Kallelse/föredragningslista

Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kallelse/föredragningslista Offentligt sammanträde Allmänheten är välkommen att närvara vid kommunstyrelsens sammanträde under punkterna 1-21. Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Plats: Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaur, Solstrålen Kl 08.00-08.15 Information - Budget och skuldrådgivning Tid: 6 februari 2018, Kl 08.00 Ledamöter kallas Ersättare underrättas Samåkning till sammanträdet ska ske i största möjliga mån. D a g o r d n i n g Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen 1. Upprop 2. Anmälan av jäv 3. Val av protokolljusterare samt tidpunkt för justering 4. Meddelandeärenden 5. Anmälan av beslut i delegerade ärenden 6. Omfördelning inom kommunstyrelsens investeringsram 2017 avseende byte av hyllor i biblioteket 7. Uppföljning Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2017 8. Revidering av internkontrollplan för kommunstyrelsen 2018 9. Komplettering Redovisning av ej lagstadgade verksamheter 10. Internbudget 2018 - Kommunstyrelsens verksamheter 11. Riktlinjer för resor i fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag 12. Rengörings- och kontrollfrister enligt LSO 13. Försäljning av del av Arvidsjaur 8:13 14. Försäljning av del av Arvidsjaur 9:5 15. Försäljning av del av Arvidsjaur 6:1 16. Uterink för skridsko på plats för nuvarande utebassäng (Medborgarförslag) 17. Belys Borgargatan nedanför Lärkstigen innan olycka sker! (Medborgarförslag) 18. Serviceplan för Arvidsjaurs kommuns landsbygd 2018-2019 19. Handlingsplan för Arvidsjaurs serviceplan 2018-2019 20. Fokusområde för hälso- och trygghetsrådet 2018-2019 21. Inbjudan att delta i Kommunutrednings och SKL:s fallstudieprojekt

Ärenden som inte är offentliga 22. Sim- och sporthallens renoveringsbehov 23. Försäljning av fastigheten Moskosel 3:52, - Klockarbackeskolan inkl sporthall 24. Enskilda vägar i Glommersträsk och Moskosel Ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige 25. Detaljplan för kv. Renen m.fl 26. Lokala miljömål och miljöpolicy 27. Utökning av investeringsbudget - Om/till-byggnation på Ringelskolan/Tallbacka 28. Investeringsredovisning för år 2017 29. Redovisning av motioner år 2017 30. Redovisning av ej verkställda beslut år 2017 31. Lokalt partistöd för år 2018 32. Taxa för räddningstjänstens externa verksamhet och tjänsteförsäljning enligt LSO och LBE 33. Motion - Besparingsförslag 34. Motion Mindre klasser ger högre resultat i skolan 35. Motion Översyn av föreningsstöd till aktiva och verksamma föreningar 36. Motion Attraktiv arbetsgivare 37. Motion - Bruttolöneavdrag för ögon- och öronoperationer samt större tandläkarbehandlingar 38. Införande av friskvårdstimme 39. Entledigande som förtroendevald kommunrevisor - Jan-Olof Lundmark Information och rapporter/diskussionspunkter 40. Ekonomichef informerar om prognos/budget 2018/2019 41. Information från samhällsbyggnadskontoret (skriftlig) 1. Bolagsinformation 2. Kommunchefens rapport 3. Rapport kommunstyrelsens ordförande Arvidsjaur 2018-01-30 LOTTA ÅMAN Ordförande Inga Sandström Sekreterare

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 4 Ks Expedierat per e-post om inget annat anges. Meddelandeärenden III Meddelandeärenden * Cirkulär 17:41 Arbetsdomstolens dom 2017 nr 47 om avsked av rektor som brutit mot interna regelverk m.m. - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:50 Information om regler i lag och kollektivavtal om bisyssla - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:55 Komplettering cirkulär till cirkulär 17:15 avseende Bilaga J förändringar i Allmänna bestämmelser (AB) Förtydliganden har gjorts främst gällande vissa begrepp och kring arbetstidens förläggning, men även utifrån beräkning av lön och ersättningar. - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:56 Kommunala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:57 En ny kommunallag - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:58 Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:59 Värdesäkring av ersättning som betalas till lärare, skolledare och syofunktionärer som inte fått försäkringsskydd enligt AGS-KL - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:62 Avtal om kopiering och tillgängliggörande i skolorna - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:64 Omsorgsprisindex (OPI) - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:65 Arbetsdomstolens dom 2017 nr 61, fråga om anhörig med fullmakt att företräda brukare omfattas av arbetsgivares utredningsskyldig-het avseende trakasserier enligt 2 kap 3 diskrimineringslagen - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 17:67 Redovisningsfrågor 2017 och 2018 - Sveriges Kommuner och Landsting Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 forts 4 forts. Ks Expedierat per e-post om inget annat anges. Meddelandeärenden III Meddelandeärenden * Cirkulär 17:68 Budgetförutsättningar för åren 2017-2021 - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 18:01 Ändringar och tillägg i Huvudöverenskommelse - HÖK 16 - i lydelse 2017-04-01 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 18:02 Arbetsdomstolens dom 2017 nr. 62 om arbetsgivarens förhandlingsskyldighet vid tillsättning av lägre chefsbefattning - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 18:03 Beslut om kompensation för sänkt tjänstepension - Sveriges Kommuner och Landsting * Protokoll 2017-11-23 - Direktionen Akademi Norr * Protokoll 2017-10-26 - Norrbottens kommuner * Beslut om bygdemedel till Pjesker byastugeförening, Dnr 183/2017 - Länsstyrelsen Norrbotten * Nyhetsbrev Miljö, energi och klimat 2018:1 - Länsstyrelsen Norrbotten Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 5 Ks Anmälan av beslut i delegerade ärenden I II Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla Kommunstyrelsens arbetsutskott 80-96 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott 1-8 2018 Övriga delegeringsbeslut Kommunchef Ulf Starefeldt Tillsvidareanställning 7-8 2017 Kultur- och integrationschef Kristina Grubbström Tillsvidareanställning 2-2 2017 Socialchef Ann-Sofi Levander Tillsvidareanställning 18-20 2017 1-1 2018 Skolchef Annette Rylén Tillsvidareanställning 20-20 2017 T.f. Skolchef Lars Håkan Andersson Tillsvidareanställning 12-20 2017 1-1 2018 Samhällsbyggnadschef Heikki Kairento Tillsvidareanställning 4-5 2017 Bitr. Samhällsbyggnadschef Åsa Andersson Tillsvidareanställning 5-6 2017 III Övriga delegeringsbeslut Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman Besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 9-12 2017 Yttrande Förslag till översiktsplan för Sorsele kommun 1 2018 Remissvar En gemensam bild av bostadsbyggandet 2 2018 Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 forts 5 forts. Ks III Övriga delegeringsbeslut Informatör Kent Norberg Utfärdande av tjänstekort för personal i kommunens tjänst enligt gällande föreskrifter 2-88 2017 1-2 2018 Enhetschef Individ och familjeomsorgen Anna Lindbäck Yttrande angående antagande av hemvärnsmän 1-1 2017 1-1 2018 Gatu- och VA-Chef Erika Harr Bidrag till iståndsättning enskilda vägar 1-1 2017 Gatu- och VA-Chef Erika Harr Bidrag till enskild avloppsanläggning 3-4 2017 Avfallschef Johan Åberg Tillstånd för jakt på kommunens soptippsområde 1-1 2017 Brandinspektör Magnus Öhman/Micael Degerman Tillståndsbevis för hantering av brandfarlig vara 1-3 2017 Brandinspektör Magnus Öhman/Micael Degerman Ansökan om att själv få sota 1-1 2017 Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-13 6 Au Dnr 00115/2016 041 Omfördelning inom kommunstyrelsens investeringsram 2017 avseende byte av hyllor i biblioteket Nya hyllor och hylltillbehör till barnavdelningen har äskats i budget 2019. Befintliga hyllor är från 1992 och i mycket dåligt skick. Hyllor byttes för några år sedan på vuxenavdelningen men bedömningen var att på barn skulle det inte behövas just då men nu behövs det snart. Barn är en prioriterad målgrupp för biblioteket och det är viktigt med en tilltalande och fungerande miljö. Detta är med i investeringsbudget för 2019 men nu har hyllorna börjat rasa. Biblioteket har haft två incidenter på barnavdelningen där böcker rasat ner pga att hyllorna inte håller ihop. Som tur var hände det när biblioteket inte var öppet och varken personal eller grupper av barn befunnit sig i närheten. Bedömningen är att det behövs 300.0 tkr omgående och dessa medel finns avsatta i investeringsbudget för 2017 för utbyte av möbler i Medborgarhuset danslokal. Kultur och integrationsenheten har vid senaste delårsbokslutet meddelat att det inte blir något byte av möbler där men nu behövs dessa pengar för bibliotekets inköp av hyllor. Det är både en arbetsmiljöfråga för personalen och en säkerhetsfråga för bibliotekets besökare. Arbetsutskottets förslag 2017-12-13 till kommunstyrelsen 1. I investeringsbudget omfördela 300 tkr från år 2019 till 2018 för inköp av hyllor till biblioteket. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Datum Arvidsjaurs kommun 2017-11-22 Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Kristina Grubbström Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2017-11-22 Dnr 00115/2016-041 Direktval 0960-15767 Omfördelning inom kommunstyrelsens investeringsram 2017 avseende byte av hyllor i biblioteket Dnr 115/2016 1. Bakgrund/sammanfattning Nya hyllor och hylltillbehör till barnavdelningen har äskats i budget 2019. Befintliga hyllor är från 1992 och i mycket dåligt skick. Hyllor byttes för några år sedan på vuxenavdelningen men bedömningen var att på barn skulle det inte behövas just då men nu behövs det snart. Barn är en prioriterad målgrupp för biblioteket och det är viktigt med en tilltalande och fungerande miljö. Detta är med i investeringsbudget för 2019 men nu har hyllorna börjat rasa. Vi har haft två incidenter på barnavdelningen där böcker rasat ner pga att hyllorna inte håller ihop. Som tur var hände det när biblioteket inte var öppet och varken personal eller grupper av barn befunnit sig i närheten. 2. Ekonomisk analys Bedömningen är att det behövs 300.0 tkr omgående och dessa medel finna avsatta i investeringsbudget för 2017 för utbyte av möbler i Medborgarhuset danslokal. Vi har vid senaste delårsbokslutet meddelat att det inte blir något byte av möbler där men nu behövs dessa pengar för bibliotekets inköp av hyllor. 3. Miljöaspekt Det är både en arbetsmiljöfråga för personalen och en säkerhetsfråga för våra besökare. Stor oro hela tiden för att något skall hända. Vi skall göra det vi kan för att säkerställa att inget händer men hyllorna är dåliga. 4. FN:s barnkonvention ----- 5. Övrigt ----- Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 600 68-4

6. Slutsats samt förslag till beslut Vi kommer att använda de avsatta 300.0 tkr för att köpa hyllor till biblioteket under detta år. 2019 får Medborgarhuset möjlighet att nyttja samma summa från den beviljade summan för biblioteket om behovet av nya möbler är aktuellt. Kristina Grubbström Kultur- och integrationschef

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-13 7 Au Dnr 00067/2017 049 Uppföljning Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2017 En kommun är till största delen en offentlig verksamhet. Kommunens verksamhet finansieras med skattemedel, vilket innebär att kommunen har ett helhetsansvar gentemot medborgare och medarbetare. Det är risken för att negativa konsekvenser av väsentlig betydelse kan uppstå som skall bedömas. Arbetet med intern kontroll bör därför prioritera väsentliga områden där det finns risk för allvarliga fel med stora konsekvenser. Genom en god intern kontroll skapas förtroende för kommunens service, tjänster och varor. Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att se till att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring intern kontroll upprättas inom kommunen. Kommunstyrelsen fastställde 2017-03-21 79 internkontrollplan för kommunstyrelsens verksamheter 2017. Granskning har inlämnats avseende avtalsuppföljning och efterlevnad av kommunstyrelsens delegationsordning. Kommunstyrelsen beslutade 2017-11-07 259 att återremittera uppföljningen för att klargöra vilka åtgärder som är vidtagna med anledning av uppföljningen gällande avtalstrohet. Tjänsteskrivelse har inlämnats av kommunchefen där vidtagna åtgärder samt förslag till åtgärder redovisas. Arbetsutskottets förslag 2017-12-13 till kommunstyrelsen 1. Redovisningen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunchef Uppföljning Utdragsbestyrkande

Arvidsjaurs kommun, Arviesftivrien kommuvdna Datum 2017-11-30 1(2) Handläggare Egen Direktval Arvidsj4J, Kommum3:, re son Dnrb 2017-11- 3 0 Kommunstyrelsen 2097- -699 Åtgärder med anledning av granskning av köptrohet mot avtalade leverantörer Kommunstyrelsen beslutade 2017-11-07 259 att återremittera uppföljningen av internkontrollplan tertial 2, för att få klargjort vilka åtgärder som är vidtagna gällande avtalstrohet. I kontrollen för tertial 2 har upphandlaren valt ut 3 st icke avtalsleverantörer för att kontrollera vad kommunen köper utanför avtal. Hon har även kontrollerat vad kommunen köper av samma varor. Där fanns 4 st leverantörer under 2017 för en summa av 243 197,00 inom följande varugrupper; Reklamlannonsföretag Ej avtalsleverantör Tv, dataföretag Ej avtalsleverantör JärnhandelSföretag - Ej avtalsleverantör (järnhandelsavtalet gick ut 2016-06-30 och Ljuskällor gick ut 2016-12-31) Förbättringspotential finns. Direktupphandling Den vanligast förekommande situationen då direktupphandling används är då det som ska köpas har ett värde som understiger direktupphandlingsgränsen. Direktupphandling kan också användas om det finns synnerliga skäl och om kriterierna för att få tillämpa ett förenklat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda. Direktupphandlingsgränsen är 534 890 kronor enligt LOU eller 993 368 kronor enligt LUF/LUFS. Viktigt att tänka på är att det inte enbart är det aktuella köpet som räknas, utan även andra köp av samma slag som genomförts i koncernen under räkenskapsåret. Sedan den 1 juli 2014 finns krav på dokumentation för direktupphandlingar som överstiger 100 000 kronor. Vid direktupphandling görs ett undantag från lagens krav på annonsering och öppen konkurrens. EU-dornstolen har uttalat att bestämmelser om undantag ska tolkas restriktivt och att det är den som åberopar undantaget som ska visa på omständigheter som gör undantaget tillämpligt. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJACIR 0960-155 00, viixel 0960-129 40 komniun@arvidsjaur.se 5143-7903

Kommunens upphandlare säger att avtalstrohet är ett problem för landets samtliga kommuner och är en återkommande diskussion på upphandlingsträffar. Upphandlarna är överens om att det till stor del beror på att inköparna är för många, de har inte kunskap om det totala inköpet i organisationen av en viss varugrupp samt att man bara ser den egna förvaltningens/arbetsplatsens inköp. Vidtagna åtgärder Köptrohet har frekvent diskuterats vid ledningsgruppens träffar där allvaret med att åsidosätta LOU kraftigt klargjorts. Upphandlaren har deltagit och klargjort vad som gäller. Inköpsansvariga i organisation har vid flera tillfällen informerats om konsekvenser av att inte följa avtal. Det har blivit bättre, men arbete återstår. Förslag till åtgärder Det finns åtgärder som, med kunskap från andra kommuner, ger reslutat; 1 E-Handel Införande av e-handel är ett stort arbete men enligt de kommuner som infört denna är det kostnadseffektivt. Ett exempel är Umeå kommun som i fjol införde e-handel och samtidigt styrde upp organisationen runt inköpsberättigade. 2 Central inköpsfunktion Central inköpare skulle då fungera som samordnare för olika förvaltningars inköp. Antalet inköpare per förvaltning, som ska arbeta mot den centrala inköparen, dras ner till ett minimum. Arbetsuppgiften ingår som del av tjänst. De centrala inköparna ska i den delen funktionsstyras från ekonomienheten. Ågärden kräver en kortare utbildning av tjänstepersonerna. 3 Certifiera inköpare Minskat antal inköpare, men samtidigt ger man de inköpare som blir kvar högre kompetens än vad de har idag. Detta sker genom intern utbildning. Inköparna ges särskilt inköpscertifikat som skall visas vid inköp direkt över disk. Leverantörer av varor och tjänster inom kommunen måste därför informeras om att efterfråga certifikatet vid försäljning. 4 Förbättrad kontroll Innan beslutsattest sker skall kontroll göras beträffande leverantör och avtal. Om det visar sig att avtal ej föreligger skall beställaren kontaktas och åtgärder vidtas. Åtgärder kan vara exempelvis förlust av inköpsberättigande. 5 Ledningsbeslut Omfördelning av personal inom ekonomi till förmån för upphandlingsfunktionen för utökad kontroll. 6 Styrdokument Bättre kontroll och efterlevnad av beslutade styrdokument (Inköpspolicy). Ovanstående åtgärder kräver utökad ram. 2(2) Ulf Starefeldt Kommunchef

Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2017-11-07 259. 1 (3) Uppföljning Internkontrollplan för kommunstyrelsens verksamheter år 2017 Område Kontrollmoment Uppföljning Inköpspolicy Kontroll att kommunens verksamheter handlar hos avtalspart. Åtgärd vidtas där köp inte skett enligt ingångna avtal. Kontroll av hur många nya leverantörer som registreras under året utanför avtal Uppdraget innefattar kontroll av att leverantörer fakturerar och levererar enligt gällande avtal, samt kommunens avtalstrohet. Till denna internkontroll har 3 st icke avtalsleverantörer valts ur för att kontrollera vad vi köper utan avtal. Kontroll även av slaget 6185 för att se vad vi köper av samma slag, där hade vi 4 st leverantörer under 2017 med en summa på 243 197,00 SEK. 1. Företag A (Arvidsjaur) Ej avtalsleverantör Annonser, profilprodukter m.m. 2. Företag B (Arvidsjaur) Ej avtalsleverantör TV, mobiltelefoner m.m. 3. Företag (nationellt) Ej avtalsleverantör (järnhandelsavtalet gick ut 2016-06-30 och Ljuskällor gick ut 2016-12-31) Företag A - Det fanns det under första halvåret 2017 34 st fakturor till ett värde av 185 688 SEK. (Tertial 2, 20 st fakturor, 111 553,00 SEK). De fakturor som kontrollerades var alla märkta med referensnamn och AK nummer. Faktureringsavgift på alla fakturor. Inköp som är gjorda är bl a annonser och skyltar. Företag B - Det fanns det under första halvåret 2017 53 st fakturor till ett värde av 63 740 SEK. (Tertial 2, 28 st fakturor, 19 443,00 SEK). De fakturor som kontrollerades var alla märkta med referensnamn och AK nummer. Inköp som är gjorda är bl a mobiltelefonskal, batterier, skarvkabel och kontantkort. Företag C - Det fanns det under första halvåret 2017 90 st fakturor till ett värde av 570 785 SEK. (Tertial 2, 60 st fakturor, 461 362 SEK). De fakturor som kontrollerades var alla märkta med referensnamn och AK nummer. Kommunen betalde pallavgift och emballagekostnader på en del fakturor. Inköp som är gjorda är bl a pannlampa, batterier, trädgårdsspade Fiskars, sopsäck svart, sopsäck transparent, sopsäck blå/vit, märkpänna Artline svart och skarvsladd.

2 (3) Område Kontrollmoment Uppföljning Inköpspolicy Kontroll att kommunens verksamheter handlar hos avtalspart. Åtgärd vidtas där köp inte skett enligt ingångna avtal. Kontroll av hur många nya leverantörer som registreras under året utanför avtal Reflektion Verksamheterna måste bli mer avtalstrogna, beställarna måste sätta sig in i avtalen och villkoren, samt få förståelse för att icke avtalade produkter/tjänster hos en avtalsleverantör kan räknas som en otillåten direktupphandling som kan leda till sanktioner hos bl a. kkv. De leverantörer som kommunen har avtal med är även duktiga på att kontrollera så att inte avtalsprodukter köps hos en annan leverantör, vilket kan leda till att kommunen får betala produkterna två gånger, dels där de är köpta och dels till avtalsleverantören som då får betalt men slipper leverera. Direktupphandling gäller kommunens totala inköp av produkter/tjänster av samma slag. Att inte handla hos en avtalsleverantör för att man inte har hunnit planera eller för att man har en relation är inte en godtagbar anledning hos Konkurrensverket. Enligt kommunens egen inköpspolicy så ska beställarna i första hand handla på orten om kommunen är avtalslösa, men då kan det vara bra att sprida inköpen bland de på orten som levererar samma tjänst/vara. (ex annonser). När verksamheterna genomför direktupphandlingar är det viktigt att det följer kommunens inköpspolicy beträffande faktureringsavgifter, betalningsdatum etc. Kommunens verksamheter måste få en större förståelse för att kommunens inköp räknas tillsammans, förvaltningarna är inte enskilda upphandlande myndigheter/enheter.

3 (3) Område Kontrollmoment Uppföljning Kommunstyrelsens delegationsordning Delegationer följs inte/beslut skrivs inte när det gäller delegation inom personalområdet 14 st enskilda löneförhandlingar är genomförda under de första åtta månaderna 2017. Rätt delegat i 13 av 14 ärenden. Samråd med HR-chef i enlighet med delegationsordningen har skett i alla förhandlingar, vilket är en klar förbättring mot tidigare. Vid nyanställningar individuell ingångslön finns också krav på samråd med HR-chef enligt delegation, utifrån att kommunen som en sammanhållen arbetsgivare ska kunna ta ansvar för den gemensamma och önskvärda lönebilden. Den sammanfattande bedömningen är att det samråds med HR-chefen i högre omfattning mot tidigare år, men ej i 100 % av nyrekryteringarna. Här finns förhoppningar om att den nyligen antagna rekryteringslinjen ska bli till hjälp för att uppnå 100 % måluppfyllelse beträffande den typen av enskilda löneförhandlingar. Område Kontrollmoment Uppföljning Skattelagstiftning Körjournaler till kommunens personbilar kontrolleras Ingen kontroll utförd eftersom bilpoolen ännu inte är inrättad. Område Kontrollmoment Uppföljning Miljöbalken Socialstyrelsens rekommendationer Kontroll av luftkvalitet i kommunens lokaler samt lokaler som används av kommunens verksamheter Ingen redovisning har inlämnats.

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-13 8 Au Dnr 00281/2017 049 Revidering av internkontrollplan för kommunstyrelsen 2018 Kommunfullmäktige har 2015-06-23 109 antagit reglemente för intern kontroll. Med intern kontroll menas kommunens organisation, rutiner och system som syftar till att: Trygga kommunens tillgångar, förhindra förluster Säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs Minimera risker, stärka system och rutiner Säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut styra Säkra en rättvisande redovisning Skydda politiker och personal från oberättigade misstankar Reglementet ska säkerställa att styrelsen får en tillfredställande kontroll över ekonomi, prestationer och kvalité samt en relevant och rättvisande information om verksamheten. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. I detta ansvar ligger att engagera sig i hur den interna kontrollen fungerar och utifrån principerna för intern kontroll utforma ett ledningssystem för all verksamheten. Alla komponenter måste finnas och fungera för ett effektivt ledningssystem. Interna kontrollens aktiviteter ska vara systematiska, ordnade, konsekventa och sammanhängande. Nämnden skall för varje år anta en internkontrollplan för säkring av nämndens ledning och styrning. Uppföljning av planen skall regelbundet ske till nämnden. Nämnden skall även i samband med delårsrapportens och årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen och kommunrevisorerna. Identifiering av riskområden inom kommunstyrelsen har upprättats, vilken ligger som grund för de prioriteringar som ska utgöra internkontrollplan för år 2018. Kommunstyrelsen beslutade 2017-11-07 260 att fastställa internkontrollplan för kommunstyrelsens verksamheter 2018. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sara Persson Ks 260 2017-11-07 Förslag till internkontrollplan Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-13 forts. Au forts 8 Fastighetschef och t.f. samhällsbyggnadschef har inlämnat skrivelse med förslag om att kontrollmomentet avseende luftkontroll stryks i internkontrollplanen. Kommunen har ca 70 000 kvm lokalyta att förvalta samt x antal kvm i inhyrda lokaler. Om man räknar en snittstorlek på ett rum på 20 kvm (ett kontor ca 12 kvm) så blir det 3500 rum att mäta luftkvalité, bara i våra egna lokaler. Luftförorening kan vara allt från kvartsdamm till gaser. Arbetsmiljöverket har gränsvärden för drygt 500 olika ämnen som anses farliga. Det är med andra ord förenat med mycket stora kostnader att utföra luftmätningar i den omfattning som framgår av den interna kontrollplanen. Arbetsutskottets förslag 2017-12-13 till kommunstyrelsen 1. Kontrollmomentet Kontroll av luftkvalitet i kommunens lokaler samt lokaler som används av kommunens verksamheter tas bort. 2. Den reviderade internkontrollplanen för kommunstyrelsens verksamheter 2018 fastställs. 3. Kommunstyrelsens beslut 2017-11-07 260 upphör att gälla. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sara Persson Ks 260 2017-11-07 Förslag till internkontrollplan Utdragsbestyrkande

Handläggare Sara Persson Datum Arvidsjaurs kommun 2017-11-17 Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2017-11-17 Dnr 00281/2017-0049 Direktval 0960-15578 Förslag till ändring av internkontrollplan 2018 1. Bakgrund/sammanfattning Kommunstyrelsen har 2017-11 07 beslutat om en internkontrollpplan för 2018. Av den framgår att ett prioriterat riskområde är luftkvalité där provtagningar ska genomföras två gånger per år i kommunes lokaler samt lokaler som används av kommunens verksamheter. 2. Analys Kommunen har ca 70 000 kvm lokalyta att förvalta samt x antal kvm i inhyrda lokaler. Om man räknar en snittstorlek på ett rum på 20 kvm (ett kontor ca 12 kvm) så blir det 3500 rum att mäta luftkvalité, bara i våra egna lokaler. Luftförorening kan vara allt från kvartsdamm till gaser. Arbetsmiljöverket har gränsvärden för drygt 500 olika ämnen som anses farliga. Det är med andra ord förenat med mycket stora kostnader att utföra luftmätningar i den omfattning som framgår av den interna kontrollplanen. Omfattande studier har visat att uppmätta nivåer inomhus oftast är i nivå med uteluften eller bättre och mycket låga, relaterat till Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18. Det som oftast ger upphov till besvär är större partiklar ( >5,0 μm) som bakterier och allergena ämnen. (Dvs damm som bär partiklar från pollen, hund, häst, kosmetika, nötter mm) I dagsläget angrips alla problem med inomhusmiljön via en beställningsmall (Kartläggning-fysisk arbetsmiljö) från enhetscheferna som går till personalkonsulenten och företagshälsovården som i sin tur kontaktar fastighet eller skyddsingenjör för kontroll och ev. mätning. (Under 2017 har det varit två sådana ärenden) Inom skol och förskola finns det lagstiftning på att de ska bedriva egenkontroll för att förhindra att lokaler, eller det man gör i lokalerna, påverkan människors hälsa eller miljön negativt. En del av den egenkontrollen gäller inomhusmiljön. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

Exempel på rutiner som ska finnas i den egenkontrollen. underhåll av lokaler, inredning och annan utrustning städning och vardaglig skötsel av lokalerna kontroll av ventilationen mätning av radon hänsyn till hälsa och miljö när man köper utrustning och förbrukningsmaterial hantering av klagomål på inomhusmiljön dokumentation av brister i inomhusmiljön samt prioritering av åtgärder. 3. Slutsats samt förslag till beslut Eftersom luftkvaliten i våra lokaler inte är ett stort problemområde så föreslås i första hand att målet stryks ur den interna kontrollplanen. I andra hand föreslås att målet om luftkvalité ändras enligt följande: Metod: Kontroller ska utföras enligt upprättad rutin för analys av luftmiljö inomhus Frekvens: Kontroll av luftkvalitet i kommunens lokaler samt lokaler som används av kommunens verksamheter utförs omgående när problem anmäls som misstänks härröra till luftkvalitén. Uppföjning: rapportering av inkomna anmälda problem och utförda kontroller i samband med årsredovisning. Sara Perssson Fastighetschef Åsa Andersson T.f samhällsbyggnadschef

1 (4) Internkontrollplan 2018 Prioriteringar från identifierade riskområden Mål/Styrdokument Riskområde Kontrollmoment Metod för uppföljning Inköpspolicy Avtalstrohet Kontroll att kommunens verksamheter handlar hos avtalspart. Åtgärd vidtas där köp inte skett enligt ingångna avtal. Stickprov Där avvikelser upptäcks Frekvens 2 gånger per år Kontrollansvarig Upphandlare Tidplan återrapportering nämnd I samband med delårs- och årsredovisning Kommunstyrelsens delegationsordning Efterlevnad av delegationsordning Kontroll av hur många nya leverantörer som registreras under året utanför avtal Delegationer följs inte/beslut skrivs inte när det gäller delegation inom personalområdet Stickprov 2 gånger per år HR-chef I samband med delårs- och årsredovisning Skattelagstiftning Körjournaler Körjournaler till kommunens personbilar kontrolleras. Samtliga körjournaler till kommunens personbilar kontrolleras 2 gånger per halvår - i början och mitten på året Förvaltningschefer (Bilpoolen när den är inrättad) I samband med delårs- och årsredovisning Miljöbalken Socialstyrelsens rekommendationer Luftkvalité Kontroll av luftkvalitet i kommunens lokaler samt lokaler som används av kommunens verksamheter Provtagning 2 gånger per år - vinter och sommar Fastighetschef /Samhällsbyggnadschef I samband med delårs- och årsredovisning

2 (4) Identifiering av riskområden i verksamheten utifrån prioriterade mål och ledande styrdokument - inför fastställande av Internkontrollplan för år 2018 Mål /Styrdokument Rutin/process Risk Kontrollmetod Kontroll/åtgärdsansvarig (K/Å) Säkerhet - Redovisning av inbrott, skadegörelse och övriga larmärenden Brister i rutiner och lokaler LOU Upphandling Kontroll av att leverantörer fakturerar och levererar enligt gällande avtal Insamling av statistik Stickprov på faktura K/Å: Fastighetschef K: Upphandlare Sannolikhet (1-5) Väsentlighet (1-5) Riskanalys Sammanv. min.risk (Sannolikhet x väsentlighet) Riskbedömning 1-9 Låg 10-16 Medel 17-25 Hög 3 4 12 Medel Å: Kommunchef 3 5 15 Medel LOU Avtalstrohet Avtalsbrott, vilket kan medföra straffavgift Risk att de samlade inköpen blir dyrare än nödvändigt Ökning av antalet leverantörer Kontroll att kommunens verksamheter handlar hos avtalspart. Åtgärd vidtas där köp inte skett enligt ingångna avtal. Kontroll av hur många nya leverantörer som registreras under året utanför avtal K: Upphandlare Å: Kommunchef 4 5 20 Hög

Mål /Styrdokument Sammanv. min.risk (Sannolikhet x väsentlighet) Delegationsordning Rekryteringspolicy Rutin/process Risk Kontrollmetod Kontroll/åtgärdsansvarig (K/Å) Efterlevnad av delegationsordning Personalförsörjning Delegationer följs inte/beslut skrivs inte Organisationen har fel kompetens Risk att medarbetare slutar Kostnad för vikarier Vakanser Stickprov av delegation i personalfrågor Löpande. Återrapport i samband med delårsrapportering och årsbokslut. K: Personalchef Å: Kommunchef K: Personalchef Å: HR-chef Sannolikhet (1-5) Väsentlighet (1-5) Riskanalys 3 (4) Riskbedömning 1-9 Låg 10-16 Medel 17-25 Hög 3 4 12 Medel 3 4 12 Medel Fordonslista Kontroll av kommunens fordon samt om det finns behov av avyttring /byte Verkställighet av politiskt fattade beslut Hantering av leasingbilar bilpool och i de verksamheter bilar inte ingår i poolen Körjournaler bilpool? /verksamheter?) Köp av fordon utan samordning. Avtal löper ut och förlängs Den politiska styrningen försvinner när verkställighet dröjer eller uteblir Skador på bilar anmäls inte till försäkringsbolaget Dyra reparationskostnader. Leasingbilar körs för mycket/för lite Brott mot skattelagstiftning Bilar används privat Stämma av ägarlista från Transportstyrelsen mot verksamheterna Kontroll att besluten följs. Löpande vid återlämning. Årligt stickprov samt i samband med leasingens upphörande Körjournaler till kommunens personbilar kontrolleras. 2 gångar/år halvårsvis. K: Upphandlare Å: Kommunchef K/Å: Kommunchef K: Ansvarig verksamhetschef 3 4 12 Medel 2 4 14 Medel Å: Kommunchef 4 4 16 Medel K: Kultur/integr.chef Å: Kommunchef 5 4 20 Hög

Mål /Styrdokument Rutin/process Risk Kontrollmetod Kontroll/åtgärdsansvarig (K/Å) Stödfunktioner Övertid Personalstatistik Omplaceringar Luftkvalité Förväntning att chefer/verksamheter ska lära sig/kunna spetskompetensen hos stödfunktionerna Stödfunktionerna tar över arbete från verksamheterna Övertid beviljas för arbetstagare med oreglerad arbetstid Bristande kontroll på grund av brister i personalsystemet ger fel statistik till SCB. Viktigt att statistiken är rätt vid planering av verksamhet Dålig luftkvalité kan medföra hälsoproblem. Konsekvensen kan vara allvarlig utifrån människors hälsa Enkät Rapporter från Personec Trendbevakning Se till att rätt statistik levereras. Brist i förtroende hos medborgarna Verksamheten fungerar otillfredställande Otydlig gränsdragning av ansvar och rutiner Enkät till personalledare om hur verksamheten fungerar Översyn/återrapportering av styrdokument som reglerar ansvarsfördelning Kontroll av luftkvalitet i kommunens lokaler samt lokaler som används av kommunens verksamheter K/Å: Kommunchef K: HR-chef Å: Kommunchef K/Å: HR-chef K: HR-chef Å: Kommunchef K/Å: Fastighetschef Sannolikhet (1-5) Väsentlighet (1-5) Riskanalys Sammanv. min.risk (Sannolikhet x väsentlighet) 4 (4) Riskbedömning 1-9 Låg 10-16 Medel 17-25 Hög 3 4 12 Medel 3 5 15 Medel 4 5 20 Hög 3 4 12 Medel 4 5 20 Hög

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-13 9 Au Dnr 00005/2017 042 Komplettering Redovisning av ej lagstadgade verksamheter I samband med behandling av ekonomisk uppföljning, väckte Ylvas Stråhle Andersson (s) och Britt Inger Hedman (v) begäran om sakupplysning om vilka av kommunens verksamheter som är lagstyrda respektive inte lagstyrda. Rapport om lagstyrda och ej lagstyrda verksamheter inom kommunstyrelsen och nämnderna har redovisats. Komplettering av ej lagstadgade verksamheter redovisas. Arbetsutskottets förslag 2017-12-13 till kommunstyrelsen 1. Redovisningen godkänns. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Sammanställning av frivilliga verksamheter (ej lagstyrda) Kulturskola samt den kreativ aktivitets- och mötesplatsen för unga Kulturskolan i Arvidsjaur erbjuder bild, dans, e-sport, musik, musikal, nycirkus, media (film, foto, pod), slöjd och teater för barn och unga till och med 25 år. Undervisningen sker i Glommersträsk och Arvidsjaur. Samverkan inom kommunen med andra verksamheter men också regionalt, nationellt och internationellt. Tanken är att ungdomars egen initiativförmåga ska stimuleras och verksamheten hjälper till exempel till med att starta föreningar som de unga själva driver. Till mötesplatsen kommer ca 10-30 ungdomar varje kväll. Verksamheten är medlemmar i flera nationella nätverk förutom Kulturskolerådet SLUP, Keks, Nuni och Fritidsforum. SLUP och Nuni har starka kopplingar till MUCF. I närtid ska verksamheten ansluta sig till Fryshusandan. Ca 30 föreställningar/utställningar genomförs per år. Mer än 300 barn och ungdomar möter verksamheten varje vecka. Risk- och konsekvensanalys Om man drar in denna verksamhet blir konsekvensen: En kraftig försämring av det sociala innehållet i vardagen för barn och unga En försämring av möjligheten till stimulans och välbefinnande Inga externa kulturmedel och projekt in i kommunen Ungas psykiska hälsa som redan är ett problem kommer att bli sämre Försämring av integration ålder, kön, etnicitet Antal anställda: 5,0 tjänster fördelat på 7 personer Budget 2017: 2 732 256 inkl hyra, städning och el på 421.0 tkr Landsbygdsråd Rådet är nyinrättat och har fungerat drygt ett år. Risk- och konsekvensanalys Rådet är under utveckling. Det finns stor potential i ett utvecklat landsbygdsråd men det kommer att ta tid. Om rådet inte fungerar eller att det läggs ner så innebär det att: Kommunens utveckling hämmas Kontakten mellan centralort och landsbygd försämras Invånarnas förtroende för politiker och tjänstemän försämras All kontakt med landbygden blir väldigt komplicerad Antal anställda: Del av kultur- och integrationschefens tjänst Antal anställda: Del av förvaltningschefens tjänst, ingår i landsbygdsutveckling ca 5% Budget 2017: ----, däremot finns en pott pengar från bygdemedel som kan användas

Allmänkultur Målet är ett tillhandahålla ett brett och varierat fritids- och kulturutbud utifrån ekonomiska förutsättningar till, i första hand, prioriterade målgrupper; barn och unga tom 25 år och äldre. Stödja föreningar och organisationer genom ekonomiskt stöd, tillhandahållande av lokaler samt kopiering, hjälp med utskick och marknadsföring. Verksamheten. Ett kulturutbud för vuxna och barn- och ungdomar erbjuds dels med egna resurser men också genom föreningar. Barn och unga prioriteras och har ett brett utbud aktiviteter: sommarlovsaktiviteter, knattedisco, knattebio med knorr, föreställningar, UPP-pengar, kulturgrupper på Fridhemsskolan och Sandbackaskolan. Samverkan med civila samhället. Lokal ungdomspolitik. Skapande skola samt uppköp till skolan. Samarbete med Region Norrbottens länskonsulenter. Föreningarna erhåller stöd för att kunna vara verksamma. Risk- och konsekvensanalys Kommunens attraktivitet försämras Sämre möjligheter till bra och naturliga möten mellan människor (främjande för utveckling, folkhälsa och demokrati) Antal anställda: del av två tjänster tot ca 50% (40 %+ 10%) Budget 2017: ca 100.0 tkr för samarrangemang med föreningar, organisationer, församlingen m fl. 150.0 tkr för offentliga arrangemang i egen regi för barn och ungdomar Kultur i vården Målet är att alla skall ha tillgång till kulturaktiviteter och att verksamheten ska tillgodose kravet på en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Verksamhet. Tre halvtidstjänster som utifrån ett brett perspektiv har till uppgift öka det sociala innehållet för den som har hemtjänst eller bor på ett särskilt boende. Kulturaktiviteter av olika slag genomfors, såväl enskilda som i grupper. Aktiviteterna bidrar till att berika vårdtagarnas vardag, stimulera minnet, känna gemenskap, uppmärksamma årstider och högtider, känna välbefinnande, bli sedda, tala samiska och i den mån det varit möjligt ta del av den kultur som erbjuds utanför boendena. Totalt har olika kulturaktiviteter erbjudits vid 129 tillfällen. Cirka 120 enskilda personer har deltagit varje vecka. Risk- och konsekvensanalys Om man drar in denna verksamhet blir konsekvensen: En kraftig försämring av det sociala innehållet i vardagen för äldre En försämring av möjligheten till stimulans och välbefinnande för äldre En negativ påverkan för personalen som inte hinner med de delar som görs i kultur i vården Högre andel i den äldre gruppen som sitter ensamma Antal anställda: 3 personer på 50% vardera med lönebidrag Budget 2017: 293,0 löner och 100,0 tkr aktiviteter

