personalområdet. För både chefer och medarbetare har introduktions- Oktober 2015 7 av 12
program identifierats som ett utvecklingsområde av personalavdelningen och finns med i avdelningens arbetsplanering. Av intervjuerna framgår att utbildningsinsatser genomförs där chefer genomgår utbildning anordnade av Regionförbundet. Personalavdelningen genomför vissa utbildningar. Inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet har flera utbildningar genomförts. Under hösten planeras utbildning för chefer vad avser lönepolitiken och arbetsrätten. Av intervjuerna framgår synpunkten att strukturen och strategierna för chefsutbildningarna behöver utvecklas. Kommunledningen har arrangerat dagar med externa föreläsningar inom vissa områden, exempelvis salutogent ledarskap. De intervjuade anser, även om de tycker att dagarna varit innehållsrika och berikande, att insatserna är mer punktinsatser än en del av helhet inom ramen för en sammanhållen chefsutveckling och personalpolitik. Ett annat vällovligt initiativ som tagits av kommunledningen är att skapa chefsnätverk tvärsektoriellt i organisationen, vilket är i linje med kommunens chefspolicy. Av intervjuerna framgår att några nätverk regelbundet träffas, medan andra upphört redan efter första träffen. Även här efterlyses en tydligare styrning avseende syfte och innehåll kopplat till ett gemensamt helhetstänk. En generell synpunkt är att många aktiviteter startas upp, som därefter inte har förmågan att etablera sig i organisationen. En viktig aspekt som personalavdelningen lyft fram, inom ramen för chefsrollen, är vikten av utvecklade rutiner och kriterier för chefsrekrytering. Motiven för att utveckla rekryteringen är såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Vikten och behovet av utvecklade strategier för kompetens- och personalförsörjning lyfts tydligt fram i intervjuerna. För närvarande sker till delar förvaltningsvisa initiativ. Områdets vikt har identifierats av personalavdelningen och finns med i arbetsplaneringen. Återkommande i intervjuerna är vikten av det nära ledarskapet, där såväl chefer som medarbetare upplever brister i att kunna se medarbetarna. Av intervjuerna framgår att det vad avser chefskapet behöver arbetas med att utveckla kommunikation och återkoppling. År 2013 genomfördes en kommunövergripande personalsocial undersökning. I intervjuerna framkommer synpunkten att analys och åtgärder till delar uteblev. I förvaltningarna förekommer egna undersökningar. Personalavdelningen startade under våren 2015 en rutin där medarbetare som slutar i kommunen intervjuas för att kunna ge viktig kunskap och information i arbetet med att utveckla personalpolitiken och attraktiviteten som arbetsgivare. Samverkansavtalen upplevs till delar fungera bra. I intervjuerna framkommer att ärendeberedningen behöver bli bättre utifrån medbestämmandeperspektivet. Uppfattningen finns att medarbetarna i större utsträckning kan användas som en resurs i verksamhetsutvecklingen. Det förekommer att viktiga ärenden tas upp med dålig framförhållning, vilket kan leda till förhandlingar vid sidan om avtalet. T f personalchef framhåller i sam- Oktober 2015 8 av 12
manhanget att rutinerna sedan maj månad är sådana att utskick av kallelse och underlag skickas ut en vecka i förväg. Kommunens personalklubb, som administreras av personalavdelningen, lyfts av många fram som ett bra exempel för personalens trivsel. Inom ramen för personalklubben arrangeras personalfester och kulturaktiviteter. Vidare erhålls rabatter på gymkort. Även trivselpengen för personalaktiviteter ute i kommunens verksamheter uppges som en positiv och viktig del. En generell synpunkt som framkommer i intervjuerna är att de personalpolitiska frågorna behöver inriktas på att bygga stolthet för det viktiga arbete som medarbetarna utför. Att goda exempel lyfts fram, och att dessa exempel därigenom bidrar till utveckling. 2.3.2. Bedömning Vi bedömer att nuvarande policydokuments styreffekt är begränsad, men att personalhandboken till delar ger ett stöd för kvalitetssäkrad hantering av processer som rehabilitering. Vidare att genomförd granskning ger besked om att det finns rutiner för att genomföra löneprocesser, medarbetar- och lönesamtal. Vi bedömer utifrån nuvarande dokument att en kommungemensam grund för medarbetar- och lönesamtal behöver utvecklas. Samtalen är årligen återkommande strukturerade dialoger, där det är viktigt att säkerställa en gemensam modell i hela kommunorganisationen. Utifrån den gemensamma grunden görs erforderliga verksamhetsanpassningar. Vi anser vidare, med intervjuerna som grund, att fokus behöver öka avseende hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta kopplat till utvecklingen av sjukfrånvaron. Vidare behöver beslut fattas om en ny jämställdhetsplan utifrån gällande lagstiftning. Vi anser att chefs- och medarbetarintroduktion behöver säkerställas genom centrala direktiv och checklistor. I samband med detta sker en introduktion i de viktigaste styrdokumenten inom det personalpolitiska området. Vidare behöver kommunens ledarutveckling och aktiviteter tydligare kopplas till kommunens styrdokument. Vi rekommenderar att mer övergripande strategier utarbetas vad avser framtida personaloch kompetensförsörjning, där strategierna föregås av en inventering av kritiska nulägesfaktorer i den egna organisationen och påverkande omvärldsfaktorer. Sådana strategier är starkt kopplade till ett övergripande personalpolitiskt program och arbete med frågor som attraktiv arbetsgivare. Vi rekommenderar också att det som stöd upprättas en kommungemensam planering för de viktigaste processerna inom personalområdet som löper under året. Som framgår av iakttagelserna pågår eller återfinns mycket av ovanstående bedömningar om behov av utveckling i den arbetsplanering som personalavdelningen har upprättat. Kopplat till det behov som framkommer om ett ökat nära ledarskap rekommenderas att en inventering och avvägning genomförs av antalet anställda per chef selektivt kopplat till medarbetarnas arbetsuppgifter och fysiska placering. Oktober 2015 9 av 12
