Arbete, studier eller arbetslös

Arbete, studier eller arbetslös - en enkätundersökning bland deltagare i vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder 2012 Arbetsmarknad & kompetensutveckling www.hassleholm.se/ak

Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 3 Urval... 3 Flexvux... 3 T4vux... 3 Arbetsmarknadsenheten... 4 Metod... 4 Flexvux... 4 T4vux... 4 Enkäterna... 5 Flexvux... 6 Urvalet... 6 Åldersfördelning... 6 Könsfördelning... 6 Födelseplats... 6 Sysselsättning, anställning och arbetsgivare... 7 Överensstämmelse mellan utbildningen och yrke... 8 T4vux... 9 Urvalet... 9 Åldersfördelning... 9 Könsfördelning... 9 Födelseplats... 9 Sysselsättning, anställning och arbetsgivare... 10 Överensstämmelse mellan utbildningen och yrke... 11 Arbetsmarknadsenheten... 12 Urvalet... 12 Åldersfördelning... 12 1

Könsfördelning... 12 Födelseplats... 12 Sysselsättning, anställning och arbetsgivare... 13 Orsak till att deltagare slutat på Arbetsmarknadsenheten... 14 Resultat av hjälpen på Arbetsmarknadsenheten... 15 Det bästa på Arbetsmarknadsenheten... 15 Deltagarna berättar... 16 Bortfallsanalys... 17 Bortfallet efter kön... 17 Bortfallet efter etnisk anknytning... 18 Bortfallet efter bostadsort... 20 Bortfallet efter utbildningsform... 21 2

Inledning Bakgrund och syfte Arbetsmarknad & kompetensutveckling är en förvaltning som inrymmer alla kommunens verksamheter inom arbetsmarknad och utbildning för vuxna. Den övergripande uppgiften är att säkra tillgången på arbetskraft, och att ge kommuninvånarna möjligheter till såväl grundläggande som kvalificerad utbildning och yrkesutveckling. Under Arbetsmarknad och kompetensutveckling är vuxenutbildningen indelad i två enheter, Flexvux och T4vux. I förvaltningens verksamhet ingår även Arbetsmarknadsenheten och yrkeshögskolan som ytterligare två enheter. Inom T4vux finns Grundvux, utbildning i svenska för invandrare och matutbildningar. På enheten finns även särskild utbildning för vuxna (särvux) men den ingår inte i denna undersökning. Flexvux har allmänna ämneskurser och en omvårdnadsutbildning på gymnasienivå. Flexvux köper också yrkesutbildningar i andra kommuner och av andra utbildningsanordnare. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Verksamheten på Arbetsmarknadsenheten är indelad i två områden, arbetsmarknad och integration. Efter enkätundersökningen gjorts har ytterligare ett område arbetslivsinriktad rehabilitering tillkommit på Arbetsmarknadsenheten. Yrkeshögskolan ingår inte i denna undersökning eftersom man gör egna undersökningar där. Enkätundersökningen bland elever på Flexvux, T4vux och deltagare på Arbetsmarknadsenheten genomfördes under maj-juni 2012. Den ursprungliga tanken var att deltagarna skulle svara på enkäten sex månader efter att de avslutat en kurs, utbildning eller ett deltagande i Arbetsmarknadsenhetens verksamhet. Detta bedömdes vara en rimlig tid för deltagarna att hinna skaffa jobb eller påbörja nya studier. Enkäten skickades ut först i maj 2012, därför blev tiden mellan kursslut och enkätundersökningen längre än sex månader. Många lämnade enkäten obesvarad, telefonintervjuer pågick därför fram till juli 2012. Telefonintervjuerna gjordes på eftermiddagar och på kvällstid. Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på vad deltagarna gör när de slutat en kurs, yrkesutbildning eller arbetsmarknadsinriktad åtgärd inom arbetsmarknad och kompetensutveckling. Fortsätter de studera, arbetar de eller är de arbetslösa? Urval Flexvux I urvalet ingick de elever som med godkänt resultat avslutade en kurs eller utbildning 2011-06. Detta innebär att det ingår elever i undersökningen som under höstterminen fortsatte att studera på Flexvux. T4vux I urvalet ingick eleverna på grundvux och matutbildningarna som gick ut 2011-06. 3