Stöd till föreningar För att uppnå målet med en attraktiv kommun med ett brett och varierat utbud är föreningarnas aktiviteter avgörande. Många av föreningarna bidrar även med att skapa mötesplatser och aktiviteter för att skapa en bättre folkhälsa. Verksamhet. Föreningar som bedriver verksamhet för barn- och ungdomar upp till 25 år erhåller ekonomiskt stöd från kommunen. Enligt reglerna skall 65% av budgetsumman fördelas på idrottsföreningars verksamhet och 35% skall gå till övrig verksamhet. Pengarna fördelas utifrån fastställda regler. Skoterföreningar, utomhusbad och föreningar med förvaltning av kulturmiljöer erhåller också ekonomiskt stöd. Skoterföreningarna har larmat att dragningen av skoterleder kan upphöra pga att det kostar mer än det bidrag kommunen tillhandahåller. Förutom ekonomiskt stöd har alla föreningar möjlighet att nyttja många av kommunens lokaler avgiftsfritt. Det gäller tex sporthallar, Medborgarhuset och vissa skollokaler. Dessutom betalar kommunen för nyttjandet av sporthallen på AJB det antal timmar som är möjliga att hyra. Budget för det ekonomiska stödet omfördelades i samband med att det blev Fortifikationsverket som tog över uthyrningen. Risk- och konsekvensanalys Om man tar bort eller i övrigt begränsar stödet till föreningslivet blir konsekvensen: Sämre utbud av aktiviteter En mindre attraktiv kommun Sämre folkhälsa Not. Värdet av fria lokaler är mycket svårt att beräkna. Så länge den kommunala verksamheten nyttjar lokalen på dagtid och den upplåts på kvällstid och helger för föreningslivet så uppstår ingen extrakostnad, förutom ev viss städning och ökat slitage. När det gäller Medborgarhuset så är stora delar vikta för bla föreningslivet så där skulle den ekonomiska effekten av en nedläggning bli betydligt större. Antal anställda: Del av förvaltningschefens tjänst ca 1% (finns även på fritid) Budget 2017: Kulturmiljö 75,0 tkr Verks stöd 119,0 tkr UPP (ungd.proj) 50,0 tkr Folkhälsa Mål och behov. Folkhälsa är en tvärvetenskaplig disciplin som ägnar sig åt att stärka hälsan i en befolkning eller en viss grupp, genom att arbeta preventivt genom folkbildning och genom att förhindra smittspridning eller ohälsosam livsstil med mera. Folkhälsan omfattar alla aspekter av hälsa, såväl psykisk, social som fysisk. Verksamhet. Kommunen ansvarar för ett folkhälsoråd, Hälso- och trygghetsrådet, som har ett övergripande strategiskt uppdrag och som till sin hjälp har fem operativa grupper som ansvarar för var sitt område. Nära samverkan med Region Norrbotten. Hälso- och trygghetsrådet har den övergripande rollen. Där sitter chefer från kommunens olika förvaltningar och vissa verksamheter samt från arbetsförmedlingen, sjukvården, polisen, folktandvården, församlingen. Här tas inriktningsbeslut, analyseras behoven i stort och görs de prioriteringar som behövs. Risk- och konsekvensanalys Kommunerna är skyldiga att organisera folkhälsoarbetet. Antal anställda: Del av förvaltningschefens tjänst ca 5%, 25 % ANDT-samordnare Budget 2017: 50.0 tkr, lönekostnaden ligger på två andra vht

Medborgarhuset Mål och behov. Medborgarhuset skall vara en resurs för hela samhället och erbjuda lokaler för aktiviteter för olika målgrupper. Biografverksamhet skall bedrivas för att bidra till kommunens attraktivitet. Verksamhet. Medborgarhuset tillhandahåller lokaler gratis tili föreningar i kommunen och ger hjälp med allt från teknik till möblering samt visst stöd i planering av arrangemang för den som behöver. Även kommunal verksamhet nyttjar Medborgarhuset för sina aktiviteter. Lokalerna hyrs också ut till betalande såsom näringsidkare och privatpersoner. Nyttjandet av lokalerna styrs till största delen av föreningars och andras verksamhet Det egna nyttjandet utgör endast 18% av totalen och härrör sig från biografverksamheten. Återkommande förhyrare varje vecka är fortsatt PRO:s bingo och Korpens motionsdans, andra återkommer mer sporadiskt några gånger per år. Nyttjandet ökar och framför allt i Föreningscentrum som står för 51% av totalen. Uthyrningen till föreningar är störst och bidrar till att utbudet av aktiviteter kan erbjudas medborgare och besökare. Risk- och konsekvensanalys Om man tar bort eller i övrigt begränsar stödet till föreningslivet blir konsekvenserna: Kommunens attraktivitet minskar Utbudet försämras väldigt mycket när det gäller teater, utställningar, föreläsningar, dans mm En stängning av biografen innebär att kommunens attraktivitet minskar Föreningarna skulle få problem att hitta lokaler för sina aktiviteter, små som stora Folkhälsan försämras eftersom den mötesplats som föreningsaktiviteterna utgör försvinner Det skulle inte finnas lika bra tillgång till större samlingslokaler i kommunen. Sandbackaskolans samlingssal och finns kvar plus Ringelskolans matsal. Laponias konferens är ett externt alternativ som går att hyra hel- eller halvdag, men den har ganska hög hyreskostnad. Antal anställda: En person på heltid plus timanställningar för bion Budget 2017: 2 543,0 tkr inkl internhyra 2 290.0 tkr

Resurscentrum Mål och behov. Att personer som står långt från arbetsmarknaden skall komma ut på den öppna arbetsmarknaden eller till utbildning. Den som har ett arbetshandikapp av något slag och som gör att man inte bedöms komma ut på den öppna arbetsmarknaden skall få hjälp att hitta ett arbete med någon form av lönestöd. Verksamhet. Resurscentrums (RC) verksamhet bedrivs i form av praktik- och utbildningsplatser på olika kommunala arbetsplatser, på RC, i näringslivet eller hos olika föreningar. Utbudet av verksamheter måste ha en sådan bredd att den enskilde deltagaren ges reella möjligheter att sysselsättas med arbetsuppgifter som de anser meningsfulla. På Resurscentrum finns följande områden; metallverkstad, snickeri, timring, skoterledspreparering (?), tvätt, café, KAOS-styrka (uppdrag internt/externt), bilpool och 18+. Fler verksamheter finns att tillföra och en förändring av vissa befintliga kommer att göras. Allt hänger på vilka lokaler som finns att nyttja. En väl fungerande AME förutsätter att det finns ett antal kompetenta och engagerade handledare som ansvarar för och aktiverar de arbetslösa samt driver projekt för dessa. Handledarna arbetar dagligen mycket nära Arbetsförmedlingen och kommunens Individ- och familjeomsorg. Resurser form av vägledare och socialsekreterare är knutna till verksamheten. DUA får ett utökat uppdrag from 2018 att även gälla nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden. Resurscentrum ansvarar även för mottagande av flyktingar. Antal anställda: 4,5 tjänster, fem anställda plus två handledare med anställningsstöd för KAOS styrkan (ingår i RC arb.styrka) Budget 2017: Arbete med lönestöd, (inskrivna deltagare) 1 110 000 Feriearbetande ungdom 415 000 Resurscentrum Personalkostnader 2 724 830 PO 989 413 Hyra inkl tvätt 400 000 Verksamhet 1 565 000 Intäkter -3 127 000 Resurscentrum summa 2 552 243 Resurscentrum inkl lönestöd och feriearbetande 4 077 243

Näringslivskontoret Enheten består av två delar, ett näringslivskontor samt ett destinationskontor med icke lagstadgad verksamhet. Enhetens supporterar näringslivet med hjälp att starta nya företag, service till befintliga företag samt jobbar för att externa näringslivsaktörer skall etablera sig här från andra kommuner i Sverige eller utländska företag eller investerare. Enheten kartlägger behov och arbetar för att möjliggöra långsiktigt stark tillväxt bland företagen i Arvidsjaurs kommun via tre direkt insatsornråden start, service och etablering. Utöver det jobbar enheten förutsättningsskapande med bl a påverkan för infrastruktur satsningar via regionala nätverk och regionala projekt. Risk- och konsekvensanalys Om man tar bort eller i övrigt begränsar stödet till föreningslivet blir konsekvensen: Arbetet för att förbättra kommunens företagsklimat skulle avstanna Service till företagen skulle försvinna för såväl nystarter som till befintliga företag Arbetet med att skapa mötesplatser skulle avstanna som mellan oss, som skapar dialog Projektfinansiera näringslivets utveckling via EU- medel som stödjer till befintliga företag skulle försvinna där varje skattekrona växlas upp iblan tre gånger insatsen skulle inte tillkomma kommunen Riktade näringslivssatsningar inom tillväxtområden såsom areella näringar lokala matproducenter skulle inte fortsätta Riktade näringslivssatsningar inom tillväxtområden såsom tillverkningsindustrin & byggbranschen skulle minska Riktade näringslivssatsningar inom tillväxtområden såsom besöksnäring, som växer mest, skulle avta Nedläggning av turistbyråfunktionen ger sämre service till såväl företag, besökare som medborgare Riktade näringslivssatsningar inom tillväxtområden såsom affärsområdet "test" skulle få mindre strategisk support Riktade näringslivssatsningar inom detaljhandeln avstannar Antal anställda: 5 anställda varav en föräldraledighet som ej ersatts under hösten 2017. Budget 2017: 3.555 milj Kr Budgetspec: Projektfinansiering; 1.966.000 KR (EU, ICLD m fl) Grundbudget från kommunen; 1.589.000 kr Totalt; 3.555 milj kr

Samhällsbyggnads Ks område Parkskötsel (delvis) Skogs- och naturvård Hantering av vedgård och båtplatser Bidrag enskilda vägar, enskilda avlopp och belysning Gång- och cykelvägar om ej reglerade i dp Avfallshantering utöver hushållsavfall Bredband IT-strategi Stöd och hjälp vid anpassning och planering för övriga verksamheters lokalbehov GIS (delar kan vara lagstadgad, hann inte kolla upp det) Frukost och mellanmål till pedagoger Frukost skolan Lunch gymnasiet Öppen restaurang för allmänheten, t.ex. Ringelsta Friluftsliv och naturturism (LONA-projekt) Parkskötsel (delvis) Vi kan i princip ta bort all parkskötsel förrutom städning samt att hålla våra fastigheter och lekparker i skick. I mina ögon är det sommarblommorna och vi har idagsläget väldigt lite blommor. Inköpet varje år är ca 15 tkr. Eftersom vi i dagsläget sköter sommarblommorna åt A- hem så behövs personal för detta och den del som vi gör åt oss själva är liten i jämförelse med det och vi kan inte minska på personal. Då mäktar vi inte med A-hem som ger oss en intäkt. Vi har redan idag en slimmad organisation på endast fyra stycken som sköter kommunens (park, gata och fastighet) och A-hem och ska det skäras ner så måste större delar än sommarblommor lyftas bort och eftersom A-hem ger oss en intäkt så måste delar av kommunens ytor tas bort. Det blir i såfall att riva lekparker, låta vissa fastigheter växa igen, minska på städningen i samhället etc Total budget park 2017, 954 tkr. Skogs- och naturvård Vi har inga kostnader för detta i dagsläget. Röjning av sly på våra fastigheter i själv samhället (parker, mellan bostadsområden etc) går under parkskötsel. Skapar vi en kostnad i form av en avverkning så får vi en intäkt på försäljningen. Vi utför idag ingen naturvård vilket vi borde göra för att få ut så mycket så möjligt av vår skog i framtiden. Budget 2017, 20 tkr Hantering av vedgård och båtplatser I dagsläget har vi främst intäkter på dessa poster förrutom kapitalkostnader på båtplatserna samt strömmen till vedgården. Vedgården sköter sig själv och arbetskostnaden för båtplatserna är ca två dagars jobb för två gubbar och en traktor vid nedsättning och upptagning av bryggorna. Till det så tillkommer kostnader för administration och fakturering. - Vedgård 2016, tot -20 tkr Budget 2017, -10 tkr - Småbåtshamn 2016 intäkt -12 tkr kostnad arbete ca 15 tkr. Ingen separat budget. Ingår i park, ej fakturering och administration. Enskilda vägar Bidrag enskilda vägar ex Moskosel och Glommers ca 3 dagars handläggning en gång per år. Utbetalat bidrag 2016 530 tkr. Moskosel och Glommers betalat 2016, 137 tkr (fakturor) Total budget 2017, 725 tkr. Handläggningen och arbete med utbetalning av ekonomi bokförs inte på verksamheten.

Enskilda avlopp Ca 0,5 dags handläggning. Utbetalat bidrag 2016 0 kr Budget 2017 31 tkr Enskild belysning Ca 0,5 dags handläggning. Utbetalt bidrag 2016 0 kr, 2017 25 tkr Budget 2017 10 tkr Gång- och cykelvägar om ej reglerade i dp I dagsläget är alla reglerade i dp. Avfallshantering utöver hushållsavfall Affärsdrivande avfallsverksamhet - Budget +861 (personalkostnad ca 270 tkr) Ånyo - Budget 2017: 140 tkr. År 2016 var budget 179 tkr, men resultatet blev 7 tkr. Två årsarbetskrafter - personalkostnad ca 670 tkr - 220 tkr (lönebidrag) = 450 tkr. Bredband Budget 2017: 1650 tkr, Budget 2018: 850 tkr, Utfall år 2016: 342 tkr 0,5 tjänst IT-strategi Budget 2017: 598 tkr 0,5 tjänst Stöd och hjälp vid anpassning och planering för övriga verksamheters lokalbehov Fastighet - uppskattad arbetstid ca 10 tim/vecka fördelat på Sara och Henrik, ca 180 tkr GIS 0,5 tjänst, kostnad ca 280 tkr (Kostnaden för programvaran fördelas och bekostas huvudsakligen av VA, avfall, miljö- och bygg) Frukost och mellanmål till pedagoger Verksamhet ca 300 tkr (ca 200 tkr från förskolans budget och ca 100 tkr på kostenheten). Personalkostnaden är den samma, då vi fortfarande behöver servera frukost och mellanmål till barn och elever. Frukost skolan Verksamhet ca 70 tkr/år, från Sandbackaskolans budget. Personalen behövs ändå till lunch förberedelser, så där görs ingen besparing. Lunch gymnasiet Skulle vi sluta servera lunch på gymnasiet så innebär det att vi inte är i behov av något kök där, vilket i sin tur innebär följande besparing: Verksamhet ca 1 miljon Personalkostnad ca 1,1 miljoner Öppen restaurang för allmänheten, t.ex. Ringelsta Minskade intäkter på ca 90 tkr Pluss minus noll med faktiska verksamhetskostnader Inga besparingar på personal.

Detta fanns inte med i redovisningen men vi tar med det ändå: Te/choklad/kaffe till personalen ca 250 tkr/år (te/choklad ca 50 tkr och kaffe ca 200 tkr). Ingen skillnad på bemanning. Friluftsliv och naturturism (LONA-projekt) ca 160 tim per år - 45 tkr - ca 50 % bidrag = 22,5 tkr Samhällsbyggnads Miljö Sammanställning av s.k. gröna nyckeltal Lokala miljömål Medverkan i miljösamverkan Norrbotten och SAMSA Provtagning av kvicksilver i gädda Svara på enkätundersökningar som inte är obligatoriska Handledning av ex.jobbare och praktikanter Viss vägledning och information till allmänhet och företag Energirådgivning Antal anställda: Nedanstående omfattar 0,6 tjänst fördelat i olika grad på 6 personer Budget 2017: Nedanstående omfattar ca 314 tkr Sammanställning av s.k. gröna nyckeltal - 0,015 tjänst, ca 7,5 tkr Lokala miljömål - Om förslaget antas uppskattas arbetstiden för utvärdering och uppföljning till 0,02 tjänst, ca 10 tkr Medverkan i miljösamverkan Norrbotten och SAMSA - ca 0,05 tjänst fördelat på tre personer, ca 30 tkr (kostnaden kan delvis tas ut genom tillsynsavgifter) Provtagning av kvicksilver i gädda - görs vart tredje år, ca 0,02 tjänst, ca 15-20 tkr Svara på olika enkätundersökningar som inte är obligatoriska - uppskattningsvis 20 enkäter a 15 min, 0,003 tjänst, 1,3 tkr Handledning av ex.jobbare och praktikanter - genomsnitt en per år - 0,02 tjänst, ca 10 tkr Vägledning och information till allmänhet och företag i samband med olika ansökningar - genomsnitt 3 tim/vecka och person, 0,45 tjänst fördelat på 6 personer, ca 230 tkr Energirådgivning - genomsnitt 2 tim/månad, ca 0,01 tjänst, ca 5 tkr

Barn- och ungdom Så gott som samtliga verksamheter inom förvaltningen är lagstyrda. Förskola och grundskola ska finnas i kommunen. Dock sägs inget om hur många förskolor /skolor som ska finnas eller var de ska vara placerade geografiskt i kommunen. När det gäller ungdomsgymnasium och dess nationella program är kommunen skyldig att erbjuda detta. Dock kan ungdomsgymnasieelever studera på annan ort och då betalar hemkommunen (Arvidsjaurs kommun) interkommunala avgifter samt inackorderingstillägg till den skola eller friskola som antar eleven. Ungdomsgymnasium behöver således inte bedrivas i kommunen. Däremot är kommunen skyldig att erbjuda kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare (SFI) samt språkintroduktion inom kommungränsen. Nattis är en frivillig verksamhet. Gymnasieskolan Antal anställda: 55,0 årsarbetskrafter Budget 2017: 39 891 tkr Nattis Antal anställda: 2,0 årsarbetskrafter Budget 2017: 1 400 tkr Kommentar: Lönekostnaden högre då personal jobbar obekväm arbetstid. Det är svårt att beräkna vilka effekter en nedläggning av nattis och, inte minst, ungdomsgymnasiet skulle innebära rent "kommunekonomiskt". Minskade antal arbetstillfällen medför minskade skatteintäkter och sannolikt utflyttning från kommunen. Delar av gymnasieskolans program, framför allt yrkesprogrammen, är i stort anpassade till det lokala näringslivets och kommunens behov av utbildad personal Socialförvaltningen Förvaltningar arbetar endast med lagstyrd verksamhet.

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-13 10 Au Dnr 00125/2017 041 Internbudget 2018 - Kommunstyrelsens verksamheter Bilaga./. Förslag till internbudget 2018 för kommunstyrelsens verksamheter ska upprättats. Arbetsutskottets förslag 2017-12-13 till kommunstyrelsen 1. Internbudget för kommunstyrelsens verksamheter år 2018 fastställs. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 11 Ks Dnr 00100/2017 003 Riktlinjer för resor i fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Kommunstyrelsen antog 2017-05-09 119 riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag. I samband med fackligt forum har kommunens samtliga fackförbund påtalat synpunkter i bilagan, som reviderats. Kommunstyrelsens beslutade 2017-09-12 219 att återremittera ärendet för omarbetning och tydliggörande av reglerna samt att efter omarbetningen ska samtliga berörda arbetstagarorganisationer ges tillfälle att lämna synpunkter. HR-enheten har omarbetat riktlinjerna och dessa har behandlats på fackligt forum i december 2017. Inga synpunkter har lämnats av något fackförbund. Justerandes sign Beslutsunderlag Revidering av tidigare riktlinjer Utdragsbestyrkande

file:///c:/users/pism86/appdata/local/temp/xpgrpwise/5a547781arv_pdarv_... Page 1 of 1 2018-01-11 Kommunstyrelsen Arvidsjaurs Kommun - Vd: Riktlinjer för resor och fordon i tjänst Från: Åsa Fjällman Till: Inga Sandström; Ulf Starefeldt Datum: den 8 januari 2018 16:26 Ärende: Vd: Riktlinjer för resor och fordon i tjänst Bifogade filer: Riktlinjer för resor och fordon i tjänst Hej Här kommer riktlinjerna, vi tog upp det på fackligt forum i december. Jag har inte fått några synpunkter från något fack så det är bara att ta det politiskt. /Åsa Vänlig hälsning / Vårradahkh Arvidsjaurs kommun Åsa Fjällman HR-chef Telefon: 0960-15511, 070-6165520 asa.fjallman@arvidsjaur.se www.arvidsjaur.se

Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrande dokument Riktlinjer Ks 2018- Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Kommunstyrelsen Dokumentinformation Dnr 100/2017 Giltig till Tills vidare

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 2(8) Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Innehållsförteckning OMFATTNING 3 KUNSKAP OM RIKTLINJEN 3 SYFTE/INRIKTNING 3 ANSVAR 4 EFFEKTIVITET / VAL AV FÄRDSÄTT 5 RIKTLINJER FÖR TJÄNSTERESOR INOM/UTOM KOMMUNEN 5 Korta resor 5 Längre resor 5 Anslutnings- och destinationsresor för flyg eller tåg 6 Förmåner 6 RIKTLINJER FÖR FORDON 6 Tjänstefordon 6 Hyrbil 6 Märkning av fordon 6 Egen bil i tjänst 7 Övrigt 7 - Körjournal 7 - Bränslekort - Privat bruk 7 RIKTLINJER FÖR FÖRARE 8 Säkerhet 8 Böter, tillbud, olyckor 8 Bilaga Alkolås rutiner vid ej godkänd blåsning Riktlinjer vid hantering av alkometer

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 3 (8) Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Riktlinjerna ska harmoniera med Arvidsjaurs kommuns Arbetsmiljöpolicy, Inköpspolicy samt Miljöpolitiska styrdokument. OMFATTNING Dessa riktlinjer avser planering och genomförande av alla medarbetares och förtroendevaldas tjänsteresor som bekostas av Arvidsjaurs kommun eller kommunalt bolag. Riktlinjerna omfattar alla medarbetare samt förtroendevalda politiker inom kommunens samtliga verksamheter och bolag. KUNSKAP OM RIKTLINJEN Riktlinjen ska implementeras på arbetsplatserna för att höja kunskapen om ett trafiksäkert, ekonomiskt och miljöanpassat resande. Ett aktivt engagemang från chefernas sida är därför nödvändigt. Informationen ska i första hand rikta sig till alla medarbetare och förtroendevalda, men bör också riktas till de leverantörer som levererar tjänster till Arvidsjaurs kommun eller kommunalt bolag. SYFTE/INRIKTNING Vid allt resande i tjänsten ska hänsyn tas till faktorerna kostnads- och resurseffektivitet, miljöpåverkan och säkerhet. Arvidsjaurs kommunkoncerns inriktning är att resor ska vara kostnads- och resurseffektiva Tjänsteresor ersätts i så stor utsträckning som möjligt med digitala möten. minska miljöpåverkan Tjänsteresor planeras och genomförs på ett sådant sätt att klimatpåverkan och andra miljöfaktorer minimeras, t.ex. genom val av färdsätt. vara säkra För en trygg och säker arbetsmiljö ska tjänsteresorna ske på ett trafiksäkert sätt med hänsyn till både resenärer och medtrafikanter så att skador på personer, gods och miljö minimeras, t.ex. genom trafiksäkra fordon. Arvidsjaurs kommun och dess bolag ska framstå som en förebild inom arbetsmiljö-, trafiksäkerhets- och miljöarbete. Det bidrar till positiv samhällsekonomi med minskade skaderisker och förbättrad miljö. Vid samarbete och arrangemang med externa aktörer ska krav ställas på trafiksäkerhet och miljöanpassning av resor.

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 4 (8) Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Alla medarbetare och förtroendevalda - ska välja det bästa resealternativet ekonomiskt och miljömässigt - reser endast när det är kopplat till arbete och uppdrag - har ansvaret att ta till sig kunskap om säkert och miljöanpassat resande ANSVAR Kommunchefen/koncernchefen ansvarar för att dessa riktlinjer upprättas och utvecklas. Förvaltningschefer/ VD ska: Säkerställa att den egna organisationen följer riktlinjerna. Chefer på alla nivåer ska: Säkerställa att alla medarbetare känner till innehållet i riktlinjerna så att de har kunskaper om kostnadseffektivt, miljöanpassat och säkert resande och agerar därefter. Följa upp att riktlinjerna efterlevs. Medarbetare ska: Ansvara för att resor i tjänsten sker i linje med riktlinjerna. Förtroendevalda: Alla förtroendevalda som får ersättning för resor ansvarar för att resor i tjänsten sker i enlighet med riktlinjerna.

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 5 (8) Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- EFFEKTIVITET / VAL AV FÄRDSÄTT Alla medarbetare/förtroendevalda har ett ansvar för att planera sina resor så att de så långt som möjligt lever upp till intentionerna i riktlinjerna. Pröva alltid om resan är nödvändig! Resor ska planeras och genomföras i följande steg Möjligheterna att genomföra ett möte som resefritt/digitalt ska alltid övervägas innan beslut fattas om resa. Resor ska planeras med så god framförhållning som möjligt. I de fall de tre olika inriktningarna; kostnads- och resurseffektivitet, miljöpåverkan och säkerhet kommer i konflikt med varandra beslutar ansvarig chef utifrån en samlad bedömning av inriktningarna. Vid beräkning av totalkostnad ska hänsyn tas till alla delar såsom transport, logi, arbetstid och restid. Bokningar och resor ska följa Arvidsjaurs kommun och dess bolags riktlinjer för tjänsteresor och i förekommande fall ingångna avtal (flyg, hotell, hyrbil etc) samt vara godkända av behörig chef. RIKTLINJER FÖR TJÄNSTERESOR INOM/UTOM KOMMUNEN Bilresor i tjänsten ska i första hand ske med kommunens fordon alternativt hyrbil med leverantör enligt ingångna avtal. Egen bil används endast i nödfall, med ersättning enligt avtal. Resan ska stå i proportion med nyttan. Välj i första hand att gå eller cykla om det är möjligt. Längre resor Välj att åka kollektivtrafik framför bil när detta är möjligt. Vid resa med bil ska samåkning ses över som första alternativ. Beställning av resa görs av den som ska resa. Alla beställningar av hotellrum, flyg, tåg, taxi, m.m. skall göras hos den resebyrå Arvidsjaurs kommun?? antagit som leverantör. Uppgifter på aktuell resebyrå och hur man går tillväga kan kommunens reception bistå med. Resor ska bokas i så god tid som möjligt, så att lägsta pris kan uppnås. Vid behov ska ändringar och avbokningar ske så snart som möjligt. Flygresor ska i första hand bokas för flygning från Arvidsjaurs Flygplats. Vid resor utomlands ska medarbetaren/den förtroendevalda beställa intyg från Försäkringskassan om att man är sjukförsäkrad. Intyget ska medföras på resan. Ytterligare information finns att läsa på www.forsakringskassan.se

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 6 (8) Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Anslutnings- och destinationsresor för flyg eller tåg Anslutnings- och destinationsresor görs i första hand med kollektivtrafik och i andra hand med taxi (miljötaxi). Anslutningsresor till Arvidsjaurs flygplats kan ske med egen bil under förutsättning att det är det mest kostnadseffektiva samt sker i överenskommelse med närmaste chef. Se vidare under rubriken Riktlinjer för fordon. Förmåner All bonus och övriga förmåner som reseleverantör/hotell erbjuder tillhör Arvidsjaurs kommun och dess bolag och får endast nyttjas vid kommande tjänsteresor. Det är ej tillåtet att använda intjänad bonus och förmåner vid privata resor. RIKTLINJER FÖR FORDON Alla fordon som nyttjas i Arvidsjaurs kommun och dess bolags verksamheter skall vara utrustade med första-hjälpen-väska och varselväst. Tjänstefordon Tjänstefordon är lämpligt när fordonen behöver specialutrustning och/eller för medarbetare som kör ofta i tjänsten. Alla tjänstefordon ska efter arbetsdagens slut parkeras på av arbetsgivaren anvisad parkeringsplats. Vid beredskap kan tjänstefordonet stå uppställd vid bostaden efter överenskommelse med närmaste chef. Uppgifter om tjänstefordon ska finnas i centralt upprättat register hos kommunens ekonomikontor samt hos respektive bolag. Hyrbil Hyrbil bokas via kommunhusets reception med avtalad leverantör. Receptionen ansvarar för att informera om möjlig resesamordning. Märkning av fordon Alla fordon, släpvagnar, etc. skall vara tydligt märkta med organisationens namn och logga, t.ex. Arvidsjaurs kommun, Arvidsjaurhem, osv.

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 7 (8) Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Egen bil i tjänst När inga andra transportmöjligheter finns att tillgå kan medarbetare/förtroendevald använda egen bil vid resor i tjänsten. När privatbil används har ägaren av fordonet vid varje tillfälle ett ansvar för att fordonet är trafiksäkert och rätt utrustat. Se rubriken Riktlinjer för fordon. Resan ska godkännas av närmaste chef för att ersättning ska utgå. Ersättning följer centrala kollektivavtal. Medarbetaren/den förtroendevalde står för alla kostnader vid en skadehändelse. Skada på fordonet regleras via medarbetarens/den förtroendevaldes bil-/trafikförsäkring. Om annan är vållande till olyckan gäller samma förfarande via det fordonets bil-/trafikförsäkring. Är fordonet inte tillräckligt försäkrad är det medarbetarens/den förtroendevaldes ansvar. Arvidsjaurs kommun och dess bolag betalar i sådana fall inte ut någon ersättning. Privata fordon får under inga omständigheter tankas med kommunala bensinkort. I de fall privat bil används regleras ersättning med hjälp av reseräkning via respektive lönesystem. Övrigt Körjournal Vid alla resor med tjänstefordon ska utförlig körjournal skrivas. Bränslekort Bilens bränslekort ska i kombination med personligt kort alltid användas. Inköp på bränslekortet får endast göras av bränsle, förbrukningstillbehör till fordonet samt till P-avgift. Vid resor med privat bil, läs under rubriken Egen bil i tjänst. Privat bruk Tjänstefordon och hyrbilar får ej nyttjas för privat bruk. Resor mellan bostad och arbetsplats är privata resor och ska normalt förmånsbeskattas om det sker med tjänstefordon. Undantag från förmånsbeskattning kan ske efter överenskommelse med närmaste chef t.ex. om: medarbetaren vid beredskap behöver ha tjänstefordonet tillgängligt vid bostaden. en enstaka tjänsteresa måste påbörjas från bostaden tidigt påföljande morgon.

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 8 (8) Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- RIKTLINJER FÖR FÖRARE Att framföra fordon i tjänsten innebär risker där arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar. Alla medarbetare/förtroendevalda ska genom sitt körsätt och övrigt beteende alltid vara förebilder i trafiken. Att följa gällande trafiklagstiftning är en självklarhet, med särskild hänsyn beträffande hastighet, bilbälte, drogfrihet, användande av kommunikationsutrustning eller trötthet. Säkerhet Färden ska planeras så att det i förhållande till vägval, väderlek, väglag, m.m. finns tid för en säker färd och ev. behov av raster. Mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning får endast användas enligt lagstiftning Om behov uppstår att använda mobil eller annan kommunikationsutrustning ska bilen alltid stannas. Böter, tillbud, olyckor Straffrättsliga påföljder och avgifter för överträdelser av trafiklagstiftning och liknande, t ex böter för fortkörning, felparkering, betalas av medarbetaren/den förtroendevalde. Alla tillbud, skador på bil och olyckor ska medarbetaren/den förtroendevalda utan dröjsmål rapportera till närmaste chef. Allvarliga olyckor med personskador ska närmaste chef/ansvarig anmäla till Arbetsmiljöverket.

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Bilaga Alkolås - rutiner vid ej godkänd blåsning Vid ej godkänd blåsning så gäller Arvidsjaurs kommuns alkohol och drogpolicy, i vilken det står skrivet följande: Det formella ansvaret ligger på chef. Medarbetare har dock ansvaret att meddela ansvarig chef/arbetsledare om någon uppträder påverkad på arbetsplatsen. Vid ej godkänt test (trots flera försök) ska kontakt omedelbart tas med ansvarig chef/arbetsledare. Chefen/arbetsledaren skall göra kontroll av den som blåst i alkolåset via alkometer eller drogtest på Hälsocentralen. Upptäcker medarbetare att en kollega är påverkad på arbetstid, blåser ej godkänt test, så är medarbetaren skyldig att kontakta ansvarig chef/arbetsledare. Meddela arbetskamrater om det blir förseningar, alternativt ring efter hjälp om behovet finns. Stanna på arbetsplatsen tills chef anländer eller meddelar något annat, kollegan stannar också. Man kan dock inte hålla kvar någon mot sin vilja. På kvällar och helger finns en lista upprättad hos varje förvaltning där kontaktuppgifter framgår. Om bilen inte startar trots godkänt test gäller rutiner vid driftstopp. Kontakt tas med bilverkstad för åtgärd.

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna Bilaga Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten, för Arvidsjaurs kommun och dess bolag Fastställt av kommunstyrelsen 2018- Riktlinjer vid hantering av alkometer Vid misstanke om alkohol- eller drogpåverkan: Ansvarig chef eller ansvarig enligt upprättad lista ska kalla in medarbetaren och utföra alkometertest vid misstanke om påverkan. Oavsett om medarbetaren förnekar eller erkänner ska test utföras. Om medarbetaren trots möjlighet att testa nekar ska medarbetaren anses vara påverkad och ej tjänstgöra. Medarbetare som påträffats påverkad vid tjänstgöring på kvällen ska testas även påföljande arbetspass. Den som uppmanar medarbetare att gå hem ska meddela ansvarig chef/arbetsledare som har ansvar för att testet utförs påföljande dag. Resultat över 0,0 promille innebär att medarbetaren inte ska tjänstgöra. Ansvarig chef/arbetsledare hjälpa till att beställa taxi ifall den anställde inte kan ta sig hem Taxin bekostas av den anställde. Förvaltningschefen skall informeras och ansvarig chef/arbetsledare håller uppföljningssamtalet med den anställde. ----------------------------------------------------- Alkometer finns att låna på Länsmansgården, sköterskeexpeditionen, jourtel nr 070-209 29 61 och hos HR-enheten.

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 12 Au Dnr 00005/2018 003 Rengörings- och kontrollfrister enligt LSO I och med ikraftträdande av Lag om skydd mot olyckor 2004-01-01 har det gamla sotningsbegreppet förändrats. Det som förr var sotning bestod egentligen av två delar, rengöring av panna och skorsten, samt brandskyddskontroll i anslutning till förbränningsanläggningen. Den nya lagen har skiljt på detta och även tidsintervallerna för rengöring och brandskyddskontroll skiljer sig åt. Sotning som begrepp har därmed försvunnit. Kommunen skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att fastighetsägare efter särskild ansökan och prövning övertar ansvaret för rengöringen. Brandskyddskontrollen skall däremot alltid utföras av personer med särskild behörighet och som gör det på kommunens uppdrag, detta kan fastighetsägaren inte få göra själv. Bilaga./. Den som utför rengöring har rätt att få tillträde till den anläggning som berörs och att få nödvändiga upplysningar och handlingar. Upptäcks i samband med rengöring en brist eller missförhållande som kan leda till en annan olycka än brand, skall den som utför rengöring underrätta den ansvariga myndigheten om förhållandet. Rengöringsfristerna är beräknade efter årsmedeltemperaturen i kommunen vilken varierar mellan -0,5 och + 0,5 grader. Fristerna följer Räddningsverkets allmänna råd 2004:5 och är fastställda mot bakgrund av hur faktorerna sotbildning, bränsle, typ av anläggning, energibehov med hänsyn till klimatförhållanden och bebyggnadsstruktur påverkar brandskyddet. Arbetsutskottets förslag 2018-01-16 till kommunstyrelsen 1. Rengörings- och kontrollfrister enligt LSO fastställs i enlighet med bilaga till protokollet. 2. Dokumentet tillförs Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor, LSO som bilaga när det har antagits. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2018-02-06 RENGÖRINGS- OCH KONTROLLFRISTER ENLIGT LSO Rengöringsfrister för förbränningsanläggningar ALLMÄNT I och med ikraftträdande av Lag om skydd mot olyckor 2004-01-01 har det gamla sotningsbegreppet förändrats. Det som förr var sotning bestod egentligen av två delar, rengöring av panna och skorsten, samt brandskyddskontroll i anslutning till förbränningsanläggningen. Den nya lagen har skiljt på detta och även tidsintervallerna för rengöring och brandskyddskontroll skiljer sig åt, sotning som begrepp har därmed försvunnit. Kommunen skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att fastighetsägare efter särskild ansökan och prövning övertar ansvaret för rengöringen. Brandskyddskontrollen skall däremot alltid utföras av personer med särskild behörighet och som gör det på kommunens uppdrag, detta kan fastighetsägaren inte få göra själv. Den som utför rengöring har rätt att få tillträde till den anläggning som berörs och att få nödvändiga upplysningar och handlingar. Upptäcks i samband med rengöring en brist eller missförhållande som kan leda till en annan olycka än brand, skall den som utför rengöring underrätta den ansvariga myndigheten om förhållandet. Rengöringsfristerna är beräknade efter årsmedeltemperaturen i kommunen vilken varierar mellan -0,5 och + 0,5 grader. Fristerna följer Räddningsverkets allmänna råd 2004:5 och är fastställda mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet: Sotbildning Bränsle Typ av anläggning Energibehov med hänsyn till klimatförhållanden Bebyggelsestruktur I de fall där rengöring skall göras flera gånger per år skall rengöringstillfällena fördelas över året. Fristerna är indelade i fyra huvudgrupper A D och sedan i undergrupper. För varje undergrupp anges längsta tillåtna frist mellan rengöringstillfällena. OMFATTNING Vid rengöring av eldstäder med tillhörande rökkanaler samt imkanaler från restauranger och större kök skall samtliga delar, där sot eller andra brandfarliga beläggningar kan avsättas, rengöras i sådan omfattning att risken för uppkomst av brand och skadeverkningar vid en brand minimeras.

Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om en panna ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftledare skall rengöring utföras med fristen 4 år, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall skall, om eldning sker med fasta bränslen, rengöring göras enligt följande: Frist A Tillämpningskriterier A1 5 ggr/år Avser konventionella pannor A2 3 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. A3 2 ggr/år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen skall rengöring göras enligt följande: Frist B Tillämpningskriterier B1 5 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. B2 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. B3 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov skall rengöring göras enligt följande. Frist C Tillämpningskriterier C1 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. C2 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för enskilt hushålls behov skall rengöringsfrister för lokaleldstäder tillämpas.

Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder skall rengöring göras enligt följande. Frist D Tillämpningskriterier D1 1 år Avser eldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning. D2 4 år Avser eldstäder som inte utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning. D3 4 år Eldstaden är belägen i ett fritidshus. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Rengöring skall ske 3 gånger per år. I fråga om imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet skall rengöring ske 1 gång per år. ÖVRIGT Om eldning inte har skett efter senaste rengöringen behöver ny rengöring inte göras om eldningsuppehållet har anmälts till skorstensfejarmästaren vid eldningsuppehållets inledande. Vid bestämmande av nästa rengöringstillfälle skall rengöring dock anses gjord enligt gällande rengöringsfrister. Om det, i enskilda fall, av brandskyddsmässiga skäl är betingat att rengöringsfristerna ändras får ett sådant beslut fattas av räddningsnämnden. Ägare av byggnader eller andra anläggningar skall anmäla till skorstensfejarmästaren sådana förändringar som kan föranleda ändring av rengöringsfristen för en anläggning.

