Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer

Relevanta dokument
KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Genomförande, utvärdering och förankring

Rätten till kommunikation

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet. Universiell design vs spesialtilpasninger

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

Kommunikationsstöd för människor på flykt

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Bilder som stöd i vårdsituationer

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset?

- Patientlagen 2014:821

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019


Gunilla Thunberg DART. Evidensbaserad praktik - EBP

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping. Författare 1 Ann-Mari Pettersson. Medförfattare 2. Susanna Andersson. Medförfattare 3.

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

DART 2013 en kort presentation

Kommunikativ tillgänglighet för vuxna personer med kommunikationssvårigheter. Ulrika Ferm & Gunilla Thunberg ISAAC Danmark 25 mars 2014

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

När föräldern har kognitiva svårigheter

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Om personlig assistans för barn

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

1 mars 31 dec

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

Projektavslut Appar för kommunikation

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Du kan stötta ditt barn

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

Inflytande och delaktighet från 2 projekt

FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

Välkomna och presentation!

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Genomförandeplan. Min vilja

Konferensrapport. Ökad delaktighet för barn och unga med funktionsnedsättning. En sammanfattning av konferensen i ord & bild

Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Mer än bara trösklar

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Kurser. Hösten Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

B5: Språkbaserat jämlikhetsarbete i förskolan

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

Anna Melke Fil Dr offentlig förvaltning FoU i Väst/GR

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb)

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Transkript:

Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer Gunilla Thunberg Leg logoped, Docent Ålesund 24 oktober 2018 Thunberg okt 2018 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr och Docent Avhandling om barn med autism och talande hjälpmedel 2007 Jobbar på DART kommunikations- och dataresurscenter, Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Undervisar logopedi och specialpedagogik Thunberg okt 2018 1

DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning Utredning och handledning Utbildning och information Utveckling och forskning www.bildstod.se www.kom-hit.se Thunberg okt 2018 Förälder till Alfred 25 autism och utvecklingsstörning Samtalsmatta en viktig resurs för kommunikativa rättigheter - en metod som möjliggör att uttrycka åsikter och känslor med hjälp av visuellt stöd Tydlig struktur och ram för öppna frågor Kan användas vid olika åldrar och olika kommunikativa och kognitiva svårigheter 2

En samtalsmatta Kommunikationspass Beskriva sig själv och sin kommunikation för att - Skapa bättre och snabbare förståelse för kommunikationsproblemen särskilt för ny personal - Få bättre och mer konsekvent bemötande - Skapa förståelse för vilket stöd/hjälpmedel som behövs och hur de används Se personen istället för problemet Finns också i digital form/app: RättVisat Introduktionskort Jag heter Sandra Östberg Min adress är: xxx-vägen1, 12345 Göteborg Tel.0700-000000 Jag kommunicerar med min bildkarta och tecken. Jag förstår bäst om du pratar med få ord och långsamt. Peka gärna på min bildkarta. Vid problem ring hem på 031-123456 3

Schema/aktivitetsstöd med bild/text Kompenserar svårigheten att se framför sig -visualisera vad som skall hända eller hur jag skall nå ett visst resultat/planera Ex: Kalender: månads-, veckodagsschema Aktivitetsschema: ex baka, ta på sig kläder, åka buss foto Britt Claesson Thunberg SLP 360 10 Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att överleva Det är i mötet med andra som vi människor blir till vi blir någon Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet Kommunikation en rättighetsfråga En central del av FNs deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 T ex Artikel 19 Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Genomsyrar de konventioner som sedan tillkommit 4

Barnkonventionen garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra Omfattar barn med funktionsnedsättning FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning 50 artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, 20-50 genomförande FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas Artikel 2: ASK skall också räknas som kommunikation inte bara tal Man bestämmer själv ASK-måte inte verksamheten Användning av ASK ska befrämjas Det ska finnas kunskap om ASK i alla skolformer 5

Universal design universell utformning the design of products and environments to be usable by all people, to the greatest extent possible, without the need for adaptation or specialized design Skrivs fram mycket starkt i konventionen! OBS! Man har ändå rätt till individuellt stöd Universell design Personer med funktionsnedsättning Alla människor A Andra kommunikativt sårbara grupper: Människor på flykt, svårigheter svenska, små barn, äldre Hela verksamheten/samhället Kommunikativt tillgänglig miljö Tillgodose rätten till kommunikation Använda Universal design inte bara för att sänka trösklar utan för att göra det möjligt att förstå och uttrycka sin mening för alla människor även de med kommunikativ sårbarhet ASK för att göra detta möjligt! 6

Projekt med inriktning på kommunikativ miljö Kommmunicera mera på Ågrenska AKKtiv föräldrautbildning - hemmiljö KomPis särskola, förskola (grundskola) KomHIT sjukvård och tandvård KomHIT Flykting sjukvård och tandvård I alla projekten Kunskapspaket Materialpaket och/eller resurser för att utveckla och dela kommunikationsstödjande material Tyngdpunkt på bildkommunikation och enkel text: det mest generella fungerar utmärkt som universal design Kommunicera mera på Ågrenska (svenska Frambu) 7