I urvalet ingick de elever som avslutade sin utbildning i svenska för invandrare (sfi) 2011-06-08 och: studerade på nivå B, C eller D. inte fortsatte med sfi-studier på högre nivå. Arbetsmarknadsenheten I urvalet ingick de deltagare som blev inskrivna på Arbetsmarknadsenheten tidigast 2010-01-01 och utskrivna senast 2011-12-31. Metod De som ingick i urvalet för undersökningen hade mycket skilda språkmässiga förutsättningar att besvara en enkät, beroende på att en övervägande andel hade utländsk bakgrund och låg utbildning. Det var därför tvunget att anpassa inhämtandet av uppgifterna genom att erbjuda olika sätt att svara på enkäten. Eleverna på Flexvux och T4vux svarade på samma enkät. Deltagarna på Arbetsmarknadsenheten fick en enkät med fler frågor. De som ingick i urvalet på T4vux och Arbetsmarknadsenheten kunde välja att antingen använda pappersenkät eller webbenkät i programmet Survey&Report. De som ingick i urvalet på Flexvux fick däremot bara besvara webbenkäten. Ett postutskick gjordes till de som ingick i urvalet. Postutskicket innehöll ett introduktionsbrev med inloggningsuppgifter till webbenkäten, pappersenkät och ett frankerat returkuvert. Eleverna som ingick i urvalet på Flexvux fick ingen pappersenkät i postutskicket, de erbjöds att enbart svara på webbenkäten. De som var språksvagast fick en enkät med enkel svenska, oavsett om de använde pappersenkäten eller webbenkäten. Bedömningen av vilka som behövde enkäten med enkel svenska gjordes på respektive enhet. De som bedömts behöva enkäten med enkel svenska och som valde att svara med webbenkäten, öppnade denna utan att göra något aktivt val. Detta gjordes möjligt genom den tilldelade webbadressen i introduktionsbrevet. Därutöver gjordes telefonintervjuer för att inhämta svar från de som inte svarade på enkäterna. En betydande andel av svaren inhämtades genom telefonintervjuer. Flexvux Eleverna i urvalet fick ett postutskick som innehöll ett introduktionsbrev med inloggningsuppgifter till webbenkäten. T4vux Eleverna i urvalet fick ett postutskick som innehöll ett introduktionsbrev med inloggningsuppgifter till webbenkäten, pappersenkät och frankerat svarskuvert. Arbetsmarknadsenheten Deltagarna i urvalet fick ett postutskick som innehöll ett introduktionsbrev med inloggningsuppgifter till webbenkäten, pappersenkät och frankerat svarskuvert. 4

Enkäterna Eleverna på Flexvux och T4vux besvarade samma enkät. Enkäten innehöll 8 frågor med varierande antal svarsalternativ i varje fråga. Bara ett svarsalternativ kunde avges i varje fråga. Enkäten som besvarades av deltagarna på Arbetsmarknadsenheten innehöll 11 frågor, varav 9 var fasta frågor med varierande antal svarsalternativ. På en av frågorna kunde respondenterna avge valfritt antal svarsalternativ. Ett av svarsalternativen kunde kommenteras i ett fritextfält. En av frågorna var öppen och besvarades i ett fritextfält. Därutöver fanns ett fritextfält där deltagarna fritt kunde avge kommentarer. 5

Flexvux Urvalet Tabellerna nedan redovisar svaren från kursdeltagare som med godkänt resultat avslutade en kurs eller utbildning på Flexvux 2011-06. Åldersfördelning På Flexvux besvarade 176 kursdeltagare enkäten. Åldersklassen 20-24 var den enskilt största bland de kursdeltagarna som svarat på enkäten. Här fanns 31 procent av alla kursdeltagare. I åldersgruppen 25-29 år fanns 24 procent. I åldersgruppen 30-34 år minskade andelen kursdeltagare till 12 procent, för att återigen öka till 23 procent i åldersgruppen 35-44 år. Ålder Procent 19 år eller yngre 1 1 20-24 år 54 31 25-29 år 42 24 30-34 år 21 12 35-44 år 40 23 45-54 år 17 10 55 år och äldre 1 1 Totalt 176 100 Könsfördelning Könsfördelningen bland de som svarat på enkäten var väldig ojämn, hela tre fjärdedelar var kvinnor. Kön Procent Man 44 25 Kvinna 131 75 Totalt 175 100 Födelseplats De allra flesta, 70 procent, var födda i Sverige. Det var några fler som var födda utanför Sverige men inom Europa jämfört med utanför Europa. Födelseplats Procent I Sverige 122 70 Utanför Sverige men inom Europa 29 17 Utanför Europa 24 14 Totalt 175 100 6