FRISTER FÖR BRANDSKYDDSKONTROLL Kontroll av brandskyddet skall ske med återkommande intervall enligt nedanstående kontrollfrister. Värme, -varmvatten, -varmlufts- och ångpannor. Frist Anmärkning 2 år (vartannat år) Om eldning sker med fasta bränslen eller tung eldningsolja. 4 år (vart 4:e år) Om eldning med sådana bränslen sker i mycket begränsad omfattning eller om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av personal med driftingenjörsutbildning eller av annan kvalificerad driftledare. Sker eldning med annat bränsle. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder. Frist Anmärkning 2 år Om eldning sker med fasta bränslen eller tung eldningsolja. 4 år (vart 4:e år) Sker eldning med annat bränsle. 8 år (vart 8: e år) Om eldning sker för enskilt hushållsbehov och eldstaden inte är den primära källan för matlagning eller om eldstaden är belägen i ett fritidshus Lokaleldstäder (ex braskamin, kakelugn, öppenspis). Frist Anmärkning 2 år För lokaleldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden finns. 8 år (vart 8:e år) Om lokaleldstaden inte är den primära källan för uppvärmning. Detsamma skall gälla för lokaleldstäder där eldning sker uteslutande med gas eller om eldstaden är belägen i ett fritidshus. Imkanaler. Frist Anmärkning 2 år (vartannat år) Gäller restauranger eller andra större kök. Brandskyddskontrollens omfattning m m. Brandskyddskontrollen skall omfatta de moment som krävs för att kunna bedöma den enskilda anläggningens säkerhet från brandskyddssynpunkt. Hänsyn skall tas till hur brandskyddet påverkas av: 1. sotbildning och beläggningar, 2. skador eller förändringar av det tekniska utförandet, 3. temperaturförhållanden, 4. tryckförhållande och täthet, samt 5. drift och skötsel. Eldningsapparater för gas eller tillhörande gasledningar omfattas inte av kontrollen. Varje kontrolltillfälle skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet av kontrollen.

Behörighet. Behörig att utföra brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor är den som avlagt examen som skorstensfejartekniker enligt 1 förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor. Detsamma gäller den som enligt äldre bestämmelser avlagt teknikerexamen för skorstensfejare, genomgått kurs för skorstensfejarmästare eller har avlagt mästarexamen för skorstensfejare. Undantag i enskilda fall. En anläggning som inte längre är i bruk behöver inte kontrolleras enligt kontrollfristen. Innan en sådan anläggning åter tas i bruk skall dock kontroll göras. Efter ansökan från en fastighetsägare eller från kommunen kan Statens räddningsverk förlänga fristen i ett enskilt fall om synnerliga skäl föreligger. Till ansökan skall bifogas yttrande från en sådan nämnd som avses i 3 kap 11 lagen om skydd mot olyckor.

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 13 Au Dnr 00304/2017 253 Försäljning av del av Arvidsjaur 8:13 Frostab önskar köpa av del av fastigheten Arvidsjaur 8:13 i anslutning till befintlig fastighet för utveckling av företaget och expansion. Samhällsbyggnadsenheten har inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Arbetsutskottet beslutade 2017-12-13 87 att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att komplettera ärendet med att utreda förutsättning om ytterligare mark kan säljas. Samhällsbyggnadskontoret har inlämnat kompletteringar i ärendet. Arbetsutskottets förslag 2018-01-16 till kommunstyrelsen 1. Ett markområde om cirka 40x139 meter säljs till Frostab AB under förutsättning att företaget bekostar en ny detaljplan för området. Områdets exakta avgränsning får definieras i kommande detaljplaneprocess. 2. Om Frostab väljer att anlita kommunen för att genomföra detaljplaneändringen bör kommunen i planen samtidigt utreda förutsättningarna för en utveckling av småindustri/verksamheter även för trekanten på 7240 kvm. 3. Försäljningen genomförs sedan när/om detaljplanen vinner laga kraft. 4. Kostnaden för fastighetsregleringen betalas av köparen. 5. Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman och kommunchef Ulf Starefeldt får uppdraget att underteckna erforderliga köpehandlingar. 6. I det fall planarbetet inte påbörjas inom 1 år från beslutet, eller inte vinner laga kraft inom 5 år från beslutet, får frågan om köp av marken behandlas på nytt av kommunstyrelsen. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Page 1 of 1 Kommunstyrelsen Arvidsjaurs Kommun - Markköp Från: "Anders Vestin" <Anders.vestin.frostabätelia.com > Till: <komrnunstyre1sengarvidsjaur.se > Datum: den 16 november 2017 15:15 Ärende: Markköp Bifogade filer: Torntkarta köp 2018.png r :.. n KcJn-imunsi,L. 2017-11- 17 Dnr3 o72o )77 Vi vill gärna köpa markbiten som finns markerad på denna karta d.v.s den som är märkt 25*139 m, inte den som är en kil ner mot sjön märkt 7700kvm. Detta är för utveckling av vårt företag och expansion, vi ser det väldigt tråkigt att vi inte får köpa bredar än 25m brett som var vår önskan. FROSTAB Vänliga hälsningar / Best regards Anders Vestin Frostab AB Tel: +46 (0)960-12603 Mob:+46 (0)70-6797723 www.frostab.se file:///clusers/pism86/appdata/local/temp/xpgrpwise/5aodab93arv PDARV... 2017-11 -30

\ \,, \.,,..., \ \ \ \..,26 75,---.....-- \ \ \ \ \ \ \ Yttersttjämen

Handläggare Britta Lundgren Datum Arvidsjaurs kommun 2018-01-03 Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-08 Dnr 00304/2017-253 Direktval 0960-15565 Förfrågan om köp av del av Arvidsjaur 8:13 1. Bakgrund/sammanfattning Anders Vestin har, för Frostab AB:s räkning, ansökt om att få köpa mark från kommunen i anslutning till befintlig fastighet för utveckling av företaget och expansion. Samhällsbyggnadsförvaltningen har presenterat ett förslag till mark som skulle kunna säljas till Frostab AB utan att hindra en framtida exploatering av tänkt handelsområde på Bernhardsborg enligt gällande detaljplan (se kartan nedan). Frostab AB har dock meddelat att de inte är intresserad av att köpa trekanten på cirka 7240 kvm nedan på grund av markförhållandena utan enbart det rektangulära markområdet nedan på cirka 3480 kvm. Figur 1. Mark som erbjudits Frostab till försäljning Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2017-12-13, 87 att uppdrag åt samhällsbyggnadskontoret att komplettera ärendet med att utreda förutsättningarna för att sälja ytterligare mark. Anders på Frostab kontaktades 2017-12-20 och beskrev att de helst skulle vilja köpa 40-50 meter i bredd men att varje extra meter vore bra för företagets utveckling. 2. Analys Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram nedanstående illustration som för att visa på konsekvenserna av att sälja ytterligare mark till Frostab för sin verksamhet. Illustrationen finns även som bilaga i större format. Förvaltningen gör bedömningen att en försäljning av ytterligare 5 meter (dvs ytan markerad som 30 meter på kartan) inte skulle innebära att exploateringen av bernhardsborg skulle försvåras i någon större utsträckning. Förvaltningen konstaterar dock att en försäljning av 40 eller 50 meter i bredd skulle innebära att förutsättningarna för att exploatera området med attraktiva handelstomter väsentligt skulle försvåras. Detta skulle innebära ett betydligt sämre skyltläge mot riksväg 95 samt särme parkeringsmöjligheter, lastningsutrymmen alternativt svårigheter att helt utnyttja byggrätterna i planen. Det är inte möjligt att placera en byggnad av detta slag aldeles vid fastighetsgräns då utrymme behöver finnas för lastning och lossning. Parkeringsplatser bör placeras alldeles vid byggnadernas entréer för att kunder i största möjliga utsträckning ska välja att handla i butikerna. Ytan på 7240 kvm som Frostab tackat nej till är inte på samma sätt attraktiv som handelfastighet eftersom skyltläget i princip uteblir så långt från infarten. 3. Slutsats samt förslag till beslut

Förvaltningen föreslår att markområdet om cirka 30*139 meter säljs till Frostab AB under förutsättning att Frostab bekostar en ny detaljplan för området. Områdets exakta avgränsning får definieras i kommande detaljplaneprocess. Om Frostab väljer att anlita kommunen för att genomföra detaljplaneändringen bör kommunen i planen samtidigt utreda förutsättningarna för en utveckling av småindustri/verksamheter även för trekanten på 7240 kvm. Själva köpet genomförs sedan när/om detaljplanen vinner laga kraft. Uppdra åt kommunchef och kommunstyrelsens ordförande att underteckna erforderliga köpehandlingar. Kostnaden för fastighetsregleringen betalas av köparen. Om planarbetet inte påbörjas inom 1 år från beslutet eller inte vinner laga kraft inom 5 år från beslutet får frågan om köp av marken behandlas på nytt av kommunstyrelsen. Britta Lundgren Planingenjör Heikki Kairento Samhällsbyggnadschef Bilagor Illustration över hur försäljning av mark påverkar möjligheten att exploatera framtida handelsområde

 december 21, 2017 30 m ca 4100 kvm 3500 kvm 10 m 10 m 3500 kvm ca 7240 kvm Teckenförklaring 3500 kvm Ytterligare mark som önskas köpas Mark som erbjuds till försäljning Mark till försäljning, Frostab tackat nej till Köplador Parkering Yta för lastning/lossning Detaljplan Vägytor Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns Kartan har ej rättsverkan. Lantmäteriet 50 0 50 100 [m]

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 14 Ks Dnr 00021/2018 253 Försäljning av del av Arvidsjaur 9:5 Fastighetsägarna till Storken 13 och Storken 15 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna för att köpa del av Arvidsjaur 9:5 i anslutning till deras fastigheter samt för att få servitut för rätt till utfart. Detta dels för att möjliggöra en utökning av deras fastigheter men framförallt för att möjliggöra en omlokalisering av deras vägservitut då fastigheterna i dagsläget inte har ändamålsenliga servitut. Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25 ARS 9) utlagt som allmän plats (park eller plantering samt gata). Tänkt vägsträckning blev dock aldrig av utan anslutningen mot centrum sker istället via Västlundavägen. En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan behöver tas fram för att kunna genomföra köpet. Fastighetsägarna har därför ställt en fråga till miljö-, bygg-, och hälsoskyddsnämnden om hur de ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra köpet och nytt servitut. Nämnden har 2017-11-21, 79 ställt sig positiva till en ny detaljplan för Storken 13, Storken 15 och aktuellt markområde. Frågan om en försäljning av markområdet samt upprättande av servitut behandlas av kommunstyrelsen i egenskap av markägare. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Datum Arvidsjaurs kommun 2017-12-05 Árviesjávrien kommuvdna KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2017-12-13 Dnr 00021/2018-253 Handläggare Britta Lundgren Kommunstyrelsen Direktval 0960-15565 Förfrågan från fastighetsägarna till Storken 13 och Storken 15 om köp av del av Arvidsjaur 9:5 samt servitut 1. Bakgrund/sammanfattning Fastighetsägarna till Storken 13 och Storken 15 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna för att köpa del av Arvidsjaur 9:5 i anslutning till deras fastigheter samt för att få servitut för rätt till utfart. Detta dels för att möjliggöra en utökning av deras fastigheter men framförallt för att möjliggöra en omlokalisering av deras vägservitut då fastigheterna i dagsläget inte har ändamålsenliga servitut. Figur 1. Karta som med streckade ytor visar vilket område som önskas köpa samt det område där servitut önskas. Siffrorna avser storleken på ytorna i antal kvadratmeter. Gula linjer avser befintliga planområdesgränser och lila heltäckande områden avser befintliga servitut. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25 ARS 9) utlagt som allmän plats (park eller plantering samt gata). Tänkt vägsträckning blev dock aldrig av utan anslutningen mot centrum sker istället via Västlundavägen. En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan behöver tas fram för att kunna genomföra köpet. Fastighetsägarna har därför ställt en fråga till miljö-, bygg-, och hälsoskyddsnämnden om hur de ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra köpet och nytt servitut. Nämnden har 2017-11-21, 79 ställt sig positiva till en ny detaljplan för Storken 13, Storken 15 och aktuellt markområde. Frågan om en försäljning av markområdet samt upprättande av servitut behandlas av kommunstyrelsen i egenskap av markägare. 2. Ekonomisk analys Kommunfullmäktige antog 2014-11-24 nya riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark. Av riktlinjerna framgår priser per kvadratmeter för försäljning av villatomter och industrimark. Vid övriga markförsäljningar skall köpeskillingen för varje enskild förfrågan beräknas utifrån metoderna ortsprismetoden, kostnadsmetoden och avkastningsmetoden samt att prissättning av råmark skall göras utifrån ett aktuellt kommunalekonomiskt perspektiv. Värdering i aktuellt ärende Enligt kostnadsmetoden värderas fastigheten utifrån de kostnader som kan hänföras till fastigheten. Aktuellt markområde är inte förknippat med några nedlagda kostnader från kommunens sida i form av kostnader för exempelvis VA eller väg. Fastigheten Arvidsjaur 6:1 har inget bokfört värde. Enligt avkastningsmetoden är utgångspunkten vilka värden marken genererar. Markområdet avses nyttjas som villatomt. Enligt ortprismetoden ska värderingen utgå från tidigare försäljningar. Enligt riktlinjerna för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark säljs villatomter till ett pris om 70 kr/kvm. Kommunen har dock tidigare vid utökning av tomt tillämpat ett pris om 63 kr/kvm. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår sammanfattningsvis ett markpris om 63 kr/kvm. Vad gäller ersättning för önskat avtalsservitut kan ersättningsnivån som skulle kunna bli aktuell om ett officialservitut skulle bildas utan överenskommelse mellan parterna vara en bra jämförelse för att kunna bedöma vilket ersättningsnivå som är lämplig för föreslaget frivilligt avtalsservitut. Ersättningen vid ett officialservitut ska motsvara marknadsvärdesminskningen för aktuell fastighet med ett tillägg på 25 %. Om markområdet som är aktuellt för

försäljning skulle ha utgjort del av befintlig villatomt skulle ersättningen ha kunna ha räknats fram enligt nedanstående: För att beräkna ett marknadsvärde per kvadratmeter används taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet skall motsvara 75 % av marknadsvärdet vilket ger en omräkningsfaktor med 1,33. Eftersom ersättningen för ett officialservitut ska motsvara marknadsvärdeminskningen för villatomten med ett tillägg på 25 % multipliceras resultatet sedan med 1,25. Inom kvarteret Storken ligger taxeringsvärdet för marken i genomsnitt på 99 kr per kvadratmeter. Detta innebär en teoretisk ersättning vid ett officialservitut om 165 kr per kvadratmeter (99kr/kvm*1,33*1,25). Eftersom kommunen vid tidigare försäljningar som avsett utökning av villatomter tillämpat ett pris om 63 kr per kvadratmeter och ersättningen för ett servitut rimligen inte borde vara större än för att köpa aktuellt markområde föreslås en ersättning per kvadratmeter på 63 kr/kvm för ett servitut till förmån för de två fastigheterna, vilket de två fastighetsägarna i så fall får dela på. 3. Slutsats samt förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ställer sig positiva till en försäljning av marken samt upprättande av servitut förutsatt att detaljplanen ändras. Områdenas exakta avgränsning får definieras i kommande detaljplaneprocess. Eventuell ny detaljplan får bekostas av sökande. Själva köpet genomförs sedan när/om detaljplanen vinner laga kraft. Uppdra åt kommunchef och kommunstyrelsens ordförande att underteckna erforderliga köpehandlingar. Kostnaden för fastighetsregleringen betalas av köparen. Om planarbetet inte påbörjas inom 1 år från beslutet eller inte vinner laga kraft inom 5 år från beslutet får frågan om köp av marken behandlas på nytt av kommunstyrelsen. Bilagor Protokollsutdrag från miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden, 2017-11-21, 79 Tjänsteutlåtande till miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Britta Lundgren Planingenjör Heikki Kairento Samhällsbyggnadschef

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll firviernivrien konunavdna Sammanträdesdatu m Blad Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden 2017-11-21 130 Mbhn 79 2017-859 214 Yttrande över ny detaljplan för Storken 13, Storken 15 samt del av Arvidsjaur 9:5 Fastighetsägarna till Storken 13 och Storken 15 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna att köpa del av Arvidsjaur 9:5 i anslutning till deras fastigheter samt för att få servitut för rätt till utfart. Detta dels för att möjliggöra en utökning av deras fastigheter men framförallt för att möjliggöra en omlokalisering av deras vägservitut då fastighetema i dagsläget inte har ändamålsenliga servitut. Servitutet för Storken 15 går i dagsläget över en privat villatomt och servitutet för Storken 13 är lokaliserat i en "kringelkrok" ut mot Västlundavägen, vilket inte motsvarar hur utfarten sker idag. De skulle därför vilja se att den mark som ligger mellan marken som Hotell Laponia avser köpa och deras villatomter planlades så att det blir kvartersmark för bostäder så det blir möjligt för kommunen att sälja marken till dem samt att skapa ett nytt, gemensamt, servitut ut mot Västlundavägen. Markområdet som Storken 13 är intresserad av att köpa utgör 834 kvm och markområdet som Storken 15 är intresserad av att köpa utgör 496 kvm. Markområdet där servitut önskas utgör 319 kvm. Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25 ARS 9) utlagt som allmän plats (park eller plantering samt gata). Tänkt vägsträckning blev dock aldrig av utan anslutningen mot centrum sker istället via Västlundavägen. En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan måste tas fram för att kunna genomföra köpet. Sökanden önskar därför veta hur nämnden ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra detta. Om nämnden ställer sig positiva till en ny detaljplan får frågan om huruvida marken ska säljas sedan hanteras av kommunstyrelsen i egenskap av rnarkägare. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser generellt att kommunen bör ha en restriktiv inställning till försäljning av mark som är utlagd som allmän platsmark för att säkerställa en attraktiv tätort för alla invånare. En bedömning behöver dock göras i varje enskilt fall. forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

ARV1DSJAURS KOMMUN Årviesjdvrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdaturn Blad Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden 2017-11-21 131 forts. mbhn 79 2017-859 214 Det område som intressenterna önskar köpa berörs inte av några ledningar. Marken är i översikts- och tillväxtplanen utlagd för fritidsändamål med anledning av en framtida utveckling av Sameland/Karlavagnen. Det område som Hotell Laponia önskar köpa omfattar dock inte detta markområde. Den mark som önskas köpas nyttjas inte som snötipp eller på annat sätt för förvaltningen av gator och parker. I översikts- och tillväxtplanen fitms en rekommendation om att kommunen innan eventuell exploatering av ytterligare grönområden inom Arvidsjaurs samhälle ska göra en bedömning av huruvida grönområdet är viktigt för att minska konsekvenserna vid framtida skyfall. Naturmark verkar som infiltrationsyta vid skyfall och om dessa allmänt tillgängliga naturstråk säljs till privatpersoner och exploateras ökar risken för negativ påverkan vid framtida skyfall på intilliggande bostadsbebyggelse. I detta fall bedöms dock inte ett ianspråktagande av naturmarken kunna bidra till en framtida översvämningsproblematik. Konstateras kan att aktuellt område inte sannorlikt nyttjas som rekreationsområde för allmänheten. Med anledning av tänkt försäljning av mark till Hotell Laponia kommer aktuellt markområde annars att utgör en restyta som inte sannorlikt kommer att nyttjas. Tjänsteskrivelse med kartunderlag har upprättats 2017-11-14. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens beslut Exp: Ägare av Storken 13 Ägare av Storken 15 Hotell Laponia Kommunstyrelsen Agneta Nauckr Britta Lundgren 1. Nämnden ställer sej positiv till en ny detaljplan för Storken 13, Storken 15 samt del av Arvidsjaur 9:5. 2. Nämnden betonar att de aspekter som redovisats ovan behöver utredas vidare vid en eventuell planläggning. 3. Nämndens ställningstagande utgör inte någon garanti för att en eventuell framtida detaljplan kommer att antas. 4. Eventuell ny detaljplan bekostas av sökande. 5. Frågan om försäljning av markområden behandlas av kommunstyrelsen. Om en detaljplaneprocess startas innan frågan om en försäljning har hunnit behandlas av kommunstyrelsen får intressenterna stå för risken i att pengar lagts ner på att planlägga området utan att köpet kan genomföras. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Handläggare Britta Lundgren Arvidsjaurs konmum Ärviesftivrien kommuvdna Datum 20 17-1 1-14 Kommunstyrelsen Direktval 0960-15565 Ny detaljplan för fastigheterna Storken 13, Storken 15 och del av Aryidsjaur 9:5 1. Bakgrund/sammanfattning Fastighetsägarna till Storken 13 och Storken 15 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna för att köpa del av Arvidsjaur 9:5 i anslutning till deras fastigheter samt för att få servitut för rätt till utfart. Detta dels för att möjliggöra en utökning av deras fastigheter men fiamförallt för att möjliggöra en omlokalisering av deras vägservitut då fastigheterna i dagsläget inte har ändamålsenliga servitut. Figur 1. Karta som med streckade ytor visar vilket område som önskas köpa samt det område där servitut önskas. Siffrorna avser storleken på ytorna i antal kvadratmeter. Gula linjer avser befintliga planområdesgränser och lila heltäckande områden avser befintliga servitut. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARV1DSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun(iparvidsjaur.se 5143-7903

Servitutet för Storken 15 går i dagsläget över en privat villatomt och servitutet för Storken 13 är lokaliserat i en "kringelkrok" ut mot Västlundavägen (heltäckande lilafårgade onuiden på kartan), vilket inte motsvarar hur utfarten sker idag. De skulle därför vilja se att den mark som ligger mellan marken som Hotell Laponia avser köpa och deras villatomter planlades så att det blir kvartersmark för bostäder så det blir möjligt för kommunen att sälja marken till dem samt att skapa ett nytt, gemensamt, servitut ut mot Västlundavägen. Marken som Hotell Laponia avser köpa är markerad med röd fårg på kartan. Markområdet som Storken 13 är intresserad av att köpa utgör 834 kvm och markområdet som Storken 15 är intresserad av att köpa utgör 496 kvm. Markområdet där servitut önskas utgör 319 kvm. Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25 ARS 9) utlagt som allmän plats (park eller plantering samt gata). Tänkt vägsträckning blev dock aldrig av utan anslutningen mot centmm sker istället via Västlundavägen. En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan behöver tas fram för att kunna genomföra köpet. Sökanden önskar därför veta hur nämnden ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra detta. Figur 2. Utdrag ur detaljplanen (25 ARS 9) där det blå krysset markerar det område som rö rfrågan avser Om nämnden ställer sig positiva till en ny detaljplan får frågan om huruvida marken ska säljas sedan hanteras av kommunstyrelsen i egenskap av markägare. 2. Analys Sarnhällsbyggnadsförvaltningen anser generellt att kommunen bör ha en restriktiv inställning till försäljning av mark som är utlagd som allmän platsmark för att

säkerställa en attraktiv tätort för alla invånare. En bedömning behöver dock göras i varje enskilt fall. Nämnden har också i vissa tidigare ärenden ställt sig negativ till en försäljning av allmän platsmark. En anledning har varit att nämnden ansett att kommunen i så fall behöver kunna behandla samtliga fastighetsägare i kvarteret lika och att detta i så fall skulle resultera i en väsentlig minskning av den allmänna platsmarken inom kvarteret. En annan anledning har varit att aktuellt markområde bedöms välutnyttjat av de boende i området och i en fi -amtid exempelvis skulle kunna användas som lekpark. Naturmark verkar också som infiltrationsyta vid skyfall vilket innebär att en minskning skulle kunna resultera i översvämningar på andra platser. Kartan nedan visar ledningar inom området. Konstateras kan att det område som intressenterna önskar köpa inte berörs av några ledningar. Figur 3. Ledningar Marken är i översikts- och tillväxtplanen utlagd för fritidsändamål med anledning av en framtida utveckling av Sameland/Karlavagnen. Det område som Hotell Laponia önskar köpa omfattar dock inte detta markområde. Den mark som önskas köpas nyttjas inte som snötipp eller på annat sätt för förvaltningen av gator och parker. I översikts- och tillväxtplanen finns en rekommendation om att kommunen innan eventuell exploatering av ytterligare grönområden inom Arvidsjaurs samhälle ska göra en bedömning av huruvida grönområdet är viktigt för att minska konsekvenserna vid framtida skyfall. Naturmark verkar som infiltrationsyta vid skyfall och om dessa allmänt tillgängliga naturstråk säljs till privatpersoner och exploateras ökar risken för negativ påverkan vid framtida skyfall på intilliggande bostadsbebyggelse. 1 detta fall bedöms dock

inte ett ianspråktagande av naturmarken kunna bidra till en framtida översvämningsproblematik. Ett utdrag ur skyfallsanalysen följer nedan. Figur 4. Utdrag ur skyfallsanalysen Ett platsbesök har utförts. Bifogad bild visar förhållandena på plats. Konstateras kan att aktuellt område inte sannorlikt nyttjas som rekreationsområde för allmänheten. Med anledning av tänkt försäljning av mark till Hotell Laponia kommer aktuellt markområde annars att utgör en restyta som inte sannorlikt kommer att nyttjas. 3. Slutsats samt förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till en ny detaljplan för Storken 13 och 15 samt den del av Arvidsjaur 9:5 som berörs. Notera att nämnden enbart har tagit ställning till ovan nämnda förutsättningar och att detta yttrande inte utgör någon garanti för att en eventuell detaljplan kommer att antas utan enbart innebär att nämnden i detta läge inte ser några hinder till att påbörja en detaljplaneprocess. Eventuell ny detaljplan bekostas av sökande. Frågan om huruvida markområdet ska säljas får behandlas av kommunstyrelsen. Om en detaljplaneprocess startas innan frågan om en försäljning har hunnit behandlas av kommunstyrelsen får intressenterna stå för risken i att pengar lagts ner på att planlägga området utan att köpet kan genomföras.

4. Bilder från området Figur 5. Bild från området Figur 6. Bild från området Exp: Kommunstyrelsen

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 15 Ks Dnr 00022/2018 253 Försäljning av del av Arvidsjaur 6:1 Ägaren av fastigheten Ryttaren 3 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna för att köpa del av Arvidsjaur 6:1 i anslutning fastighet Ryttaren 3 (Orienterarstigen 7). Området utgör uppskattningsvis 400 kvm. Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25-P78_18) utlagt som allmän plats (park eller plantering). En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan behöver tas fram för att kunna genomföra köpet. Fastighetsägaren till Ryttaren 3 har därför ställt en fråga till miljö-, bygg-, och hälsoskyddsnämnden om hur de ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra köpet. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har 2017-11-21, 66 ställt sig positiva till en ny detaljplan för Ryttaren 3 och aktuellt markområde. Frågan om en försäljning av markområdet behandlas av kommunstyrelsen. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Datum Arvidsjaurs kommun 2017-12-05 Árviesjávrien kommuvdna KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2017-12-13 Dnr 00022/2018-253 Handläggare Britta Lundgren Kommunstyrelsen Direktval 0960-15565 Förfrågan från fastighetsägare till Ryttaren 3 om köp del av fastigheten Arvidsjaur 6:1 1. Bakgrund/sammanfattning Ägaren av fastigheten Ryttaren 3 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna för att köpa del av Arvidsjaur 6:1 i anslutning till hennes fastighet Ryttaren 3 (Orienterarstigen 7). Figur 1. Bild från sökanden angående det område de önskar köpa Området utgör uppskattningsvis 400 kvm.sökanden beskriver vidare att det finns ett dike som de i så fall skulle vilja ha som tomtgräns. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

2 (3) Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25-P78_18) utlagt som allmän plats (park eller plantering). En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan behöver tas fram för att kunna genomföra köpet. Fastighetsägarne till Ryttaren 3 har därför ställt en fråga till miljö-, bygg-, och hälsoskyddsnämnden om hur de ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra köpet. Nämnden har 2017-11-21, 66 ställt sig positiva till en ny detaljplan för Ryttaren 3 och aktuellt markområde. Frågan om en försäljning av markområdet behandlas av kommunstyrelsen. 2. Ekonomisk analys Kommunfullmäktige antog 2014-11-24 nya riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark. Av riktlinjerna framgår priser per kvadratmeter för försäljning av villatomter och industrimark. Vid övriga markförsäljningar skall köpeskillingen för varje enskild förfrågan beräknas utifrån metoderna ortsprismetoden, kostnadsmetoden och avkastningsmetoden samt att prissättning av råmark skall göras utifrån ett aktuellt kommunalekonomiskt perspektiv. Värdering i aktuellt ärende Enligt kostnadsmetoden värderas fastigheten utifrån de kostnader som kan hänföras till fastigheten. Aktuellt markområde är inte förknippat med några nedlagda kostnader från kommunens sida i form av kostnader för exempelvis VA eller väg. Fastigheten Arvidsjaur 6:1 har inget bokfört värde. Enligt avkastningsmetoden är utgångspunkten vilka värden marken genererar. Markområdet avses nyttjas som villatomt. Enligt ortprismetoden ska värderingen utgå från tidigare försäljningar. Enligt riktlinjerna för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark säljs villatomter till ett pris om 70 kr/kvm. Kommunen har dock tidigare vid utökning av tomt tillämpat ett pris om 63 kr/kvm. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår sammanfattningsvis ett markpris om 63 kr/kvm.

3 (3) 3. Slutsats samt förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ställer sig positiva till en försäljning av marken förutsatt att detaljplanen ändras. Områdets exakta avgränsning får definieras i kommande detaljplaneprocess. Eventuell ny detaljplan får bekostas av sökande. Själva köpet genomförs sedan när/om detaljplanen vinner laga kraft. Uppdra åt kommunchef och kommunstyrelsens ordförande att underteckna erforderliga köpehandlingar. Kostnaden för fastighetsregleringen betalas av köparen. Om planarbetet inte påbörjas inom 1 år från beslutet eller inte vinner laga kraft inom 5 år från beslutet får frågan om köp av marken behandlas på nytt av kommunstyrelsen. Britta Lundgren Planingenjör Heikki Kairento Samhällsbyggnadschef Bilagor Tjänsteutlåtande till miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Protokollsutdrag från miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden, 2017-11-21, 66

ARVIDSJAURS KOMMUN Årviesjdvrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad bygg- och hälsoskyddsnämnden 2017-11-21 111 Mbhn 66 2017-781 214 Yttrande över ny detaljplan för fastigheten Ryttaren 3 Ägaren av fastigheten Ryttaren 3 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna för att köpa del av Arvidsjaur 6:1 i anslutning till fastigheten Ryttaren 3 (Orienterarstigen 7). Området utgör uppskattningsvis 400 kvm. Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25-P78_18) utlagt som allmän plats (park eller plantering). En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan behöver tas fram för att kunna genomföra köpet. Sökanden önskar därför veta hur nämnden ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra detta. Om nämnden ställer sej positiv till en ny detaljplan får frågan om huruvida marken ska säljas sedan hanteras av kommunstyrelsen i egenskap av markägare. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser generellt att kommunen bör ha en restriktiv inställning till försäljning av mark som är utlagd som allmän platsmark för att säkerställa en attraktiv tätort för alla invånare. Kartan i den tjänsteskrivelse som upprättats visar ledningar, skoterleder och motionsspår inom området. Konstateras kan att det ornråde som sökande önskar köpa inte berörs av några ledningar eller skoterleder. Däremot ligger området i relativt.nära anslutning till rnotionsspåret som passerar området. Den mark som önskas köpas nyttjas inte som snötipp eller på annat sätt för förvaltningen av gator och parker. I översikts- och tillväxtplanen finns en rekommendation om att kommunen innan eventuell exploatering av ytterligare grönområden inom Arvidsjaurs samhälle ska göra en bedönming av huruvida grönområdet är viktigt för att minska konsekvenserna vid framtida skyfall. Naturrnark verkar som infiltrationsyta vid skyfall och om dessa allmänt tillgängliga naturstråk säljs till privatpersoner och exploateras ökar risken för negativ påverkan vid framtida skyfall på intilliggande bostadsbebyggelse. I detta fall bedöms dock inte ett ianspråktagande av naturmarken kunna bidra till en framtida översvämningsproblematik. Det dike som sökanden beskriver i sin ansökan är väl synligt och skulle kunna vara en lämplig framtida avgränsning av tomten om kommunen skulle ställa sig positiv till en försäljning. forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Ärviesfivrien knnnurvdna Sammanträdesprotokoll Sammantriidesda Blad bygg- och hälsoskyddsnämnden 2017-11-21 112 forts. mbhn 66 2017-781 214 Det område som ägaren av fastigheten Ryttaren 3 önskar köpa nyttjas sannolikt inte som rekreationsområde för allmänheten på grund av terrängförhållandena. Väster om området går däremot en stig ner mot rnotionsspåret som i så fall bör finnas kvar som allmän platsmark. Tjänsteskrivelse med kartunderlag har upprättats 2017-09-28. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens beslut 1. Nämnden ställer sej positiv till en ny detaljplan för Ryttaren 3 och aktuellt markområde. 2. Nämnden betonar att de aspekter som redovisats ovan behöver utredas vidare vid en eventuell planläggning. 3. Nämndens ställningstagande utgör inte någon garanti för att en eventuell framtida detaljplan kommer att antas. 4. Eventuell ny detaljplan bekostas av sökanden. 5. Frågan om försäljning av markområdet behandlas av kommunstyrelsen. Exp: Sökanden Agneta Naucl& Britta Lundgren Justerandes signatur, Utdragsbestyrkande

Arvidsjaurs kommun Årviesjcivrien kommuvdna Datum 2017-09-28 Handläggare Britta Lundgren Direktval 0960-15565 Ny detaljplan för fastigheten Ryttaren 3 (adress Orienterarstigen 7) 1. Bakgrund/sammanfattning Ägaren till fastigheten Ryttaren 3 har kontaktat kommunen angående förutsättningarna för att köpa del av Arvidsjaur 6:1 i anslutning till hennes fastighet Ryttaren 3 (Orienterarstigen 7). Figur 1. Bild från sökanden angående det område de önskar köpa Området utgör uppskattningsvis 400 kvm, sökanden beskriver vidare att det finns ett dike som de i så fall skulle vilja ha som torntgräns. Aktuellt markområde är i gällande detaljplan (25-P78_18) utlagt som allmän plats (park eller plantering). En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmelserna anger. En försäljning av aktuell del av fastigheten skulle därför innebära att en ny detaljplan behöver tas fram för att kunna genomföra köpet. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARV1DSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

Sökanden önskar därför veta hur nämnden ställer sig till en ny detaljplan för att möjliggöra detta. 01.- xu i ( Ig 1 0..' 0 \ \, 1 i 1 i wire r...----...,,,r-r...----, -I-7 B-1- :...3.):).......;--- -...'-'.. -! 4 3r9-12.,..----ṙ...7,.r... \ \...._L. 2:!..3....7. 1...,, 1 7\, :yi.. BF 1,,....._j.. \ '.\ 5_1. 7.,;',..-- ' \\ ' ' ' «7..X. 4391.8 :: \ x _..":":..-.:,\-:--- Y), - _1 *-4:.... '.\\-.,4;''.-..,:..Z9,.0-.--- -"? \\., "' r.7. å - 1 -. )\... 0 C T ' Figur 2. Utdrag ur detaljplanen (25-P78_18) där det blå krysset markerar det område som förfrågan avser \ \ A -N, ' N,_,,...,,, \ ' Om nämnden ställer sig positiva till en ny detaljplan får frågan om huruvida marken ska säljas sedan hanteras av kommunstyrelsen i egenskap av markägare. 2. Analys T '7 iv Samhällsbyggnadsförvaltningen anser generellt att kommunen bör ha en restriktiv inställning till försäljning av mark som är utlagd som allmän platsmark för att säkerställa en attraktiv tätort för alla invånare. Kartan nedan visar ledningar, skoterleder och motionsspår inom området. Konstateras kan att det område som sökande önskar köpa inte berörs av några ledningar eller skoterleder. Däremot ligger området i relativt nära anslutning till motionsspåret som passerar området (gul linje med grå prickar)., 1 o ', ' \ jo lo jo 4 r -.1! jo 9 s ar..r." r-17-1" r"...k\s - - r' - r- ' 1 I../ Figur 3. Ledningar, skoterleder och motionsspår - rt- -10»11 1, k ckykkist

Den mark som önskas köpas nyttjas inte som snötipp eller på annat sätt för förvaltningen av gator och parker. I översikts- och tillväxtplanen finns en rekommendation om att kommunen innan eventuell exploatering av ytterligare grönområden inom Arvidsjaurs samhälle ska göra en bedömning av huruvida grönområdet är viktigt för att minska konsekvenserna vid framtida skyfall. Naturmark verkar som infiltrationsyta vid skyfall och om dessa allmänt tillgängliga naturstråk säljs till privatpersoner och exploateras ökar risken för negativ påverkan vid framtida skyfall på intilliggande bostadsbebyggelse. I detta fall bedöms dock inte ett ianspråktagande av naturmarken kunna bidra till en framtida översvärnningsproblernatik. Ett utdrag ur skyfallsanalysen följer nedan. o 4 L KID Figur 4. Utdrag ur skyfallsanalysen A Ett platsbesök utfördes 2017-09-08. Bifogade bilder visar förhållandena på plats. Konstateras kan att det dike som sökanden beskriver i sitt mail är väl synligt och skulle vara en lämplig framtida avgränsning av tomten om kommunen skulle ställa sig positiv till en försäljning. Under platsbesöket konstaterades också att det område som fastighetsägarna till Ryttaren 3 önskar köpa inte sannorlikt nyttjas som rekreationsområde för allmänheten på grund av terrängförhållandena. Väster om det område som önskas köpas går däremot en stig ner mot motionsspåret som i så fall bör finnas kvar som allmän platsmark. 3. Slutsats samt förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till en ny detaljplan för Ryttaren 3 och den del av Arvidsjaur.. Notera att nämnden enbart har tagit ställning till ovan nämnda förutsättningar och att detta yttrande inte utgör någon garanti för att en eventuell detaljplan kommer att

antas utan enbart innebär att nämnden i detta läge inte ser några hinder till att påbörja en detaljplaneprocess. Eventuell ny detaljplan bekostas av sökande. Frågan om huruvida markområdet ska säljas får behandlas av kommunstyrelsen. 4. Bilder från området Figur 5. Bild tagen från Orienterarstigen mot Orienterarstigen 7 och det område som önskas köpas Figur 6. Bild tagen nerifrån motionsspåren mot Orienterarstigen 7 Exp: Kommunstyrelsen

