RAPPORT Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025 Samrådshandling 2012-11-28 Projektnummer: TRV 2012/85778
Dokumenttitel: Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025 Skapat av: Michel Gabrielsson och Kristina Rundcrantz Dokumentdatum: 2012-11-28 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2012/85778 Version: 1.0 Publiceringsdatum: 2012-11-28 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Michel Gabrielsson och Kristina Rundcrantz Uppdragsansvarig: Rolf Haraldsson Distributör: Trafikverket, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921
Innehåll Bakgrund... 4 Allmänt... 4 Planens innehåll och detaljeringsgrad... 5 Regeringens infrastrukturproposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem... 5 Uppdrag om införande av ett gemensamt styrramverk för drift och underhåll för väg och järnväg.... 6 Tidsperspektiv... 7 Geografisk utbredning... 8 Allmänhetens intresse... 8 Andra planer och program... 8 Aktuell kunskap och bedömningsgrunder... 9 Miljömål och bidrag till måluppfyllelse... 10 Betydande miljöpåverkan på miljöbalkens miljöaspekter... 12 Rimliga alternativ... 14 Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan... 14 Bilaga 1 Vad nationell transportplan innehåller... 15 Bilaga 2 Resultatrapportens innehåll... 16 Bilaga 3 generellt om bedömning av effekter och konsekvenser på miljön.... 17 Bilaga 4 Resultatsammanställning betydande miljöpåverkan ett exempel.. 18 Bilaga 5. Översättning mellan Trafikverkets indikatorer i förslag till miljöbedömningsgrunder och Naturvårdsverket indikatorer för generationsmålet samt Trafikverkets indikatorer för leveranskvalitet Miljö & hälsa... 21 Bilaga 6 Naturvårdsverkets indikatorer för generationsmålet som ej behandlas.... 25
Bakgrund Regeringen fattade i mars 2010 beslut om att fastställa den nationella planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2010 2021. I skrivelsen Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010 2021 1 lämnade regeringen en redogörelse för åtgärdsplaneringen som lett fram till fastställandet av den nu gällande nationella planen. Regeringen har nu lagt fram en ny infrastrukturproposition. Trafikverket väntas få ett uppdrag av regeringen att ta fram en ny nationell transportplan efter att riksdagen antagit den nya infrastrukturpropositionen. Denna plan antas kunna innebära betydande miljöpåverkan och ska miljöbedömas. När arbetet med miljöbedömning inleds ska upplägg och avgränsning presenteras i ett s.k. avgränsningssamråd. 2 Miljöbalken anger att samrådskretsen ska bestå av Naturvårdsverket, Havs och vattenmyndigheten samt andra berörda statliga förvaltningsmyndigheter. Arbetet med miljöbedömningen följer lagstiftning och den metod Trafikverket arbetat fram. 3 Arbetet påverkar planeringsprocessen löpande och slutredovisar effekter och konsekvenser senare i en miljörapport som kallas miljökonsekvensbeskrivning. Innehållet beskrivs i bilaga 2. Senare kommer det färdiga förslaget till nationell transportplan att bli föremål för formellt granskningssamråd tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen. Allmänt Avgränsning handlar om att få en effektiv och verkningsfull besluts- och genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsunderlag. Ett syfte är att koncentrera miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivning på de miljöfrågor som har störst betydelse. Uppgifterna i slutrapporten, som fortsättningsvis kallas för miljökonsekvensbeskrivningen, ska vara rimliga med hänsyn till; bedömningsmetoder och aktuell kunskap, utredningens innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresse, att vissa frågor bättre kan bedömas i samband med andra beslut om program, planer eller projekt. Den avgränsning som presenteras nedan kommer att påverkas av det fortsatta planeringsarbetet. Därför kan innehållet i miljöbedömningen utökas eller avgränsas ytterligare. 1 Skr. 2009/10:197 2 6 kap, 13, miljöbalken (1998:808). 3 6 kap miljöbalken (1998:808), förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar samt Trafikverkets rapport 2011:134. 4
Planens innehåll och detaljeringsgrad Regeringens infrastrukturproposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Regeringen anser att den kommande planeringsperioden bör vara lika lång som för nu gällande planer, dvs. 12 år. Den ekonomiska ramen på 522 miljarder kr för planeringsperioden 2014 2025 bör innehålla följande s.k. åtgärdsområden. 4 Drift, underhåll av och reinvesteringar i statliga järnvägar. Drift och underhåll inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. Utveckling av transportsystemet. Investeringar i järnvägar och vägar. Statlig medfinansiering till kollektivtrafikanläggningar. Medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i farleder och slussar. Driftbidrag till icke statliga flygplatser. Trimningsåtgärder i syfte att öka kapaciteten, kvaliteten, tillgängligheten och säkerheten i transportsystemet. Miljöåtgärder i den befintliga infrastrukturen. Bidrag till Inlandsbanan AB och Öresundsbrokonsortiet. Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet. Den del av den ekonomiska ramen om 281 miljarder kronor som ska användas för att utveckla transportsystemet bör avsättas för åtgärdsområdena investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimningsåtgärder och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., och för medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar. Förutom till dessa åtgärdsområden bör ramen användas till att täcka kostnader för räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån. Planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 53 miljarder kronor i 2013 års prisnivå för perioden 2010 2025. I den tidigare fastställda nationella planen för utveckling av transportsystemet ingår ett antal väg- och järnvägsinvesteringar vars kostnader helt eller delvis kommer att finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. För att finansiera anskaffningen av dessa objekt bör, i enlighet med de principer som uttrycks i propositionen Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/2009:35), lån få tas upp i Riksgäldskontoret. Lån får endast tas upp för den del av objekten där kapitalkostnaderna (räntor och amorteringar) ska finansieras med inkomster från vägavgifter eller trängselskatt. De nya väg- och järnvägsinvesteringar där avtal om denna typ av medfinansiering finns är de objekt i Stockholms län som enligt Stockholmsöverenskommelsen delvis ska finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter (inklusive Förbifart Stockholm), de objekt i Västra Götalands län som ingår i Västsvenska paketet och som delvis ska finansieras med trängselskatt (inklusive Marieholmstunneln och Västlänken) 4 Regeringens proposition 2012/13:25, Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem. 5
samt broar över Sundsvallsfjärden på väg E4 och över Motalaviken på riksväg 50 som delvis ska finansieras med vägavgifter. I miljöbedömningen ingår inte objekt som öppnats för trafik i bedömningen av effekter trots att de fortfarande påverkar planen ekonomiskt exempelvis som återbetalning av kommunal förskottering. Uppdrag om införande av ett gemensamt styrramverk för drift och underhåll för väg och järnväg. Trafikverket har arbetat med Uppdrag om införande av ett gemensamt styrramverk för drift och underhåll för väg och järnväg. 5 Tanken är att i kommande förslag till nationell transportplan bygga alla delar i planen efter motsvarande struktur. Trafikverket har utgått från Näringsdepartementets förslag till styrramverk och vidareutvecklat och konkretiserat förslaget. 6 Trafikverkets förslag för nivåerna i styrramverket är bl a att leveranskvalitet är en egenskap som beskriver Trafikverkets förmåga att leverera ett tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa. Leveranskvaliteterna är utformade utifrån Trafikverkets ansvar inom transportpolitiken och kan påverkas av samtliga Trafikverkets drift- och underhållsåtgärder (men påverkas även av andra aktörer). Det finns förslag på kriterier för utformningen av dessa leveranskvaliteter. Under våren 2012 arbetade Näringsdepartementet och Trafikverket tillsammans fram nya leveranskvaliteter för väg och järnväg. De är idag 6 stycken. En av dem är; Miljö och hälsa som omfattar transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa. Till respektive leveranskvalitet knyts en eller flera indikatorer som återspeglar vad som avses. Varje indikator ska vara uppföljningsbar och vara möjlig att styra på. I bilaga 4 presenteras förhållandet mellan dessa indikatorer och de indikatorer som presenteras i Trafikverkets förslag till miljöbedömningsgrunder. 5 Regeringsuppdrag N2012/699/TE. 6 Delrapport Regeringsuppdrag, Uppdrag om införande av ett gemensamt styrramverk för drift och underhåll av väg och järnväg, Strategisk styrning av drift och underhåll, Trafikverkets diarienummer TRV 2012/11921. 6
Miljö och hälsa Indikator Mätbarhet från 2013 Utvecklingsbehov för mätning Redovisning väg och bantyp Kommentar Väg och järnväg: Minskade koldioxidekvivalenter som ett resultat av Trafikverkets åtgärder. Ja, mäts idag Utveckling pågår för att inkludera ytterligare åtgärder i beräkningarna Inte relevant Väg och järnväg: Andel av Trafikverkets infrastruktur som är landskapsanpassad. Ja, det kommer att kunna mätas Utveckling pågår Ja, tveksamt om det är relevant Endast del av indikatorn bedöms kunna mätas 2013 Väg och järnväg: Minskat antal förlorade levnadsår på grund av buller, luftföroreningar och ökad fysisk aktivitet som ett resultat av Trafikverkets åtgärder. Ja, kommer delvis att kunna mätas Omfattande utveckling krävs Osäkert Bedömningen är att bullereffekter kan börja mätas 2013, luftföroreningar 