Sysselsättning, anställning och arbetsgivare 45 procent arbetade som anställda. 13 procent studerade i kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå, och 19 procent studerade i annan skolform. 11 procent var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är osäkert vilken situation kursdeltagarna som valt alernativet arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd hade. De kan ha varit helt sysslolösa men de kan också haft ett arbete inom ramen för t.ex. fas 3. Sysselsättning Procent Arbetar som anställd 78 45 Egen företagare 4 2 Stud i kommunal vuxenutb på grundläggande nivå (Grundvux) 1 1 Stud i kommunal vuxenutb på gymnasienivå 23 13 Studerande i annan skolform 33 19 Pensionär (ålders-, avtals-, sjuk-förtidspensionär) 0 0 Långtidssjukskriven (varit sjukskriven i mer än tre månader) 4 2 Tjänstledig eller föräldraledig 3 2 Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 19 11 Hemarbete, sköter hushållet 7 4 Annat 3 2 Totalt 175 100 Av de 78 som arbetade hade två tredjedelar deltidsanställning och en tredjedel heltidsanställning. Anställningens omfattning Heltid 26 Deltid 52 Totalt 78 34 var tillsvidareanställda, 18 hade allmän visstidsanställning och 23 var timanställda. Anställningsform Tillsvidareanställd 34 Allmän visstidsanställning 18 Timanställd 23 Annan anställningsform 1 Vet ej 1 Totalt 77 7

Det var lika många som var privatanställda som anställda i kommuner. Arbetsgivare Privat 38 Kommunal 37 Landsting/Region 2 Statlig 0 Annan 0 Vet ej 0 Totalt 77 Överensstämmelse mellan utbildningen och yrke På frågan hur överensstämmer det arbete du har med din utbildning svarade 35 kursdeltagare att det arbete de har är helt eller till största delen inom det område som utbildningen är inriktad mot. Medan 28 svarade att utbildningen inte är inriktad mot något särskilt område. Överensstämmelse mellan yrke och utbildning Arbetet är helt eller till största delen inom det område som utbildningen är inriktad mot 35 Arbetet är till viss del inom samma område som utbildningen är inriktad mot 5 Arbetet är inom ett annat område än det som utbildningen är inriktad mot 10 Min utbildning är inte inriktad mot något särskilt område 28 Totalt 78 De kursdeltagare som svarade att de var studerande i annan skolform (tabell Sysselsättning) ombads berätta vilken skolform som avsågs. 26 studerade på högskola och universitet. Skolform för studier Högskola/universitet 26 Yrkeshögskola 3 Folkhögskola 3 Studier utomlands 1 Totalt 33 De utbildningar som nämndes var: Master i ekonomi. Förskollärare Ekonomi med inriktning revisor/controller. Civilekonom med inriktning mot asiatiska språk - kinesiska. 8

T4vux Urvalet Tabellerna nedan redovisar svaren från kursdeltagare på grundvux och matutbildningarna som gick ut i 2011-06. I redovisningen ingår även kursdeltagare från utbildning i svenska för invandrare (sfi) som avslutade en kurs 2011-06-08 och som studerade på nivå B, C eller D och inte fortsatte med sfi-studier på högre nivå. Åldersfördelning På T4vux svarade 94 kursdeltagare på enkäten. Det var en mycket jämn åldersspridning bland de som svarat på enkäten. et kursdeltagare i varje åldersklass som finns mellan 20-44 år är ungefär lika stort. Ålder Procent 19 år eller yngre 1 1 20-24 år 18 19 25-29 år 23 24 30-34 år 23 24 35-44 år 21 22 45-54 år 5 5 55 år och äldre 3 3 Totalt 94 100 Könsfördelning Könsfördelningen bland kursdeltagarna är väldig ojämn, nästan två tredjedelar var kvinnor. Kön Procent Man 29 31 Kvinna 65 69 Totalt 94 100 Födelseplats 5 kursdeltagare var födda i Sverige, medan majoriteten 55 kursdeltagare var födda utanför Europa. Födelseplats Procent I Sverige 5 5 Utanför Sverige men inom Europa 34 36 Utanför Europa 55 59 Totalt 94 100 9