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 16 Au Dnr 00221/2017 292 Uterink för skridsko på plats för nuvarande utebassäng (Medborgarförslag) Ett medborgarförslag har lämnats in med följande innehåll: Skridskosport och ishockey är och har länge varit stort i norr- och västerbotten. Det är väldigt svårt idag att kvällstid och under vettiga tider under helgen kunna vara i ishallen i Arvidsjaur, om man inte tillhör förening och är aktiv i ett lag. Börje Salming som är invald i hockeyns 'hall of fame' betonar vikten av gathockeyn för att han blev så pass duktig inom ishockeyn. Vi behöver fler ställen att spela ishockey på även för allmänheten - vi ser ju idag hur många duktiga i dagens elithockey kommer från Arvidsjaur och att det är en sport som väldigt många är intresserad av, kanske en av Sveriges mest hockeyintresserade samhällen? Även fast man då ofta hejar på Luleå eller Skellefteå AIK. Att då på gamla utebassängen skapa en uterink med sarg vore därför ett bra val. Vatten att spola vore en ytterst enkel sak att fixa. Den kommer bara vara naturis som smälter när våren kommer. Det behövs spolas ibland och att folk med skrapor kan själva skrapa bort snö/isrester. Eftersom denna fråga kring utebadet har skapat så många olika åsikter så vore en uterink för skridsko på ytan där utebadet fanns ett bra avstamp så att fler kan få åka skridskor/spela hockey på vettiga tider. Namnförslag - 'Möjligheternas rink'. Kommunfullmäktige har 2017-10-31 141 beslutat att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Tjänsteskrivelse har inlämnats av fritidschef och kommunchef. Arbetsutskottets förslag 2018-01-16 till kommunstyrelsen 1. Medborgarförslaget avslås med hänvisning till att det finns planer på ett nytt badhus som vid en eventuell byggnation mest sannolikt kommer att byggas i närheten av det befintliga badhuset. Innan frågan om badhuset är utagerad bör inte större investeringar göras i området. Justerandes sign Beslutsunderlag Kf 2017-10-31 141 Tjänsteskrivelser Medborgarförslag Utdragsbestyrkande

Datum Arvidsjaurs kommun 2017-12-13 Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Katarina Landstedt Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2017-12-19 Dnr 00221/2017-292 Direktval 0960-556 61 Uterink för skridsko på plats för nuvarande utebassäng Dnr 221/2017 Kf 141. 1. Bakgrund/sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit med en önskan om att kommunen ska anordna en uterink för skridskoåkning på platsen där utebassängen ligger. 2. Uterink På vintern kan ishallen nyttjas för skridskoåkning de tider som är vikta till allmänheten. Under vårvintern kommer det även att på försök anordnas en skridskobana nere vid Nyborgstjärn som kan nyttjas dygnet runt. 3. Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås med hänvisning till att det finns planer på ett nytt badhus som vid en eventuell byggnation, mest sannolikt kommer att byggas i närheten av det befintliga badhuset. Så innan frågan om badhuset är utagerad bör inte större investeringar göras i området. Katarina Landstedt Fritidschef Ulf Starefeldt Kommunchef Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 17 Au Dnr 00275/2017 317 Belys Borgargatan nedanför Lärkstigen innan olycka sker! (Medborgarförslag) Ett medborgarförslag har lämnats in med följande innehåll: Jag önskar att kommunen monterar upp, åtminstone några, gatlysen längs Borgargatan, i den kolsvarta zonen mellan IP (Idrottsplatsen) och Lärkstigen. Helst ända från Laestadiusvägen, i och med att det färdas väldigt mycket folk där året runt. Sträckan är en länk mellan centrum och boende i villaområdet: Ventilgatan, Stavgatan och Borrgatan samt vintertid för alla biltestare som kör via Arvidsjaursjön in på samhället. Många rastar sina hundar eller motionerar på sträckan. Dessutom är det en stor skara ungdomar som färdas i området, till och från träningar och matcher på fotbollsanläggningen. Ensamkommande bor i närområdet och vistas ofta där. Allt i mörker. Tyvärr är det få som tänker på faran och bär reflexer. Ungdomarna promenerar på båda sidor av vägen, de cyklar och vinglar I mörkret. Med tanke på alla bilister som kör på Borgargatan, är det ett under att det inte inträffat någon allvarlig olycka, än. Jag vet att kommunen släcker ner en del gatlysen i vissa kommuner. På grund av att det bor för få människor i områdena. Men längs ovan nämnda gata är det tvärt om. Det rör sig väldigt mycket människor, som bör kunna känna sig trygga. Om vi nu vill att de ska hålla sig borta från Storgatan kvällstid och istället utöva idrott. Vintertid bör även plogvallarna i korsningen Borgargatan/Sten Laestadiusvägen hållas nere, då det är svårt annars att passera korsningen utan risk för olycka. Det är årligen aktuellt att kommunens tillsammans med andra offentliga företrädare gör trygghetsvandringar i syfte att lokalisera förbättringsområden. Det kan exempelvis ha handlat om att belysa vissa mörka stråk i samhället för att skapa trygghet. Borgargatan, nedanför Lärkstigen, är just ett sådant förbättringsområde. Justerandes sign Beslutsunderlag Kf 2017-10-31 142 Medborgarförslag Tjänsteskrivelse Gatuchef Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 forts. Au forts 17 Kommunfullmäktige har 2017-10-31 142 beslutat att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Gatu- och VA-chef har inlämnat skrivelse i ärendet. Arbetsutskottets förslag 2018-01-16 till kommunstyrelsen 1. Förslagsställaren meddelas följande; Borgargatan mellan Lärkstigen och Sten Laestadius är inte belyst. Målpunkten för de flesta gående och cyklande är IP. På IP är det verksamhet mellan april och fram till snön kommer. Det finns ingen trottoar eller gång- och cykelväg efter sträckan som avses. Vid en eventuell reinvestering i vägen ska det utredas hur vi kan göra en bättre situation för de gående och cyklande. Vägen är ganska smal mellan Storgatan och Lärkstigen så det kan bli en utmaning. Med tanke på kommunens ansträngda ekonomi bör kommunen inte i dagsläget utöka sin belysningsanläggning Något som är väldigt viktigt är att kommunens ungdomar lär sig vart man cyklar och går samt vikten av att göra sig synlig under de mörka månaderna. 2. Medborgarförslaget är besvarat. Justerandes sign Beslutsunderlag Kf 2017-10-31 142 Medborgarförslag Tjänsteskrivelse Gatuchef Utdragsbestyrkande

Handläggare Erika Harr Datum Arvidsjaurs kommun 2018-01-08 Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-10 Dnr 00275/2017-317 Direktval 0960-155 73 Belysning Borgargatan nedanför Lärkstigen innan olyckan sker! (Medborgarförslag)-Dnr 00275/2017 1. Bakgrund/sammanfattning Ett medborgarförslag har lämnats in med önskemålet att Borgargatan främst mellan Lärkstigen och IP men helst hela vägen till Lestadiusvägen ska belysas eftersom väldigt mycket folk färdas efter vägen året runt. Tyvärr är det få som tänker på faran och bär reflexer. Ungdomarna promenerar på båda sidorna av vägen, de cyklar och vinglar I mörkret. Med tanke på alla bilister som kör på Borgargatan, är det ett under att det inte inträffat någon allvarlig olycka, än 2. Borgargatan Borgargatan var till 2007 Trafikverkets då kommunen tog över huvudmannaskapet. Det finns ingen trottoar eller gång- och cykelväg längs med vägen efter Lärkstigen och delen mellan Storagatan och Lärkstigen är försedd med en väldigt smal trottoar på vissa ställen. Att trottaren upplevs som smal och kraftigt lutande samt obefintlig under vintern har boende och A-hem påtalat för oss. Den sista belysningsstolpen sitter i korsningen till Lärkstigen. Från Lärkstigen till IP är det ca 340 meter och från Lärkstigen till Sten Lestadius är det ca 900 meter. Borgargatan trafikeras främst av bilar, biltestare ner till Arvidsjaur sjön samt boende i villaområdena längs Sten Lestadius. Målpunkten för gående är IP om det inte är motionärer som är ute och tar en promenad. IP har verksamhet från april och tills snön kommer. 3. Kommunens regler Belysningar läggs ner i byar där det är mindre än fem stycken fastigheter med fast boende. Som regel så är GC-vägar inom Arvidsjaur tätort belyst. Längs Järnvägsgatan är viss del av vägbelysningen bortplockad eftersom den separerade GC-vägen är belyst. Det finns ingen anledning att belysa vägar där endast bilar ska färdas. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

4. Ekonomi En komplett stolpe inkl fundament och armatur samt montage kostar ca 10 000 kr per styck. Till det så tillkommer grävning av kabel samt kostnaden för kabel till en kostnad av ca 200 kr/m. förutsatt att det är lättgrävd mark utan några kablar som ligger i vägen. Stolparna placera med ett mellanrum om ca 50 meter. Det innebär att det blir 7 stolpar ner till IP. Kostnaden blir ca 150 tkr. Till det tillkommer eventuell avverkning efter sträckan. Utöver själva investeringen tillkommer det en driftkostnad på ca 400 kr per år och stolpe samt framtida rep och underhåll. 5. Slutsats samt förslag till beslut Borgargatan mellan Lärkstigen och Sten Lestadius är inte belyst. Målpunkten för de flesta gående och cyklande är IP. På IP är det verksamhet mellan april och fram till snön kommer. Det finns ingen trottoar eller gång- och cykelväg efter sträckan som avses. Vid en eventuell reinvestering i vägen ska det utredas hur vi kan göra en bättre situation för de gående och cyklande. Vägen är ganska smal mellan Storgatan och Lärkstigen så det kan bli en utmaning. Med tanke på kommunens ansträngda ekonomi bör vi inte utöka vår belysningsanläggning i dagläget. Något som är väldigt viktigt är att kommunens ungdomar lär sig vart man cyklar och går samt vikten av att göra sig synlig under de mörka månaderna. Erika Harr Gatu- & VA-chef Åsa Andersson Biträdande teknisk chef

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 18 Ks Dnr 00031/2018 142 Serviceplan för Arvidsjaurs kommuns landsbygd 2018-2019 Ett förslag till serviceplan för Arvidsjaurs kommuns landsbygd 2018-2019 har upprättats. Arvidsjaurs landsbygdsråd har 2017-10-17 9 beslutat att godkänna förslaget och överlämna planen till kommunstyrelsen för godkännande. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Mötesanteckningar Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Arvidsjaurs landsbygdsråd 2017-10-17 15 9 Serviceplan Vid landsbygdsrådets sammanträde 21 mars redovisade Bertil Degerlund ett förslag till serviceplan för Arvidsjaurs kommun. Han fick i uppdrag att skriva in synpunkterna i planen. Vid dagens sammanträde går han tillsammans med landsbygdsrådet igenom det reviderade förslaget. Några små ändringar behöver göras, bland annat så ändras planens giltighetstid till 2019-12-31. Beslut 1. Serviceplanen godkänns. 2. När revideringarna är gjorda skickas planen vidare till kommunstyrelsen för antagande. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Förslag KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-26 Dnr 00031/2018-142 Serviceplan för Arvidsjaurs kommuns landsbygd 2018-2019 1

Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Syfte 4 Övergripande mål och delmål 4 Nulägesbeskrivning 5 Befolkningsunderlag 5 Varuhemsändning 6 Transporter och skolskjutsar 6 Lanthandel och servicepunkter 7 Drivmedel 7 Apoteksombud 7 Grundläggande betaltjänster med kontanthantering 8 Bredband 8 Telefoni 8 Företagande 8 Post och paket 9 Dagstidningar 9 Återvinningsstationer och återvinningsvagnar 9 Definitioner av kommersiell, offentlig och kommunal service 9 Avgränsningar 10 Viktiga serviceområden för medborgarna i byarna 10 Finansiering 12 Åtgärder 13 Utvärdering och uppföljning 14 2

Inledning Arvidsjaurs kommun har ca 6 500 invånare, varav 1 400 är boende i någon av de drygt 30-talet byarna i området. En viktig förutsättning för en attraktiv landsbygd är att det finns tillgång till service och mötesplatser av olika slag. Det är också viktigt med goda kommunikationer, såväl bussar som bredband och telefoni. Lokalt engagemang, medinflytande och grupper som utvecklar byn bidrar också till att landsbygden blir attraktiv. Byarnas bevarande och utvecklande är en strategiskt viktig fråga för kommunen. För att kunna säkerställa att tillväxt även kan ske på landsbygden behövs en plan för både offentlig och kommersiell service. Tillgänglighet till service är viktig för att skapa attraktiva boendemiljöer och nya möjligheter till arbete. Ny teknik och samhällets digitalisering öppnar nya möjligheter att utveckla landsbygden. Det ger nya möjligheter till exempel kring sjukvård, landsbygdsbutiker, digital handel och mycket mera. Den kommunala serviceplanen för Arvidsjaurs landsbygd ska fokusera på att stärka arbetet kring de lokala och kommunala servicefrågorna men också bidra till ett starkare regionalt serviceprogram för hela länet. Serviceplanen ska ses som ett komplement till kommunens arbete med översikts- och tillväxtplanen samt andra kommunala styrdokument. Bakgrund Det regionala serviceprogrammet i Norrbotten syftar till att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Serviceprogrammet syftar också till att lokala, regionala och nationella aktörer tillsammans långsiktigt ska utveckla och främja tillgången till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd. De demografiska förändringarna i förhållande till länets storlek gör att höga krav ställs på en fungerande offentlig och kommersiell service för en fortsatt tillväxt och utveckling i gles- och landsbygden. Fungerande service vad gäller postgång, transporter (person/gods), mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster är viktiga faktorer för att invånare ska kunna bo och verka samt att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas i alla delar av länet. Utvecklingen har dock på de flesta områden under lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta serviceformer. * 1 Länets serviceprogram ska vara vägledande för kommunen i arbetet med att utveckla och stärka servicen i kommunens gles- och landsbygd. Länets handlingsplan prioriterar idag ökad samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service, tillgänglighet till drivmedel och dagligvaror och tillgång till grundläggande betaltjänster. Kommunens uppdaterade serviceplan underlättar för kommersiella aktörer på landsbygden att söka stöd hos länsstyrelse och region. Hur ska sjukvården bäst organiseras för att möta framtiden? Vilken omfattning ska det vara på infrastrukturen och på den kommersiella servicen? Ska byskolan få finnas kvar trots att befolkningsunderlaget är litet? En lanthandel i bygden kan innebära att befolkningen ökar och byskolan består eller vice versa. Inflyttning till bygden är beroende av service, i första hand skola, barnomsorg och lanthandel, som ofta bildar ett nav i byn. Det gäller att hitta alternativa kompletterande lokala strukturer i utveckling av service och andra lokala utvecklingsfrågor. Ansvaret för att boende även i små bygder ska ha tillgång till en rimlig service måste delas mellan kommunen och de lokalt berörda. Olikartade och otraditionella lösningar kan provas om man har en samsyn och samordning med ansvar. Det är ytterst viktigt att ha helhetstänkande och stark samverkan mellan lokalbefolkning, föreningsliv, det lokala näringslivet och kommunens egna verksamheter. Kommunen prioriterar idag samverkan med andra kommuner, regionala myndigheter och intressenter 1 Regionalt serviceprogram 3

för att hitta samordnade transportlösningar kring olika serviceslag för landsbygden. Kommunen prioriterar också sin medverkan och sin möjlighet att påverka innehållet i det regionala serviceprogrammet. Det kommunala och lokala engagemang och kunskap i serviceutvecklingsfrågor har stor betydelse för hur servicefrågorna kan hanteras lokalt i hela kommunen. Den parlamentariska Landsbygdskommitténs (SOU 2017:1) förslag med nio mål och 75 konkreta förslag för en sammanhållen landsbygdspolitik, lyfter fram Arvidsjaurs kommun tillsammans med 23 andra kommuner med möjlighet att få del av riktade statliga paket som kan bidra till utvecklad service och ekonomisk tillväxt på landsbygden. Syfte Serviceplanen för Arvidsjaurs byar syftar till att öka engagemang, förståelse och kunskap kring service som en del av kommunens arbete med landsbygds- och näringslivsutveckling samt att tillgång till den lokala servicen vägs in i kommunens långsiktiga och strategiska planering. Planen ska också vara ett verktyg som ger handlingsberedskap och styr insatser kring användandet av stödet till kommersiell service på landsbygden. Planen ska inspirera till samverkan över sektorsgränser, mellan nivåer och geografiska områden för att bevara och utveckla befintlig service, men också för att diskutera och hitta nya samordnade, platsspecifika och otraditionella servicelösningar. Syftet är också att stärka och utveckla det regionala serviceprogrammet med dess handlingsplan. Övergripande mål Kommunen ska säkerställa att landsbygden har tillgång till god service inom rimliga avstånd. Servicenivån ska bidra till att fler människor vill bo och verka på landsbygden och att miljön är attraktiva för boende, fritid och bra för att driva och starta företag. Ett helhetstänkande ska prägla servicearbetet och samverkan ska vidareutvecklas mellan lokalbefolkning, föreningsliv, det lokala näringslivet och kommunens egna verksamheter. Delmål Starta nya servicepunkter. Vidareutveckla de två befintliga servicepunkterna. Utveckla en operativ kommunal modell för att söka externa medel för lokal utveckling och nya servicelösningar på landsbygden. Bygga ut bredband i Arvidsjaurs byar. Utveckla och samordna transporter på landsbygden i samverkan med andra kommuner, regionala myndigheter och kommersiella aktörer. Stärka mobiltäckningen i byarna. Höja bidraget för varuhemsändning och införa bidrag för inköpsturer. Göra serviceplanen känd i kommunen och lyfta betydelsen av landsbygdsrådets roll när det gäller service på landsbygden. 4

Nulägesbeskrivning Aktuell befolkningsstatistik i de sex serviceområdena. Siffrorna i varje ruta anger befolkningsantal. 5

Diagrammet nedan visar åldersstrukturen inom varje serviceområde. Se bilaga med karta över byar som har 10 st eller fler folkbokförda invånare * 2 Varuhemsändning Personer som är folkbokförda i kommunen, som uppbär pension, sjuk- eller aktivitetsersättning och som har mer än fyra km till närmaste matvaruaffär kan ansöka om och få varuhemsändning. Förutsättningen är att man inte själv eller genom annan har möjlighet att handla sina dagligvaror, samt att ett intyg om att sökanden uppbär pension, sjuk- eller aktivitetsersättning ska bifogas ansökan. Hemsändningen sker från närmaste matvaruaffär högst en gång per vecka. Hemsändningen får ske med regional trafiklinje, lokal linjetrafik eller lokal befintlig trafik. Där sådan saknas får kommunstyrelsen upphandla annan transportör. Den godstaxa som tillämpas av länstrafikbolaget används som referenstaxa i kommunen. Övervägande del av varuhemsändningen sker idag i Glommersträsk och Moskoselområdet. Kommunen har idag treårsavtal med Bussgods för varuhemsändning. Transporter och skolskjutsar På uppdrag av kommunen har Länstrafiken upphandlat följande busslinjer inom kommunen från/till Levatsfors, Moskosel, Järvträsk, Gråträsk och Lauker. Det är busslinjer som trafikeras under skolåret och som är avsedda för både skolelever och allmänhet. Utöver dessa finns efterfrågestyrd busstrafik. Efterfrågestyrda bussar trafikeras efter en tidtabell men resan måste beställas dagen innan avfärd. Kommunen har en efterfrågestyrd linje till Månsträsk och en linje som tar resenärer till Arvidsjaurs 2 Bygdeområdeskarta med mer än 10 st. folkbokförda invånare 6

flygplats. Busslinjer som går mellan kommuner kallas stomlinjetrafik och bekostas av Region Norrbotten, t.ex. till/från Piteå, Luleå, Skellefteå, Malå, Sorsele, Jokkmokk och Arjeplog och de används av både skolelever - beroende på hur busstiderna passar mot skolans tider - och allmänheten. Tidtabeller för dessa två varianter av busslinjer finns på Länstrafikens hemsida. Länstrafiken har även en komfortbuss som är anpassad för patienter som ska åka på vårdbesök till Piteå älvdal sjukhus. Komfortbussen är handikappanpassad och bemannad med en assistent som servar resenärerna. Kommunen upphandlar själv skolskjutstrafik från/till byar som inte trafikeras av ovan nämnda busslinjer. Dessa resor utförs av taxi eller buss beroende på vilka företag som lagt in anbud. Lanthandel och servicepunkter Idag finns lanthandeln Affär n i Abborrträsk som ingår i Nära Dej konceptet. I Glommersträsk finns Finnbergs som ingår i konceptet Handlar n. I båda butikerna finns en servicepunkt där ett treårigt avtal mellan kommunen och entreprenören innebär att butiken för allmänheten och besökare tillhandahåller en dator med internetuppkoppling en kopiator och viss turistinformation. I butiken i Abborrträsk finns också apoteksvaror, Wifi, Bussgods, DHL, Svenska Spel, fiskekort och fikahörna. I butiken i Glommersträsk finns tjänster som apoteksombud, grundläggande betaltjänster med kontanthantering, postombud, Svenska Spel, ATG, systemombud, Bussgods, DHL, Schenker fiskekort, utkörning varuhemsändning. Drivmedel I Moskosel finns Bymacken, en automatstation med möjlighet att tanka diesel, bensin 95 och AdBlue. Macken ägs av Moskosel Petrol ekonomiska förening i samarbetet med Skelleftebränslen AB. I Glommersträsk och Abborrträsk finns en automatstation med diesel och bensin 95 som drivs av Skelleftebränslen AB. Automatstationerna ligger i anslutning till butikerna. Skelleftebränslens tankkort kan användas på alla tre orterna. Visa och Master kort kan även användas i Moskosel och Glommersträsk. I Pjesker finns en automatstation där det går att tanka diesel och bensin. Tankstället är portabelt och är tillgänglig cirka tre månader under vintersäsong. Skelleftebränslen och Visit Pjesker AB samarbetar om automatstationen. Apoteksombud Affärerna i Glommersträsk och Abborrträsk är apoteksombud. Apoteksombuden säljer receptfria varor och egenvårdsprodukter och är utlämningsställe för läkemedel på recept eller receptfria varor till allmänheten. 7

Grundläggande betaltjänster med kontanthantering Lanthandeln i Glommersträsk är betaltjänstombud som innebär att de kan lämna ut kontanter och ta emot dagskassor från näringsidkare och föreningar. Bredband Kommunen planerar för bredbandsutbyggnad med fiber under 2017 och 2018. Utbyggnaden ska pågå fram till oktober 2019 och omfattar ca 12,7 mil fiberkabel. Kommunen kommer att äga nätet. Utbyggnaden omfattar 249 folkbokförda hushåll och innefattar 525 personer. Kravet är att minst 206 eller 75 % av fastigheterna ansluter bredbandet till sin fastighet. Följande byar finns i utbyggnadsplanen. Lauker, Pjesker, Vuotner, Lövviken, Sjönäs, Järvträsk, Sjöträsk, Rismyrheden, Hedberg, Storberg, Brännberg, Framnäs, Norrmalm, Fristad, Akkavare, Auktsjaur och Deppis. I samarbete med Vattenfall planeras utbyggnad under 2017 till Pjesker och Auktsjaur. I byn Deppis har bredband färdigställts 2016. I Moskosel, Glommersträsk, Fjällbonäs, Renvallen och Abborrträsk. finns idag bredband via fiber. * 3 Telefoni Digitaliseringen av vårt samhälle är under stark utveckling liksom användandet av mobiltelefonen. Mobiltäckningen är mycket viktig på landsbygden men vissa områden i kommunen har dålig täckningsgrad och signalerna är för svaga utifrån service och marknadsmässigt perspektiv. Behoven för mobiltäckning hos människors är olika i glesbygd. Utrustning som finns på marknaden som t.ex. telefoner har olika prestanda vilket också påverkar mottagningsmöjligheter när det gäller telefonsamtal och datatrafik. Region Norrbotten kommer att leda ett länsprojekt där man ska mäta täckningsgraden tillsammans med kommunerna i Norrbotten. Kommunen kommer att medverka i projektet och genomföra en mätning av mobiltäckningen i hela kommunen under 2017. Företagande Övergripande i byarna så ökar företagandet & nystarterna huvudsakligen inom besöksbranschen. Flertalet av dessa nya företag i kommunen kommer via externa etableringar och de är både nationella och internationella. Starka branscher utanför tätorten är sedan generationer tillbaka kopplade kring transport och logistik, trävaruindustrin samt byggbranschen. Arvidsjaurs kommuns byar har i dagsläget mycket drivna företagare i norra kommundelen där är de största branscherna koncentrerade kring tillverkningsindustri samt transport och logistik branschen. Bygg och anläggningsförtagande finna också här som verkar med stor framgång. I de södra delarna av kommunen finns ett trä och bygg kluster som utvecklats organiskt som en efterföljd av att jordbruket och skogsbruket moderniserats så kom det lokala företagandet att övergå till trävaruförädling. Flera företag på orterna tillverkar dörrar, hus, kök samt bioenergi. I kommunens sydöstliga byar ligger fokus sedan bara några år på den växande besöksnäringen. Här har bland annat ett besöksnäringskluster börjat utvecklas med fokus på turism event i kallt klimat. Även de gröna näringarna som till exempel småskaliga jordbruk börjar växa fram. 3 Bredbandskarta 8

Post och paket Posten använder av så kallad glesbygds utdelning där utdelningen till byarna sker 2 till 5 gånger per vecka. Post Nord vill hålla en god servicenivå, professionalitet och kvalitet till sina kunder oavsett var kunderna bor. Post Nord samarbetar med Länstrafiken, Bussgods och taxi för postleveranser till vissa byar. Digitaliseringen och den snabba utvecklingen av digitala tjänster i samhället påverkar Posten. Människornas behov av post och paket förändras snabbt. Post Nords regionala avdelning står inför en översyn av sin verksamhet bl.a. i Arvidsjaurs kommun. Post Nord framhåller vikten av dialog och samverkan mellan kommunen, byarna och företagen på landsbygden för utveckla servicen efter behov och förutsättningar. Butiken i Glommersträsk är postombud och har avtal med Post Nord. Dagstidningar Dagstidningarna delas ut på morgonen måndag till fredag. Tidningstjänst AB:s med regionkontor i Skellefteå ansvarar för tidningsutdelningen tillsammans med Post Nord och deras dotterbolag Tidningstjänst AB. Dagstidningarna delas ut sex dagar i veckan i de flesta byar. I några byar delas dagstidningen ut endast tre dagar i veckan. Återvinningsstationer och återvinningsvagnar Återvinningsstationer för förpackningar som tidningar, kartong, metall, plast, färgat och ofärgat glas finns i följandefem byar: Glommersträsk vid ishallen - Abborrträsk vid Folkets Hus - Lauker vid f.d. affären - Moskosel vid brandstationen och Auktsjaur vid bystugan Återvinningsvagnar körs ut till 23 byar i kommunen. Vagnarna placeras ut torsdagar eller fredag efter ett bestämt veckoschema och finns i varje by 3 6 gånger per år. * 4 Återvinningsvagnarna blir överfyllda alldeles för snabbt i de allra flesta byarna. Definitioner Kommersiell service avser invånares och verksamheters tillgång till livs- och drivmedel men också förbrukningsvaror, apotek, post- och paketärenden, ombud för spel- och systembolag, bank, bredband och mobiltelefoni. Offentlig service delas in i statlig, regional och kommunal service. Den statliga servicen omfattar bland annat tillgång till polis, försäkringskassa, arbetsförmedling och statliga myndigheter och verk som t ex Länsstyrelsen och Tillväxtverket. Regional service Region Norrbotten ansvarar bland annat för bredband, e-hälsa och det regionala serviceprogrammet. Regionen ansvarar också för den kommersiella servicen när det gäller servicebidrag, hemsändningsbidrag och driftstöd till butiker i utsatta områden. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för handläggningen av stöd till bredband och investeringar inom kommersiell service inom landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har också bevakningsuppdraget för grundläggande betaltjänster med ansvarig processledare samt handläggning av stöd till ombud. 4 Byaschema för återvinningsvagnen. 9

I kommunal service ingår tillgång till skola/förskola, äldreomsorg, bibliotek, räddningstjänst, bostads-, bygg- och fastighetsärenden, planärenden, vatten och avlopp, avfall och återvinning, miljö och hälsoskydds ärenden och föreningsstöd. Servicepunkt En servicepunkt kan innehålla ett grundservicepaket där man kan få personlig hjälp. Servicepunkterna finns ofta i lanthandeln men kan också finnas i t.ex. en bygdelokal. Servicepunkten ska hållas öppen och tillgänglig dagligen utifrån lokala och kommunala överenskommelser och vara en mötesplats för invånare och besökare. Uppdragsavtal finns oftast mellan kommunen och den lokala servicegivaren. Servicegivaren ger medborgaren/besökaren information, upplysningar, vägledning, hjälp att hitta rätt, m.m. Medborgaren ska kunna få personlig service eller ha tillgång till självservice. Avgränsningar Serviceplanen omfattar sex bygdeområden utanför centralorten.* 5 Planen tar upp den kommersiella servicen som dagligvaror, drivmedel, varuhemsändning, mobiltelefoni, post och paket, dagstidningar och kontanthantering. Planen tar även upp kommunal service som är viktig för byarna som bredbandsutbyggnad, transporter, skolskjutsar, barnomsorg och skola, hemtjänst, närsjukvård, företagande, servicepunkter, återvinning i byar och digitalisering. I planen ingår inte detaljbeskrivningar eller åtgärder av kommunal service och verksamheter som är ålagda kommunen via lagstiftning. Kommun har även andra styrande dokument som påverkar och behandlar servicen, till exempel översikts- och tillväxtplanen. Viktiga serviceområden för medborgarna i byarna Bredband Utbyggnaden av bredband är mycket viktig för Arvidsjaurs byar och utbyggnaden måste genomföras så långt det är möjligt. Kommunen kommer i samarbetet med andra kommuner i länet att arbeta för att staten ökar stödet till kommunernas bredbandsutbyggnad. Mobiltelefoni Mätning av täckningsgraden för mobiltelefonin kommer att göras i hela kommunen under sommaren 2017. Resultatet ska användas i samarbetet med länets kommuner för att påverka aktörer, myndigheter och politik så att täckningsgraden blir bättre i alla delar av kommunen. Bland annat trygghetslarmens användningsområden är beroende av bra täckningsgrad oavsett var man bor i kommunen, vilket också ökar tryggheten för till exempel äldre personer. Digitalisering Digitaliseringen som vi befinner oss i just nu innebära stora förändringar i hela vårt samhälle. 5 Bygdeområdeskarta 10

Digitaliseringen kräver nya insikter kunskaper och förhållningssätt. Kommunen som helhet behöver ta sig an digitaliseringens utmaningar bland annat kring servicen till medborgarna. Vilka utbildningsinsatser behövs? Hur påverkar ny teknik och nya digitaliserade tjänster? Vad kan vi göra åt det digitalt utanförskap som finns i alla kommuner. I den E-nämnd som håller på att bildas i Norrbotten ska Arvidsjaurs kommun ingå. Dagligvaror och drivmedel Dagligvaror och drivmedel är viktiga servicefunktioner för robusta långsiktigt hållbara orter utanför centralorten. Viktiga servicefunktioner för såväl invånare, besökare som den lokala näringen. Transporter och skolskjutsar Utveckling av samordnade transporter mellan olika aktörer, intressenter och kommunen måste sättas i fokus för att säkerställa olika servicefunktioner på landsbygden. Samarbetet med angränsande kommuner kan behöva undersökas och utvecklas. Kommunen arbetar med en transportutredning för att bland annat. se över varuhemsändning, mattransporter, skolskjutsar och lokal linjetrafik. Genom att undersöka transporternas omfattning och kostnader ska utredningen resultera i förslag på hur transporterna kan omorganiseras eller samordnas för att ge kommunen minskade kostnader. Arbetet med transportutredningen borde ges utrymme att innovativt titta närmare på lösningar kring transporter som kan öka servicen för landsbygden. Det regionala projekt som Region Norrbotten startar under 2017 tillsammans med kommunerna ska bland annat ta upp samordnade transporter på landsbygden. Arbetat med kommunens transportutredning bör kopplas till det regionala projektet. Barnomsorg, förskola och skola är kommunal service som är en grundförutsättning för det lokala näringslivet och för att människor ska kunna bo och leva i sin bygd. Skolan i Glommersträsk är avgörande för bygdens utveckling på kort och lång sikt. Hemtjänst är en kommunal service som är en grundförutsättning för lokalbefolkningen. Närsjukvård Närsjukvården är viktig för de som bor i byarna. Kan nya innovativa kompletterande lösningar provas i samarbetet med Region Norrbotten och kommunens närsjukvård, då kan tryggheten öka för boende i byarna. Diskussioner bör inledas med Region Norrbotten om samverkansmöjligheter för distriktssköterskemottagning i byar ett par gånger i månaden möjligen kopplade till lokala servicepunkter. Digitala lösningar kring e-hälsa på distans kommer att utvecklas i framtiden och kan till exempel finnas på servicepunkter i byarna. Servicepunkter Befintliga servicepunkter bör och kan vidareutvecklas och nya servicepunkter behöver initieras och möjligen startas i en gemensam process mellan kommun och lokalsamhället. Serviceutveckling i flera byar Det behöver inledas en operativ process mellan byarörelsen och kommunen för att titta på innovativa 11

nya och kompletterande servicelösningar. Inriktningen bör bland annat vara samordning, helhetstänk och otraditionella lösningar. Samverkan Ett vidareutvecklat arbetssätt och en modell för samverkan mellan kommunen och lokalsamhället är önskvärt. Då blir förutsättningarna bättre för lokala utveckling av servicelösningar och andra lokala idéer. Kommunens landsbygdsråd blir en bra plattform med delansvar för byautvecklingen i kommunen. Attraktiva byar Intresset är stort för att göra Arvidsjaurs byar attraktivare och därmed främja fysisk, ekonomisk och social utveckling. Hur kan vi hitta lösningar för att riva eller fräscha upp gamla hus på landsbygden? Företagandet och näringslivsutveckling Exempel på tillväxtbranscher som lyfts fram och är kopplade till utveckling av landsbygden i kommunen. De gröna näringarna som handlar om våra unika råvaror som också med fördel kan förädlas. Affärsområdet "Test" har redan stor betydelse för kommunen men den har även stor potential att växa ytterligare. Besöksnäringens utveckling hos flertalet företag utanför tätorten där omsättning och antalet gästnätter totalt i kommunen är högre än den globala tillväxttakten. Genom förändringar i strandskyddsbestämmelserna har möjligheter skapats till byggande i strandnära lägen på landsbygden. Riksdagens avsikt med de nya reglerna är att främja utvecklingen av landsbygden genom att tillåta strandnära bebyggelse. Ett krav som ställs i bestämmelserna är att kommunen i sin översiktsplan ska peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. I dessa områden blir det lättare att upphäva eller få dispens från strandskyddet för bostäder, verksamheter, anläggningar, m.m. Kommunen har i sin översikts- och tillväxtplan antagen 2015 pekat ut LIS-områden både för boenden och verksamheter. En etablering av en tågtestbana mellan Arvidsjaur och Glommersträsk sedan vidare in i Västerbotten kommer att kunna stärka tillväxten i hela kommunen. Finansiering Intresset är stort för att stärka kompetensen och kunskapen kring att söka medel hos olika finansiärer för lokal serviceutveckling och annan idéutveckling. Finansieringsmöjligheter som till exempel landsbygdsmedel, regionala utvecklingsmedel och andra fondmedel bör nyttjas bättre. Vattenregleringsmedel och kommunens landsbygdsfondmedel bör också nyttjas bättre och användas för att växla upp kommunens egna medel när det gäller lokala utvecklingsidéer. 12

Exempel på externa finansiärer. För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand dagligvarubutiker och bensinstationer i gles- och landsbygder. Servicebidrag, hemsändningsbidrag och särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i utsatta områden söks hos Region Norrbotten. Region Norrbotten stödjer också projekt med olika typer av regionala utvecklingsmedel som gynnar den regionala tillväxten och utvecklingen. Information finns på hemsidan norrbotten.se under rubriken utveckling och tillväxt. Länsstyrelsen handlägger grundläggande betaltjänster och stöd till ombud. Hos länsstyrelsen finns en regional processledare som har samordnande ansvarar för grundläggande betaltjänster och bevakningen betaltjänsterna i hela länet. I landsbygdsprogrammet som handläggs av länsstyrelsen finns stöd att söka för att starta eller investera i ett företag på landsbygden. Stöd kan också sökas för att tillsammans med andra utveckla bygden där du bor. Landsbygdsprogrammet innehåller bland annat stöd för investeringar även inom kommersiell service. Inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 finns det flera olika stöd och ersättningar du kan söka. Information på hemsidan lansstyrelsen/norrbotten under fliken lantbruk och landsbygd. Leader Lappland 2020 ger möjlighet att söka stöd för idéer och projekt på landsbygden. Stöd kan ges inom insatsområdena ett aktivt medborgarskap, attraktiv boende miljö, hållbar näringslivsutveckling och arbetsmarknad och kompetens. Information finns på hemsidan lappland2020.se Tillväxtverket kan bland annat ge stöd till kommunen, organisationer och företag, (om det är av allmännytta) att söka stöd för lokala servicelösningar. Information finns på tillvaxtverket.se under fliken aktuelle ämnen/regional utveckling/service i gles-och landsbygder. Åtgärder se bifogat Förslag till handlingsplan Utbyggnad av bredband i byarna Mätning av mobiltäckningsgraden i hela kommunen under 2017. Skafferiavtal mellan kommunen och butikerna på landsbygden eller andra lokala entreprenörer som till exempel lokala restaurangägare. Utvecklad samverkan mellan byaföreningar och kommunen. Nya servicelösningar i flera byar. Utveckla tjänster och lösningar vid servicepunkterna i Glommersträsk och Abborrträsk. Informera servicegivare om stödmöjligheter till kommersiell service. Utvärdera servicepunkternas verksamhet och möjligheter till nya uppdrag. Översyn av regler för varuhemsändningsbidraget. 13

Kommunal transportutredning med bland annat fokus på byarna. Uppföljning och utvärdering av serviceplanen. Utveckla en GIS baserad servicekarta genom betalanalysverktyget, PIPOS. Utveckla samordningen av transporter i samverkan med andra aktörer och intressenter. Förhandling med Region Norrbotten om distriktssköterskeverksamhet och digitala e- lösningar på försök i några byar. Utvärdering och uppföljning Årlig utvärdering av serviceplanen sker mellan landsbygdsråd, kommunledning och kommunstyrelse. Landsbygdsrådet ansvarar för konkret samarbete mellan rådet och företrädare för aktuella byaföreningars intressen. Samverkan utvecklas över traditionella verksamhetsgränser i kommunen när förändringar eller faktiska risker för nedläggning uppstår. Utredningar och förslag gällande servicefrågor ska innehålla relevanta och väl förankrade konsekvensbeskrivningar. I samverkan behandla, följa, initiera och föreslå grundservicenivåer anpassade efter lokala förhållanden där platsspecifika, otraditionella servicelösningar kan förekomma. Landsbygdskonferens som äger rum vart annat år gör en fördjupad utvärdering av serviceplanen. 14