2015 och fysisk aktivitet under 2013. Tabell 1. Tabellen redovisar indikatorer för leveranskvaliteten Miljö och hälsa som presenterats av det s.k. styrramverksuppdraget för drift och underhåll. Kolumn 2-4 gäller endast drift och underhåll. Tidsperspektiv Förarbetena till miljöbalken anger att den betydande miljöpåverkan som ska identifieras och beskrivas i princip inkluderar: effekter på kort, medellång och lång sikt. 7 Vilka tidsgränser som ska sättas för olika effektbedömningar beror på vad som är relevant och rimligt. Eftersom miljöeffekter av investeringar och åtgärder kan sträcka sig längre än till år 2025, ska miljöbedömningen behandla effekter så långt det är relevant och rimligt även efter år 2025. Effekter efter år 2025 kommer dock inte att kunna bedömas. Planeringsunderlaget innehåller inte data som gör det möjligt att bedöma effekter och konsekvenser på längre sikt. Trafikverket tror att effekter av planen i någon utsträckning kommer få en större omfattning i takt med att tiden går. Samtidigt kommer andra effekter rimligtvis att klinga av ifall inte nya pengar skjuts till. Beslutsfattaren kommer att få agera i enlighet med försiktighetsprincipen. Arbetet med miljöbedömningen avgränsas tidsmässigt till att omfatta den nya planperioden 2014-2025. En del underlag som effekt- och konsekvensbedömningar bygger på, kommer dock att gälla andra år än år 2025. Prognoser för trafikutveckling 7 s 65, prop. 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer och program. 7
beskriver exempelvis utvecklingen till år 2030. Miljöbedömningen kommer i dessa fall att förenklas, så att resultat för år 2030 anses gälla år 2025. Geografisk utbredning Analysen av miljöeffekter omfattar hela riket, med undantag för områden där det kan säkerställas att inga åtgärder kommer att föreslås och det kan konstateras att de åtgärder som föreslås i andra delar av landet inte har någon påverkan. Trafikverket har vid tidigare miljöbedömningar vänt sig till ansvarig myndighet, Naturvårdsverket, för att diskutera frågan om samråd med andra länder enligt Esbokonventionen. Det är oklart vad som kan antas innebära betydande miljöpåverkan i annat land. Hittills har Naturvårdsverket valt att gå ut med en underrättelse till de nordiska grannländerna om att en miljöbedömning av planer och program genomförs och överlåtit åt det andra landet att avgöra frågan. Allmänhetens intresse Det stora flertalet av Sveriges befolkning kommer dagligen i kontakt med transportssystemet. Transportsystemet påverkar våra möjligheter att röra oss och nå olika målpunkter, men påverkar också våra upplevelser och det omgivande ekosystem vi alla ingår i. Planförslaget har däremot ingen civilrättslig betydelse. Planförslaget är alltså inte ett rättsligt bindande dokument som påverkar enskild egendom. Däremot har planen en styrande effekt på kommande plan- och tillståndsprövning. Ur ett allmänt demokratiskt perspektiv är det viktigt att allmänheten har möjlighet att förstå innehållet och processen bakom ett planförslag. Arbetet kommer löpande att presenteras på Trafikverkets hemsida. Andra planer och program Det finns frågor som bättre kan bedömas i samband med tillståndsprövningen av verksamheter och åtgärder. Det handlar exempelvis om hänsyn i byggskedet till effekter på natur och kultur. Länsplaner för regional transportinfrastruktur hanterar trimning och effektivisering samt investering i regionala statliga vägar. Dessutom ingår statlig medfinansiering för byggande av kollektivtrafikanläggningar m.m. samt till drift av utpekade icke statliga flygplatser. Det är möjligt för länsplanen att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen, se bilaga 1. Samtidigt med att en ny nationell transportplan arbetas fram brukar länsplaner tas fram. Denna gång är det oklart vilka länsplaner som tas fram, men sådana ska ha tagits fram till år 2015. Effekter och konsekvenser av förslag till ny nationell transportplan för 2014-2025 kommer alltså endast att ta hänsyn till innehållet i befintliga länsplaner för regional transportinfrastruktur (som gäller perioden 2010-2021). Län och regioner svarar för det regionala utvecklingsarbetet i Sverige det regionala tillväxtarbetet. Alla län och regioner tar fram regionala utvecklingsprogram (RUP), som används på en övergripande nivå och ger ramar för de regionala tillväxtprogrammen (RTP) och andra länsplaner. RTP handlar främst om näringslivsutveckling, kompetensutveckling och arbetsmarknadsfrågor. I Stockholms län är RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholms län) både RUP och fysisk regionplan. 8