Sysselsättning, anställning och arbetsgivare En fjärdedel arbetade som anställda. 4 var egna företagare. En tredjedel studerade på olika nivåer, de flesta på grundvux. Nästan en fjärdedel var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är osäkert vilken situation kursdeltagarna som valt alernativet arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd hade. De kan ha varit helt sysslolösa men de kan också haft ett arbete inom ramen för t.ex. fas 3. Sysselsättning Procent Arbetar som anställd 23 24 Egen företagare 2 2 Stud i kommunal vuxenutb på grundläggande nivå (Grundvux) 19 20 Stud i kommunal vuxenutb på gymnasienivå 11 12 Studerande i annan skolform 3 3 Pensionär (ålders-, avtals-, sjuk-förtidspensionär) 0 0 Långtidssjukskriven (varit sjukskriven i mer än tre månader) 3 3 Tjänstledig eller föräldraledig 10 11 Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 22 23 Hemarbete, sköter hushållet 1 1 Annat 0 0 Totalt 94 100 Av de 23 kursdeltagare som hade anställning arbetade hälften heltid. Anställningens omfattning Heltid 12 Deltid 11 Totalt 23 Det var i stort sett lika många kursdeltagare som var anställda inom varje anställningsform. Anställningsform Tillsvidareanställd 6 Allmän visstidsanställning 7 Timanställd 8 Annan anställningsform 0 Vet ej 1 Totalt 22 10

Över hälften av de som hade anställning var anställda inom den privata sektorn. Arbetsgivare Privat 13 Kommunal 10 Landsting/Region 0 Statlig 0 Annan 0 Vet ej 0 Totalt 23 Överensstämmelse mellan utbildningen och yrke På frågan hur överensstämmer det arbete du har med din utbildning svarade 5 kursdeltagare att det arbete de har är helt eller till största delen inom det område som den egna utbildningen är inriktad mot. Medan 14 svarar att utbildningen inte är inriktad mot något särskilt område. Överensstämmelse mellan yrke och utbildning Arbetet är helt eller till största delen inom det område som utbildningen är inriktad mot 5 Arbetet är till viss del inom samma område som utbildningen är inriktad mot 2 Arbetet är inom ett annat område än det som utbildningen är inriktad mot 2 Min utbildning är inte inriktad mot något särskilt område 14 Totalt 23 De kursdeltagare som svarade att de var studerande i annan skolform (tabell Sysselsättning) ombads berätta vilken skolform som avsågs. 2 studerade på högskola och universitet. Skolform för studier Högskola/universitet 2 Yrkeshögskola 0 Folkhögskola 1 Studier utomlands 0 Totalt 3 11

Arbetsmarknadsenheten Urvalet Tabellerna nedan redovisar svaren från deltagare som blev inskrivna på Arbetsmarknadsenheten tidigast 2010-01-01 och utskrivna senast 2011-12-31. Åldersfördelning Av deltagarna på Arbetsmarknadsenheten svarade 75 på enkäten. Tre fjärdedelar var i åldern 30-54 år. Ålder 19 år eller yngre 0 20-24 år 7 25-29 år 4 30-34 år 16 35-44 år 21 45-54 år 19 55 år och äldre 8 Totalt 75 Könsfördelning Det var lika många män som kvinnor. Kön Man 37 Kvinna 38 Totalt 75 Födelseplats Det är lika många födda i Sverige som födda utanför Europa som svarat på enkäten. Födelseplats I Sverige 32 Utanför Sverige men inom Europa 10 Utanför Europa 33 Totalt 75 12

Sysselsättning, anställning och arbetsgivare 14 deltagare arbetade som anställda. 2 var egna företagare. 8 bedrev någon form av studier. Majoriteten, 36 deltagare svarade att de var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sysselsättning Arbetar som anställd 14 Egen företagare 2 Stud i kommunal vuxenutb på grundläggande nivå (Grundvux) 3 Stud i kommunal vuxenutb på gymnasienivå 2 Studerande i annan skolform 3 Pensionär (ålders-, avtals-, sjuk-förtidspensionär) 2 Långtidssjukskriven (varit sjukskriven mer än tre månader) 4 Tjänstledig eller föräldraledig 1 Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 36 Hemarbetande, sköter hushållet 2 Annat 6 Totalt 75 Lika många arbetade heltid som deltid. Anställningens omfattning Heltid 7 Deltid 6 Vet ej 1 Totalt 14 Av de deltagare som var anställda hade två tillsvidareanställningar, och sex hade visstidsanställningar. Anställningsform Tillsvidareanställning 2 Allmän visstidsanställning 6 Timmanställd 3 Annan anställningsform 2 Vet ej 1 Totalt 14 13