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 19 Ks Dnr 00032/2018 142 Handlingsplan för Arvidsjaurs serviceplan 2018-2019 Ett förslag till handlingsplan för Arvidsjaurs serviceplan 2018-2019 har tagits fram. Arvidsjaurs landsbygdsråd har 2017-10-17 10 behandlat ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Mötesanteckningar Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Arvidsjaurs landsbygdsråd 2017-10-17 16 10 Handlingsplan Bertil Degerlund går igenom den handlingsplanen som har upprättats. Det pågår två projekt, ett är Service i Hela Sverige där Arvidsjaur är enda deltagande kommunen i norrbotten av 11 kommuner. Det andra projektet är Hållbara Byar, bestående av kommuner, regionen, länsstyrelsen och LTU. Handlingsplanen ska revideras årligen. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Förslag KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-26 Dnr 00032/2018-142 Handlingsplan för Arvidsjaurs serviceplan 2018 2019 Utbyggnad av bredband i byarna Kommunen genomför en utbyggnad av fiberbaserat bredbandsnät med start under 2017. Detaljer kring projektplan och information om utbyggnaden ges av kommunens IT-avdelning. Ansvarig för åtgärd: Kommunens stadsnätchef Finansiering av åtgärd: Statligt stöd med 70 % övrig privat finansiering med 30 % Mätning av mobiltäckningsgraden i hela kommunen under 2017 och 2018. Region Norrbotten projektleder ett länsprojekt med stöd till kommunerna i Norrbotten. Arvidsjaurs kommun kommer att kunna genomföra en mätning av mobiltäckningsgraden i hela kommunen under 2017 och 2018. Ansvarig för åtgärd: Samhällsbyggnadskontoret, stadsnätchef och landsbygdsansvarig Finansiering av åtgärd: Region Norrbotten och regionala utvecklingsmedel. Skafferiavtal mellan kommunen och butikerna på landsbygden. Kommunen i samarbetet med entreprenören som driver butiken i Glommersträsk, undersöker möjligheterna för att teckna ett så kallat skafferiavtal. Om förutsättningar för ett skafferiavtal finns så tecknas avtalet under 2018. Skulle skafferiavtal prövas inom kommunen kan även mat för äldre inom äldreomsorgen på till exempel Ängsbacka i Glommersträsk läggas ut på lokal entreprenör. Ansvarig för åtgärd: Kommunens upphandlingsenhet, landsbygdsansvarig tjänsteman och den lokala entreprenören. Finansiering av åtgärd: Kommun Samverkan mellan landsbygdsrådet och kommunen. Kommunen och landsbygdsrådet arbetar förebyggande och innovativt för att säkerställa och utveckla servicen i byarna. Genom att kontinuerligt involvera lokala utvecklingsgrupper och inbjuda till dialog om lokalt behov av service skapas förståelse, engagemang och nya idéer på lösningar kan komma fram och provas. Ansvarig för åtgärden: Kommunstyrelsen och landsbygdsrådet Finansiering av åtgärden: Kommunen och andra finansiärer

Nya servicelösningar i flera byar. Kommunen och Hela Sverige ska leva Norrbottens processledare samarbetar med bygderepresentanter för att undersöker och tar fram underlag för att inrätta nya servicepunkter i kommunen. Arbetet startar 2018 och om undersökningen faller väl ut kan t.ex. medel sökas för genomförande från Leader Lappland, Länsstyrelsen eller Region Norrbotten. Ansvarig för åtgärden: Hela Sverige ska leva Norrbotten, lokal byaförening och kommunen. Finansiering av åtgärd: Hela Sverige ska leva Norrbotten processledarstöd och kommunen. Utveckla tjänster och lösningar vid servicepunkterna i Glommersträsk och Abborrträsk. Via en förstudie undersöks möjligheterna att utveckla uppdrag och servicetjänster vid servicepunkterna i Glommersträsk och Abborrträsk. Förstudien bör genomföras under 2018. Ansvarig för åtgärden kan vara: Kommunen, utvecklingsbolaget i Glommersträsk eller föreningar, alternativt annan lämplig projektägare. Finansiering av åtgärden: Leader Lappland 2020 och kommunen. Informera servicegivare om stödmöjligheter till kommersiell service. Kommunen ger kontinuerlig information till lokala servicegivare om stödmöjligheter för kommersiell service på landsbygden. Ansvarig för åtgärden: Kommunens ansvarige för landsbygd Finansiering av åtgärd: Kommunens landsbygdsansvarige Utvärdera servicepunkternas verksamhet och möjligheter till nya uppdrag Årlig uppföljning och utvärdering av servicepunktens verksamhet. Utvärderingen sker tillsammans med den lokala entreprenören och kommunen. Ansvarig för åtgärden: Kommunstyrelsen och kommunens landsbygdsansvarige Finansiering av åtgärden: Kommunens landsbygdsansvarige Nya regler varuhemsändningsbidraget Kommunen gör en översyn av reglerna för hemsändningsbidraget och undersöker möjligheten att höja bidraget samt att även undersöka möjligheterna att lämna bidrag för att anordna särskilda inköpsturer till en närliggande butik. När det gäller särskilda inköpsturer görs undersökningen i nära samarbetet med lokala lanthandlare. Ansvarig för åtgärden: Kommunstyrelsen Finansiering av åtgärden: Kommunstyrelsen

Uppföljning och utvärdering av serviceplan Kommunstyrelsen och kommunledningen utvärdera årligen serviceplanen i samarbete med landsbygdsrådet. Utvärderingen bidrar bland annat till att säkerställa behovet av service i byarna. Landsbygdskonferensen som äger rum vart annat år gör en fördjupad utvärdering av serviceplanen och uppdaterar och föreslår nya punkter/åtgärder i planen. Ansvarig för åtgärden: Kommunstyrelsen och Landsbygdsrådet Finansiering av åtgärd: Kommunstyrelsen och kommunens landsbygdsansvarig. Utveckla en GIS baserad servicekarta genom betalanalysverktyget, PIPOS Under förutsättning att länsstyrelsens processledare med ansvar för regional samordning tar initiativ till att utveckla betalanalysverktyget så kommer kommunen att medverka i utvecklingen av verktyget. Verktyget, Pipos ska ge ett bättre beslutsunderlag för service i kommunen och underlätta samhällsplaneringen. Ansvarig för åtgärden: Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning Finansiering av åtgärd: Kommunstyrelsen Utveckla samordning av transporter i samverkan med andra kommuner och aktörer. Kommunen kommer att ingå ett regionalt projekt tillsammans med andra kommuner i länet för att gemensamt titta på hur man kan arbeta med samordningen av transporter. Aktörer från olika sektorer kommer att involveras och samarbeta i projektet. Projektet väntas starta under 2017 och kommer att ledas av Region Norrbotten. Arbetet med de kommunala transportutredning ges utrymme att innovativt söka alternativa kompletterande lösningar kring transporter på landsbygden. Kan till exempel efterfrågestyrda transporter/linjer utvecklas och bli komplement till befintlig trafik. Ansvarig för åtgärden: Samhällsbyggnadsförvaltningen Finansiering av åtgärd: Region Norrbotten, Tillväxtverket och kommunen. Förhandlingar angående distriktssköterskeverksamhet och e-lösningar på landsbygden. Kommunen inleder diskussioner med region Norrbotten om att gemensamt prova nya lösningar för distriktsvård och e-hälsolösningar på någon eller några servicepunkter i kommunen. Ansvarig för åtgärden: Kommunstyrelse och socialnämnd. Finansiering av åtgärden: Kommunstyrelse och socialnämnd.

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 20 Au Dnr 00/2017 Fokusområde för hälsooch trygghetsrådet 2018-2019 Kommunstyrelsen ska fatta beslut om prioriterat område för hälso- och trygghetsrådet. Det prioriterade området utgör fokus för kommunens folkhälsoarbete 2018-2019. Hälso- och trygghetsrådet har 2017-09-28 16 föreslagit kommunstyrelsen att ta beslut om att psykisk hälsa ska utgöra fokusområde för åren 2018-2019 med möjlighet till eventuell förlängning om behovet kvarstår. Arbetsutskottets förslag 2018-01-16 till kommunstyrelsen 1. Psykisk hälsa ska utgöra fokusområde för åren 2018-2019 med möjlighet till eventuell förlängning om behovet kvarstår. Justerandes sign Beslutsunderlag Hälso- och trygghetsrådet 2017-09-28 Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Hälso- och trygghetsrådet 2017-09-28 25 Bilaga 16 Fokusområde för hälsooch trygghetsrådet 2018-2019 Kommunstyrelsen ska fatta beslut om prioriterat område för hälso- och trygghetsrådet. Förslag har lagts att föreslå kommunstyrelsen att arbetet med psykisk hälsa ska utgöra fokusområde för åren 2018-2019. Den psykiska ohälsan, ängslan och oro finns i alla grupper, män, kvinnor, unga och äldre. Hälso- och trygghetsrådets förslag till kommunstyrelsen 1. Psykisk hälsa ska utgöra fokusområde för åren 2018-2019 med möjlighet till eventuell förlängning om behovet kvarstår. Beslutet skickas till:. Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 21 Ks Dnr 00023/2018 106 Inbjudan att delta i Kommunutrednings och SKL:s fallstudieprojekt Kommunutredningen har regeringens uppdrag att titta på hur kommunernas kapacitet kan stärkas för att möta samhällsutvecklingen. Utredningen har tidigare varit i kontakt med er om att ingå i ett fallstudieprojekt för att undersöka potentialen i olika strukturförändrande åtgärder. Fallstudierna genomförs i form av två workshopar med mellanliggande arbete. Stor vikt läggs vid dialog och diskussion, varför formerna för workshoparna planeras utifrån detta. Fallstudierna har tre syften: a) Undersöka vilken potential kommuner i olika typområden ser i kommunsammanslagningar, samverkan och asymmetriska lösningar. b) Ge empiri om erfarenheter och tankar från befintliga eller planerade samverkanslösningar från fallstudiekommunerna. c) Ge input till kommunutredningens fortsatta arbete Kommunutredningen kommer sammanställa en slutrapport då projektet avslutas, preliminärt sommaren 2018. Det blir i princip upp till fallstudiekommunerna att avgöra vilka som ska delta på workshoparna, men kommunutredningen ser framför sig att 2-4 personer från vardera kommunstyrelsens arbetsutskott respektive förvaltningsledningen kan vara lämpligt. Resursmässigt innebär projektet att tid bör avsättas för respektive workshop samt för inläsning av underlagsmaterial till workshop 2. Dessutom bör tid avsättas för några intervjuer under projektet. För att bekräfta kommunens deltagande i detta fallstudieprojekt ber kommunutredningen att respektive kommun ta ett formellt beslut kring detta i kommunstyrelsen. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

2017-12-20 Komm2017/ Kommunutredningen Fi 2017:02 Sverker Lindblad sverker.lindblad@regeringskansliet.se Inbjudan till kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele och Malå att delta i Kommunutredningens och SKL:s fallstudieprojekt Kommunutredningen har regeringens uppdrag att titta på hur kommunernas kapacitet kan stärkas för att möta samhällsutvecklingen. Utredningen har tidigare varit i kontakt med er om att ingå i ett fallstudieprojekt för att undersöka potentialen i olika strukturförändrande åtgärder. Fallstudierna genomförs i form av två workshopar med mellanliggande arbete. Stor vikt läggs vid dialog och diskussion, varför formerna för workshoparna planeras utifrån detta. Fallstudierna har tre syften: a) Undersöka vilken potential kommuner i olika typområden ser i kommunsammanslagningar, samverkan och asymmetriska lösningar. b) Ge empiri om erfarenheter och tankar från befintliga eller planerade samverkanslösningar från fallstudiekommunerna. c) Ge input till kommunutredningens fortsatta arbete Workshop 1, februari 2018 Beskrivning av metodiken i Kommunutredningens och SKL:s scenariostudier och syftet med fallstudierna. Kommunala utmaningar generellt och specifikt för fallstudiekommunerna Kommunernas arbete för att möta utmaningarna (effektiviseringar, samverkan etc.) Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 A

Erfarenheter från samverkan och andra åtgärder för att möta utmaningarna Vad händer nu? Beskrivning av nästa steg Mellan WS 1 och WS 2 levererar Kommunutredningen och SKL underlagsmaterial till fallstudiekommunerna i form av modellkörningar och beräkningar som bl. a. kan simulera effekterna av strukturförändringar i form av kommunsammanläggningar. Mellan WS 1 och 2 genomförs också intervjuer som redovisas vid WS 2. Workshop 2, april maj 2018 Uppsummering från WS 1. Diskussion om modellberäkningar och underlagsmaterial. Redovisning och diskussion om genomförda intervjuer. Kommunernas väg framåt, hur kan utmaningarna hanteras? (aktörsnivå) Input till kommunutredningen, medskick till utredningen? (systemnivå) Kommunutredningen kommer sammanställa en slutrapport då projektet avslutas, preliminärt sommaren 2018. Det blir i princip upp till fallstudiekommunerna att avgöra vilka som ska delta på workshoparna, men vi ser framför oss att 2-4 personer från vardera kommunstyrelsens arbetsutskott respektive förvaltningsledningen kan vara lämpligt. Resursmässigt innebär projektet att tid bör avsättas för respektive WS samt för inläsning av underlagsmaterial till WS 2. Dessutom bör tid avsättas för några intervjuer under projektet. För att bekräfta ert deltagande i detta fallstudieprojekt ber vi respektive kommun ta ett formellt beslut kring detta i kommunstyrelsen. Kommunutredningen kommer ta kontakt för att hitta lämpliga tidpunkter för respektive WS, men fundera redan nu på om det finns tillfällen då ni ändå träffas som vi skulle kunna nyttja. Sverker Lindblad Huvudsekreterare Kommunutredningen 2 (2)

Ej offentliga ärenden

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 22 Au Dnr 00039/2016 821 Sim- och sporthallens renoveringsbehov Kommunstyrelsen beslutade 2016-02-09 10 att uppdra till tekniska kontoret att driva processen med sim- och sporthallens underhålls- och renoveringsbehov och att första steget i detta arbete skulle vara en nulägesoch behovsanalys. Kontoret fick även ansvar för att bilda en arbetsgrupp med lämpliga personer att ingå för varje delprocess samt att arbetet fortlöpande ska redovisas till kommunstyrelsen. Utsedd arbetsgrupp har tagit fram en nuläges- och behovsanalys för sim- och sporthallen och har föreslagit mål och vision för framtida sim- och sporthall. Vid arbetsutskottet sammanträde den 27 september fick arbetsgruppen i uppdrag att ta fram två alternativ när det gäller sim- och sporthallen. De två alternativen har redovisats av fastighetschef Sara Persson vid arbetsutskottets sammanträde 2016-10-24. Arbetsutskottet beslutade 2016-10-24 35 följande; 1. Följande inriktningsbeslut överlämnas till arbetsgruppen; Ta fram finansieringskostnad för arbetsgruppens förslag med och utan äventyrsbad samt med läktare som rymmer 250 personer. 2. Eventuella konsultkostnader tas från fastighetskontorets budget. Efter detta beslut har följande hänt; Samhällsbyggnadsförvaltningen varit i kontakt med olika entreprenörer som byggt eller bygger badhus samt varit på studiebesök till Stockholm där besök gjordes hos ett antal kommuner som nyligen byggt badhus. Efter detta har det konstaterats att den absolut bästa metoden för att få ett lyckat slutresultat är att genomföra det hela i en så kallad partneringprocess. Detta för att redan från en tidig början få rätt kompetens att göra de första utredningarna, förslag och kostnadsbedömningarna. Beställare och entreprenör arbetar tillsammans i olika faser för att konkretisera projektet vilket i slutändan ska leda till en bygghandling. I de olika faserna finns möjlighet för kommunen att avbryta projektet när som helst under processen. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 forts 22 Au forts. Arbetsutskottet beslutade 2017-12-13 85 att ge fastighetschefen i uppdrag att till arbetsutskottets sammanträde 16 januari 2018 inlämna kompletteringar i ärendet med inriktning att fortsätta planering för ny simoch sporthall och att gå vidare med det i en partneringsprocess. Fastighetschef inlämnat skrivelse i ärendet. Yrkanden under sammanträdet Britt-Inger Hedman (v) Projektet avslutas på grund av kommunens ekonomiska situation. Leif Andersson (c) Beslut enligt fastighetschefens förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på förslagen, varefter hon förklarar att arbetsutskottet bifallit Leif Anderssons förslag. Arbetsutskottets förslag 2018-01-16 till kommunstyrelsen 1. Samhällsbyggnadskontoret får i uppdrag att utföra upphandling av ny sim- och sporthall i omfattning enligt mål/vision daterat 2016-09-09 samt alternativet utan äventyrsdel. 2. Upphandlingen utförs som en totalentreprenad med partnering enligt upprättad projektbeskrivning med möjlighet att avbryta när som helst under processen fram till dess att entreprenadkontrakt tecknats. 3. Kostnader för upphandlingen tas ur fastighetskontorets driftsbudget. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Handläggare Sara Persson Datum Arvidsjaurs kommun 2018-01-05 Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-09 Dnr 00039/2016-821 Direktval 0960-155 78 Planering kommunens sim- och sporthall (dnr 39/2016) 1. Bakgrund/sammanfattning Centrumbadet byggdes på 1960-talet och innehåller en 16,5 m bassäng och en liten sporthall. År 1994 tillkom en tillbyggnad i form av en äventyrsavdelning. Samtidigt som äventyrsavdelningen byggdes höjdes och byttes taket ut över simbassängen 2013 gjorde Weedo AB en översiktlig utredning av Centrumbadet och dess framtida möjligheter. Där konstateras att centrumbadets tekniska livslängd är passerad och man presenterade översiktliga kostnader för olika alternativ på renovering eller nybyggnad. Fastighetsenheten fick i mars 2014 i uppdrag av kommunstyrelsen att utföra underhållsåtgärder för att kunna driva sim- och sporthallen vidare under några år till. Tekniska kontoret fick 2016-02-09 i uppdrag att driva processen med sim- och sporthallens underhålls- och renoveringsbehov. En grupp bildades och en nulägesoch behovsanlays togs fram och låg sedan till grund för gruppens förslag till Mål och vision för sim- och sporthallen daterad 2016-09-09 Förslaget till mål och vision har behandlats av KS AU 2016-10-24. Arbetsutskottet beslutade 2016-10-24 35 följande, 1. Följande inriktningsbeslut överlämnas till arbetsgruppen; Ta fram finansieringskostnad för arbetsgruppens förslag med och utan äventyrsbad samt med läktare som rymmer 250 personer. 2. Eventuella konsultkostnader tas från fastighetskontorets budget. 2. Fortsatt process Samhällsbyggnadsförvaltningen varit i kontakt med olika entreprenörer som byggt eller bygger badhus samt varit på studiebesök till Stockholm där besök gjordes hos ett antal kommuner som nyligen byggt badhus. Efter detta har slutsatsen dragits att den absolut bästa metoden för att få ett lyckat slutresultat är att genomföra projktet i med en totalentreprenad i samverkan dvs ett s.k. partneringprojekt. Detta för att redan från en tidig början få rätt Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 600 68-4

kompetens att göra de första utredningarna, förslagen och kostnadsbedömningarna. Beställare och entreprenör arbetar tillsammans i olika faser för att konkretisera projektet vilket i slutändan ska leda till en bygghandling. I de olika faserna finns möjlighet för kommunen att avbryta projektet när som helst under processen. Projektet förväntas resultera i en simhall, äventyrsbad och sporthall som är av hög kvalitet för att säkerställa en lång livslängd samt låg driftskostnad till en rimlig investeringskostnad som kan inrymmas inom Arvidsjaurs kommuns ekonomiska förutsättningar. En projektbeskrivning har upprättats dat 2018-01-05 3. Förslag till beslut att uppdra till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra upphandling av ny sim-och sporthall i omfattning enligt Mål- och vision dat 2016-09-09 samt alternativet utan äventyrsdel. att upphandling utförs som en totalentreprenad med partnering enligt upprättad projektbeskrivning med möjlighet att avbryta när som helst under processen fram tills entreprenadkontrakt tecknats. Finansiering av första utredningsfasen tas ur fastighetsenhetens driftbudget. 4. Bilagor Bilaga 1. Projektbeskrivning sim och sporthall dat 2018-01-05 Bilaga 2. Mål och vision för sim- och sporthallen dat 2016-09-09 Sara Persson Fastighetschef Heikki Kairento Samhällsbyggnadschef

2018 01 05 PROJEKTBESKRIVNING Nybyggnad Sim och Sporthall Beskrivning av projektet och förväntat resultat Projektet avser nybyggnad av sim och sporthall enligt badhusgruppens mål och vision med tillägget att även utreda alternativ utan äventyrsdel. Projektet omfattar utredning av utformning och lokalisering med kostnadsbedömningar i första fasen. När omfattning och lokalisering är politiskt fastlagda, så påbörjas nästa fas med projektutveckling, projektering och att ett entreprenadkontrakt avtalas. Projektet förväntas resultera i nybyggnad av en simhall, äventyrsbad och sporthall som är av hög kvalitet för att säkerställa en lång livslängd samt låg driftskostnad till en rimlig investeringskostnad som kan inrymmas inom Arvidsjaurs kommuns ekonomiska förutsättningar. För att säkerställa detta krävs erfarenhet och sakkunnighet inom badhus och att få in denna nödvändiga kompetens direkt från start för att i alla skeden kunna ta rätt beslut och nå målet om kvalitet och ekonomi. Detta förväntas nås genom att upphandla en totalentreprenad i samverkan (partnering) Bakgrund Centrumbadet byggdes på 1960 talet och innehåller en 16,5 m bassäng och en liten sporthall. År 1994 tillkom en tillbyggnad i form av en äventyrsavdelning. Samtidigt som äventyrsavdelningen byggdes höjdes och byttes taket ut över simbassängen 2013 gjorde Weedo AB en översiktlig utredning av Centrumbadet och dess framtida möjligheter. Där konstateras att centrumbadets tekniska livslängd är passerad och man presenterade översiktliga kostnader för olika alternativ på renovering eller nybyggnad. Fastighetsenheten fick i mars 2014 i uppdrag av kommunstyrelsen att utföra underhållsåtgärder för att kunna driva sim och sporthallen vidare under några år till. Tekniska kontoret fick 2016 02 09 i uppdrag att driva processen med sim och sporthallens underhålls och renoveringsbehov. En grupp bildades och en nuläges och behovsanlays togs fram och låg sedan till grund för gruppens förslag till mål och vision för sim och sporthallen. Förslaget till mål och vision har behandlats av KS AU 2016 10 24.

2018 01 05 Genomförandet Genomförandet ska planeras i samverkan med upphandlad totalentreprenör och är tänkt att utföras i tre faser, med möjlighet att avbryta projektet när som helst under fas 1och 2. Fas 1 Arkitektskisser, lokalisering, kostnadsbedömning Fas 2 Projektutveckling, Systemhandlingar, Budget/riktpris och avtal utarbetas. Fas 3 Detaljprojektering, Byggnation, Drifttagande Tidplan genomförande av projektet: 2018 02 06 Beslut i KS om att påbörja ett partneringprojekt Febr mars 2018 Upphandling totalentreprenör vår 18 vår19 Fas 1 genomförs vår 19 Arkitektskisser, lokalisering, kostnadsbedömning klart (fas 1 avlutas) Vår 19 Beslut i KS om påbörjande av fas 2 Vår 19 jan 20 Fas 2 genomförs systemhandling, budget/riktpris och entreprenadkontrakt utarbetas. vår 20 Fördjupat beslutsunderlag klart (fas 2 avlutas) Vår 20 Beslut i KF om påbörjande av fas 3 Maj 20 Byggnadsarbete påbörjas Höst 21 Sim och sporthall klar. Invigning januari 2022 Organisation och bemanning Huvudprojektägare: Delprojektägare: (tex. inventarier, verksamhetsprojekt) Ombud under projekttiden: Projektledare: Beställarens arbetsgrupp: Budgetansvarig, SBF: Budgetansvarig,:Fritid Projektansvarig, SBF: Projektansvarig,: Fritid Ekonomi/uppföljning: Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) Fritidsförvaltningen Heikki Kairento/Åsa Andersson Fastighetschef, Sara Persson Bygg.ing, Henrik Sundkvist Plan.ing, Britta Lundgren Fritidschef, Katarina Landstedt Badföreståndare, Kenneth Juliusson Rektor Ringelskolan, Anneli Andersson Rektor för Fridhem, Leif Carlsson Kulturchef, Kristina Grubbström Sara Persson Katarina Landstedt Sara Persson Katarina Landstedt Marina Voronova

2018 01 05 Information/media: Upphandlingsgrupp: Kent Norberg Sara Nordström Sara Persson Henrik Sundkvist Återkoppling/Rapportering Arbetsgruppen ska ha fortlöpande projektmöten, som dokumenteras skriftligt och distribueras till alla i gruppen samt till Samhällsbyggnads förvaltningschef och kommunchef. Fortlöpande rapportering ska ske till kommunens ledningsgrupp och till kommunstyrelsen.

Handläggare Britta Lundgren Datum Arvidsjaurs kommun 2016-09-09 Árviesjávrien kommuvdna Direktval 0960-15565 Mål och vision för sim- och sporthallen 1. Bakgrund/sammanfattning Arvidsjaurs kommun anlitade under 2013 Weedo AB för att genomföra en översiktlig utredning av Centrumbadet och dess framtida möjligheter. Företaget lämnade under juni 2013 sin rapport där man konstaterar att centrumbadets tekniska livslängd är passerad samt så presenterades kostnader för olika alternativ. Fastighetsenheten fick i mars 2014 i uppdrag av kommunstyrelsen att utföra underhållsåtgärder för att kunna driva sim- och sporthallen vidare under några år till. Åtgärder har utförts och bedöms kunna klara sig i cirka 5 år till utan större investeringar. Det finns dock en osäkerhet i bedömningen av livslängden, då skador kan förvärras snabbare än förväntat, eller andra nya skador kan uppkomma. Tekniska kontoret fick 2016-02-09, 10 i uppdrag att driva processen med sim- och sporthallens underhålls- och renoveringsbehov. Kontoret fick även ansvar att bilda en arbetsgrupp med lämpliga personer att ingå för varje delprocess. Arbetet ska fortlöpande redovisas till kommunstyrelsen. Arbetsgruppen för sim- och sporthallen har hittills bestått av följande deltagare: Britta Lundgren (planingenjör) Sara Persson (fastighetschef) Henrik Sundkvist (byggingenjör) Katarina Landstedt (föreståndare för bland annat badhuset och Camp Gielas) Kristina Grubbström (kultur-/fritidschef) Maria Lavander (samordnare för grundskolan) Anneli Andersson (rektor Ringelskolan) Leif Carlsson (rektor Fridhemsskolan) Stina Johansson (näringslivschef) Arbetsgruppen har tagit fram en nuläges- och behovsanalys för sim- och sporthallen och föreslår utifrån denna mål och vision för framtida sim- och sporthall. Enligt föreslagen arbetsprocess är därmed nästa steg ett politiskt beslut om mål och vision för sim- och sporthallen samt ett beslut att närmare utreda förslaget. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 600 68-4

2. Slutsats samt mål- och vision Utifrån utvärdering av nuläges- och behovsanalysen så har arbetsgruppen bedömt behovet av en fungerande sim-och sporthall som stort. Den behövs för undervisning, för rekreation och folkhälsa för kommunmedborgare samt för turismen. Arbetsgruppen förordar byggnation av en ny sim- och sporthall istället för att renovera befintlig sim- och sporthall. Den nuvarande sim- och sporthall har stora brister bland annat i utformningen, tillgänglighet samt storlek på bassäng och sporthall. En renovering bedöms inte heller ekonomisk ur ett livscykelperspektiv. En rivning av badhuset och renovering av sporthallen är inte möjlig då de är lokaliserade i samma byggnad. Arbetsgruppen förordar en placering i närheten av befintlig sim- och sporthall. I den enkät som genomförts om badhuset framkommer att just badhusets nuvarande lokalisering är en av nuvarande badhus styrkor. Arbetsgruppen anser även att det i denna fråga är viktigt att sätta barnen i centrum då nuvarande placering är mycket fördelaktig för skolan och minskar den tid som personal och elever behöver ägna åt att transportera sig till badhuset. Om det är möjligt kanske det kan placeras nära ishallen så att fik och omklädningsrum kan samnyttjas av ishallens besökare och nyttjare. Arbetsgruppen förordar en 25 metersbassäng. SKL beskriver i sin rapport Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden att de kommunala badhusen i Sverige i de flesta fall har en 25-metersbassäng som är en lämplig bassängtyp för just simträning. När eleverna går ut årskurs sex ska de bland annat enligt läroplanen kunna simma minst 200 meter. En 25-meters bassäng skulle gynna eleverna då nuvarande bassäng innebär att de glider mer än halva längden då de vänder och skjuter ifrån från bassängkanten. Idrottslärarna uttrycker också att det är otroligt svårt att bedriva simverksamhet i en bassäng som är 16 meter. En 25-meters bassäng skulle även innebära att det fanns förutsättningar för en simklubb att växa fram då en 25-meters bassäng är kravet för att kunna arrangera simtävlingar. Arbetsgruppen förordar en fullstor sporthall med läktare som kan skjutas fram vid behov. På detta sätt skulle det vara möjligt att även för de äldre barnen ha två lektionspass igång samtidigt. Dessutom skulle kommunen inte vara helt beroende av K4:s sporthall (ND-hallen) och kunna arrangera både idrottstävlingar och andra större evenemang i ortens centrum. Arbetsgruppen anser inte att det behövs någon utebassäng då nyttjandegraden för utebassängen idag är låg. Resurserna bör istället satsas på att bygga en sim- och sporthall som kan nyttjas året runt. Arbetsgruppen förordar en mindre äventyrsdel samt en fristående bubbelpool. En mindre äventyrsdel samt en fristående bubbelpool bedöms ge ett framtida badhus den attraktionskraft som kunde göra att badhuset blir en aktivitets- och mötesplats för kommunens medborgare och framförallt för barn och ungdomar.

Badhuset är också mycket viktigt för besöksnäringen. Enligt statistik från turistbyrån bedöms Centrumbadet ha cirka 8 500 turistiska besökare per år och utgör därmed kommunens största besöksmål. Under kalla vintrar utgör ett badhus en bra aktivitet att erbjuda medborgare och besökare som varken kräver anmälan eller föreningsdeltagande och som stimulerar till motion och rörelse. Under somrarna utgör badhuset ett bra komplement till det i övrigt mer väderberoende naturnära utbudet i Arvidsjaurs kommun. Tittar man på vad som i badhusenkäten har framhållits som de tre viktigaste sakerna i ett badhus kommer också äventyrsbad/rutchbanor/attraktioner på första plats. Listan ser ut som följer: 1. Äventyrsbad/Rutchbanor/Attraktioner 2. Motionsbassäng/motionssim/bassäng 3. Barnvänligt/Leksaker/Något för barnen 4. Bubbelpool/Jacuzzi/Badtunna Arbetsgruppen förordar höj- och sänkbar botten i simbassängen alternativt att äventyrsdelen även fyller denna funktion för att möjliggöra simskola för de mindre barnen som annars inte bottnar. Arbetsgruppen förordar även att det byggs ett café som är tillgängligt både från simhallen direkt från entrén som man erbjuder näringslivet att driva och annars driver i egen regi. Arbetsgruppen föreslår därför ett politiskt beslut om mål och vision för sim- och sporthallen i enlighet med beskrivningen ovan samt att tekniska kontoret får i uppdrag att, tillsammans med arbetsgruppen, närmare utreda förslaget. Kostnaden för utredningen tas ur fastighetskontorets driftsbudget. 3. Förslag till beslut att fastställa ovanstående mål- och vision. att utredning och förslag till ny sim- och sporthall enligt mål och vision samt kostnadskalkyl tas fram av tekniska kontoret i samarbete med arbetsgruppen. att konsultkostnader för utredningarna tas ur fastighets driftbudget. att ett förslag ska sedan ska godkännas av fullmäktige och ett investeringsbeslut inklusive tidplan ska fattas innan kan man gå vidare med projektering, bygglovsprocess, byggnation mm För arbetsgruppen för sim- och sporthallen Britta Lundgren Planingenjör Sara Persson Fastighetschef Bilaga Nuläges- och behovsanalys

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 23 Au Dnr 00055/2014 253 Försäljning av fastigheten Moskosel 3:52 - Klockarbackeskolan inkl sporthall Kommunfullmäktige beslutade 2013-04-15 40 att undervisningsverksamheten vid Klockarbackskolan i Moskosel skulle upphöra från och med höstterminen 2013 och har sedan dess stått oanvänd. På fastigheten finns även en sporthall och en utomhusrink. Sporthallen värms upp från skolans panna via en kulvert. Fastigheten utannonserades till försäljning under december 2015 men inget anbud inkom. 2016-01-20 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att avvakta med försäljning och att uppdra till fastighetskontoret att genomföra förnyat anbudsförfarande. Förnyad annonsering om försäljningen har gjorts på kommunens hemsida och på Blocket under tiden 2017-10-03 2017-12-01. Handlingar delas ut på sammanträdet. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 24 Ks Dnr 00175/2017 318 Dnr 00351/2014 318 Enskilda vägar i Glommersträsk och Moskosel Samhällsbyggnadskontoret har ett uppdrag från kommunstyrelsen att se över kommunens regler för bidrag till enskilda vägar. Beslut i ärendet har avvaktats i väntan på utredning om hur kommunen ska hantera de enskilda vägarna i byarna Moskosel och Glommersträsk. Kommunfullmäktige beslutade 2017-06-20 104 att återremittera förslaget till nya regler för att utreda ett tidigare föreslaget alternativ, att detaljplanelägga Moskosel och Glommersträsk. Tjänsteskrivelse i ärendet har inlämnats från samhällsbyggnadskontoret som vidhåller beslut i skrivelsen daterad 2017-02-22 vilket för de enskilda vägarna i Glommersträsk och Moskosel innebär något av nedanstående alternativ: 1. De enskilda vägarna i Glommersträsk och Moskosel behandlas som samtliga övriga enskilda vägar i kommunen. 2. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett förslag till skötselavtal som sedan kan tecknas med vägföreningarna i Moskosel och Glommersträsk. Kommunstyrelsen har 2017-09-12 206 upprättat förslag till beslut. Kommunfullmäktiges beslutade 2017-10-31 147 att återremittera ärendet (KL 5 kap 36) i syfte att ta fram fler alternativ på lösningar som svarar mot kommunfullmäktiges övergripande mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder, med kostnad och konsekvensanalys för de näringsidkare som berörs i redovisningen. Tjänsteskrivelse i ärendet har inlämnats av Gatu och VA-chef och bitr samhällsbyggnadschef. Justerandes sign Beslutsunderlag Ks 206 2017-09-12 Tjänsteskrivelser Britta Lundgren och Erika Harr Regler för bidrag till enskilda vägar samt förslag till nya regler Förteckning över bidrag till enskilda vägar med statsbidrag Utdragsbestyrkande

Handläggare Erika Harr Datum Arvidsjaurs kommun 2018-01-19 Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-19 Dnr 00175/2017-318 00351/2014-318 Direktval 0960-155 73 Enskilda vägar i Glommersträsk och Moskosel Dnr 00175/2017 1. Bakgrund/sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har i uppdrag att se över kommunens regler för bidrag till enskilda vägar. I detta innefattas även vägarna i Glommersträsk och Moskosel. Flera tjänsteskrivelser har gjort i ärendet. Vid kommunfullmäkiges sammanträde 2017-10-31 147 beslutades att Ärendet återremitteras (KL 5 kap 36) i syfte att ta fram fler alternativ på lösningar som svarar mot kommunfullmäktiges övergripande mål " Engagerade och nöjda medborgare och kunder", med kostnad och konsekvensanalys för de näringsidkare som berörs i redovisningen. 2. Utredningar Framtidens huvudmannaskapet är det första som måste bestämmas. Antingen blir vägarna kommunala genom en ny detaljplan eller så fortsätter de att vara enskilda som de är idag. Ska de fortsätta vara enskilda bör kommunen besluta om de ska stå för en förrättning i Glommersträsk. Om vägarna fortsätter vara enskilda kan nästa beslut tas och det är om vägarna ska behandlas som övriga enskilda vägar med avseende på ansökan av bidrag eller om de ska behandlas på ett annat sätt med ett skötselavtal och vad som ska ingå i ett eventuellt skötselavtal. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan omöjligt utreda vad det kommer att innebära för enskilda fastighetsägare och näringsidkare då det är vägföreningens styrelse som exempelvis beslutar hur mycket föreningen ska investera eller hur mycket fastighetsägarna ska vara med och betala till föreningen för att betala den löpande driften och förhoppningsvis bygga upp en buffert. Kostnaden bygger på det andelstal som beslutas för varje fastighetsägare i förrättning gjord av lantmäteriet. Det som är utrett är: Hur det ser ut i kommunen med enskilda vägar samt problematiken med det vi har idag med Moskosel och Glommersträsk. ( skrivelse daterad 2014-12-12) Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903

Vad det skulle kosta att detaljplanelägga och att sköta dem framöver (skrivelse daterad 2015-08-24) Vad det skulle kosta att göra en förrättning för vägarna i Glommersträsk (skrivelse daterad 2017-02-23) 3. Slutsats samt förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen kan inte utreda vad detta kommer att innebära för varje enskild fastighetsägare då det är upp till föreningen att besluta. För att förvaltningen ska kunna gå vidare i ärendet behöver politiken i första hand bestämma framtidens huvudmannaskap. Antingen blir vägarna kommunala genom en ny detaljplan eller så fortsätter de att vara enskilda som de är idag. Ska de fortsätta vara enskilda bör kommunen besluta om de ska stå för en förrättning i Glommersträsk. Om vägarna fortsätter vara enskilda kan nästa beslut tas och det är om vägarna ska behandlas som övriga enskilda vägar med avseende på ansökan av bidrag eller om de ska behandlas på ett annat sätt med ett skötselavtal och vad som då ska ingå i ett eventuellt skötselavtal. Erika Harr Gatu- & VA-chef Åsa Andersson Biträdande teknisk chef

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 25 Ks Dnr 00155/2017 214 Detaljplan för kv. Renen m.fl Detaljplan för kvarteret Renen, Hälsocentralen m.fl. har upprättats. Planområdet ligger centralt i Arvidsjaur samhälle och omfattar cirka sex hektar och inkluderar bland annat OKQ8, Frasses, villor, kvarteret Renen och Hälsocentralen. Detaljplanen avser att säkerställa en ändamålsenlig markanvändning och släcka ut gamla, inaktuella planer och bestämmelser. Syftet är samtidigt att skapa bättre planmässigt skydd för den kulturmässigt viktiga bebyggelsen Arvasgården, bebyggelsen inom Lappstaden samt fastigheterna Renen 12 och Renen 13. För Hälsocentralen, som nu kommunen äger, skapas ökade möjligheter för parkering och för handel och kontor. Den ändrade markanvändningen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan och detaljplanen avviker inte från kommunens översiktsoch tillväxtplan. Planen har handlagts med så kallat utökat förfarande. Bilagor finns i egen fil. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har 2017-05-17 36 beslutat att godkänna granskningsutlåtandet. Beslutsorgan är kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen 2017-06-07 183 att återremittera ärendet för att se över annan placering av föreslagna parkeringsytor, med hänvisning till att de är illa placerade för närboende fastighetsägare. Nytt förslag upprättades av samhällsbyggnadskontoret och kommunstyrelsen överlämnade.2017-09-12 205 förslaget för beslut till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslutade 2017-10-31 146 att återremittera detaljplanen för att området som är utlagt som DCK (del av Arvidsjaur 6:2) och som gränsar till markerat område natur i planområdets sydvästra del ska undantas från planförslaget. Samhällsbyggnadskontoret har reviderat planförslaget och berörd yta (del av Arvidsjaur 6:2) har tagits bort från planområdet och därigenom även från planen som helhet. Återremissen innebär att ett nytt beslut vad gäller detaljplanen ska tas i både miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden och i kommunfullmäktige. För att påskynda denna process har miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden 2017-11-21 80 delegerat till nämndens ordförande att besluta om att godkänna granskningsutlåtande och överlämna detaljplan och detaljplanehandlingar för kvarteret Renen till kommunfullmäktige för antagande. Justerandes sign Beslutsunderlag Ks 205 2017-09-12 Detaljplanehandlingar Utdragsbestyrkande

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 26 Ks Dnr 00156/2017 403 Lokala miljömål och miljöpolicy Förslag till lokala miljömål och miljöpolicy har upprättats. Arbetsutskottet beslutade 2017-08-29 53 att förslaget skulle skickas på remiss till de politiska partierna och till Arvidsjaur Kommunföretag AB. Yttranden har inlämnats Centerpartiet och Arvidsjaur kommunföretag AB som inkluderar Arvidsjaurhem AB, Arvidsjaur Flygplats AB:s yttranden. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 1 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Miljöpolicy och miljömål En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrande dokument Riktlinjer 2017- Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunstyrelsen Dokumentinformation Giltig till Tills vidare Kommunens miljöpolicy och miljömål

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 2 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Miljöpolicy I Arvidsjaurs kommun vill vi verka för hållbar utveckling så att alla som bor och verkar i vår kommun, nu och i framtiden, ska ha god livskvalitet. Hållbar utveckling kräver helhetssyn, långsiktighet och samverkan. Verksamheten ska genomsyras av långsiktighet när det gäller ekologi, ekonomi och sociala faktorer. De förtroendevalda och anställda i organisationen ska vara goda förebilder genom att ta sitt ansvar för nuvarande och kommande generationer. Detta innebär att: Vi arbetar kontinuerligt och systematiskt med tydliga mål och försöker ständigt förbättra vårt miljöarbete. Vi visar miljöhänsyn i alla roller och verksamhetsområden. Det sker genom att följa rutiner och instruktioner, uppmärksamma, rapportera och medverka till att brister avhjälps. Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan, med fokus på energi-, kemikalie- och transportområdet. Miljöfrågorna utgör en viktig komponent i allt planarbete, myndighetsutövning, upphandling av varor och entreprenader samt vid val av produktionsmetoder och investeringar i den egna verksamheten. Vi säkerställer god hantering av samhällets restprodukter i form av avfall. Vi följer gällande lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav inom miljöområdet. Vi redovisar öppet och informerar om kommunens miljöarbete och miljöpåverkan. Miljömål Sveriges övergripande mål med miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta generationsmål är vägledande för allt miljöarbete. De 16 nationella miljökvalitetsmål som är beslutade av riksdagen beskriver hur miljön ska vara då miljöarbetet lett till en ekologiskt hållbar värld. Miljökvalitetsmålen är en politisk strävan som konkretiserar miljöbalkens mål om främjande av hållbar utveckling. Alla miljökvalitetsmål ska nås till 2020, förutom begränsad klimatpåverkan som ska nås till 2050. Dessa mål ska regelbundet följas upp och utgöra en grund för det strategiska miljöåtgärdsarbetet. I uppföljningen 2015 konstaterades att enbart tre av 21 län beräknas nå något av miljökvalitetsmålen till 2020. Arbetet med miljöfrågor behöver alltså öka för att skapa ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 3 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Lokala miljömål Syftet med att upprätta lokala miljömål för Arvidsjaurs kommun är att stärka kommunens arbete mot en hållbar utveckling och att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Arvidsjaur kommuns lokala miljömål är ett styrande dokument, upprättat utan lagkrav. De lokala miljömålen för Arvidsjaurs kommun visar viljan och ambitionen att arbeta med miljöfrågor. Ambitionen är att på ett progressivt sätt arbeta med att hantera dagens miljöproblem och att främja en hållbar utveckling. Kommunens politiska vision ställer stora krav på medvetenhet och långsiktigt tänkande i planerings- och genomförandeprocesser. Målområden Arvidsjaurs kommun har valt att bryta ner de nationella miljömålen till fyra övergripande målområden, vilka anses vara av extra stor betydelse för Arvidsjaur. Dessa är: Giftfri och säker miljö Effektivare användning av energi och transporter Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Friska vatten Under varje miljömålsområde finns en kortfattad bakgrundsbeskrivning och en beskrivning av ambitionen med miljömålen. Varje miljömålsområde består av övergripande inriktningsmål, att uppnå på långt sikt och tidsatta detaljerade delmål, att nå på kortare sikt. Vissa av delmålen gäller för hela kommunen och andra är specifika för kommunens verksamheter. 1. Giftfri och säker miljö Många av de farliga kemikalierna i inomhusmiljön hittas i luft och damm, dit de kommit från produkterna som utsöndrar dem. Barn och ungdomar är känsligare än vuxna, eftersom de växer och genomgår utvecklingsprocesser som kan vara känsliga för störningar. Barn tillbringar dessutom mer tid på golvet och stoppar ofta händerna i munnen, vilket gör att de exponeras mer än andra. Barn och ungdomar är naturligtvis även extra känsliga för att utsättas för strålning av olika typer. Det är därför viktigt att minska exponeringen av både radon och UV-strålning. Att utsättas för strålning ökar risken för att utveckla olika typer av cancer, vilken ofta upptäcks långt efter själva exponeringen skett. Bara för att vi utsätts för påverkan av farliga kemikalier betyder det inte nödvändigtvis att vi drabbas av negativa effekter, men helt klart är att risken ökar. Arvidsjaurs kommun tycker att denna risk är så pass viktig att kommunen vill arbeta förebyggande med att minska riskerna för att barn och unga exponeras för miljögifter. Långsiktigt mål Arvidsjaurs kommun ser en framtid med en befolkning utan höga halter av miljögifter i kroppen och där sunda material används vid nybyggnation. Vid nybyggnation används förnybara material med lång livslängd och all upphandling av varor och tjänster i den kommunala verksamheten föregås av en miljöbedömning.