Den fysiska samhällsplaneringen regleras i plan- och bygglagen och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Det betyder att de själva väljer vilka områden som ska planläggas och när. Länsstyrelsen har ansvaret för att det nationella perspektivet tas om hand i den kommunala planeringen. Kommunerna ska ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan där de övergripande planeringsfrågorna och de allmänna intressena finns behandlade. Översiktsplanen utgör underlag för detaljplaner och områdesbestämmelser. En översiktsplan (även en fördjupad sådan) innehåller många olika delar, till exempel pågående och framtida mark- och vattenanvändning, allmänna intressen och riktlinjer. Översiktsplaner bildar därmed ett viktigt underlag för planering av trafik, transporter och transportinfrastruktur. Det är av stor vikt för samhällsbyggandet att det finns en tydlig koppling mellan den kommunala fysiska planeringen och planeringsprocesserna för infrastrukturprojekt. Aktuell kunskap och bedömningsgrunder Trafikverket har arbetat med att ta fram förslag till miljöbedömningsgrunder. I arbetet har de områden där transportinfrastrukturen har störst potential att påverka miljön pekats ut. Allt material nås via: http://www.trafikverket.se/foretag/planera-ochutreda/planerings--ochanalysmetoder/miljobedomning/?si=c9e464b4a3c1a8cc8aee36ed8dde327f&rid= 1036140795&sn=trafikverketse Kunskapsläget beskrivs även i de s.k. samlade planeringsunderlagen. Samlat planeringsunderlag Miljö beskriver Trafikverkets kunskap inom miljöområdet som tidigare fanns utspridd i olika dokument. Planeringsunderlagen beskriver nuläge och börläge samt gapet mellan dessa. De innehåller också en beskrivning av vad som behöver göras och vilka åtgärder som bedöms vara lämpliga. Planeringsunderlagen ska användas som ett underlag vid planering på lång sikt, i verksamhetsplaneringen och i den dagliga planeringen av verksamheten. Samlat planeringsunderlag Miljö med dess delunderlag nås via: http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/itemlist 5792.aspx?si=8A67261BCFC D5B12500055092C10E666&rid=1013825605&sn=trafikverketse Transportsektorn bedöms främst ha en betydande miljöpåverkan på följande sätt: a) står för en stor del av utsläppen av koldioxid. b) utsätter mer än 2 miljoner människor för buller, där t. ex. järnvägstrafiken står för ca en femtedel. c) står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft. d) tar mark i anspråk för infrastruktur och har en påverkan på natur- och kulturmiljö inklusive skyddade områden (miljöbalken kap. 7). e) har en strukturbildande funktion som har påverkan på det övriga samhällsbyggandet och formar därmed människors livsmiljö men även framtida transportbehov. 9
Miljömål och bidrag till måluppfyllelse Inledningsvis avgränsas arbetet genom att planeringsprocessen identifierar vilka miljömål transportsystemet kan bidra att uppnå. Förslag på åtgärder och åtgärdspaket bedöms därefter utifrån deras potential att bidra till måluppfyllelse, se figur 1. Miljötillståndet i nuläget används för att bedöma huruvida planförslaget bidrar till måluppfyllelse vid målåret 2025. För bedömning av bidrag till måluppfyllelse gäller att för varje miljömål måste positiva och negativa bidrag vägas samman och magnituden av den sammantagna påverkan måste bedömas. Figur 1. Figuren visar hur miljöbedömningen samverkar med planeringsprocessen. I planeringsprocessen ställs planeraren inför olika vägval, där måluppfyllelse är den huvudsakliga inriktningen. 10
Målanalysen omfattar vad som sägs i den senaste transportpol. målpropositionen (prop 2008/09:93). Regeringen pekar där ut följande målpreciseringar för hänsynsmålet miljö och hälsa: 8 Dels prioriteras bidrag till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. (År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen). Dels prioriteras bidrag till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. På sidan 58 i samma målproposition preciserar regering och riksdag följande: Inom vissa områden är dock utvecklingen inom transportsektorn fortfarande negativ eller för långsam för att uppsatta miljöpolitiska delmål ska kunna nås. Det gäller framför allt utsläppen av koldioxid från transportsektorn (inom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan), men även utsläppen av luftföroreningar som partiklar och den internationella sjöfartens utsläpp av kväveoxider (inom miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning), antalet personer som utsätts för trafikbuller (inom målet God bebyggd miljö) samt påverkan på biologisk mångfald (inom Ett rikt växt- och djurliv). Dessa områden är sådana som för närvarande bör prioriteras i transportsektorns miljöarbete. Eventuella framtida justeringar av miljökvalitetsmålen eller delmålen kan innebära behov av ändrade prioriteringar. Regeringens proposition (2012/13:25) Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem förtydligar formulering i propositionen Mål för framtidens resor och transporter (08/09:93); Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Vid sidan av klimatmålet är bullermålet det område som står längst ifrån långsiktig måluppfyllelse. Den största delen av bullerproblematiken gäller längs kommunala vägar. Trafikverket bedömer att planeringsprocessen ska ägna generationsmålet 9 större uppmärksamhet och analysera planens effekter för bidrag till uppfyllelse för följande miljömål; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, God bebyggd miljö (buller) samt Ett rikt växt- och djurliv. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas 8 avsnitt 6.6, sid 53 ff, prop 2008/09:93 9 Den 22 juni 2010 beslutade riksdagen om en ny miljömålsstruktur med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål - proposition 2009/10:155 Svenska miljömål. Generationsmålet visar vilka värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås. Värdena presenteras i form av sju strecksatser. 11
kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen en god hushållning sker med naturresurserna andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Syftet med strecksatserna är att ge vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs. Naturvårdsverket har tagit fram särskilda indikatorer för styrning och uppföljning av generationsmålet. 10 Se bilaga 4 och 5 för beskrivning av förhållandet mellan dessa indikatorer och Trafikverkets indikatorer i förslag till miljöbedömningsgrunder och Trafikverkets indikatorer för leveranskvalitet Miljö och hälsa. Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet. 11 Trafikverket avser att använda relevanta etappmål i miljöbedömning för de 6 miljökvalitetsmål som nämnts ovan. Betydande miljöpåverkan på miljöbalkens miljöaspekter Betydande positiv eller negativ miljöpåverkan bedöms för samtliga av miljöbalkens 14 miljöaspekter utifrån de förslag till miljöbedömningsgrunder som Trafikverket löpande presenterar på sin hemsida sedan september 2011. Miljöaspekterna är biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv. 12 Även den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter ska bedömas. I miljöbedömningsgrunderna redovisas Trafikverkets definitioner och avgränsning av respektive miljöaspekt. Förslag till miljöbedömningsgrunder ses över och uppdateras löpande även när ingen planering pågår. Utgångspunkten för miljöbedömningen är att de indikatorer och kriterier som pekas ut ska användas i planeringsprocessen och dess miljöbedömning. I den planeringsprocess som nu inleds, kommer innehållet sannolikt att avgränsas ytterligare. En länk till förslag till miljöbedömningsgrunder finns ovan under rubriken Aktuell kunskap och bedömningsgrunder. Trafikverket har uppfattat lagstiftarens ordval som en markering av att betydande miljöpåverkan ska vara avsevärd eller stor. Påverkan ska också ses i sitt sammanhang. Även om en enskild och geografisk begränsad åtgärd i en plan i sig kan anses ge en betydande miljöpåverkan är det inte säkert att hela planen, vilken kan omfatta hela befolkningen och hela riket, därför ska anses ge en betydande miljöpåverkan för miljöaspekten. 10 Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012, Naturvårdsverkets rapport 6503, juli 2012. 11 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (Ds 2012:23) 12 6 kap, 12, 6, miljöbalken (1998:808). 12
Inledningsvis bedöms på vilket sätt miljöaspekterna kan påverkas av transportsystemet. I processen kan miljöbedömningen återkomma till frågan och eventuellt revidera inriktningen på miljöbedömningen. Miljöbedömningen förutsätter att vi har en rimligt säker uppfattning om hur transportsystemet kommer att utvecklas i avsaknad av effekter från åtgärdsförslagen, ett s.k. referensalternativ utan den nya planens åtgärdsförslag. Trafikverket bedömer konsekvenser av referensalternativet utifrån vilken förändring som sker med utgångspunkt i nuläget, dagens situation. Trafikverkets bedömning av planförslaget bygger på en jämförelse mellan referensalternativ och planförslag. Jämförelsen kan kompletteras med känslighetsanalyser och sammantaget ge tillräckligt god uppskattning av potentialen i förslagen. Referensalternativ Figur 2. Effektbedömning utgår från skillnaden mellan två olika framtider. Det ena presenterat som ett referensalternativ och det andra som ett planförslag. Varje miljöaspekt kan bedömas utifrån ett antal indikatorer med tillhörande kriterier. För varje indikator bedömer man om påverkan av förslagen sammantaget är positiv eller negativ och om påverkan kan betraktas som betydande. I vissa fall kan man inte identifiera betydande miljöpåverkan eller tvingas konstatera att bedömningen är osäker. För en del indikatorer är viktiga kriterier numeriska men de flesta förutsätter en motiverad kvalitativ expertbedömning. Är något av kriterierna för betydande negativ miljöpåverkan uppfylld, innebär det betydande negativ miljöpåverkan för aktuell miljöaspekt. I annat fall är det antingen fråga om ingen betydande miljöpåverkan eller betydande positiv miljöpåverkan. Bilaga 3 redovisar ett exempel på hur betydande miljöpåverkan kan redovisas enkelt och översiktligt. 13