Deltagarna arbetade företrädesvis inom privat och kommunal verksamhet, en arbetade inom statlig verksamhet. Arbetsgivare Privat 5 Kommunal 6 Landsting/Region 0 Statlig 1 Annan 2 Totalt 14 Orsak till att deltagare slutat på Arbetsmarknadsenheten Samtidigt som denna undersökning genomfördes gjorde Arbetsmarknadsenheten en hälsoundersökning bland sina deltagare med hjälp av en hälsopedagog som intervjuade deltagarna. Undersökningen visade att 70 procent av de med utländsk bakgrund uppgav att de pga. ohälsa var oförmögna att ta ett arbete. Arbetsmarknadsenheten är en tvingande verksamhet för deltagarna eftersom de anvisas en plats på Arbetsmarknadsenheten av arbetsförmedlingen eller socialförvaltningen som en motprestation för att få försörjningsstöd. Vid tidpunkten för utredningen var den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fortfarande i startgroparna. Detta innebar att det inte fanns någon verksamhet för deltagare som pga. ohälsa var oförmögna att ta ett arbete. Dessa deltagare skickades därför tillbaka till arbetsförmedlingen eller socialförvaltningen efter bara en kort tids vistelse på Arbetsmarknadsenheten. På frågan varför slutade du på Arbetsmarknadsenheten svarade 12 deltagare att de fått arbete. 9 svarade att de hade börjat studera. 31 deltagare svarade att de slutat på Arbetsmarknadsenheten för att ingå i andra åtgärder genom socialförvaltningen eller arbetsförmedlingen. 23 deltagare uppgav att de slutat pga. andra orsaker. Vid detta alternativ fanns ett fritextfält där deltagarna kunde berätta vilken orsak. 19 deltagare använde fritextfältet. Som orsaker angavs: Graviditet, Fas3 jobb, varit för länge på AME, sjukdom, fick praktik genom AME, de hjälpte men inte tillräckligt, mår dåligt, gravid, pension, fick ingen hjälp, flyttade och egenföretagare. Den mest förekommande orsaken var sjukdom, som valdes tre gånger. Orsak till att deltagare slutade på Arbetsmarknadsenheten Fick arbete 12 Började studera 9 Annan åtgärd genom socialförvaltningen 12 Annan åtgärd genom arbetsförmedlingen 19 Annan orsak 23 Totalt 75 14

Resultat av hjälpen på Arbetsmarknadsenheten På frågan Vad har hjälpen du fått på Arbetsmarknadsenheten gett för resultat kunde deltagarna välja fritt antal altenativ bland 13 påståenden. Resultatet redovisas i fallande ordning. Mer kunskap om arbetslivet valdes av 24 deltagare, vilket motsvarar en tredjedel av alla som svarat på enkäten. Tre deltagare svarade att de fått hjälp av psykiatrin. Vad har hjälpen på Arbetsmarknadsenheten gett för resultat Mer kunskap om arbetslivet 24 Har fått nya idéer om vad om vad jag vill arbeta med 23 Tänker mer på min hälsa 22 Bättre självförtroende 19 Fått viktiga referenser och kontakter inom arbetslivet 19 Förstår bättre hur samhället fungerar 18 Mer kunskap om mig själv 16 Har inte haft nytta av hjälpen på Arbetsmarknadsenheten 15 Har lättare för att hantera sociala situationer 13 Mår bättre psykiskt 11 Har lärt mig att hantera stress bättre 9 Har gett resultat på annat sätt 9 Fått hjälp av psykiatrin 3 Totalt 201 Det bästa på Arbetsmarknadsenheten I ett fritextfält kunde deltagarna svara på frågan Vad var det bästa du upplevde på Arbetsmarknadsenheten Samtliga kommentarer som lämnades redovisas. I några fall har språket i kommentarerna förbättrats för att budskapet ska framgå på ett korrekt sätt. Kommentarer som lämnades: Allt var bra. Trevlig personal och mycket trevliga kurser. Fick rutiner. Social kompetens. Fått viktiga kontakter och referenser inom arbetslivet. Att jag fick hjälp ut i arbetslivet igen. Inget! Cancer! Oförstånd! Inget. De lägger ingen större vinning på att hjälpa. NN inom kommunjobb hjälpte mig till sist. Annars hade jag inte haft det jobb jag har. Personalens högt ställda ambitioner att stödja och motivera klienters inträde till studier eller arbetsliv. Jag har lärt mig nya saker, träffat nya människor. Hur det fungerar på arbetsmarknaden och vilka regler som finns. Lärde mig mer svenska. Sociala situationer. Handledarna, gemenskap med andra i samma situation. Har fått nya idéer om vad jag vill arbeta med. 15