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 4 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Mätbara delmål Vid tillsyn av förskolorna ska två fokusområden vara giftfri miljö och utomhusmiljö (skuggmöjligheter). Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Senast år 2019 ska det finnas framtagna riktlinjer för inköp av leksaker och övrigt material till våra förskolor. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden Senast 2019 ska leksaker och utrustning med farliga kemikalier tas bort från förskolorna. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden Alla nya textiler ska tvättas innan användning och rutiner för att köpa giftfria textilier ska införas senast år 2020. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden Samtliga kommunala verksamheter ska ha rutiner för källsortering av avfall år 2022. Huvudansvarig: Samtliga nämnder och bolag Kommunens skolor ska jobba strukturerat med miljöfrågor utifrån barnens perspektiv och minst 50 % av skolorna ska vara miljödiplomerade enligt Grön flagg eller liknande certifiering innan år 2022. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden Senast år 2020 ska radonhalten vara mätt i samtliga skolor och förskolor. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden, MBHN - Miljö- och byggenheten Följande mål som rör målområdet finns även i kommunens avfallsplan som antogs av fullmäktige 29 nov 2016: Till år 2018 ska mängden felsorterat avfall för fraktionerna förpackningar, farligt avfall samt deponirest ej överstiga för förpackning 20 %, för farligt avfall 0,2 % samt för deponirest ej överstiga 2 %. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen År 2020 ska mängden säck och kärl avfall per person minskat med 5 % jämfört med år 2015. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Vid miljötillsyn av miljöfarliga verksamheter samt tillsyn vid livsmedelsanläggningar ska ett fokusområde vara avfallshantering. Tillsynen ska bl.a. omfatta förvaring, hantering och sortering avfall. Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Slam från avloppsreningsverk ska hålla sådan kvalitet att riktvärden för metaller och bioackumulerande organiska ämnen ligger under gällande gräns- och riktvärden. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 5 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017-2. Effektivare användning av energi och transporter Klimatfrågan ses idag som ett av de allra viktigaste samhällsproblemen som måste lösas för att vi ska kunna nå visionen om ett hållbart samhälle i framtiden. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Klimatförändringarna är en viktig lokal, såväl som global angelägenhet och kan inte begränsas geografiskt. Arvidsjaurs kommun kommer med största sannolikhet att påverkas av de effekter som följer i klimatförändringarnas spår. En förhöjd temperatur och ökad nederbörd tillsammans med ökad molnighet och luftfuktighet är verkningar som kan komma att få konsekvenser i kommunen bland annat i form av risk för översvämningar, skredrisk och hotad dricksvattenförsörjning. I Sverige har det totala utsläppet av växthusgaser inte varierat särskilt mycket på flera år. Den sektor som dominerar utsläppen i Arvidsjaur är transportsektorn som står för ca 67 % av utsläppen. Utsläppen av växthusgaser per invånare i Arvidsjaur är 8,7 ton. Genomsnittet i Sverige är 6,3 ton per invånare. Transportsektorn står även för den största energianvändningen i kommunen, ca 47 %. I Arvidsjaur är det svårt att minska utsläppen från transportsektorn, eftersom kommunen är en glesbygdskommun och därmed inte kan erbjuda kollektivtrafik på samma sätt som större städer. Kommunen har en stor yta och gles befolkning, vilket innebär att bilen även i fortsättningen kommer vara viktig för att vi ska kunna utföra våra vardagliga sysslor. Arvidsjaurs kommun har beslutat om riktlinjer för resor och fordon i tjänst vars syfte och inriktning bl.a. är att vara kostnads- och resurseffektiva samt att minska miljöpåverkan. Kommunen genomför under året även en transportutredning vars syfte är att försöka effektivisera och samordna transporter inom kommunens olika verksamhetsområden. Långsiktigt mål Arvidsjaurs kommun ser en framtid med en minimal klimatpåverkan och ett samhälle som minskat sitt fossilbränsleberoende genom bättre möjligheter för ett fossilfritt transportsystem. Mätbara delmål Energianvändningen i kommunens lokaler per ytenhet ska minska med minst 5 % till år 2022 jämfört med år 2017. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Vi ska öka antalet elbilar i de kommunala verksamheterna. År 2022 har kommunen ersatt minst 50 % av de nödvändiga personbilstransporterna inom tätorten med elbilar. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp Vid upphandling av persontransporter ställs krav på att miljöfordon (el, etanol, biogas eller väldigt bensin- eller dieselsnål bil) används och att förnybara drivmedel prioriteras. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 6 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Vid upphandling av maskin- och transporttjänster ställs krav på att fordonen har miljöanpassade motorer och däck minst enligt Trafikverkets normer. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp Tillsyn av anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ska genomföras regelbundet. Miljö- och hälsoskyddstillsynen ska fokusera mer på miljökvalitetsmålen. Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Matsvinnet i den kommunala verksamheten ska år 2022 minska med 20 % jämfört med år 2017. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunen ska ha ökat andelen inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst 20 % senast år 2022 Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen 3. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Kommunens politiska vision ställer stora krav på medvetenhet och långsiktigt tänkande i planerings- och genomförandeprocesser. Kommunen kan genom den fysiska planeringen, och i många fall genom sitt markägande, i mycket hög grad styra var och i vilken omfattning exploatering sker. Det är också viktigt att ha en klar strategi för hur värdefull mark och grönstruktur ska bevaras och utvecklas för att kunna bemöta olika motstående intressen. Långsiktigt mål Bebyggelsen ska utvecklas så att den är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar även i framtiden. Parker, naturområden och tätortsnära sjöar bjuder på upplevelser och är lätta att nå till fots och på cykel. Invånarnas hälsa äventyras inte då luftkvaliteten är god, tack vare kommunens grönska. Människor har också möjlighet att leva utan att utsättas för ohälsosamt buller. Vi tar hand om dagvatten efter platsens behov för att inte vattenkvaliteten ska bli sämre och för att undvika översvämning lokalt eller nedströms. Mätbara delmål Översikts- och tillväxtplanen ska vara ett redskap som aktivt användas i planerings- och genomförande processer. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen I kommunkoncernens samtliga bygg- och rivningsupphandlingar ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå plus en avfallsfraktion till. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp Efter år 2022 har vi inga fastigheter som blir översvämmade p.g.a. brister i dagvattenhanteringen Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 7 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017-4. Friska vatten Arvidsjaur är väl försett med vatten av god kvalitet. Trots det finns ett antal miljöproblem i sjöar och vattendrag. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och hämtas från yt- eller grundvattentäkter som påverkas av mänsklig aktivitet. Det finns markområden som är förorenade, i huvudsak från tidigare industrier och andra verksamheter. En liten mängd föroreningar i mark kan skada vattnet i ett stort område. De lokala övergödningsproblemen beror bl.a. på bristfälliga avlopp, jord- och skogsbruk. Långsiktigt mål Sjöar och vattendrags naturliga produktionsförmåga, biologisk mångfald och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Kommunens sjöar har fortsatt god status när det gäller vattenkvalitet och alla enskilda och kommunala avlopp har godtagbar rening. Kommunen kan erbjuda dricksvatten av god kvalitet även i framtiden. Mätbara delmål Statusen för sjöar och vattendrag får inte försämras Huvudansvarig: MBHN - Miljö- och byggenheten, KS Samhällsbyggnadsförvaltningen Samtliga kommunala vattentäkter har reviderade skyddsområden eller förslag till skyddsområden år 2022 Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Följande mål som rör målområdet finns även i kommunens avfallsplan som antogs av fullmäktige 29 nov 2016: Antalet undermåliga avloppsanläggningar ska minska genom årliga inventeringar. Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Uppföljning: Vad händer efter 2022? Miljömålen ska följas upp årligen och sammanställas. De ansvariga för uppföljning ska skicka in sina nyckeltal till samhällsbyggnadskontoret som kommer att sammanställa sammanfattningen. När en sammanställning av miljömålen för 2017-2022 har gjorts, ska nya mål för nästa femårsperiod tas fram. Målen ska bli mer ambitiösa och genomarbetade eftersom kommunen fått erfarenhet av arbetet med de första miljömålen.

Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 1 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2017-12-29 Dnr 00156/2017-403 Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Miljöpolicy och miljömål En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrande dokument Riktlinjer 2017- Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Giltig till Kommunstyrelsen Tills vidare Dokumentinformation Kommunens miljöpolicy och miljömål

Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 2 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Miljöpolicy I Arvidsjaurs kommun vill vi verka verkar vi för hållbar utveckling så att alla som bor och verkar i vår kommun, nu och i framtiden, ska ha erbjudas en god livskvalitet ur ett miljöperspektiv. Hållbar utveckling kräver helhetssyn, långsiktighet och samverkan. Verksamheten ska genomsyras av långsiktighet när det gäller ekologi, ekonomi och sociala faktorer. De förtroendevalda och anställda i organisationen ska vara goda förebilder genom att ta sitt ansvar för nuvarande och kommande generationer. Detta innebär att: Vi arbetar kontinuerligt och systematiskt med tydliga mål och försöker ständigt förbättra vårt miljöarbete. Vi visar miljöhänsyn i alla roller och verksamhetsområden. Det sker genom att följa rutiner och instruktioner, uppmärksamma, rapportera och medverka till att brister avhjälps. Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan, med fokus på energi-, kemikalie- och transportområdet. Miljöfrågorna utgör en viktig komponent i allt planarbete, myndighetsutövning, upphandling av varor och entreprenader samt vid val av produktionsmetoder och investeringar i den egna verksamheten. Vi säkerställer god hantering av samhällets restprodukter i form av avfall. Vi följer gällande lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav inom miljöområdet. Vi redovisar öppet och informerar om kommunens miljöarbete och miljöpåverkan. Miljömål Sveriges övergripande mål med miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta generationsmål är vägledande för allt miljöarbete. De 16 nationella miljökvalitetsmål som är beslutade av riksdagen beskriver hur miljön ska vara då miljöarbetet lett till en ekologiskt hållbar värld. Miljökvalitetsmålen är en politisk strävan som konkretiserar miljöbalkens mål om främjande av hållbar utveckling. Alla miljökvalitetsmål ska nås till 2020, förutom begränsad klimatpåverkan som ska nås till 2050. Dessa mål ska regelbundet följas upp och utgöra en grund för det strategiska miljöåtgärdsarbetet. I uppföljningen 2015 konstaterades att enbart tre av 21 län beräknas nå något av miljökvalitetsmålen till 2020. Arbetet med miljöfrågor behöver alltså öka för att skapa ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna

Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 3 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Lokala miljömål Syftet med att upprätta lokala miljömål för Arvidsjaurs kommun är att stärka kommunens arbete mot en hållbar utveckling och att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Arvidsjaur kommuns lokala miljömål är ett styrande dokument, upprättat utan lagkrav. De lokala miljömålen för Arvidsjaurs kommun visar viljan och ambitionen att arbeta med miljöfrågor. Ambitionen är att på ett progressivt sätt arbeta med att hantera dagens miljöproblem och att främja en hållbar utveckling. Kommunens politiska vision ställer stora krav på medvetenhet och långsiktigt tänkande i planerings- och genomförandeprocesser. Målområden Arvidsjaurs kommun har valt att bryta brutit ner de nationella miljömålen till fyra övergripande målområden, vilka anses vara av extra stor betydelse för Arvidsjaur. Dessa är: Giftfri och säker miljö Effektivare användning av energi och transporter Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Friska vatten Under varje miljömålsområde finns en kortfattad bakgrundsbeskrivning och en beskrivning av ambitionen med miljömålen. Varje miljömålsområde består av övergripande inriktningsmål, att uppnå på långt sikt och tidsatta detaljerade delmål, att nå på kortare sikt. Vissa av delmålen gäller för hela kommunen och andra är specifika för kommunens verksamheter. Kommenterad [BH1]: Vad innebär begreppet Hushållning? Definition som fotnot? Kommenterad [BH2]: Vad innebär begreppet. Skulle man kunna skriva Hälsosamma vatten. Faller det inte inom första punkten? 1. Giftfri och säker miljö Många av de farliga kemikalierna i inomhusmiljön hittas i luft och damm, dit de kommit från produkterna som utsöndrar dem. Barn och ungdomar är känsligare än vuxna, eftersom de växer och genomgår utvecklingsprocesser som kan vara känsliga för störningar. Barn tillbringar dessutom mer tid på golvet och stoppar ofta händerna i munnen, vilket gör att de exponeras mer än andra. Barn och ungdomar är naturligtvis även extra känsliga för att utsättas för strålning av olika typer. Det är därför viktigt att minska exponeringen av både radon och UV-strålning. Att utsättas för strålning ökar risken för att utveckla olika typer av cancer, vilken ofta upptäcks långt efter själva exponeringen skett. Bara för att vi utsätts för påverkan av farliga kemikalier betyder det inte nödvändigtvis att vi drabbas av negativa effekter, men helt klart är att risken ökar. Arvidsjaurs kommun tycker att denna risk är så pass viktig att kommunen vill arbeta förebyggande med att minska riskerna för att barn och unga exponeras för miljögifter. Långsiktigt mål Arvidsjaurs kommun ser en framtid med en befolkning utan höga halter av miljögifter i kroppen och där sunda material används vid nybyggnation. Vid nybyggnation används förnybara material med lång livslängd och all upphandling av varor och tjänster i den kommunala verksamheten föregås av en miljöbedömning. Kommenterad [BH3]: I texten lyfts radon och UV strålning fram, men ingenting om gifter som finns i material på väggar och golv, ex vis Bisfenol finns även i plastmattor och plastfärger. Det bör tydligare beskrivas att det finns miljögifter även i byggmaterial. Kommenterad [BH4]: Förnybara material kan också innehålla gifter! Avsikten är väl att vi nybyggnation används giftfria material med..

Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 4 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Mätbara delmål Vid tillsyn av förskolorna ska två fokusområden vara giftfri miljö och utomhusmiljö (skuggmöjligheter). Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Senast år 2019 ska det finnas framtagna riktlinjer för inköp av leksaker och övrigt material till våra förskolor. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden Senast 2019 ska leksaker och utrustning med farliga kemikalier tas bort från förskolorna. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden Kommenterad [BH5]: Klargör även hur detta ska finansieras. Endast en nämnd/styrelse kan ha ansvar, däremot kan det ske i samråd med annan nämnd/styrelse. Kommenterad [BH6]: Hänger inte ihop med nästa punkt, Riktlinjerna måste vara klara innan man ta bort leksaker. Bör stå: Senast första halvåret 2018 ska.. Kommenterad [BH7]: Bör stå: Senast vid halvårsskiftet 2019 ska. Alla nya textiler ska tvättas innan användning och rutiner för att köpa giftfria textilier ska införas senast år 2020. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden Samtliga kommunala verksamheter ska ha rutiner för källsortering av avfall år 2022. Huvudansvarig: Samtliga nämnder och bolag Kommunens skolor ska jobba strukturerat med miljöfrågor utifrån barnens perspektiv och minst 50 % av skolorna ska vara miljödiplomerade enligt Grön flagg eller liknande certifiering innan år 2022. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden Senast år 2020 ska radonhalten vara mätt i samtliga skolor och förskolor. Huvudansvarig: Barn- och utbildningsnämnden, MBHN - Miljö- och byggenheten Följande mål som rör målområdet finns även i kommunens avfallsplan som antogs av fullmäktige 29 nov 2016: Till år 2018 ska mängden felsorterat avfall för fraktionerna förpackningar, farligt avfall samt deponirest ej överstiga för förpackning 20 %, för farligt avfall 0,2 % samt för deponirest ej överstiga 2 %. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommenterad [BH8]: Varför vänta till 2022? Måste kunna ske snabbare. Årskiftet 2019 2020 Kommenterad [BH9]: Säkert ett bra mål, men vad innebär det i kostnad? Kommenterad [BH10]: Behöver det ta två år att genomföra en mätning på ett 20 tal lokaler? Kommenterad [BH11]: Bra information i detta utkast, men bör inte stå i slutligt dokument. År 2020 ska mängden säck och kärl avfall per person minskat med 5 % jämfört med år 2015. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Vid miljötillsyn av miljöfarliga verksamheter samt tillsyn vid livsmedelsanläggningar ska ett fokusområde vara avfallshantering. Tillsynen ska bl.a. omfatta förvaring, hantering och sortering avfall. Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Slam från avloppsreningsverk ska hålla sådan kvalitet att riktvärden för metaller och bioackumulerande organiska ämnen ligger under gällande gräns- och riktvärden. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 5 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017-2. Effektivare användning av energi och transporter Klimatfrågan ses idag som ett av de allra viktigaste samhällsproblemen som måste lösas för att vi ska kunna nå visionen om ett hållbart samhälle i framtiden. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Klimatförändringarna är en viktig lokal, såväl som global angelägenhet och kan inte begränsas geografiskt. Arvidsjaurs kommun kommer med största sannolikhet att påverkas av de effekter som följer i klimatförändringarnas spår. En förhöjd temperatur och ökad nederbörd tillsammans med ökad molnighet och luftfuktighet är verkningar som kan komma att få konsekvenser i kommunen bland annat i form av risk för översvämningar, skredrisk och hotad dricksvattenförsörjning. I Sverige har det totala utsläppet av växthusgaser inte varierat särskilt mycket på flera år. Den sektor som dominerar utsläppen i Arvidsjaur är transportsektorn som står för ca 67 % av utsläppen. Utsläppen av växthusgaser per invånare i Arvidsjaur är 8,7 ton. Genomsnittet i Sverige är 6,3 ton per invånare. Transportsektorn står även för den största energianvändningen i kommunen, ca 47 %. I Arvidsjaur är det svårt att minska utsläppen från transportsektorn, eftersom kommunen är en glesbygdskommun och därmed inte kan erbjuda kollektivtrafik på samma sätt som större städer. Kommunen har en stor yta och gles befolkning, vilket innebär att bilen även i fortsättningen kommer vara viktig för att vi ska kunna utföra våra vardagliga sysslor. Arvidsjaurs kommun har beslutat om riktlinjer för resor och fordon i tjänst vars syfte och inriktning bl.a. är att vara kostnads- och resurseffektiva samt att minska miljöpåverkan. Kommunen genomför under året även en transportutredning vars syfte är att försöka effektivisera och samordna transporter inom kommunens olika verksamhetsområden. Långsiktigt mål Arvidsjaurs kommun ser en framtid med en minimal klimatpåverkan och ett samhälle som minskat sitt fossilbränsleberoende genom bättre möjligheter för ett fossilfritt transportsystem. Mätbara delmål Energianvändningen i kommunens lokaler per ytenhet ska minska med minst 5 % till år 2022 jämfört med år 2017. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Vi ska öka antalet elbilar i de kommunala verksamheterna. År 2022 har kommunen ersatt minst 50 % av de nödvändiga personbilstransporterna inom tätorten med elbilar. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp Vid upphandling av persontransporter ställs krav på att miljöfordon (el, etanol, biogas eller väldigt bensin- eller dieselsnål bil) används och att förnybara drivmedel prioriteras. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp Kommenterad [BH12]: Källa? Kommenterad [BH13]: Källa? Kommenterad [BH14]: Källa? Saknar fotnot som refererar till källa. Kommenterad [BH15]: Dokumentet är långsiktigt, Under året gäller bara 2017. Kommenterad [BH16]: Minimal, vad innebär det? Kommenterad [BH17]: Bra med dessa mål men kommer det att innebära kostnader och i så fall hur stora? Finns inga mål som beskriver att minska kostnader och samtidigt minska miljöpåverkan. Kommenterad [BH18]: I målet bör inte klargöras vilken sorts bilar som ska användas utan i stället anges att det ska vara fossilfria fordon Kommenterad [BH19]: Vem avgör vad som är väldigt?

Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 6 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017- Vid upphandling av maskin- och transporttjänster ställs krav på att fordonen har miljöanpassade motorer och däck minst enligt Trafikverkets normer. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp Tillsyn av anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ska genomföras regelbundet. Miljö- och hälsoskyddstillsynen ska fokusera mer på miljökvalitetsmålen. Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Matsvinnet i den kommunala verksamheten ska år 2022 minska med 20 % jämfört med år 2017. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunen ska ha ökat andelen inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst 20 % senast år 2022 Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommenterad [BH20]: Om vi ska följa Trafikverkets normer, då behöver vi inte skriva in något, det gäller väl alltid. Vi behöver ha en högra ambition. Även här bör fossilfritt vara målbilden, kanske några år senare än personbilar. Kommenterad [BH21]: Det är väl lagstyrt, frågan är ska de ske ytterligare utöver lagstyrt. Kommenterad [BH22]: Här bär ställas delmål, årligen, 2018 5 %, 2019 5 % o s v. Kommenterad [BH23]: Alldeles för låg målsättning, 20 % till 2020, ytterligare 30 % till 2025. Fokus ska vara närodlat, ekologiskt. Kostnad? 3. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Kommunens politiska vision ställer stora krav på medvetenhet och långsiktigt tänkande i planerings- och genomförandeprocesser. Kommunen kan genom den fysiska planeringen, och i många fall genom sitt markägande, i mycket hög grad styra var och i vilken omfattning exploatering sker. Det är också viktigt att ha en klar strategi för hur värdefull mark och grönstruktur ska bevaras och utvecklas för att kunna bemöta olika motstående intressen. Långsiktigt mål Bebyggelsen ska utvecklas så att den är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar även i framtiden. Parker, naturområden och tätortsnära sjöar bjuder på upplevelser och är lätta att nå till fots och på cykel. Invånarnas hälsa äventyras inte då luftkvaliteten är god, tack vare kommunens grönska. Människor har också möjlighet att leva utan att utsättas för ohälsosamt buller. Vi tar hand om dagvatten efter platsens behov för att inte vattenkvaliteten ska bli sämre och för att undvika översvämning lokalt eller nedströms. Kommenterad [BH24]: Vad menas med tätortsnära, A jaur, Moskosel, Glommers, Abborträsk, men inte Storberg, Hedberg? Annat ord? Mätbara delmål Översikts- och tillväxtplanen ska vara ett redskap som aktivt användas i planerings- och genomförande processer. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommenterad [BH25]: Hur mäter vi aktivt används? I kommunkoncernens samtliga bygg- och rivningsupphandlingar ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå plus en avfallsfraktion till. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Inköp Efter år 2022 har vi inga fastigheter som blir översvämmade p.g.a. brister i dagvattenhanteringen Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommenterad [BH26]: Har vi det idag? Kostnad för åtgärden?

Remissvar Centerpartiet i Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 7 (7) Förslag Miljöpolicy och miljömål Fastställt av fullmäktige 2017-4. Friska vatten Arvidsjaur är väl försett med vatten av god kvalitet. Trots det finns ett antal miljöproblem i sjöar och vattendrag. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och hämtas från yt- eller grundvattentäkter som påverkas av mänsklig aktivitet. Det finns markområden som är förorenade, i huvudsak från tidigare industrier och andra verksamheter. En liten mängd föroreningar i mark kan skada vattnet i ett stort område. De lokala övergödningsproblemen beror bl.a. på bristfälliga avlopp, jord- och skogsbruk. Långsiktigt mål Sjöar och vattendrags naturliga produktionsförmåga, biologisk mångfald och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Kommunens sjöar har fortsatt god status när det gäller vattenkvalitet och alla enskilda och kommunala avlopp har godtagbar rening. Kommunen kan erbjuda dricksvatten av god kvalitet även i framtiden. Kommenterad [BH27]: Bör väl vara godkänd? Mätbara delmål Statusen för sjöar och vattendrag får inte försämras vudansvarig: MBHN - Miljö- och byggenheten, KS Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommenterad [BH28]: I förhållande till vad, hur mäter vi det? Samtliga kommunala vattentäkter har reviderade skyddsområden eller förslag till skyddsområden år 2022 Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Följande mål som rör målområdet finns även i kommunens avfallsplan som antogs av fullmäktige 29 nov 2016: Antalet undermåliga avloppsanläggningar ska minska genom årliga inventeringar. Huvudansvarig: MBHN, Miljö- och byggenheten Kommenterad [BH29]: Tas bort i slutligt dokument, finns redan beslutat. Uppföljning: Vad händer efter 2022? Miljömålen ska följas upp årligen och sammanställas. De ansvariga för uppföljning ska skicka in sina nyckeltal till samhällsbyggnadskontoret som kommer att sammanställa sammanfattningen. När en sammanställning av miljömålen för 2017-2022 har gjorts, ska nya mål för nästa femårsperiod tas fram. Målen ska bli mer ambitiösa och genomarbetade eftersom kommunen fått erfarenhet av arbetet med de första miljömålen. Kommenterad [BH30]: Arbetet med att ta fram nya miljömål måste starta senast vintern 2022 så att det finns ny fastställda mål beslutade hösten 2022.

Arvidsjaurhems remissvar Miljöpolicy och miljömål Synpunkter: Giftfri och säker miljö, långsiktigt mål: 1) "Vid nybyggnation används förnybara material..." Då produktionskostnaden för nya bostäder i dagsläget hög är det redan nu en ekonomisk utmaning att överhuvudtaget nyproducera i vår kommun. Att lägga ytterligare krav på Arvidsjaurhem skulle kunna innebära att nyproduktion omöjlig görs. Arvidsjaurhem föreslår en ändring av lydelsen till: "Vid nybyggnation eftersträvas användning av förnybara material..." 2) "...all upphandling av varor och tjänster i den kommunala verksamheten föregås av en miljöbedömning" Hur ska den "miljöbedömningen" göras? Hur stor hänsyn skall tas till miljöbedömningen kontra de ekonomiska målen? Här anser styrelsen att det behövs ett förslag på riktlinjer innan Arvidsjaurhem kan ta ställning till ev. påverkan på bolaget. Effektivare användning av energi och transporter, mätbara delmål: 1) "År 2022 har kommunen ersatt minst 50% av nödvändiga personbilstransporterna inom tätorten med elbilar." Ett sådant mål riskerar att göra att miljönyttan per investerad krona inte blir optimal. Arvidsjaurhem skulle kanske, med samma pengar, nå mer miljönytta med investeringar i t.ex. solceller, bjälklagsisolering, eller kompostering. Målbilden bör vara (i likhet med punkten ovan "energianvändning", där det anges att energianvändningen ska minska med minst 5 %) att volymen/mängden fossila drivmedel ska minska med X till X. En ytterligare reflektion är att målet bör vara att 100% av ALLA transporter är nödvändiga... 2) "Vid upphandling av personbilstransporter ställs krav på miljöfordon..." Här kan punkt sättas efter "miljöfordon". Arvidsjaurhem har svårt att uttolka vad som skulle kunna vara "en väldigt bensin- eller dieselsnål bil", då det blir ett personligt tyckande och att skillnaden mellan uppgiven förbrukning och faktisk förbrukning ofta skiljer sig åt. Eventuellt kan förtydligas vems definition av miljöbil som gäller.

Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö, mätbara mål: 1) " bygg- och rivningsupphandlingar..." Att lägga till en avfallsfraktion kan innebära att projekt fördyras, så att framtida projekt ej kan genomföras på ekonomiska grunder. Arvidsjaurhem anser att Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå bör gälla och att ytterligare avfallsfraktioner skall eftersträvas där det så är möjligt. Styrelsen Arvidsjaurhem

Arvidsjaur Flygplats Remissvar Förslag Miljöpolicy och miljömål Dnr 156/2017 Förslag till lokala miljömål och miljöpolicy har upprättats och skickats ut på remiss till de politiska partierna och Arvidsjaur kommunföretag AB. Vi uppfattar att förslaget i huvudsak vänder sig till den kommunala förvaltningen, men vi har i remissvaret lyft ut de mål som vi bedömer kan påverka vår verksamhet på ett eller annat sätt. Samtliga kommunala verksamheter ska ha rutiner för källsortering av avfall 2022. Kommentar: Detta är ett mål som vi arbetar efter redan idag och bedömer är förenligt med vår verksamhet. Energianvändningen i kommunens lokaler per ytenhet ska minska med minst 5% till år 2022 jämfört med år 2017. Kommentar: Vi försöker kontinuerligt minska våra energikostnader, inte minst genom att byta ut belysningsarmaturer och övrig elektronik mot energisnålare alternativ. Vi har även bytt ut vår värmepanna till en effektivare anläggning för att kunna värme upp våra lokaler och tillgodose vårt behov av varmvatten året runt, med förnybar energi. Att minska energianvändningen minst 5% till 2022 är vi dock osäkra på att vi kommer att kunna klara av, då redan stora investeringar av energibesparande åtgärder genomförts under 2016/2017. Vid upphandling av persontransporter ställs krav på miljöfordon används och att förnybara drivmedel prioriteras. Kommentar: Detta mål kommer vi inte att kunna klar av utifrån dagens ekonomiska förutsättningar! Vi är oftast hänvisade till att göra våra inköp av våra fordon från begagnatmarknaden. Vid upphandling av maskin- och transporttjänster ställs krav på att fordonen har miljöanpassade motorer och däck minst enligt Trafikverkets normer. Kommentar: Vi tror inte att detta är ett problem och det är fullt förenligt med vår verksamhet. Tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter ska genomförs regelbundet. Miljö- och hälsoskyddtillsynen ska fokusera mer på miljökvalitetsmålen. Kommentar: Jättebra, det blir ett verktyg för oss i vårt arbete att utveckla verksamheten. Arvidsjaur Flygplats AB Ralf Lundberg VD/Verksamhetsansvarig Arvidsjaur flygplats AB Flygplatsen 933 91 Arvidsjaur Internet www.arvidsjaurairport.se E-post ralf.lundberg@arvidsjaur.se

Handläggare Åsa Andersson Direktval 0960-157 89 Datum Arvidsjaurs kommun 2018-01-09 Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-09 Dnr 00156/2017-403 Svar på Arvidsjaurhem ABs remissvar om förslaget till miljöpolicy och miljömål Giftfri och säker strålmiljö, långsiktigt mål 1) Det långsiktiga målet är en vision för framtiden och det är viktigt att vi har något att sträva efter. Den omskrivning Arvidsjaurhem AB föreslår är bra, dvs: Vid nybyggnation eftersträvas användning av förnybara material med lång livslängd 2) Om vi ska nå en framtidsvision med giftfri miljö måste vi sträva efter att miljöbedömning görs vid upphandling av varor och tjänster. Förslag på omskrivning skulle kunna vara:.. och all upphandling av varor och tjänster i den kommunala verksamheten föregås där det är nödvändigt av en miljöbedömning. Effektivare användning av energi och transporter, mätbara delmål: 1) För att nå det nationella målet om effektivare användning av energi och transporter behöver vi ha mål för vår egen transportsektor. Det kan vara ett mål om elbilar eller ett mål om att minska mängden fossila drivmedel eller både och. Tanken med målet om elbilar är att visa kommunens viljeinriktning. Procentsatsen i målet skulle t.ex. kunna vara 25 %. Elbilsutvecklingen är enorm idag och varför elbilsmålet inte berör alla fordon utan bara personbilar inom samhället har att göra med att körsträckan för elbilarna är begränsad. För att omfatta hela transportsektorn vore ett % mål om att minska de fossila drivmedlen bra. 2) Parentesen skulle kunna tas bort som Arvidsjaurhem föreslår. När det gäller definitionen av miljöfordon har kommunen tolkningsföreträde eftersom det inte finns en samlad definition. Transportstyrelsen skriver så här om miljöbilar: Förenklat kan man säga att en miljöbil bör vara energieffektiv med låga utsläpp av fossil koldioxid samtidigt som den är ren och tyst. När man pratar om miljöbilar Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 600 68-4

brukar många typer av bilar innefattas. Både alternativbränslebilar som flexifuelbilar och hybridbilar men också snåla bilar med "vanliga" bensin- eller dieselmotorer, som påverkar miljön mer eller mindre. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö, mätbara mål: 1) Inom byggsektorn skapas årligen ca en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige (om man inte räknar med gruvavfallet) och en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen. Den avfallssortering som görs enligt Sveriges Byggindustriers basnivå är minimikrav. Ett mål bör vara högre än något som redan uppfylls idag. Det som inte skiljs på i riktlinjerna för basnivån är bl.a. rent trä och träskyddsbehandlat virke. Tidsaspekten för samtliga mål kan behöva ses över med tanke på att arbetet med att ta fram miljömålen dragit ut på tiden. Åsa Andersson Bitr. Samhällsbyggnadschef

file:///c:/users/pism86/appdata/local/temp/xpgrpwise/5a660d8darv_pdarv... Page 1 of 1 2018-01-23 Kommunstyrelsen Arvidsjaurs Kommun - Sv: Vd: Remissvar Miljöpolicy och miljömål Dnr 156/2017 Från: Åsa Andersson Till: Eklund, Sara Datum: den 9 januari 2018 16:59 Ärende: Sv: Vd: Remissvar Miljöpolicy och miljömål Dnr 156/2017 Kopia: Sandström, Liselott; Åman, Lotta Hej Sara! Jag har gått igenom flygets remissvar och har inget särskilt att tillägga där. Med vänlig hälsning/ Kind regards/vårradahkkij Åsa Andersson Miljö- och byggchef / Bitr Samhällsbyggnadschef Telefon: 0960-157 89, 070-209 83 69 www.arvidsjaur.se www.facebook.com/arvidsjaur asa.andersson@arvidsjaur.se >>> Sara Eklund 2018-01-09 11:18 >>> Hej Här är flygplatsens svar. Inte så många synpunkter Hej, Sara. Vänliga Hälsningar Anne Åberg Arvidsjaur Flygplats AB E-post: anne.aberg@arvidsjaur.se Telefon: 070-257 75 79 www.arvidsjaurairport.se

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-01-16 27 Au Dnr 00124/2017 041 Utökning av investeringsbudget - Om/till-byggnation på Ringelskolan/Tallbacka Barn- och ungdomsnämndens verksamheter har under en längre tid dragits med stora lokalproblem. Statistik över antal barn 0-6 år visar att lokalbehovet kommer att bestå över tid. Verksamheterna har redovisat ett långsiktigt lokalbehov som sträcker sig längre än 2026. Analys av antal barn som fötts t.o.m. 2017 visar på att barnantalet ökar, vilket innebär att de nuvarande lokalerna inte räcker till. Elevunderlaget går att prognostisera fem år framåt. Ökningen av elever är inte tillfälligt utan kvarstår över tid. Lokalerna är för få, för små och icke ändamålsenliga. En brandsyn har gjorts i oktober som påvisar brister i brandsäkerheten. Brister i arbetsmiljö risker att negativt påverka både skolresultaten och rekrytering av personal. För att lösa den akuta lokalbristen har i första hand redan befintliga lokaler tagits i beaktande. De lokaler som skulle kunna komma ifråga har inte setts som ändamålsenliga för verksamhetens behov. Barn- och utbildningsnämnden har 2017-12-04 86 beslutat att begära beslut och pengar hos kommunfullmäktige för om/tillbyggnation på Ringelskolan/-Tallbacka samt att fullmäktige informeras om att beslutet behöver tas i absolut närtid för att säkerställa måluppfyllelsen och intentionerna i den skolgenomlysning som gjorts. Två förslag till tillbyggnad/ombyggnad av Tallbackaskolan och ett förslag till två nya avdelningar inom förskolan har tagits fram av fastighetschef Sara Persson. Arbetsutskottets förslag 2018-01-16 till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Om/till-byggnation på Ringelskolan/Tallbacka utförs enligt alternativ 1 för en beräknad totalkostnad av 15 400 Tkr. 2. Motsvarande investeringsmedel tillförs barn- och utbildningsnämnden. Justerandes sign Beslutsunderlag Förslag till tillbyggnad Utdragsbestyrkande