AKKtiv föräldrautbildning KomPiS Kommunikativ tillgänglighet genom Pekprat i förskole- och Skolmiljö Ompaketering av AKKtiv till pedagogiska miljöer, främst särskola och förskola KomHIT - en modell för att öka kommunikativ tillgänglighet och i sjukvård och tandvård Startade som forskningsprojekt Utvecklad främst i ett Arvsfondsprojekt med syfte: - tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård genom att erbjuda kommunikationsstöd främst i form av bilder och IT - Ta fram lättillgängliga resurser för kommunikationsstöd, främst bilder Fortsatt stöd och vidareutveckling av Västragötlandsregionen: - Människor på flykt www.kom-hit.se/flykting - KomHIT till SkaS implementering och utvärdering inom barn- och kvinnosjukvården i Skaraborg 8

Arvsfondsprojektet 2013-2016 DART kommunikations- och dataresurscenter Projektledare Gunilla Thunberg Olika enheter inom barnsjukvård; Göteborg & Borås Olika enheter inom tandvård: Mun-H-Center ledare Intresseorganisationer: - FUB Lerum (utvecklingsstörning) - DHB Västra (språkstörning) - AAF Göteborg (autismspektrum Göteborgs Universitet (Stefan Nilsson) Högskolan Borås (Merja Vaanta Benjaminsson) www.kom-hit.se och www.bildstod.se Resultat i korthet Lägre stress hos barn vid ankomst till sjukhuset Minskad grad av oro hos föräldrar vid ankomst Påtagligt minskat behov av premedicinering Minskat antal hemskickade familjer (pga felaktig förberedelse) Gladare, mer fokuserade barn Hög grad av nöjdhet bland föräldrar och personal (enkäter) 9

Intervjuer föräldrar och personal Bildstöd kan öka delaktighet Detta blir ju ännu mer att det är riktat till dem som faktiskt är de som är patienter och som skall ha den informationen. (Personal) Så då hade han full koll på, han hade kontroll över sitt besök. Och det skall ju barnen ha, det är ju ändå deras besök. (Förälder) Now, my daughter is fourteen, so she is a little bit older, but I don t think it made any difference, if she was, like, five or eight or ten or fourteen, she really liked it, still, you know. She can connect with it. Resultat i korthet Enkäter till barn, föräldrar och personal: mycket positivt, lite högre resultat för barn och föräldrar Intervjuer med föräldrar och personal: Mycket positivt i synnerhet från föräldrar. Ökad användning av bildstöd på denna mottagning skepticismen som fanns i början har konstaterats vara obefogad Också rapporter om.. NPH särskilt Barnneuropsykiatri (BNK) 120 enkäter och fokusgruppstudie med personal på BNK: - Barnen medverkar bättre, är fokuserade, gladare och kommunicerar mer, föräldrar mycket positiva! (Johansson & Wikholm, 2014; Thunberg, Johansson & Wikholm, 2015) Operation 7, sjukvårdsrädda barn (enkätundersökning) - Bättre medverkan, föräldrar positiva, barnen kissar snabbare Allmäntandvården: - Förstagångsbesök vid 1 år: vanlig text-kallelse: 50% kommer, med bildkallelse 70% kommer - Bättre kooperation, färre besök och uteblivanden ekonomi! 10

Gunnerek & Gustafsson, 2016: Barns delaktighet och användning av bildstöd - en pilotstudie av KomHIT-modellen i allmäntandvården Enkäter till föräldrar och personal, Fokusgruppsstudie barn: Både föräldrar och personal var positiva, föräldrar dock i högre grad Personalen var osäker på om det är värt besväret för många barn, särskilt som man uppfattade utskicken som knöliga. Gällde främst äldre barn. Barnen vill vara delaktiga och tycker att de kan ta beslut. De är rädda ibland och vill veta vad som skall hända. Positiva till bildkallelser, tror de kan minska oro och öka förståelsen och tror även att äldre barn/ungdomar tycker de är bra, i viss mån också vuxna. Pilotstudie KomHIT Flykting Neonatal Intensivvård kvalitativ intervjustudie N1: I så fall har det ju blivit lättare [sedan bildmaterialet infördes] N2: Enklare. Precis. Att, och att känslan att det finns en utväg att kommunicera på något sätt, för att det är ju väldigt stor frustration att stå som vårdgivare och inte kunna förklara för familjerna hur de, hur de ska sköta sitt barn. Så att Förenklande skulle jag säga? N1: Ja, ja, ja jag tycker också att det har varit enklare. [ ] Eksempel redskap i kommunikativ miljö Bildkartor / Talande hjälpmedel Visuella schema Samtalsmatta Kommunikationspass Reda ut häfte Tecken 11

Pekprat: kartor och knippa Thunberg okt 2018 Kommunikationsappar idag stort tilbud Pekprat med tillgång till tal Thunberg okt 2018 Reda-ut-häfte Struktur och bilder som stöd vid att reda ut missförståndutmanande situationer Thunberg okt 2018 12

Bildschema över dagen 13

Resultat i korthet Signifikant lägre obehag Minskad smärta (ej på signifikant nivå) Spridning inom hela barn i Borås. T ex schematavlor veckoschema med bilder i barnens rum 14

Kallelse Behandlingsgång vid tvångssyndrom Enkäter children, parents, staff Did the pictures help you to ask questions and talk about the visit to the child and adolescent psychiatry clinic (BUP)? 15

Informationsbrev till barnet www.kom-hit.se/flykting Nu är det slut! 16