Ingenting. Jag kan säga att det var det värsta jag upplevt. För mycket daltande på AME. Man blir behandlad som ett barn. Gick ut på praktik, inget jobb efter, meningslöst. Vägledning och råd om arbetslivet. Inspiration och nya tankar och idéer om det svenska samhället. Har lättare att hantera sociala situationer. Förstår bättre hur samhället fungerar. Mer kunskap om arbetslivet. NN är alltid hjälpsam, positiv. Tillflyktsort. Trevligt ställe. Fick hjälp med det man behövde hjälp med. Det var bara att fråga. Inget. Fick all hjälp jag behövde. Alla var mycket hjälpsamma. Allt var bra. Deltagarna berättar I den sista frågan erbjöds deltagarna att lämna kommentaret i ett fritextfält under frågeställningen Finns det något du vill berätta. Här kunde deltagarna uttrycka sina åsikter om Arbetsmarknadsenheten, både negativa och positiva eller annat som de ville ha sagt. I några fall har språket i kommentarerna förbättrats för att budskapet ska framgå på ett korrekt sätt. Kommentarer som lämnades: Har fått ett trevligt Fas3 jobb men jag tror inte att det leder till något arbete. Vill gärna ha pension. Tack vare AME fick jag arbete. Jag hoppas att de på AME behandlar deltagare på ett bra sätt. Jag kände mig mycket stressad när jag lämnade AME pga. av att några i personalen behandlade mig dåligt. Där jag gjorde praktik lovade de mig en anställning, men efter 3 månader struntade de i mig. Praktikplats - Tack för insatserna. Instegsjobb är bra. Det har hjälpt mig att komma in på arbetsmarknaden. Kan arbetsförmedlingen hitta ett städjobb till mig på simhallen. Mycket nöjd med AME Nej PUMA Personlig utveckling - Mindfulnessaktivitet var mycket bra. Studerar på högskola. AME är som ett fängelse. Man är där men ingen bryr sig, man är mindre värd än andra bara för att man inte har ett jobb. Arbetsmarknadsenheten är bra. 16

Bortfallsanalys Det primära syftet med bortfallsanalysen är att försöka utreda ifall den grupp enkätmottagare som inte besvarat enkäten uppvisar några centrala särdrag och om detta bortfall kan anses inverka (negativt) på representativiteten av undersökningsresultaten. Det finns anledning att reflektera över vilka bevekelsegrunder enkätmottagaren har för att besvara enkäten eller för att lämna den obesvarad. Detta är speciellt angeläget med tanke på att tiden på Arbetsmarknadsenheten inte är ett frivilligt val för deltagarna. Om man efter tiden på Arbetsmarknadsenheten lyckats uppnå sina mål, har ett avlönat arbete och gått vidare i livet vill man kanske helst glömma den tid när man tvingades leva på socialen och allt annat som förknippas med denna tid. Att lämna enkäten obesvarad kan då vara ett sätt att förtränga denna tidsperiod. Om man däremot inte kommit in på arbetsmarknaden och fortfarande har en besvärlig livssituation kan viljan att svara på enkäten vara större. Då vill man kanske ge uttryck för detta i enkäten eftersom man kan ha en föreställning om att misslyckandet inte beror på en själv utan på någon annan. För att försöka analysera bortfallet i enkätundersökningen har en beskrivande bortfallsanalys gjorts. Den beskrivande analysen baseras på en genomgång av bortfallen med utgångspunkt i ett antal bakgrundsvariabler. De relevanta variablerna här är kön, etnisk anknytning, bostadsort och utbildningsform. Dessa variabler bedöms vara av särskilt intresse med tanke på enkätundersökningens syfte och inriktning. Bortfallet efter kön Av figur 1 framgår att kvinnorna var väldigt överrepresenterade till antalet i förhållande till männen. Det var mer än dubbelt så många kvinnor som män bland dem som ombetts att svara på enkäten. Vilken inverkan detta förhållande har på undersökningens representativitet är svårt att uttala sig om. Eftersom en stor andel av de tillfrågade representerar andra etniska ursprung än svenskt kan det finnas flera möjliga förklaringar. De tillfrågade kvinnornas andel utgör nästan två tredjedelar av alla tillfrågade kursdeltagare på T4vux. Kvinnorna hade ett större bortfall till antalet än männen, även det andelsmässiga bortfallet var något större bland kvinnorna. Även på Flexvux var de tillfrågade kvinnorna i majoritet. Kvinnorna utgör något över två tredjedelar av alla tillfrågade kursdeltagare. Kvinnorna hade ett något mindre andelsmässigt bortfall än mannen. På Flexvux utgör de tillfrågade männen något mindre än en tredjedel av alla tillfrågade kursdeltagare och något över hälften av dessa svarade inte på enkäten. Det andelsmässiga bortfallet bland både kvinnor och män var mindre på T4vux som har den grundläggande utbildningen, än på Flexvux som har utbildning på gymnasienivå. Detta är tvärt emot vad man förväntar sig. Kursdeltagarna på 17