Arvicisjau: -. kai.nroun Kommunstyrsen 2017-12- 0 & Dnr tevi 0 G _ bv1 Arvidsjaur 20171206 Begäran om beslut/medel för om/nybyggnation på Ringelskolan/Tallbackaskolan. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att förorda förslag om om- och tillbyggnad av Ringelskolan/Tallbacka med tillägget att om- och tillbyggnad även ska täcka förskolans lokalbehov. Nämnden begär att KS/KF tillskjuter medel för denna om- och tillbyggnad. I nämndens ansvarsområde ligger att tillse att lokalsituationen är ändamålsenlig och att anpassning uppehålls vad gäller framtida anpassning. Våren 2016 larmade rektor på Ringelskolan om den akut svåra lokalsituationen på Tallbacka/Ringelskolan till barn- och utbildningsnämnden. Då togs beslut om att kortsiktigt lösa problemen genom att hyra en modul med två klassrum i två år med option på ytterligare ett år för att lösa en liten del av problemen. Tanken vara att under tiden hitta en hållbar långsiktig lösning. Kontraktet på modulerna har nu förlängts torn 2019. Efter det behöver en mer långsiktig lösning vara på plats. Ett beslut om detta behöver således tas i närtid för att om- och tillbyggnation ska vara klar innan modulen försvinner. Verksamheten har redovisat ett långsiktigt lokalbehov som sträcker sig längre än 2026. Analys av antal barn som fötts tom 2017 visar inte på någon minskning utan tvärtom, barnantalet ökar vilket är mycket glädjande, men innebär att de nuvarande lokalerna inte räcker till. De är för få, för små och icke ändamålsenliga. Ett tjänsteutlåtande har gjorts 20170506 som anser att skolan ska flytta ut verksamhet till flyget. Verksamheten har analyserat detta och enligt skolchef Lars- Håkan Anderssons redovisning till KS under hösten 2017 är det inte genomförbart att flytta delar av skolans verksamhet till flygplatsen av flera olika skäl. Att flytta ut fritids till exempelvis Kråkans lokaler löser inte heller problemen med för få klassrum, för små klassrum och icke ändamålsenliga lokaler samt att matsalen är för liten. Att matsalen inte är utbyggd enligt det elevantal som skall nyttja den innebär att de yngsta eleverna äter redan 10,30. Livsmedelsverket rekommenderar att alla elever skall äta mellan n och 13. Bullernivån är hög, köerna långa och matron bristande. Verksamheten har tillsammans med Tekniska tagit fram förslag på om- och tillbyggnation som löser de problem som finns för liten matsal elever äter inte på tider rekommenderade av Livsmedelsverket, för få grupprum, brist på klassrum, svår situation i hall för elever vid in och utgång, små, trånga icke ändamålsenliga lokaler, brister i arbetsmiljö mm. Det har lämnats in skrivelse kring ansträngd arbetsmiljö från personal. Att ha en bristande arbetsmiljö påverkar både elever och personal. Det blir svårt att nå goda resultat, studieron blir lidande. Det blir svårt att behålla och rekrytera behörig personal i lärarbristens Sverige där det är lärarnas marknad. Barn- och utbildningsnämnden anser att det krävs att Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige beslutar att tillse att skolan har ändamålsenliga lokaler. Beslutet behöver tas i absolut närtid. Detta är ett absolut

krav för att kunna återbygga förtroendet för skolan i Arvidsjaur och för att kunna vända den bristande trenden om bristande måluppfyllelse. Det krävs att KS/KF visar att skolan är viktig och värd att satsas på. En brandsyn har gjorts som påvisar brister i brandsäkerheten. Kostnader för ombyggnation kommer att tillkomma för att uppfylla de brister i brandsäkerheten som finns enligt brandsyn som gjorts i oktober 2017. Bifogat finner ni resultatet av brandsynen och vilka åtgärder som behöver göras. Vem tar ansvar om en brand uppstår och människoliv spills pga att inte brandsäkerheten uppfylls? Barn- och utbildningsnämnden är inte beredd att axla det ansvaret om inte nödvändiga om- och tillbyggnationer kan göras. Vi bifogar även tjänsteutredningen, Ringelskolans behovsbeskrivning och rapporten från brandtillsynen. På uppdrag av barn och utbildningsnämnden Kristina Taimi ordförande iakvi ordföra

ljt Ringelskolan-Tallbackaskolan behov av lokaler gällande anpassning och utökning, nuläge och framtid. Fram till 2026 är har Ringelskolan för få lokaler, det finns för få klassrum samt mindre rum som kan användas som grupprum. Men redan nu är det lokaler som inte är anpassade till behoven och dessa behov kommer att kvarstå även efter 2026. Vad har hänt tidigare? Kommunen sålde kvarteret skogen, där en fritidsavdelning av fyra huserade. Den fritidsavdelningen inryms numer på Ringelskolan. Vilket innebär högre tryck på lokalerna, mindre rum på Ringelskolan som tidigare nyttjades till undervisning används av fritidsavdelningarna. Fortfarande trångbott på fritidsavdelningarna och så kommer det vara ett tag framöver. Förutom att en fritidsavdelning numer inryms på Ringelskolan har även kulturskolan delar av sin undervisning kopplat till de yngre eleverna på Ringelskolan. Tidigare kunde dessa elever gå till Malmesgården men på grund av att den ingick i skogen och kulturskolan nu har delar av sin undervisning i mötesplatsen Humlan är det för långt och farligt väg för de yngsta eleverna att gå dit för undervisning under skoltid. Skolan är redan nu inne i ett läge där vi har en klass som är fyrparallellig. När denna klass länmar Ringelskolan kommer det att vara en ny omgång som är fyrparallellig. Att sia längre än detta är svårt då åren därefter består av barn som ännu inte är födda. Elevantalet i förskoleklass till årskurs sex har de senaste åren varierat mellan 410-425 elever. Därföre var de drygt 380 elever. Samma effekt ses på fritidsavdelningarna som har haft mellan 180-190 inskrivna barn samma tidsperiod. Tallbacka: Grupprum Sedan många år tillbaka när skolan byggdes om till undervisning byggdes grupprurn i befintliga klassrum. En relativt enkel och billig lösning att tillgodose behovet av grupprum. Tyvärr medförde det att klassrummen blev för små för att nyttja för undervisning på ett fungerande sätt. Istället möbleras korridorerna upp för undervisning vilket medför att vi får påbackning vid årliga brandöversyner och skulle en brand ske är det inte optimalt möblerat för en säker utrymning. De grupprum som finns upplevs i flera fall ha dåligt anpassad ventilation eftersom att det inte var planerat för grupprum när det byggdes utan kanske som förråd. Förutom att de fa grupprum som finns är placerade så att de påverkar klassrumsundervisningen negativt är det får få grupprum generellt. Elever med behov av anpassade undervisningsmiljöer De senaste åren har vi allt fler elever med behov av att kunna gå undan till grupprum för att delar av dagen arbeta i mindre grupp, mer avskilt. I nuläget kan vi inte tillgodose det behovet på ett önskvärt sätt vilket påverkar både de enskilda eleverna som ibland blir utåtagerande och upplever misslyckanden i sin skolgång men i flertalet fall påverkar deras mående hela klassens mående och därmed gruppens förutsättningar till lärande negativt. En risk till minskad måluppfyllelse. Undervisning i mindre grupper ex svenska som andra språk och modersmålsundervisning Behoven av grupprum/mindre klassrum är även kopplat till att vi har fler elever som har svenska som andra språk och länmar sin ordinarie klass vissa pass för att arbeta med detta. Kapprumssituationen På Tallbacka finns det två stora kapprum där de flesta av eleverna hänger av sig sina ytterkläder och ytterskor med undantag för en grupp som har sitt kapprum i anslutning till sitt klassrum. Det är ganska vanligt att det blir konflikter i kapprummen då eleverna ska byta om samtidigt inför rast och efter rasten. Konflikter som ofta lever

kvar när lektionen senare ska börja. Det tar av personalresurserna att reda ut och lösa dessa konflikter och det tar värdefull tid från undervisningen. Vi ser även det via statistiken om kränkande behandling. Servering av skollunch Som förutsättningarna ser ut på Ringelskolan börjar de elever som äter lunch först på skolan att äta ca 10:30. På så sätt lever vi inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer om att skollunch ska serveras 11-13. Vi förstärker upp med mellanmål och frukt på eftermiddagarna till de barn som är på fritids och i förskoleklass. Att se över och flytta musiksalen till en amian del av skolan, förslagsvis anpassade lokaler på Tallbackaskolan skulle frigöra utrymme i anslutning till skolmatsalen och den skulle kunna öka i storlek och i antalet sittplatser. Tillsammans har vi med representanter ur personalen och Henrik Sundkvist byggnadsingenjör sett över en lösning som ska tillgodose dessa problemområden som lyfts. Det innefattar att: Ta bort de grupprum som är inbyggda i klassrummen och göra om ett klassrum till två grupprum som klasserna i anslutning till dessa ska nyttja.( Av tre klassrum i rad görs klassrummet i mitten om till två grupprum som de klassrum som är i anslutning till dessa kan nyttja). Utökning med klassrum för att tillgodose att vi använder befintliga klassrum för att få pedagogiska fungerande klassrum med grupprurn i anslutning till dessa. Flytt av en fritidsavdelning från Ringelskolan till Tallbacka för att frigöra klassrumslokaler på Ringelskolan. Flytt av musiksal till Tallbacka för att frigöra ytor i anslutning till skolrestaurangen Kapprummen på Tallbacka placeras i korridorerna utanför klassrummen liknande som det ser ut på Ringelskolan. Detta upplevs skapa färre konflikter. Fler grupprum/mindre undervisningslokaler på Tallbacka Allt som allt utökas med ett klassrum på Ringel och ett klassrum på Tallbacka men eftersom att ett klassrum görs om till två grupprum och en fritidsavdelning flyttar till Tallbacka blir det ytterligare fyra klassrum. För att flytta musiksalen till Tallbacka behövs inga ökade lokalytor under förutsättning att klassrummen byggs som föreslagits. Flytt av en fritidsavdelning till Tallbackaskolan gör att fritidsavdelningen kan nyttjas för undervisningsmiljöer under skoltid. För Ringelskolans del frigörs lokaler om en fritidsavdelning flyttar, dels för att ffi ett klassrum tillgängligt samt att kunna 8 gemensamma lokaler för bild, NO och teknik. De gemensamma lokalerna kan nyttjas av fritidsavdelningarna efter skoltid. Modulen som vi hyr under två år (med möjlighet till förlängning under ytterligare ett år) löser situationen kring ett klassrum. Men det är endast en av de punkter som tagits upp som problernområden, men det är ingen långsiktig lösning och det löser inte att det är för ra grupprum, det bidrar inte till att vi har klassrum som anpassade för undervisning med de gruppstorlekar vi har på klasserna, det löser inte kapprumssituationen, inte heller trångboddheten på fritidsavdelningarna eller att det medför att vi kan erbjuda lunch mellan 11-13.

Lokalbrist Ringelskolan, Tallbacka

N uläget * Drygt 410 elever, en klass fyrparallelig (åk 4). När dessa börjar åk 7 har vi en grupp förskoleklasselever som mest troligt också är fyrparallellig. Fram till 2026. * Försäljning av Kullen, samtliga fritidsavdelningar är på Ringelskolan O Kulturskolan har del av sin undervisning på skolan Ett klassrum för lite, klassrummen på Tallbacka är för små med grupprum i klassrummen (vilket det är i nuläget, ett grupprum behövs i anslutning till varje klassrum), grupprum, undervisning SVA, lunchsituationen hela grundskolan, kapprumssituationen Tallbacka, Fritidshem. Kortsiktig lösning Moduler, fortfarande kvarstår andra problem.

Utveckling av elevantal Ringel lå f-klass 1:or 2:or 3:or 4:or 5:or 6:or Totalt 17/18 68 63 46 54 77 51 56 415 18/19 61 68 63 46 54 77 51 420 19/20 66 61 68 63 46 54 77 435 20/21 73 66 61 68 63 46 54 431 21/22 61 73 66 61 68 63 46 438 22/23 62 61 73 66 61 68 63 454 23/24 62 62 61 73 66 61 68 453

Långsiktig lösning Ont om mindre lokaler, grupprum (både Ringel och Tallbacka) Kapprumssituationen på Tallbacka, Klassrummen på Tallbacka är för små för gruppstorleken Anpassade lokaler och klassrum på Tallbacka Frifids får tillbaka sina lokaler o Flytt av musiksalen till Tallbacka, möjliggör mattider enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Politiker har varit på studiebesök. o Utsett arbetsgrupp, representanter för olika verksamheterna. Finns framarbetat förslag med representanter från fritidshem, förskoleklass, åk 1-3, åk 4-6. Pedagogisk lösning

Grundförslag Tallbacka ombyggnad ritningen visar entrolan De ritningsförslag som arbetas med innehåller samma grundtanke för att tillgodose behoven av: Funktionella klassrum av lämplig storlek Grupprum i anslutning till klassrummen Kapprumslösning i korridorerna istället för gemensam hall. Hur tillbyggnationen ska se ut och förändringar av mindre karaktär finns inte med.

Lokalsituation, Parkskolan

Tillräckligt med lokaler. Förskolan har gott om lokaler. Ny fasad, nya fönster under föregående höst. Behov? Sporthallen golvet.

Utveckling elevantal Parkskolan inklusive asyl/nyanlända Park lå f-klass 1:or 2:or 3:or 4:or 5:or 6:or 1718 8 6 4 4 5 6 42 1819 0 8 6 4 9 4 5 r 36, 1920 1 0 8 6 4 9 4 F 32 2021 6 1 0 8 6 4 9 r 34 2122 2 6 1 0 8 6 4 F 27 2223 2 2 6 1 0 8 6 r 25 2324 2 2 2 6 1 1 8 r 22

Utveckling elevantal Parkskolan exklusive asyl/nyanlända asyl/nyanlända Utan asyl 2 0 3 2 1 2 0 lå f-klass 1:or 2:or 3:or 4:or 5:or 6:or Totalt 17/18 6 6 1 7 3 3 6 32 F 18/19 6 6 1 7 3 3 26 19/20 1, 0 6 6 1 7 3 24 20/21 6 1 0 6 6 1 7 27 21/22 2 6 1 0 6 6 1 22 22/23 2 2 6 1 0 8 6 25 23/24 2 2 2 6 1 1 8 22

Arvidsjaurs konnnun Datum 2017-05-08 1 (6) rviernivrien konunuvdna Handliiggare Sara Persson Tjänsteutlåtande Direktval 0960-15578 Utredningsunpdrag om ytterligare lokaler till förskolan/skolan Dnr 00116/2016 1. Bakgrund/sammanfattning 2016-12-12 beslutade Kommunstyrelsen arbetsutskott att Kommunchefen ska påbörja en utredning om ytterligare lokaler till förskolaniskolan, och att det ska vara fårdigställt till arbetsutskottets möte i maj. Bakgrunden är att barn- och utbildningsnämnden påtalat ett akut behov av ytterligare förskoleavdelningar för att klara av att tillmötsegå behovet av platser under 2017. Sedan tidigare har provisoriska skollokaler (hyresmoduler) anordnats vid Ringelskolan/Tallbackaskolan för att klara lokalbristen tills en långsiktig lösning utrettts. Utredning har pågått sedan september 2017 av fastighetskontoret tillsammans med skolan. 2. Förskolans behov av nya/ombyggnader av lokaler Bakgrund/utgångspunkt: Förskolan vill ha två nya avdelningar. En småbarnsavdelning och en syskonavdelning. Detta för att kunna minska barnantalet i förskolegrupperna. Skolverkets nya riktlinjer gällande gruppstorlekar i förskolan är satta till 6-12 barn i åldern 1-3 år samt 9-15 barn i åldern 3-5 år. Barngruppernas storlek är enligt forskningen mer avgörande för pedagogisk kvalitet än personaltäthet, det vill säga mindre grupper är att föredra framför större grupper. Forskningen ger stöd för att bamgruppens storlek bör ha samband med barnens ålder, 1-3 år respektive 3-5 år. Barngruppen bör vara mindre ju yngre barnen är. Just nu har de mellan 13-18 barn på småbarnsavdelningarna och mellan 16 (allergi-avd)- 21 barn på syskonavdelningarna. Med två nya avdelningar beräknar de att få 14 barn i snitt på småbarns och 18 barn i snitt på syskon. Så även med nya avdelningar så kommer man att ligga på en gruppstorlek som överskrider Skolverkets riktlinjer. Det har under några år nu varit en ökning av antalet barn i vår förskola. Förskolans verksamhet är svårplanerad, och vi har de senaste åren legat över SCB:s prognos över barnafödande. Utformning och planering Lokalerna behöver utformas så att de uppfyller krav på brandskydd, tillgänglighet och säkerhet enligt Boverkets byggregler samt arbetsmiljöregler. förskolor rekomenderas ca 7,5m2/barn i rum. Antal toaletter bör minst uppgå till en toalett per 15 barn och en personaltoalett.ventliation ska anspassas till aktiviteten och antalet personer som förväntas vistas i varje enskilt rum. Buller är ett arbetmiljöproblem och ljuddämpande taklpattor el dyl måste anordnas. Personal ska kunna arbeta med gynsamma arbetsställningar (tex i kapprum, skötrum) därutöver ska tillräckligt dagsljus fmnas.personalutrymmen såsom omklädning, pausutrymme och kontor. Ett mottagningskök samt utrymme för omklädning och tillgång till en personaltoalett för kökspersonal. Det måste också finnas städutrymme med utslagsvask. Även lokalisering och uterniljö är viktigt. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDS,JAUR 0960-155 00, viixel 0960-129 40 kornmun(iparvidsjaur.se 600 68-4

Nyttjande av befintliga lokaler: För närvarande så finns lediga lokaler på Länsrnansgärdan 9 (Hälsocentralen). Dessa utrymmen är före detta vårdrum i en korridor på andra våningen. Mycket stora ombyggnationer och anpassningar krävs för att kunna uppfylla kraven på lämpliga förskolelokaler. Det finns dessutom ingen lämplig yta finns för att anordna en bra utemiljö samt hämtning och lämning av barn. En ide har varit att flytta annan verksamhet till dessa lokaler för att frigöra andra lokaler som är bättre att anspassa till förskola. T.ex. hemtjänstens verksamhet som flyttat in i Kreabs tidigare lokal på bottenvången. Hemtjänsten är fern arbetslag samt chefer (ca 60 st anställda) och verksamheten utgör en kugge i socialnämndens nyss genomförda projekt i att få en sammanhållen äldrevård. Verksamheten har dessutom många mattransporter och det skulle gå onödig arbetstid att transportera sig in och ut via hissar och trappor när de ska till sina kunder. Problematiken med lämplig utemiljö och hämtning lämning av barn kvarstår även om de övertar Hemtjänstens lokaler. Hyra externa lokaler: Kontakter har tagits med samtliga fastighetsägare som kan tänkas ha lämpliga lediga lokaler. Arvidsjaurshem har tre lägenheter i souterängplanet på Bofinken 11 som idag används för tillfälliga boenden. Dessa lokaler kan anpassas av Arvidsjaurshem och hyras ut som förskolelokaler. Innergården är inte så stor och nyttjas även av andra hyresgäster, men en mindre del kan inhägnas och närhet till en större lekyta vid Nyborgstjärn finns. Hämtning och lämning kan bli lite problematisk eftersom parkeringen är fullt uthyrd, och bilar ofta står parkerade på gatan. Anpassningarna kan möjligtvis bli klar till hösten men då måste ett beslut om verkställan tas omgående (helst under maj) och kontrakt skrivas med Arvidsjaurhern. Om beslutet dröjer kanske inte Arvidsjaurshem håller möjligheten öppen, eftersom de inte får någon hyra så länge lokalerna står tomma. U!rowitr; Inymnin 2 (6) Bild: Exempel på anpassning av lokaler på Bolinken 11 till förskola 1,5 avd. Ombyggnad/tillbyggnad: En tillbyggnad till befintlig förskola är möjlig på Stortorgets förskola. Tillbyggnaden kan göras i form av t.ex. husmoduler som gör att den går att flytta om behovet upphör samt att byggprocessen går fortare. Fördelarna med att göra en tillbyggnad till förskolan är att befinliga personalutrymmen, mottagningskök och utemiljö kan användas. Förskolan får också lättare att sanmyttja personal mellan avdelningarna. Nödvändiga investeringbeslut och upphandlingar gör att det dock troligt att en sådan lösning inte kan bli klar förrän nästa år. Bild: Exempel på utformning av modulbyggnad av två avdelningar

3 (6) Bild: Exempel på placering av tillbyggnad av Stortorgets förskola med två avdelningar 3. Ekonomisk analys av förskolans alternativ Alt 1. Hyra anpassade lokaler (Bofinken 11) ca 225 m2 1,5 avd inkl. mottagningskök och personalutrymme Hyra 10 års kontrakt: 435 tkr/år El: 18 tkr Städ: 72 tkr Totalt: 525 tkr/år för Barn- och utbildning (2333 kr/m2) Tillkommer investering i utemiljö (stängsel och lek) ca 150 tkr Alt 2.Tillbyggnad Stortorget: 2 avdelningar ca 250 m2 (nyttja bef. kök, personalutrymmen och utemiljö) Investering 6,5 milj (26 tkr/m2) En kortare avskrivnignstid kan väljas för att inte skjuta kostnader på framtida generation, Hyran på tillbyggnaden skulle bli: a. 20 års avskrivning3 % intemränta: 520' U-håll+admin: 150 kr/m2 : 38' Värme och el : 38' städ: 80' Dvs totalt 675 tkr i internhyra per år för Barn- och utbildning. (2700 kr/m2) Kortare avskrivningstid b. 10 års avskrivning 3 % internränta: 845' U-håll+admin: 150 kr/m2 : 38' Värme och el : 38' städ: 80' Dvs totalt 1 milj kr i internhyra per år för Barn- och utbildning. (4000 kr/m2)

4 (6) 4. Skolans behov av nya/ombyggnader av lokaler Bakgrund/utgångspunkt: För få klassrum: Kommunen har sålt kvarteret Skogen som innehöll en fritidsavdelning som flyttades in på Ringelskolan. Kulturskolan har undervisning för de yngre elverna på Ringelskolan. Ett till klassrum med tillhörande grupprum behövs både på Ringelskolan och på Tallbackaskolan för att klara två fyrparallelig årskullar. En kortsiktig lösning med att hyra en skolmodul gjordes under 2016 för att under hyrestiden kunna hitta en långsiktigt hållbar lösning på flera problem. För få grupprum: Klassrummen på Tallbacka är för närvarnde för små för nuvarande elevantalet. Om grupprummen i klassrummen tas bort blir de tillräckligt stora. Det far dock följden att det då saknas grupprum i anslutning till klassrummen. Det saknas också redan idag grupprum, samt att de grupprum som finns i klassrummen inte är bra byggda, vilket har lett till att man möblerat och använder korridorerna. Det är inte bra ur pedagogisk synpunkt elller ur brandsäkerhetssynpunkt. Andra undersvisningsmiljöer saknas: Under senare år finns allt fler elever med behov att arbeta i mindre grupp eller enskilt, vilket man idag inte alltid har möjlighet att tillgodose. Behov av mindre klassrum/större grupprum finns också för undervisning av de grupper av elever som har svenska som andra språk och modermålsundervisning. Trånga kapprum: Ett problem som finns är att kapprummen på Tallbacka är idagsläget är trånga och det ger upphov till många konflikter när många ska byta om samtidigt. Konflikterna lever kvar under lektionstid och påverkar undervisningen. För liten matsal: Matsalen på Ringelskolan rymmer ca 200 ätande samtidigt, vilket leder till att vissa får börja äta lunch från 10.30. Man kan alltså inte leva upp till Livsmedelesverkets rekomendationer om att skollunch ska serveras 11-13. Det serveras mellanmål på eftermiddagarna till barn i förskoleklass och och fritids för att kompensera den tidiga lunchen. Förslag till åtgärder: Alla ovanstånde problem har utretts av fastighet tillsammans med rektorer och annan skolpersonal för att hitta en långsiktigt och bra lösning ur ett bra pedagogiskt perspektiv. Många olika lokaler, hyrda, egna, m.m. har ingått i utredningen. Den möjliga lösning som utarbetats är följande: Ta bort grupprummen som är inbyggda i klassrummen och gör om ett klassrum till två grupprum. Flytta en fritidsavdelning till Tallbacka för att frigöra ett klassrum, grupprum och mindre undervisningsrum på Ringelskolan. Bygga ut Tallbackaskolan med fem klassrum och tillhörande grupprum. Kapprummen på Tallbacka placeras i korridorerna utanför klassrummen i likhet med Ringelskolan, Musiksalen flyttas till personalrummet på Tallbacka, och personalrummet flyttas ner i kapprummet som inte beövs när det blir i korridorerna. Detta för att frigöra en lokal i anslutning till skolmatsalen så skollunch kan serveras för alla mellan 11-13. Bild: Exempel på placering av tillbyggnad av Tallbackskolan

5 (6) Andra alternativ: Kommunen betalar i dag tomhyra för lokaler på flygplatsen som byggdes för flygskolans behov. Eventuellt skulle dessa tomma lokaler kunna användas av någon av grundskolans eller gymnasiets verksamheter och genom omstruktureringar i hela skolverksamheten skapa tillräckliga utrymmen för att lösa skolans rumsliga problem. Detta alternativ är inte utrett eftersom verksamheterna inom skolan inte sett detta som ett gångbart alternativ. 5. Ekonomisk analys av skolans alternativ Alt 1. Tillbyggnad och ombyggnad Tallbacka enligt utredningens förslag Investering 14,5 milj Internhyran på till- och ombyggnad skulle bli: 20 års avskrivning 3 % internränta : 1165' U-håll+admin : 102' Värme och el : 102' städ: 109' Dvs totalt ca 1,5 milj kr i ökad internhyra per år för Bam- och utbildning. Alt 2. Hyra fristående modulklassrum lika befintlig tillfällig lösning, 2 klassrum med grupprum, 200 m2) Modulhyra 40 tkr/rnån Investering etableringskostnad 500 tkr. Avetablering 300 tkr. U-håll+admin : 30' Värme och el : 30' städ: 32' Dvs totalt ca 665 tkr i ökad internhyra per år för Barn- och utbildning. (3325 kr/m2) Alt 3. Bygga/köpa egna flexibla moduler lika befintlig tillfällig lösning, 2 klassrum med grupprum, 200 m2) Investering 5 milj Internhyran på till- och ombyggnad skulle bli: 10 års avskrivning 3 % internränta : 650' U-håll+admin : 30' Värme och el : 30' städ: 32' Dvs totalt ca 742 tkr i ökad internhyra per år för Barn- och utbildning. (3710 kr/m2)

6 (6) 6. Slutsats samt förslag till beslut Slutsats. Alternativet att hyra lokal på Bofinken 11 för förskola är det kostnadseffektivaste alternativet, men det rymmer inte lika många barm som alternativ 2, och utformningen av lokalerna blir inte helt anpassade på bästa sätt. Behovet av fler avdelningar finns från hösten 2017 och detta är det alternativ som snabbast går att genomföra. Alternatiet med att gör en tillbyggnad på Stortorget är dyrare men man får en yteffektiv lösning, som uppfyller alla krav och går att flytta/avveckla om behovet uppstår. Skriver man av investeringen på 10 år så har man ingen kostnad därefter om behovet upphört efter tio år. För att lösa alla skolans problem så innebär det en stor investering på ca 14,5 miljoner kr. Skolan har dock sett långsiktigt och att behovet sträcker sig efter 2026. Den tillfålliga skolmodulen som hyrs t.o.m. 2018 (med ett års möjlig förlängning) löser inte alla skolans problem. Det går dock förmodligen att förlänga eller långtidsleasa motsvarande lösning efter hyrestidens slut.. Eftersom det är en så pass stor investering så bör även möjligheterna med flygets lokaler utredas mer innan beslut tas i frågan. Förslag till beslut Att hyra anpassade lokaler av Arvidsjaurshem på Bofinken 11 till förskola för ibruktagande till hösten 2017 eller snarast möjligt därefter. Att Barn- och ungdom får i uppdrag att utreda och redovisa möjligheterna att omstrukturera alla skolans verksamheter i syfte att kunna använda sig av Flygets tomm a lokaler.

Tjänsteanteckning Tallbackens skola. Fastighetsägarens och verksamhetsutövarens ansvar Inledning Tillsyn enligt Lag om Skydd mot Olyckor genomfördes 2017-09-22. Fastighetsägarens representant var fastighetschef Sara Persson och verksamheten företräddes av biträdande rektor Helena Wennströrn och verksarnhetsvaktmästare Ulf Brännströrn. Tillsynsförrättare var räddningschef Lars-Erik Sundqvist med biträde av brandinspektörerna Mikael Degerman och Magnus Öhman. Tjänsteanteckningen är inget protokoll utan en minnesanteckning där ägare och verksamhetsutövare ges möjlighet att korrigera eventuella missförstånd eller faktafel. Sammanfattning Brandskyddet har brister vad gäller såväl organisation som byggnadstekniskt brandskydd och tekniska installationer. Bristerna gäller både fastighetsägarens och verksamhetsutövarens ansvar. I nedanstående uppräkning är fastighetsägarens purikter markerade med (Ä) och verksamhetsutövarens med (V). Vid eventuella oklarheter om vem som ansvarar för vad har fastighetsägaren det yttersta och övergripande ansvaret. Brister som måste åtgärdas Orienteringsritningar och kontrollbok till brandlarmet saknas. (Ä) Brandlarmet ska provas minst en gång varje kvartal. Provningen ska ske så att samtliga larmgivare (tryckknappar och detektorer) provas över tid. Varje provningstillfålle samt vilken larmgivare som provats ska dokumenteras i kontrolljournalen. (Ä) - De utrymningsskyltar som endast är efterlysande ska bytas mot belysta/genomlysta. (Ä) - Nödbelysning saknas i hela anläggningen. Detta kan lösas på två sätt, endera installeras ett särskilt system för nödbelysning eller så byts utrymningsskyltarna ut mot sådana som även har mbyggd nödbelysning. (Ä) - Utrymmen i anslutning till föltåd och källare dit endast personal har tillträde undantas från krav på nya skyltar och nödbelysning. - Alla dörrar i brandcellsgräns ska kontrolleras så att de sluter tätt vid stängning. Vid behov ska dörrstängare justeras, svällister monteras eller liknande åtgärder vidtas. (Ä) I personalrummet ska timer om max 60 minuter ordnas till uttagen där kaffebryggare är ansluten samt till spisen. (Ä) Trapphuset vid personalutrymmena ska avskiljas mot övervåning eller entreplan. Våningsplanen får inte stå i öppen förbindelse med varandra. (Ä) Flera genomföringar i brandcellsgränser är otäta vilket kommer att påskynda eventuell brandspridning. Alla genomföringar i brandcellsgränser ska därför kontrolleras och vid behov åtgärdas. (Ä) Ett brandavskiljande parti mellan det centrala trapphuset och källartrappan saknar brandteknisk klass och måste bytas mot ett som minst klarar EI 30c. (Ä) - Fönsterutrymningen från klassrum på markplan innebär i vissa fall att de utrymmande får mer än 120 cm höjdskillnad innan de når markplan. Detta är inte tillåtet och måste åtgärdas med annan utrymningsväg eller ex.vis gångbryggor. (Ä) - Den blå dörren vid åk.1 måste endera kunna öppnas av eleverna, tas bort eller via elslutbleck anslutas mot det automatiska brandlarmet så att den öppnar i händelse av larm. (Ä) Samtliga undervisningslokaler (klassrum och grupprum) bör förses med detektorer kopplade till det automatiska brandlarmet. (Ä)

En mätning av larmdonens ljudstyrka i klassrum och grupprum ska göras och redovisas till räddningstjänsten. Mätningsresultaten ska anges i db. (Ä) - Korridorerna utanför klassrummen är utrymningsväg och stoppade möbler eller klädförvaring får därför inte förekomma där. Eventuella möbler ska vara fast monterade så att det alltid finns en rak, fri passage mot utrymningsvägarna som minst är 90 cm. (Ä + V) - Ett brandavskiljande dörrparti som varit monterat vid entr&lönen har tagits bort vilket skapat öppen förbindelse mellan våningsplanen. Detta ska återställas med ett parti i lägst EI 30 c. (Ä) - Varje månad ska det kontrolleras att larmknappar och släckutrustning inte är blockerade eller på annat sätt svåråtkomliga. (V) Brandsläckare vid öppna spisen ska hängas upp på vägg. Förslagsvis under den redan monterade skylten. (V) Ventilationsrum i källaren får inte användas som förråd. (V) Verksamheten saknar en utsedd brandskyddsansvarig. (V) Fortsatt ärendehantering Efter att ni yttrat er över tjänsteanteckningen och eventuella justeringar gjorts, skickas separata beslut till fastighetsägare och verksamhetsutövare. I beslutet framgår vad som måste göras, inom vilka tidsgänser åtgärderna ska göras och hur ni kan överklaga beslutet om ni inte är nöjd med det. Senast 2017-12-14 vill vi ha era synpunkter beträffande eventuella faktafel eller missförstånd. Arvidsjaur 2017-11-30 Lars-Erik Sundqvist Räddningschef Tjänsteanteckningarna delges: Sara Persson, fastighetschef Lars-Håkan Andersson, skolchef Helena Wennström, bitr. rektor Tallbackens skola

Ekonomisk översyn av kostnader för att tillgodose förskolans och grundskolans behov av lokaler (inkluderar ökade personalkostnader) En lösning av lokalbehovet för grundskolans F 9 verksamhet samt Fritids och Bussis kan ske via en tillbyggnation och ombyggnation av Tallbackaskolan. Förskolans lokalbehov kan tillgodoses med en ombyggnation av lokaler i Bofinken, eller genom tillbyggnad av en fristående byggnad med två klassrum på Stotorget. Kostnad för ombyggnation av lokaler i Borgargården hamnar troligtvis på samma nivå 3 500 tkr 4 000 kr. Kostnader utöver personalkostnader är framtagna av fastighetschef. KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-10 Dnr 00124/2017-041 Lokalbehov fritids samt förskoleklass åk6 Grundskolan behöver: fler klassrum fler grupprum tillgång till andra undervisningsmiljöer, för elever med speciella behov, för undervisning i svenska som andraspråk. störrre utrymmen till kapprum större utrymme för matsalen (inkluderar mat till Fridhemsskolans elever) Den utbyggnad på 5 klassrum och tillhörande grupprum som presenteras, samt viss ombyggnad av Tallbackaskolan löser derar behov av lokaler för minst 10 år framåt. Avskrivningstiden i beräkningarna är 20 år och internräntan beräknad på 3%. Alt. 1. Tillbyggnad och ombyggnad av Tallbackaskolan (Kostnad ca 15 000 kkr) Avskrivning + internränta 1 165 tkr/år 20 års avskrivning bygg 10 år avskrivning inventarier Inventarier: Avskrivning + internränta 60 tkr/år (10 år) Värme och el 102 tkr/år Städ 109 tkr/år Underhåll + administration 102 tkr/år Ingen tillökning av personal 0 tkr TOTALKOSTNAD ~1 540 tkr/år

Alt. 2. Tillbyggnad och ombyggnad av Tallbackaskolan så att förskolans lokalbehov också täcks (Kostnad??( men > 15 000 kkr) För att ge svar på detta bör byggföretag konsulteras) Avskrivning + internränta? tkr/år Inventarier: Avskrivning + internränta? kr/år (10 år) Värme och el? tkr/år Städ? tkr/år Underhåll + administration? tkr/år Personal 6st a 500 tkr 3 000 tkr TOTALKOSTNAD? tkr/år 20 års avskrivning bygg 10 år avskrivning inventarier Förskolan Förskolan är i behov av två nya andelningar. En småbarnsavdelning och en syskonavdelning Alt. 1. Hyra av anpassade lokaler i Bofinken: OBS 1,5 avdelning, egentligen i minsta laget. Hyra på 10 års kontrakt. Bofinken 225m 2 Hyra 435 tkr/år Inventarier: Avskrivning + internränta ~ 25 tkr/år (avskrivning 10 år) El 18 tkr/år Städ 72 tkr/år Personal 6st a 500 tkr 3 000 tkr TOTALKOSTNAD 3 550 tkr/år

Alt. 2. Tillbyggnad av Stortorget: 2 avdelningar. Detta skulle innnebära en investeringskostnad på 6,5 miljoner kr. Med 20 års/10 års avskrivning och 3% internränta ser kostnaden ut enligt nedan. a) Stortorget 250m 2 20 års avskrivning bygg 10 år avskrivning inventarier Avskrivning + internränta 520 tkr/år Inventarier: Avskrivning + internränta ~ 25 tkr/år (avskrivning 10 år) b) Värme och el 38 tkr/år Städ 80 tkr/år Underhåll + administration 38 tkr/år Personal 6st a 500 tkr 3 000 tkr TOTALKOSTNAD ~3 700 tkr/år Stortorget 250m 2 Avskrivning 10 år Avskrivning + internränta 845 tkr/år Inventarier: Avskrivning + internränta ~ 25 tkr/år (avskrivning 10 år) Värme och el 38 tkr/år Städ 80 tkr/år Underhåll + administration 38 tkr/år Personal 6st a 500 tkr 3 000 tkr TOTALKOSTNAD ~4 030 tkr/år Skolan har långsiktiga lokalbehov och antalet barn tycks inte falla nämnvärt. Tio år framöver ser vi ett klart behov av fler lokaler. Med tanke på Försvarets ändrade direktiv med återupptagen allmän värnplikt, ökad aktivitet inom turismverksamheten, Parkskolans osäkra framtid när antalet nyanlända minskar i kommunen, en intensiv biltestverksamhet m.m. så är det inte orimligt att att detta behov kvarstår än längre in i framtiden.