Rimliga alternativ Hur alternativa utvecklingar i form av okända eller ej politiskt beslutade styrmedel, annan samhällsplanering eller andra åtgärder skulle kunna påverka analysresultaten för olika infrastrukturåtgärder kommer i huvudsak visas genom känslighetsanalyser av de samhällsekonomiska kalkylerna. Exempelvis genom att personbilstrafiken antas minska. Allt material nås via www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser Trafikverket avser att ta fram ett referensalternativ mot vilket planens miljöeffekter och miljökonsekvenser ska avvägas mot. Referensalternativet kommer redovisa utvecklingen för indikatorer som presenteras i Trafikverkets s.k. förslag till miljöbedömningsgrunder. En prognos för trafikutvecklingen i referensalternativet har tagits fram. Ingen prognos som bygger på förslaget till ny nationell transportplan kommer dock att tas fram före det att Trafikverket lämnar förslaget till regeringen. En sådan prognos planeras att bli framtagen senare. Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan Det är oklart om vad som innebär betydande negativ miljöpåverkan, när ännu inget planförslag finns framtaget. Miljöbedömningen kommer att kunna bidra i planeringsprocessen genom att miljökompetens finns involverad i projektet. Nuläge, referensalternativ, förslag på åtgärder och avgränsning med viktigare vägval och målkonflikter kommer att diskuteras med projektet och dess delprojekt. Betydande negativ miljöpåverkan kan komma att förebyggas, hindras och motverkas genom att miljöbedömning blir integrerad i planeringsprocessen och påverkar det slutliga innehållet i planförslagets åtgärdsmix. Betydande negativ miljöpåverkan kommer i detta arbete att i viss mån även förebyggas, hindras eller motverkas genom direkta insatser på miljöåtgärder i den befintliga infrastrukturen. Hur pass stor påverkan dessa miljöåtgärder har är beroende av vilken ram dessa får. 14
Bilaga 1 Vad nationell transportplan innehåller. Tabellen nedan redovisar i vilken plan olika verksamheter inom infrastrukturområdet på nationell och regional nivå behandlas. Verksamhet Nationell transportplan Länsplaner Drift och underhåll Nationella stamvägar Det statliga järnvägsnätet Regionala statliga vägar Omfattning av statsbidrag till drift och underhåll av enskilda vägar Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Övriga effektiviseringar av transportsystemet (f.d. sektorsverksamheten) Åtgärdsområde trimning och effektivisering Åtgärdsområde miljö Namngivna investeringar Statlig medfinansiering Finansieras i sin helhet i nationell transportplan Det statliga järnvägsnätet Nationella stamvägar Utpekat nationellt kollektivtrafiknät för personer med funktionsnedsättning Det statliga järnvägsnätet Det statliga vägnätet Det statliga järnvägsnätet Nationella stamvägar Strategiska slussar och farleder Statlig medfinansiering till kollektivtrafik med koppling till järnväg, tunnelbana, spårväg Statlig medfinansiering för drift av icke statliga flygplatser Statlig medfinansiering för trafiksäkerhet och miljöåtgärder Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Regionala statliga vägar Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Regionala statliga vägar Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Statlig medfinansiering för byggande av kollektivtrafikanläggningar m.m. Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Statlig medfinansiering för drift av utpekade icke statliga flygplatser Tabell 2: Vad planeras i vilket plandokument. 15
Bilaga 2 Resultatrapportens innehåll Denna bilaga beskriver översiktligt de beskrivningar och bedömningar som ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen enligt miljöbalken (6 kap 12). 1. en sammanfattning av planförslaget s innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program, 2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om de åtgärdsscenarios som diskuteras i planförslaget inte genomförs, 3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt, 4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, 5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planförslaget 6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter, 7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, 8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes, 9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan, och 10.en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. 16