2.4. Kommunstyrelsens styrning och kontroll 2.4.1. Iakttagelser Kommunstyrelsen, genom kommunstyrelsens arbetsutskott, saknar för närvarande rutiner för att på ett strukturerat sätt arbeta strategiskt och utvecklande med de personalpolitiska frågorna. Det finns inga rutiner som säkerställer att policydokument implementeras i organisationen. Det finns ingen systematisk uppföljning inom det personalpolitiska området avseende uppfyllelsen av policydokument, lagstiftning eller andra beslut. Under år 2014 och fram till våren 2015 är det i KSAU:s protokoll relativit få ärenden inom det personalpolitiska området. I samband med att den vakanta personalchefstjänsten har tillsatts med en tillförordnad chef har aktiviteten ökat. Inom ramen för personalpolitiken finns få mål upprättade. Hur aktiva olika nämnder och förvaltningar varit i styrkortsarbetet varierar. Det finns ingen central styrning som säkerställer att mål upprättas inom det personalpolitiska området. Det finns heller inga rutiner eller aktiviteter som följs upp och återrapporteras till kommunstyrelsen inom ramen för en internkontrollplan. Medarbetarundersökningar genomfördes år 2013 och en ny undersökning har initierats av kommunstyrelsen och planeras till hösten 2015. Stor vikt kommer att läggas på rapportens utformning för att kunna stödja analys och det fortsatta arbetet med personalpolitiken. Kommunstyrelsens arbetsutskott har tillsammans med personalavdelningen definierat behov av att stärka greppet om personalpolitiken, och utveckla rutiner för att säkerställa att ärenden hanteras på ett strukturerat sätt. 2.4.2. Bedömning Vi bedömer att det saknas tillräckligt med mål inom det personalpolitiska området och rutiner för en systematisk återkoppling av hur arbetet inom det personalpolitiska området bedrivs utifrån mål- och policydokument. Exempel på mätbara mål kan vara personalomsättning, sjukfrånvaro, frisknärvaro, ofrivillig deltid, antal anställda med relevant utbildning, mått på trivsel och attraktivitet som arbetsgivare. Vi anser att kommunstyrelsen måste säkerställa implementeringen av styrande dokument, samt följa upp systematiskt dokumentens efterlevnad och återrapportera deras effekt. En sådan systematik ger också en grund för eventuella behov av revideringar i befintliga dokument. Vi anser också att kommunstyrelsen inom ramen för intern kontroll systematiskt behöver följa upp viktiga rutiner. Vi rekommenderar att i samband med utvecklingen av ett personalpolitiskt program utarbeta handlingsplaner för att öka måluppfyllelsen inom det personalpolitiska området. Handlingsplanerna kopplas till ambitionen om en ökad attraktivitet som arbetsgivare. Planerna bör tas fram med bred förankring. Vi konstaterar samtidigt att aktiviteten i personalfrågorna har ökat och initiativ har tagits för en utveckling inom det personalpolitiska området. Oktober 2015 10 av 12
3. Revisionell bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsen endast delvis bedriver en ändamålsenlig personalpolitik och att den interna kontrollen är otillräcklig. Bedömningen grundar vi på att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att policydokumenten implementerats i organisationen. Dokumentens styreffekter är därmed är begränsade. Dokumenten har inte i tillräcklig omfattning har varit föremål för översyn och uppdatering. Kommunstyrelsen behöver ta en tydligare roll i de strategiska personalfrågorna. Vidare grundar vi bedömningen på att det saknas tillräckligt med mål inom det personalpolitiska området och även rutiner för en systematisk återkoppling av hur arbetet inom det personalpolitiska området bedrivs utifrån mål och policydokument, vilket ger en svag intern kontroll. I sammanhanget ska noteras att personalavdelningen gått igenom statusen på olika personalrelaterade policys, riktlinjer och processer. I samband med detta har en rad brister identifierats. Kommunstyrelsen har fått en lägesrapport med redovisad handlingsplan för utveckling inom det personalpolitiska området. Prioriteringar på kort och lång sikt har redovisats. Vi kan konstatera att ett aktivt arbete pågår utifrån upprättad arbetsplanering. Innebörden av nämndernas roll som anställningsmyndighet behöver klargöras, inte minst i förhållande till kommunstyrelsens delegationsordning. 3.1. Rekommendationer Vi rekommenderar att det upprättas ett personalpolitiskt program som upptar de viktigaste delarna i personalpolitiken, som ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö, jämställdhet, lönepolitik, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Programmet skapar en helhet och styr därefter behovet av fördjupade policys och riktlinjer. Ett exempel på ett sådant behov bedömer vi vara att arbeta mer övergripande strategiskt med personal- och kompetensförsörjning. I sammanhanget ska noteras att i den planering som personalavdelningen redovisat kommer ett förslag till övergripande personalpolitiskt program att behandlas under år 2016. Vi rekommenderar att till utvecklingen av ett personalpolitiskt program koppla handlingsplaner för att öka måluppfyllelsen inom det personalpolitiska området. Vi rekommenderar att personalavdelningens uppdrag i organisationen ses över avseende roll och funktion, vilka förväntningar som finns från politisk ledning, samt i fråga om tjänsteutbudet till förvaltningarna i kvalificerade personalfrågor. Oktober 2015 11 av 12
2015-10-20 Pär Sturesson Uppdragsledare Jörn Wahlroth Projektledare Oktober 2015 12 av 12