Arvidsjaurs kommun 180111 Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Helena Wennström/Anneli Andersson Datum 180111 KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-12 Dnr 00124/2017-041 Kommunstyrelsen Direktval 0960-158 01 Risk och konsekvensanalys lokalbrist Ringelskolan utifrån ABC-modell från Arbetsmiljöverket A Precisera den planerade ändringen Vad består förändringen av? Under läsåret 2016/2017 påbörjades en tidsperiod då skolan skulle hyra en modul med två klassrum och tillhörande grupprum. Detta på grund av att det inte fanns lokaler att tillgodose lokalbehovet då skolan har många elever och att en årskurs är fyrparallellig. Behov finns även av fler grupprum, anpassade lokaler på fritidshem. På Tallbackaskolan är ventilationen ej anpassade till gruppstorleken för vissa klasser. Kontraktet på modulerna löper ut när läsåret 2018/2019 är slut. Skolledning har tillsammans med personal sett över olika lösningsförslag och utifrån det föreslagit en om- och tillbyggnation på Tallbacka. På Tallbackaskolan finns ett renoveringsbehov då lokalerna är slitna. I nuläget går det ej att tillgodose samtliga elevers behov av anpassade lokaler. Även om delar av verksamheten skulle flytta till andra befintliga lokaler beläget en bit bort från skolan bedömer skolledningen att en ombyggnation behövs på Tallbackaskolan. Detta för att kunna tillgodose lokalbehovet med anpassade klassrum med tillhörande grupprum samt anpassade fritidslokaler för vissa fritidsavdelningar, samt att kunna erbjuda lunchtider anpassade utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer (nu äter den första gruppen med starttid ca 10:20). Dessutom finns behov av åtgärder efter en brandskyddstillsyn som skedde hösten 2017. Förändringen består av att beskriva konsekvenser för av som händer om de lokalytor som erhållits via modulen inte ersätts på annat sätt. De kommande åren ser vi ökat elevunderlag från 415 till runt 450 elever på skolan. Skolan kommer ha en årskurs som är fyrparallellig minst fram till 2026/2027, hur förutsättningarna ser ut därefter vet vi ej eftersom att dessa barn ej är födda. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 6143-7903

Ringel lå f klass 1:or 2:or 3:or 4:or 5:or 6:or Totalt 17/18 68 63 46 54 77 51 56 415 18/19 61 68 63 46 54 77 51 420 19/20 66 61 68 63 46 54 77 435 20/21 73 66 61 68 63 46 54 431 21/22 61 73 66 61 68 63 46 438 22/23 62 61 73 66 61 68 63 454 23/24 62 62 61 73 66 61 68 453 Bilden visar elevutvecklingen på Ringelskolan till och med läsåret 2023/2024. Närvarande: Åsa-Britt Wikström (skyddsombud Lärarförbundet), Åsa Lidström (facklig representant LR), Annika Ståhl (Vision), Britta Lundqvist (Kommunal),Catarina Bergström personalrepresentant, Anna Lundberg, personalrepresentant, Sara Granström, personalrepresentant, Agneta Nyman personalrepresentant. Anneli Andersson och Helena Wennström, rektorer. Var ska ändringarna genomföras? Om inte modulens syfte ersätts kommer ändring behöva göras någonstans i Ringelskolans verksamhet eftersom det är trångt om utrymme. Hela verksamheten påverkas. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Samtlig personal kommer på ett eller annat sätt att påverkas inklusive elever. B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Trångboddhet - Ohållbar hallsituation på Tallbackaskolan, vilket leder till ökade antal konflikter, ökad ljudnivå, risk att elevernas tillhörigheter försvinner. För få torkmöjligheter vilket gör att kläder är blöta och surnar. Förutsättningarna för lokalvårdarna att genomföra sitt uppdrag försvåras. Risk för ökade allergier och sämre städning. - Korridorer som möbleras och används som grupprum och till förvaring, ej godkända enligt brandtillsynen. - Klassrummen är för små för att rymma både klassrum och grupprum, luften är ej anpassad till antalet elever, eleverna störs av/påverkar varandra vid ex förflyttningar. Klassrummen är storleksmässigt ej anpassade till elever som är rörelsehindrade och ex i behov av rullstol.

- Går ej tillgodose lokaler för undervisning av ex svenska som andra språk, modersmålsundervisning, grupptimmar i olika ämnen. Risk för lägre måluppfyllelse för eleverna. Även risk är att kulturskolans undervisning på skolan ej kan bedrivas i Ringelskolans eller Tallbackaskolans lokaler. - Fritidshemmet är redan idag trångbodda på grund av att en del av fritids tidigare lokaler används som klassrum idag. Skolan har i nuläget fem fritidshem och med ökat elevunderlag är det stor sannolikhet att det finns behov av fler fritidsavdelningar. - Fritidshemmen har ej tillgång till varsitt kök, vilket försvårar möjligheten till bakning, utflykter, pedagogiskt mellanmål osv. - Personalrummet på Ringelskolan används som lokaler för elever som väntar på busstransport efter skoltid kl 13-16:00, en lokal som nyttjas av cirka 50 barn med personal (det kallas bussis). Ej hållbar lösning då personalen ej har tillgång till ett fungerande personalrum för planering och kopiering på eftermiddagarna. Som det är nu så påverkas bussisverksamheten av att personal måste passera bussis lokaler på eftermiddagen för att komma åt det utrymmet. Som det är nu används ett grupprum till personalrum för rast/paus under eftermiddagen men det innefattar inte möjlighet till planeringsrum, arbetsplats, tillgång till telefon eller kopiering. - Skolrestaurangens storlek är ej anpassade till att tillgodose Livsmedelsverkets rekommendationer om att skollunch ska intas mellan 11-13. Med utökat elevunderlag kommer det vara ännu mer trångt vilket kommer påverka lunchtiderna ytterligare. Risk för att barnen ej orkar med hela skoldagen. Risk att lunchtiderna påverkas även för eleverna på Fridhemsskolan. Pedagogiska effekter - Som det är nu arbetar personalen i arbetslag vilket bygger på att de samarbetar. Om arbetslagen splittras på grund av att de arbetar i olika byggnader försvåras samarbetet. Ökad risk för att eleverna inte når målen. Material delas inom arbetslaget och det skulle behöva flyttas om man är i olika byggnader (en del av arbetslaget på Tallbacka och en del på Ringelskolan). - Lokalerna används i princip ständigt, vilket gör att det i flera tillfällen är svårt att förbereda aktiviteter inför det att man ska möta eleverna. - Som det är nu är det svårt att tillgodose de elever som är i behov av anpassade lokaler eller möjlighet att gå undan i enskildhet eller mindre grupp under skoltid. Det påverkar både den enskilda eleven/eleverna men även klassens förutsättningar till lärande och mående. - Redan idag är det svårt att tillgodose förutsättningarna för elever i behov av möjlighet att gå undan i enskildhet eller mindre grupp under fritidstid. Det påverkar både den enskilda eleven/eleverna men även gruppens förutsättningar med risk för sämre mående för eleven och gruppen. Med ökad trångboddhet kommer det att förvärras.

- Fritidshemmen kommer att i ännu större utsträckning att tvingas planera verksamheten utifrån lokaler istället för det pedagogiska uppdraget. Det innebär en ökad risk för sämre förutsättningar att nå upp till läroplanens mål och både utifrån elevers och personals perspektiv. - Övrigt: De ständiga förändringarna i hur lokalerna nyttjas med interna förflyttningar där olika verksamheter och klasser ska flytta runt mellan varje läsår leder till att arbetstid används till flyttningar istället för att driva och planera verksamhet. Samtliga ovannämnda faktorer kommer påverka personal och elever negativt psykosocialt. Ökad stress, ökad arbetsbelastning, försvårat samarbete. Vilket riskerar att leda till minskad måluppfyllelse för eleverna och en sämre hälsa för samtliga. Som läget är nu är det en påfrestande situation för samtlig personal och utan modulen kommer den vara än mer ansträngd. Risk för ökade sjuktal, svårare att rekrytera ny personal och att befintlig personal väljer att lämna verksamheten. Är riskerna allvarliga eller inte? Riskerna blir snabbt allvarliga med ökad risk för bland annat psykisk ohälsa och ökad arbetsbelastning. All personal inom verksamheten signalerar redan nu om en trångboddhet, ej anpassade lokaler och att det inte finns en långsiktighet i lokalfrågan, ytterligare försämringar försvårar förutsättningarna för samtliga yrkeskategorier. Trångboddheten gynnar inte elevernas sociala- och kunskapsutveckling. Om en brand uppstår på Tallbackaskolan är det en mycket allvarlig risk. C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs?

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 28 Ks Dnr 00116/2016 041 Investeringsredovisning för år 2017 Efter avslutat bokföringsår ska en redovisning upprättas över det gångna årets investeringar. Redovisning över färdigställda investeringar har upprättats. Justerandes sign Beslutsunderlag Ks 2017-02-15 24 Investeringsredovisning Mål- och resursplan Utdragsbestyrkande

Investeringsredovisning 2017 12 31 Arvidsjaurs kommun NÄMND/ENHET Budget Investerat Kvar Förslag på överflytt till t.o.m. av budget (tkr) 2017 2017 12 31 2017 2018 Barn och ungdomsnämnden 3 229 2 700 529 419 Socialnämnden 2 170 1 103 1 067 60 Kommunstyrelsen Räddningstjänsten 1 171 848 323 172 Kommunal ledningsplats, tekniska åtgärger för säker ledning 660 126 535 535 Stödfuktionen 2 450 279 2 171 2 260 IT enheten 1 992 1 652 339 230 Arbetsmarknad, kultur och integration 831 293 538 40 Kostenhet 2 200 1 662 538 300 Fastigheter 12 276 4 780 7 497 7 285 Gatu och Parkenheten 3 793 2 188 1 605 1 721 SUMMA SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR 30 772 15 631 15 142 13 022 AFFÄRSVERKSAMHETER Stadsnät 7 683 403 7 280 7 277 Camp Gielas 2 402 2 173 229 0 Vatten och Avlopp 10 289 3 328 6 961 6 875 Avfallsenheten 437 100 337 216 SUMMA AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR 20 811 6 004 14 807 14 368 SUMMA TOTALA INVESTERINGAR SKATTEFINANSIERAD OCH AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 51 583 21 635 29 949 27 390

Detaljerad investeringsredovisning 20171231 Arvidsjaurs kommun Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BOU/Sandbackaskolan ök Lastbil med kran Projektnr: 0221 245 245 0 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. m, ök Varmvattentvätt Projektnr: 0226 50 26 24 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. ök Byte övningskörbil Projektnr: 0227 200 207 7 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. ök Lösen leasingavtal lastbil+släp(tr) Projektnr 0228 600 600 0 0 Projektet genomförs under hösten och avslutas under året. ök Diagnosutrustning Sandbacka Projektnr: 0229 50 0 50 50 Projektet ej genomfört. Överföring till 2018. a, ök Ombyggnation mm Sandbacka Projektnr: 0235 79 50 29 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. BOU/Förskolan ök Inventarier förskola 1 Projektnr:0220 75 83 8 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. ök Inventarier förskola 2 Projektnr:0223 200 195 5 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. a, ök, ny v Inventarier förskola 3 Projektnr:0224 100 108 8 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. BOU/Parkskolan ök Lekställningar förskolan. Projektnr: 0218 40 0 40 40 Projektet ej genomfört. Överföring till 2018.

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) BOU/Ringelskolan ök Utemiljö Ringelskolan. Projektnr: 0213 100 0 100 100 Projektet ej genomfört. Överföring till 2018. a Arbetsmiljöanpassning. Projektnr: 0214 200 173 27 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. ök Möbler Ringelskolan. Projektnr: 0215 140 107 33 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. ök, a Utrustning slöjd Ringelskolan. Projektnr: 0217 80 0 80 80 Projektet ej genomfört. Överföring till 2018. ök Utrustning Ringelskolan. Projektnr: 0219 100 0 100 100 Projektet ej genomfört. Överföring till 2018. BOU/Fridhemskolan a, ök Möbler elevrum Fridhem. Projektnr: 0208 50 90 40 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. ök Bänkar skåp Fridhem. Projektnr: 0209 100 69 31 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. ök Ombyggnation skolsk rum Projektnr: 0210 200 151 49 49 Projektet ännu inte klart. Kompletteringar under våren 2018. Överföring till 2018. a, ök Fönster till grupprum Projektnr: 0211 50 25 25 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. BOU/Central administration ök Läsplattor. Projektnr: 0207 570 571 1 0 Projektet genomfört. Projektet avslutas. BOU totalt 3 229 2 700 529 419

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) SOCIALNÄMNDEN a, e, m, ök Byte larm soc. Projektnr: 0404 180 262 82 0 Larm och hotelllås, flyttat från Krehab till nya Bryggan, inkl utökat antal dörrar. Projektet blev något dyrare då vi satte lås på fler dörrar än vad som fanns på gamla Krehab. Projektet är avslutat. UH 2015 64. a, ök Diskdesinfektorer. Projektnr: 0405 60 0 60 60 Inköp av diskdecinfektorer ej genomfört p g a sjukdom inom ledningen. Projektet föreslås genomföras under 2018. UH 2014 26. a, ök Övriga projekt Soc. Projektnr: 0406 530 152 378 0 Flyttning och ombyggnation inom Braxen. Kostnader för lokaländringar för sjuksköterskor, chefer, korttidsboende biståndshandläggare. Kostnaderna betydligt lägre än beräknat. Projektet avslutat. UH 2015 87. a, ök Inventarier äldreomsorgen. Projektnr: 0407 400 331 69 0 Inköp av möbler och utrustning till 5 nya korttidsplatser Utbyte av möbler inom vård och omsorgsboende. Projektet avslutat. UH 2016 9. a, ök Omklädningsrum, dusch hemtjänstlokalen. Projektnr: 0408 1 000 358 642 0 Dusch och omklädningsrum finns redan i Braxen, pengar har använts till anpassning av övriga lokaler, från korttidboende till kontor för hemtjänst och chefer. Projektet avslutat. UH 2015 87. Socialnämnden totalt 2 170 1 103 1 067 60

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) KOMMUNSTYRELSEN Räddningstjänsten a Larmkläder. Projektnr: 0501 300 191 109 109 Ett komplett larmställ kostar c:a 12000 14000 kr och behov av komplettering och utbyten är stort. Även räddningsvärnen i Glommersträsk och Moskosel behöver kompletteringar. Vi kommer att anställa nytt folk så vi behöver pengarna för att kunna investera mer kläder. ök Teknikutveckling. Projektnr: 0502 100 38 62 0 Datastöd i brandbilarna och datastöd för det brandförebyggande arbetet. Projektet slutfört. a Skyddskläder. Projektnr: 0503 100 45 55 55 Komplettering av vattenlivräddningsdräkter och stänkskydd. Vi har inte investerat klart så vi behöver flytta över summan till 2018. a Andningsapparater. Projektnr: 0504 40 18 22 8 Det finns för få rökdykarutrustningar, vi behöver också byta ut gamla stålpaket mot lättare av komposit. Beräknas att slutföras under höst vinter 2017. Vi behöver köpa in kompletterings grejor till mask och tuber. Därför denna summan för 2018. l Brandslang. Projektnr: 0505 160 99 61 0 Återanskaffningen av trasig brandslang har eftaersatts under många år och behöver nu åtgärdas. Projektet slutfört. ny v Rakelterminal. Projektnr: 0506 71 33 38 0 Det gamla nätet för kommunikationsradio lades ner för några år sedan. Kommuner, landsting och Polis tvingades därmed att investera stora pengar i ny teknik. Projektet slutfört. ök Transportbil. Projektnr: 0507 400 424 24 0 Projektet slutfört. Räddningstjänsten totalt 1 171 848 323 172

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Kommunal ledningsplats, tekniska åtgärger för säker ledning a, l, m, ök Brandskydd server. Projektnr: 1601 461 34 427 427 En förenklad upphandling (UH 2017 68) av nytt kylsystem och automatisk brandsläckningsanläggning till kommunhusets serverrum ligger ute på annons och ska öppnas 15/1. En direktupphandling som fick avbrytas gjordes under dec 2017. Anbuden från den upphandlingen tyder på att kostnaderna kommer att bli 150 000 200 000 kr mer än vad vi budgeterat. Nuvarande upphandling kommer att avslutas med auktion vilket gör att vi måste skriva avtal med vinnaren i auktionen. Investeringsbudgeten kan utökas med 200 000 kr från investeringsprojektet Kommunkation Råvattenstation på VA. Miljön i kommunens serverrum är en vital faktor för att kunna upprätthålla en kontinuerlig it drift för kommunens verksamheter och serverrummet behöver ny kyl och brandanläggning. 50% bidrag av investeringskostnaderna får vi från MSB efter godkänd slutbesiktning. Projektet planeras avslutas under 2018 och ska därför flyttas till 2018. Pengarna ska läggas under ansvar 762. a,l,m,ök Ombyggnad reception. Projektnr: 1602 74 74 0 0 Klart. a,l,ök Åskskydd. Projektnr: 1603 50 0 50 50 Åtgärder är bestäld av elfirma och kommer att utföras under 2018, pengar flyttas till 2018. a,l,m,ök Larmcentral. Projektnr: 1604 75 18 58 58 Ny larmcentral för brand och larm finns på plats. Återstår att koppla ny kyla och brandutrustning i serverrummet samt övriga försörjningssytem till centralanläggning. Temperaturlarm och brandlarm från serverrummet är kopplat till ny larmsändare. Projektet planeras avslutas under 2018 och pengar flyttas till 2018. Kommunal ledningsplats, tekniska åtgärger för säker ledning totalt 660 126 535 535

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Stödfunktionen Stödfunktionen Centrala ök, a Styr och Ledningssystem. Projektnr: 0103 600 0 600 600 Projektet är påbörjat. Upphandlingen är igång. Pengarna överflyttas till 2018. e, ök Övriga investeringar. Projektnr: 0104 1 610 0 1 610 1 610 Projktet är ett gemensamt projekt som består av flera projekt som blev inte av under året 2017. Beloppet överflyttas till 2018. Stödfunktionen Näringslivskontoret ök Led skyltar. Projektnr: 0102 240 279 39 50 Projektet består i nya LED skyltar och orienteringstavlor vid infarten till samhället samt hänvisningsskyltar i samhället. Hänvisningskyltarna är på plats. LED skyltarna är upphandlade och beställda. På grund av Trafikverkets synpunkter på det ursprungliga innehållet i projektet, gjordes vissa omprioriteringar vilket ledde till kostnadsfördyringar. Budget för projektet var 240.000:, upparbetat under 2017 är 279.104:. Monteringsarbeten tillkommer med ca 50.000: under 2018. Beräknad slutsumma 329.104:. Överskridandet gentemot ursprunglig budget (240.000: ) beräknas därför bli 89.104: Stödfunktionen totalt 2 450 279 2 171 2 260

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) IT enheten e, a Mobiltelefoner. Projektnr: 0702 200 102 98 0 Årets investering genomförd. Fortsätter 2018. ök Byte gammal nätverksutrustning. Projektnr: 0703 100 105 5 0 Löpande byte och förbättringar. ök Utbyggnad trådlösa nät. Projektnr: 0704 50 51 1 0 Årets investering klar. Fortsätter 2018. ök Tekniska åtgärder. Projektnr: 0705 227 166 61 61 Utrustning för stabilare drift och byte av gammal fiberkabel. a, ök Inköp datorer. Projektnr: 0706 675 641 34 34 Löpand byte av datorer. a, ök VDI. Projektnr: 0707 223 205 17 0 Klart projektet skall avslutas. ök Utbyte switchar. Projektnr: 0708 397 382 15 15 Pågåend. Fortsätter 2018. ök, a Övervakning. Projektnr: 0709 70 0 70 70 Påbörjas tidigast 2018. ök, a Ärendehanteringssystem. Projektnr: 0710 50 0 50 50 Vi avvaktar pågående upphandling av Ärendehantering /Diariesystem och gör en utvärdering om vi kan använda det istället för ett eget. IT enheten totalt 1 992 1 652 339 230

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Arbetsmarknad, kultur och integration Buss. Projektnr: 0301 250 0 250 0 Ersättningsinvestering för HVB som inte kommer att genomföras eftersom antalet ensamkommande minskar. Kombibil. Projektnr: 0302 250 0 250 0 Ersättningsinvestering för HVB som inte kommer att genomföras eftersom antalet ensamkommande minskar. a, ök Inredning biblioteket. Projektnr: 0303 100 102 2 0 Möblerna är levererade och monterade. a, ök Möbler Rotundan. Projektnr: 0304 200 163 37 37 Vid genomgång av möbler och behov av kompletteringar så kommer endast en mindre del av möbelbeståndet på Medborgarhuset att bytas ut. Under hösten rasade två av barnhyllorna och alla böcker hamnade på golvet. Med tanke på skaderisken för både personal och besökare har vi meddelat KSau att dessa pengar kommer att användas för att ersätta barnavdelningens hyllor. Önskar behålla dessa medel för att kunna göra komplettering till barnavdelningen som inte hanns med före årsskiftet. ök Inventarier kulturen. Projektnr: 0305 31 28 3 3 Inköp till Föreningscentrum görs under hösten. Vi önskar behålla dessa medel för att kunna göra komplettering till barnavdelningen som inte hanns med före årsskiftet. Arbetsmarknad, kultur och integration totalt 831 293 538 40

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Kostenheten a, e, m, ök Tunneldiskmaskin Spiskroken Projektnr: 0821 300 228 72 0 Slutfört och används i daglig drift. Avtal: Direktupphandling. a. ny v Blastchiller 3. Ringelsta Projektnr: 0822 100 0 100 100 Flyttar fram hela summan till 2018 pga organisationsöversyn. a, ny v, ök Kyl och fryslösning Parkskolan kök. Projektnr: 0823 300 278 22 0 Slutfört. Fungerar bra. Avtal: Friginor diarienummer UH 2015 71 service kylanläggningar. a Grönsakshack 2st. Projektnr: 0824 50 22 28 0 Genomfört. En är inköpt och står på restaurang Spiskorken på Ringelsta. Den andra blev repad, avstår därför det inköpet. Avtal: SKL diarienummer 10133. ök Papperspress Gläntan. Projektnr: 0825 50 43 7 0 Genomfört, står i köket på Sandbackaskolan. Avtal: SKL diarienummer 10133. a, e, m, ök Ugn 16GN Sandbacka. Projektnr: 0826 200 148 52 0 Slutfört. Är levererad och på plats. Avtal: Direktupphandling. a, e, l, m, ny v Serveringslinje på Restaurang Ringelbiten. Projektnr: 0829 500 437 63 0 Slutfört, installerat i kök/matsal på Ringelskolan. Avtal: SKL diarienummer 10133, NMH BYGG AB darienummer UH 2015 75. a, ök Ugn 16GN Sandbacka. Projektnr: 0830 200 0 200 200 Flyttar fram hela summan till 2018 pga organisationsöversyn.

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) a, ök Diskmaskin Sandbacka Gläntan. Projektnr: 0831 300 335 35 0 Genomfört, står i köket på Sandbackaskolan. Avtal: SKL diarienummer 10133, TTV VÄRMETEKNING AB diarienummer UH 2015 75 för VS arbeten och UH 2015 87 för löpande bygg och anläggningsarbete. a, e, m, ök Diskinlämning på Restaurang Ringelbiten. Projektnr: 0832 Slutfört monterat och klart. Avtal: SKL diarienummer 10133. 200 171 29 0 Kostenheten totalt 2 200 1 662 538 300

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Fastigheter a, e, ök Renovering Harens förskola. Projektnr: 1215 370 517 147 0 Upphandling utförd UH 2016 42. Tillkommande kostnader för brandlarm mm. Projektet slutfört. e, ny v Köp Länsmansgärdan 9. Projektnr: 1216 128 25 103 0 Förvärv klart. Projektet slutfört. a, e, m, ök Energieffektivisering/EMU. Projektnr: 1271 950 578 372 372 Fläktbyten på ventilation i kommunhuset utfört. Utbyte belysning kommunhuset påbörjat. Åtgärder fortsätter under 2018. a, e, ök Förbättring larm. Projektnr: 1272 518 299 219 219 Förbättring larm på Ripans och Stortorgets förskolor utfört. Skogsbackens larm åtgärdas i samband med renovering under 2018. a, e, ök Brandlarm. Projektnr: 1273 500 514 14 0 Upphandling utförd. Nytt brand och inbrottslarm har installerats i kommunhuset. Projektet slutfört. a, e, m, ök Hissar Kommunhus. Projektnr: 1274 700 75 625 625 Kommer upphandlas under början av 2018. Försenat pga att brandgasventilation saknas i hissschakten. a, e, ök Renov. ytskikt Kommunhus. Projektnr: 1275 500 72 428 428 Har börjat bytt golv i kommun husets gamla delar, målat korridorväggar på IT. Projektet kommer fortsätta under 2018. a, e, ök Renov. WC kommunhus. Projektnr: 1276 500 66 434 434 Renovering av wc utrymmen har påbörjats. Kommer att utföras etappvis. Fortsätter under 2018. a, e, ök WC, duschar ishallen. Projektnr: 1277 100 98 3 0 Projektet är klart och avslutat.

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) a, e, ök Papptak Ringelskolan. Projektnr: 1278 200 82 118 118 Mer akuta problem uppstod på ett tak på Sandbackaskolan. Så därför investerades det med nytt papptak där istället och Ringelskolan skjuts till nästa år till projekt "Åtgärdande av tak och ökad taksäkerhet" a, e, ök Renov. Skogsbacken. Projektnr: 1279 6 000 1 979 4 021 4 021 Upphandling utförd. UH 2017 24. Eftersom upphandlingen blev öveklagad så kunde det inte påbörjas förrän oktober. Fortsätter nästa år. a, e, ök Papptak Medborgarhuset. Projektnr: 1280 60 60 0 0 Utfört. Projektet avslutas. a, e, ök Låssystem Fridhemskolan. Projektnr: 1281 250 0 250 250 Ej påbörjat. Kommer upphandlas under 2018. a, e, ök Fönster Nyborgsskolan. Projektnr: 1282 250 0 250 250 Fönsterna är beställda och projektet utförs 2018. a, e, ök Aluminiump. Medborgarhus. Projektnr: 1283 250 0 250 250 Dörrar är beställda och projektet utförs 2018. a, e, ök Ventilation Sandbacka C. Projektnr: 1284 500 233 267 0 Ventilationen är klar och i drift. Projektet slutfört. a, ny v Skärmtak Hemtjänsten. Projektnr: 1285 500 182 318 318 En carport för Hemtjänstens bilar har påbörjats. Slutförs januari 2018. Fastigheter totalt 12 276 4 780 7 497 7 285

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Gatu och parkenheten ök Upprustning lekplatser. Projektnr: 2144 59 0 59 0 Medel för utveckling enligt kommunens lekplastprogram. Inga åtgärder genomförs i år. Pengarna används för att täcka del av underkottet till aktivitetsplan Fridhemsskolan. ök Utveckling Nyborgstjärn. Projektnr: 2145 126 0 126 126 Inga åtgärder har hunnits med under året. Resterande medel överförs till 2018. ök Belysning Johannaparken. Projektnr: 2146 130 56 74 74 Utbyte av gamla stolpar och armaturer i Johanna samt belysning av delar av torget. Materialet är inköpt men arbetet hanns inte med innan tjälen kom. ök Belysning Marklundsparken. Projektnr: 2147 210 198 12 0 Utbyte av gamla stolpar och armaturer i Marklundsparken samt ny belysning runt lekparken. Projektet är slutfört. Diarienummer för upphandling UH 2017 23. ök Aktivitetsplan Fridhem. Projektnr: 2148 900 1 095 195 0 Iordningsställning av skatepark samt uppsnyggning av området närmast skolan. Nya sittmöbler i form av en sittpyramid samt två hammockar och en hängmatta. En parkourutrustning med fallskydd har kommit på plats samt att området har snyggats till. e, ök Belysningsarmaturer. Projektnr: 2150 519 0 519 519 Belysningsarmaturer byts ut till LED. Först och främst genomförs byten istället för seirebyten i byarna. Vi har få Hg armaturer kvar inom kommunen och planen var att de sista skulle bytas ut under 2017. Detta är inte genomfört och det beror på att gatuenheten och upphandlad entreprenör är oense om avtalet. LED ger oss lägre förbrukning samt fler brinntimmar än vanliga lampor. Diarienummer för upphandling UH 2017 23.

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) ök Fiskarvägen inkl belysning. Projektnr: 2151 1 090 437 653 653 Delen mellan Nyborgsgatan och Villavägen görs om samt att den gamla belysningen byts ut och flyttas ut från fastigheterna. Terrasering, ny överbyggnad samt ny belysning är genomfört i år. Asfaltering och kantsten genomförs 2018. ök, a Belysningskabel vid markförläggning. Projektnr: 2152 689 340 349 349 Buffertpengar för att vi snabbt kan vara med och markförlägga belysningskabel i samband med att Vattenfall markförlägger sin kabel. Betalning av Deppis och Hedberg som genomfördes 2016 samt Pjesker som slutfördes i år och del av Renvallen som är pågående. ök Sandskopa. Projektnr: 2153 70 62 8 0 Ny sandskopa till hjullastare. Den gamla var sönderrostad. Projektet är avslutat. Gatu och parkenheten totalt 3 793 2 188 1 605 1 721 SUMMA SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR 30 772 15 631 15 142 13 022

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) AFFÄRSVERKSAMHETER Stadsnät direktiv Bredbandsutbyggnad i byar. Projektnr: 1501 6 000 0 6 000 6 000 P.g.a försening i projekt påbörjas utbyggnad under först 2018. ök Byte gammal utrustning. Projektnr: 1502 150 90 60 60 Utbyte av föråldrad utrusting påbörjat. Färdigställs under 2018. ök Utyte central nätverksutrustning. Projektnr: 1503 47 0 47 47 P.g.a. fördröjning i migreringsarbete till ny Stadsnätsoperatör har bytet dragit ut på tiden. ök Provisioneringssystem. Projektnr: 1504 125 0 125 125 P.g.a. fördröjning i migreringsarbete till ny Stadsnätsoperatör har bytet dragit ut på tiden. ök El ledningar flytt/markförläggning. Projektnr: 1505 842 230 612 612 P.g.a. försenade projekt hos Vattenfall har bara en mindre del av planerade flyttar genomförts. Vattenfall fortsätter under 2018 fram till 2020. ök TV i Nätet. Projektnr: 1506 433 0 433 433 P.g.a. fördröjning i migreringsarbete till ny Stadsnätsoperatör har bytet dragit ut på tiden. ök Komplettering teknik stadsnätet. Projktnr: 1507 86 83 3 0 Komplettering utförd. Projektet kan avslutas. Stadsnät totalt 7 683 403 7 280 7 277

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Camp Gielas l Elanläggning vid Vittjåkk. Projektnr: 1403 1 400 1 189 211 0 En helt ny elanläggning till Vittjåkks husvagnscamping har upprättats. Projektet är avslutat. Budget för projektet innehölls. Diareinummer: 178/2017. l Brandlarm. Projektnr: 1404 1 002 984 18 0 Ett helt nytt brandskydd i Camp Gielas sporthall och stugby har upprättats. Projektet är avslutat. Budget för projektet innehölls. Diarienummer: UH 2016 79. Camp Gielas totalt 2 402 2 173 229 0

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Vatten och avlopp ök Ledningsnät Hedberg.Projektnr: 2571 300 327 27 0 Utbyte av vatten och avloppsledningsnätet i större delen av byn. Allt ledningsarbete är genomfört 2016 och resterande återställning gjord i sommar. Tillkommande är markköp av marken där kommunens stora reningsanläggning ligger (57 tkr). Projektet avslutas. Diarienummer för upphandling UH 2015 27. m, L Markbäddar. Projektnr: 2572 90 93 3 0 Pengar till att åtgärda bristfälliga mindre reningsanläggningar. Arbetet för Hedbergs mindre anläggning. a, e, m Grovrensgaller. Projektnr: 2573 800 0 800 800 Galler för att avskilja papper, trasor och annat ovidkommande material innan det går in i reningsverket i Arvidsjaur. Projketet har inte utförts då konsult är anlitat för att titta på att ta in externt slam från enskilda brunnar genom reningsverket. Detta kan påverka ombyggnationen. Pengarna önskas omföras till 2018. a, e Ventilationsaggregat. Projektnr: 2574 600 554 46 0 Arvidsjaurs reningsverk har fått ny ventilation. Projektet är slutfört. Diarienummer för upphandling: UH 2016 47. ök Ledningar Arvidsjaur. Projektnr: 2575 500 0 500 500 Pengar för att göra reinvesteringar på ledningsnätet i Arvidsjaur. Inget är utfört i år. Detta projektet avslutas och resterande medel önskas omfördelas till ett nytt projekt 2018, "Ombyggnation Lauker reningsverk".

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) ök VA anläggningar byar. Projektnr: 2576 2 000 376 1 624 1 624 Vatten och spillvattenledningar mellan sågen och pumpstationen i Glommersträsk kommer att bytas ut. Det har varit problem med läckor på vattenledningen samt inläckage på spillvattnet. Projeket är påbörjat men förskjöts tidsmässigt då det var ogynnsamma förhållanden i marken på grund av allt regn. Kommer att slutföras under vintern. Diarienummer för upphandling UH 2017 27. Resterande medel överförs till 2018. ök IH4 Stängsel och grind. Projektnr: 2577 109 0 109 109 Områdesskydd för kommungaraget. Grinden kom på plats 2015. Placering av stängslet avvaktas tills vi vet vilken lokalyta vi får nyttja av IH4. Diarienummer för upphandling: UH 2015 50. Medel överförs till 2018. ök, a Flakbil. Projektnr: 2578 300 0 300 300 Diarienummer för upphandling UH 2017 72. Medel överförs till 2018. l, m Övriga investeringar VA. Projektnr: 2579 200 67 133 133 Installation av UV ljus i Moskosel. Utrustningen är inköpt men ej installerad. Görs under vintern. ök Ny reservvattentäkt Arvidsjaur. Projektnr: 2582 322 0 322 322 Lärkans vattenverk är ett gammalt vattenverk som tagits ur drift för ett antal år sedan. Tanken är att anläggningen ska användas som reservvatten. Provpumpningen 2016 visade på eventuella möjligheter att få ut mer vatten om det var en större brunn. Brunnen är borrad sommaren 2017 och provpumpning pågår. Visar det på bra resultat kommer verket att rustas upp. Idag vet vi inte omfattningen på detta. Resterande medel överförs till 2018.

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) ök Ledningar Sandbacken. Projektnr: 2586 3 620 733 2 887 2 887 VA ledningarna i Fiskarvägen mellan Nyborgsgatan och Villavägen är utbytt i samband med att gatan görs om. 2000 tkr av kvarstående medel överförs till investeringen av Nytt övningsområde för sandbackaskolan 2018 i samband med försäljning av markområde invid Olletjärn. Resterande medel, 887 tkr, överförs till 2018 och ett nytt projekt vid namn "Ombyggnation av reningsverket i Lauker". ök Kommunikation råvatten. Projektnr: 2587 200 0 200 200 Projektet är inte utfört och kommer inte att utföras. Pengarna överförs till projektet 1601 "Brandskydd server". ök, a Köp bilar VA. Projektnr: 2589 600 563 37 0 Lösen av beredskapsbil samt inköp av en ny verkstadsbuss. Projektet avslutas. Diarienummer för upphandling UH 2017 39. a, e Slamavvattningsmaskin. Projektnr: 2590 648 615 33 0 Inköp av ny slamvattningsmaskin. Projektet är slutfört. Diarienummer för upphandling UH 2016 51. Vatten och avlopp totalt 10 289 3 328 6 961 6 875

Syftet med projekt * Investeringsprojekt/Nämnd/Enhet Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m. 2017 12 31 (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Förslag på överflytt till 2018 (tkr) Avfallsenhet a, ök Asfaltering ytor ÅVC. Projektnr: 2601 157 81 76 76 Asfaltering genomförd under hösten. Ramavtal UH 2015 13. a, e, ök Ändring transportväg ÅVC. Projektnr: 2602 45 0 45 0 Tanken var att asfaltera den nya överfarten, men vi har tänkt om och låter den vara grusväg. Projektet kan avslutas. Ramavtal UH 2015 13. Övriga investeringar Avfall. Projektnr: 2603 70 0 70 70 Blev inga övriga oförutsedda investeringar detta år. a, e, m, l Byggnad för mellanlagring av hushållsavfall. Projektnr: 2621 140 0 140 70 Själva byggnaden är slutbesiktad sedan länge, dvs att den upphandlade delen av projektet är klar. Återstår gör bla markarbeten som görs i egen regi. Detta tar lång tid då vi använder oss av fyllnadsmassor som lämnas in på ÅVC. a, e, m, ök Utbyggnad av skärmtak. Projektnr: 2624 25 19 6 0 Projektet färdigställt och kan avslutas. Ramavtal UH 2015 87. Avfall totalt 437 100 337 216 SUMMA AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR 20 811 6 004 14 807 14 368 SUMMA TOTALA INVESTERINGAR SKATTEFINANSIERAD OCH AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 51 583 21 635 29 949 27 390 * Förkortning i första kolumn: a=arbetsmiljö, e=ekonomi, l = lagkrav, m=miljö, ny v=ny verksamhet, ök=ökad kvalitet

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 29 Ks Dnr 00026/2018 009 Redovisning av motioner år 2017 Enligt kommunallagens 5 Kap 33 bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Enligt arbetsordning för kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen vid kommunfullmäktiges ordinarie marssammanträde redovisa motioner vilkas beredning ej har slutförts. Redovisning av inlämnade motioner under 2017 har upprättats. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lotta Sandström Utdragsbestyrkande

Handläggare Datum Arvidsjaurs kommun 2018-01-26 Árviesjávrien kommuvdna KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-26 Dnr 00026/2018-009 Kommunfullmäktige Direktval Redovisning av motioner Enligt kommunallagens 5 Kap 33 bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Enligt arbetsordning för kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen vid kornmunfullmäktiges ordinarie marssammanträde redovisa motioner vilkas beredning ej slutförts. Redovisning av inlämnade motioner under 2017 görs i bilaga. I redovisningen redovisas, för ledamöternas kännedom, även de motioner vars beredning slutförts. Lotta Sandström Sekreterare fullmäktige Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 600 68-4

Redovisning av motioner inlämnade 2017 Mottagen av Kf / Dnr 2017-04-06 Dnr 111/2017 Motion Motion - Åtgärda ej fungerande ljudanläggning i fullmäktigesalen eller byt lokal - Leif Enberg (v) Remitterad till Kommunchef Ulf Starefeldt Kommentar Färdigbehandlad. Beslut av Kf 2017-10-31. 2017-04-06 dnr 123/2017 Motion - Åtgärdsplan med anledningen av hög personalomsättning bland socialnämndens chefer - Lotta Åman (s) HR-chef Åsa Fjällman Färdigbehandlad. Beslut av Kf 2017-10-31 2017-10-05 Dnr 257/2017 Motion - Besparingsförslag - Samordning av biblioteket och turistbyrån - Lars Ralph (m) Kommunchef Ulf Starefeldt Under beredning. Behandlas av kommunstyrelsen 6 februari 2018. 2017-11-28 Dnr 307/2017 Motion Försäljning av Camp Gielas - Bjarne Hald (c) Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman Under beredning. 2017-11-28 dnr 308/2017 Motion Fungerande skoterleder - Britt-Inger Hedman (v) Fritidschef Katarina Landstedt Under beredning.

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2018-02-06 30 Ks Dnr 00028/2018 101 Redovisning av ej verkställda beslut år 2017 Kommunfullmäktiges presidium har beslutat att en förteckning över ej verkställda beslut årligen ska redovisas för fullmäktige. Redovisning av ej verkställda beslut 2017 har upprättats. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lotta Sandström Utdragsbestyrkande

Handläggare Datum Arvidsjaurs kommun 2018-01-26 Árviesjávrien kommuvdna KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2018-01-26 Dnr 00028/2018-101 Kommunfullmäktige Direktval Redovisning av ej verkställda beslut Presidiet har beslutat att en förteckning över ej verkställda beslut ska redovisas för fullmäktige en gång per år. Viktigt att notera är att medborgarförslag har, precis som motioner, en maximal handläggningstid om ett år efter inlämnandet. Ej verkställda beslut för perioden 2017-01-01--12-31 redovisas i bilaga. Lotta Sandström Sekreterare fullmäktige Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 kommun@arvidsjaur.se 5143-7903