Flexvux studerade på en högre nivå än de på T4vux, vilket gör det lättare att förstå frågorna och att svara på enkäten. Det kan vara så att män och kvinnor på Flexvux lämnade enkäten obesvarad av rent ointresse. Figur 1 bortfall efter kön på T4vux och Flexvux Svarat Bortfall Totalt Utbildning Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna T4vux 32 60 18 39 50 99 Flexvux 45 130 54 136 99 266 Summa 77 190 72 175 149 365 Bortfall efter kön kan inte redovisas för Arbetsmarknadsenheten. Bortfallet efter etnisk anknytning När det gäller de tillfrågade personerna som inte svarat på enkäten, lämnar enkätundersökningen inget besked om hur många som har utländsk eller svensk bakgrund. Eftersom det finns ett intresse att studera bortfallet utefter utländsk och svensk bakgrund har en indelning av dessa kategorier gjorts. Det var inte möjligt att göra indelningen enligt den standardindelning som SCB använder. Istället har en förenklad indelning gjorts efter de tillfrågade personernas namn. Personer med svenskt namn har ansetts ha en svensk bakgrund och personer med utländska namn har ansetts ha utländsk bakgrund. Metoden är osäker men kan ändå anses ge en indikation på hur bortfallet fördelas mellan dessa kategorier. Det råder ingen tvekan om att eleverna inom sfi-undervisningen har utländsk bakgrund. Denna slutsats säkrar kategoriseringen av majoriteten, nämligen 68 procent av alla tillfrågade kursdeltagare som studerade på T4vux. Det faktum att utbildningen på T4vux är av grundläggande karaktär (sfi och grundvux) stärker tillförlitligheten i indelningsmetoden eftersom behovet av utbildning på denna nivå är betydligt större bland personer med utländsk bakgrund. Däremot kan möjligen metoden anses mer osäker bland kursdeltagarna som studerade på Flexvux (gymnasienivå) som dessutom var betydligt fler än kursdeltagarna på T4vux. Begreppet utländsk bakgrund är kopplat till den standardindelning som SCB använder, och kan därför inte användas här. Istället används begreppet etnisk anknytning som indelas i kategorierna svensk anknytning och utländsk anknytning. Tre fjärdedelar av de tillfrågade kursdeltagarna på Flexvux hade svensk anknytning, därför var bortfallet i antal störst i denna kategori. Men även det andelsmässiga bortfallet var större bland kursdeltagare med svensk anknytning, vilket kan uppfattas som överraskande. 18

Figur 2 bortfall efter etnisk anknytning på Flexvux Svarat Bortfall Totalt Utbildning Svensk Utländsk Svensk Utländsk Svensk Utländsk Ämneskurser 107 43 141 35 248 78 Omvårdnadsutbildning 18 5 8 2 26 7 Yrkesutbildningar (Externa) 2 0 3 1 5 1 Summa 127 48 152 38 279 86 Nio tiondelar av de tillfrågade kursdeltagarna på T4vux hade utländsk anknytning. (figur 3) Ingen av de 5 kursdeltagarna på grundvux med svensk anknytning har svarat på enkäten. En tredjedel av de tillfrågade kursdeltagarna på sfi svarade inte på enkäten. Figur 3 bortfall efter etnisk anknytning på T4vux Svarat Bortfall Totalt Utbildning Svensk Utländsk Svensk Utländsk Svensk Utländsk Sfi 0 62 0 31 0 93 Grundvux 0 22 5 7 5 29 Matutbildningar 3 5 5 10 8 15 Summa 3 89 10 48 13 137 Mer än hälften av de tillfrågade deltagarna på Arbetsmarknadsenheten svarade inte på enkäten (figur 4). På Arbetsmarknadsenheten fanns fler deltagare med utländsk anknytning än med svensk anknytning. Men antalet bortfall var fler bland deltagare med svensk anknytning. Även på Arbetsmarknadsenheten hade således deltagarna med svensk anknytning, precis som på T4vux och Flexvux, det största bortfallet. Vad är förklaringen till att deltagare med svensk anknytning var mindre benägna att svara på enkäten? Tabellen visar bortfallet efter etnisk anknytning fördelat på inskrivningstid. Det största bortfallet fanns bland deltagare med svensk anknytning som varit inskrivna 13 månader eller längre. Figur 4 bortfall efter inskrivningstid och etnisk anknytning på Arbetsmarknadsenheten Utländsk Svensk anknytning anknytning Inskrivningstid Svarat Bortfall Totalt Svarat Bortfall Totalt 0-6 12 19 31 22 17 39 7-12 8 10 18 7 9 16 13< 6 23 29 19 15 34 Totalt 26 52 78 48 41 89 19