Bilaga 3 generellt om bedömning av effekter och konsekvenser på miljön. Ur bilaga 4 i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 1. Planens eller programmets karaktäristiska egenskaper i bedömningen skall särskilt beaktas i vilken utsträckning planen eller programmet a) anger förutsättningarna för verksamheter eller åtgärder när det gäller plats, art, storlek och driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, b) har betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan, c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling, d) innebär miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, eller e) har betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning. 2. Typen av påverkan och det område som kan antas bli påverkat i bedömningen skall särskilt beaktas a) sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den, b) påverkans totaleffekt, c) påverkans gränsöverskridande art, d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, e) påverkans storlek och fysiska omfattning, f) vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och g) påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Förordning (2005:356). 17
Bilaga 4 Resultatsammanställning betydande miljöpåverkan ett exempel Tabellen nedan är ett exempel. Tabellen är tänkt att redovisa en sammanfattande bild av huruvida betydande miljöpåverkan, positiv eller negativ, föreligger när det gäller referensalternativ och planförslag. Syftet med tabellen är att redovisa Trafikverkets bedömning enkelt och översiktligt. Kolumn 1 anger vilken miljöaspekt som är ifråga. Vid bedömning av betydande miljöpåverkan används de kriterier Trafikverket presenterar i de s.k. förslag till miljöbedömningsgrunder. Mer information om förslag till miljöbedömningsgrunder finns på Trafikverkets hemsida. http://www.trafikverket.se/foretag/planera-och-utreda/planerings--ochanalysmetoder/miljobedomning/?si=c9e464b4a3c1a8cc8aee36ed8dde327f&rid= 1036140795&sn=trafikverketse I Kolumn 2 är det tänkt att det s.k. referensalternativets påverkan på miljöaspekten som är ifråga senare ska beskrivas. I kolumn 3 är det tänkt att planförslagets påverkan på den miljöaspekt som är ifråga senare ska beskrivas. Färg på respektive cell anger tillsammans med minus- och plustecken samt en kortare motiverande text vilken bedömning Trafikverkets gör utifrån de bakomliggande kriterierna. Beskrivning av skala vid redovisning i sammanfattande tabell Betydande negativ miljöpåverkan Risk för betydande negativ miljöpåverkan Risk för negativ miljöpåverkan Ingen känd miljöpåverkan + Sannolikt positiv miljöpåverkan ++ Betydande positiv miljöpåverkan Trafikverket bedömer konsekvenser av referensalternativet utifrån vilken förändring som sker med utgångspunkt i nuläget, dagens situation. Bedömning av planförslaget bygger på en jämförelse mellan referensalternativ och planförslag. Bedömningen av miljöpåverkan innebär alltså om förändringen är till det bättre eller sämre enligt de kriterier Trafikverket presenterar i sina förslag till miljöbedömningsgrunder. Obs! Denna tabell är ett exempel! 1 2 3 Ra d Miljöaspekt Referensalternativ Planförslag 1 Trafikökning baserad på Långtidsutredningen = JA = nollalternativet 2 Klimatfaktorer -- + 18
Obs! Denna tabell är ett exempel! 1 2 3 Ra d Miljöaspekt Referensalternativ Planförslag 1 Trafikökning baserad på Långtidsutredningen = JA = nollalternativet 3 Människors hälsa -- 4 Befolkning -- 5 Luft -- 6 Vatten -- 7 Mark 0 8 Materiella tillgångar 0 9 Landskap -- + + + 0 0 0-10 Biologisk mångfald inkl Djurliv och Växtliv -- + 19
Obs! Denna tabell är ett exempel! 1 2 3 Ra d Miljöaspekt Referensalternativ Planförslag 1 Trafikökning baserad på Långtidsutredningen = JA = nollalternativet 11 Forn och kulturlämningar, Annat kulturarv och Bebyggelse 0 0 20
Bilaga 5. Översättning mellan Trafikverkets indikatorer i förslag till miljöbedömningsgrunder och Naturvårdsverket indikatorer för generationsmålet samt Trafikverkets indikatorer för leveranskvalitet Miljö & hälsa Miljöbedömningsgrundernas indikatorer 13 Naturvårdsverket indikatorer för generationsmålet 14 Leveranskvalitet Miljö & hälsas indikatorer för drift och underhåll 15 Trafikverkets Fokusområde KLIMAT Utsläpp av växthusgaser Minskade koldioxidekvivalenter som ett resultat av Trafikverkets åtgärder. Mängden (fkm)personbil och lastbilstrafik samt gång, cykel och kollektivtrafik. Klimateffektiv användning av transportsystemet (CO2/fkm). Energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi (kwh/fkm). Varutransporter Persontransporter Körsträckor Energiintensitet Andel förnybar energi för transporter 13 Mer information om miljöbedömningsgrunderna finns på Trafikverkets hemsida. http://www.trafikverket.se/foretag/planera-ochutreda/planerings--och-analysmetoder/miljobedomning/?si=c9e464b4a3c1a8cc8aee36ed8dde327f&rid=1036140795&sn=trafikverketse 14 Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012, Naturvårdsverkets rapport 6503, juli 2012. 15 Delrapport Regeringsuppdrag, Uppdrag om införande av ett gemensamt styrramverk för drift och underhåll av väg och järnväg, Strategisk styrning av drift och underhåll, Trafikverkets diarienummer TRV 2012/11921.