Bortfallet efter bostadsort Bortfallet efter bostadsort redovisas med enheterna Flexvux och T4vux sammanslaget eftersom hela två tredjedelar av kursdeltagarna på T4vux var bosatta i Hässleholm. Den övriga, tredjedelen kursdeltagare var spridda över 14 tätorter och ger därför, var för sig, inga meningsfulla andelsmässiga siffror om de båda enheterna redovisades enskilt. Det största andelsmässiga bortfallet fanns i Sösdala och Vittsjö. Figur 5 Figur 6 bortfall efter bostadsort på Flexvux och T4vux Bostadsort Svarat Bortfall Totalt Bjärnum 20 16 36 Hässleholm 148 134 282 Hästveda 16 6 22 Sösdala 11 14 25 Tyringe 23 22 45 Vinslöv 13 12 25 Vittsjö 10 13 23 Övr tätorter o andra kom 26 30 56 Totalt 267 247 514 Tätorter med minst 20 tillfrågade kursdeltagare redovisas, de övriga tätorterna är sammanslagna tillsammans med andra kommuner. Hälften av de tillfrågade deltagarna på Arbetsmarknadsenheten som var bosatta i Hässleholm svarade inte på enkäten. Inom övriga tätorter och andra kommuner lämnade 44 av 71 deltagare enkäten obesvarad. Andelsmässig var bortfallet större inom övriga tätorter och andra kommuner än inom Hässleholm. et kursdeltagare från andra kommuner var bara några enstaka och påverkar därför inte resultatet nämnvärt. Vilka slutsatser är möjliga att dra av att bortfallet är större i de 20

övriga av kommunens tätorter än i Hässleholm? Figur 2 och 3 som avser Flexvux och T4vux visar att kursdeltagare med svensk anknytning hade större benägenhet att lämna enkäten obesvarad. Detsamma gällde deltagare på Arbetsmarknadsenheten med svensk anknytning figur 4. Figur 7 bortfall efter bostadsort på Arbetsmarknadsenheten Tätort Svarat Bortfall Totalt Övr tätorter o kom 27 44 71 Hässleholm 48 50 98 Summa 75 94 169 Hässleholm särredovisas, de övriga tätorterna är sammanslagna tillsammans med andra kommuner. Bortfallet efter utbildningsform Matutbildningarna hade det andelsmässiga största bortfallet. På matutbildningarna fanns bara16 tillfrågade kursdeltagare, det var det lägsta antalet tillfrågade bland utbildningarna på T4vux. Andelsmässigt var bortfallet lika stort på grundvux som på sfi. En tredjedel av enkäterna föll bort på var och en av de båda utbildningarna. Figur 8 bortfall efter utbildning på T4vux Utbildning Svarat Bortfall Totalt Sfi 62 31 93 Grundvux 25 12 37 Matutbildningar 5 14 19 Summa 92 57 149 Andelsmässigt hade yrkesutbildningarna enligt figur 9 det största bortfallet på Flexvux, men yrkesutbildningarna avser bara 6 tillfrågade kursdeltagare. På ämneskurserna hade 326 kursdeltagare tillfrågats. Mer än hälften av dessa svarade inte på enkäten. Vilket är ett stort bortfall. Det kan konstateras att ämneskurserna på gymnasienivå hade ett betydligt större andelsmässigt bortfall än grundläggande utbildningar som sfi och grundvux. Figur 9 bortfall efter utbildning på Flexvux Utbildning Svarat Bortfall Totalt Ämneskurser 150 176 326 Omvårdnadsutbildning 23 10 33 Yrkesutbildningar (Externa) 2 4 6 Summa 175 190 365 Bortfallet efter utbildning på Arbetsmarknadsenheten redovisas inte eftersom enheten inte har motsvarande utbildningar. 21

Arbetsmarknad & kompetensutveckling Stobygatan 5 281 39 Hässleholm tel vx. +46 451-26 70 00 www.hassleholm.se