Energianvändning i infrastrukturhållningen (GWh). (byggande, drift och underhåll) Energiintensitet Inhemsk materialkonsumtion (Domestic Material Consumption, DMC), och resursproduktivitet (BNP/DMC) Inhemsk materialkonsumtion (DMC) fördelat på materialslag Trafikverkets Fokusområde HÄLSA Fysisk aktivitet i transportsystemet Minskat antal förlorade levnadsår på grund av buller, luftföroreningar och ökad fysisk aktivitet som ett resultat av Trafikverkets åtgärder. Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Antalet exponerade för höga bullernivåer, bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Se ovan. Se ovan. Förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet 16 Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik och gång och cykel till utbud och aktiviteter Se ovan. 16 Indikatorn kommer inte att användas då kunskapsunderlag saknas. 22
Emissioner av kväveoxider och partiklar. Halter av kvävedioxid och partiklar i tätorter med halter över miljökvalitetsnormernas övre utvärderingströskel. Utsläpp till luft av svaveldioxid och kväveoxider Luftens halt av bensen, kvävedioxid och partiklar Antalet exponerade personer för halter över miljökvalitetsnormer. Se ovan. Kvalitet på vatten och vattenförhållanden ur ekologisk synpunkt 17 Kvalitet på vatten i ett dricksvattensförsörjningsperspektiv. Vattnets flöde och nivåer ur ett skadeperspektiv. 18 Förorenade områden Användningen av hälsofarliga kemikalier Skyddsvärda områden Bakgrundshalt metaller Bakgrundshalt sulfidjordar Areella näringar. Uppkomst samt hantering av avfall. Behandling av kommunalt avfall 17 Indikatorn planeras att behandlas tillsammans med indikatorer under fokusområde Landskap. 18 Indikatorn kommer inte att användas då kunskapsunderlag saknas och indikatorn får istället bedömas i ett senare skede där kunskap om t ex undermarksbyggande med grundvattenbortledning i urbana miljöer är större. 23
Trafikverkets Fokusområde LANDSKAP Upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Andel av Trafikverkets infrastruktur som är landskapsanpassad. Förekomst av livsmiljöer. Barriärer Störning Mortalitet Motverka invasiva arter. Strukturomvandling. Möjligheter att avläsa karaktär och samband Utpekade värdeområden Förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Utradering 24
Bilaga 6 Naturvårdsverkets indikatorer för generationsmålet som ej behandlas. Lista över indikatorer Naturvårdsverket tagit fram för styrning mot och uppföljning av Generationsmålet och som Trafikverket inte tar med i miljöbedömningen av nytt förslag till nationell transportplan 2014-2025. 19 Andel förnybar energi av totala energianvändningen Köttkonsumtion per person fördelat på olika köttsorter Konsumtion, produktion, import och export av nötkött Total försåld mängd ekologiska livsmedel Andel ekologiska livsmedel per varugrupp Graden av miljöhänsyn vid skogsavverkning Antibiotikaresistens Miljöskatter Följande indikatorer föreslås för att följa Sveriges påverkan på global hälsa och miljö: Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion Växthusgasutsläpp per person orsakade av svensk konsumtion Förändring i nivån av utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion Utsläpp av kväveoxider orsakade av svensk konsumtion Utsläpp av ammoniak orsakade av svensk konsumtion Utsläpp av svaveldioxid orsakade av svensk konsumtion 19 Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012, Naturvårdsverkets rapport 6503, juli 2012. 25