SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Relevanta dokument
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Samverkan och samråd

Vattendirektivet i Sverige

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Varför renar vi vattnet?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Vattenförekomsten Ivösjön

Svensk vattenförvaltning

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Vad påverkar god vattenstatus?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Miljökvalitetsnormer i Sverige

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Projekt: Vattenkraften i genomförandet av Ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Bakgrundsinformation vattendirektivet

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljökvalitetsnormer i prövning och tillsyn. Mikael Jonsson

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön

Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?

Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Nya bestämmelser på vattenrättens område, nya uppdrag?

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Enligt sändlista Handläggare

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons

Ramdirektivet för vatten

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Hur svårt kan det vara?

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Transkript:

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås, 26-28 september 2009

Utgångspunkter för analysen Vad är målen för SRK respektive vattendirektivets (RDV) övervakning? Finns det juridiska aspekter att ta hänsyn till? Har verksamhetsutövare, tillsynsmyndighet respektive vattenmyndighet samma databehov? Hur finansieras mätverksamheten? (Hydromorfologi har ej beaktats vid analysen)

Övervakning enligt ramdirektivet (2000/60/EG, Artikel 8, bilaga 1.3) Kontrollerande övervakning - ska ge en representativ bild av tillståndet i ett vattendistrikt vart 6:e år Operativ övervakning - kontinuerlig koll av statusen hos vatten som bedöms riskera att ej uppnå miljömålen Undersökande övervakning - utförs i undantagsfall då man inte känner till orsaken till det dåliga tillståndet, vid olyckor etc. Övervakning av skyddade områden styrs av andra EU direktiv.

Operativ övervakning (2000/60/EG, Bilaga 1.3) Fastställa statusen för de VF som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen Bedöma de förändringar av statusen för dessa VF som ÅP resulterar i Övervakning av VF med risk för betydande påverkan från punktkällor. Kan ske samordnat. Övervakning av VF med risk för betydande påverkan från diffusa källor i ett urval representativa VF Målet är i båda fallen att kunna bedöma omfattning och påverkan.

SRK ursprungliga mål (NV AR 86:3) Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor Relatera tillstånd och trender till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder Belysa effekter i recipienten Ge underlag för utvärdering, planering och utförande av åtgärder

SRK nuvarande mål (www.naturvardsverket.se) belysa miljöeffekterna av utsläpp och föroreningar undersöka samband mellan miljöns tillstånd och eventuella förändringar som uppstått till följd av föroreningar ge underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder.

Operativ övervakning och SRK Likheter: Status, påverkan, trender och effekter av åtgärder ska bedömas Övervakning av punktkällor kan ske samordnat Referenstillstånd och/eller bedömningsgrunder används Skillnader: RDV omfattar bara VF med risk för att ej uppnå miljömålen. Mätningar i vatten med liten påverkan krävs ej. RDV utpekar övervakning av påverkan från diffusa källor

Juridiska grunder - SRK (MB 26 kap, 19, 21-22, prop. 1997/98:45, SOU 2002:107) Verksamhetsutövare är skyldiga att hålla koll på verksamhetens påverkan på miljön (egenkontroll). Detta gäller även ej tillståndspliktiga verksamheter. Tillsynsmyndigheterna kan kräva in den information som krävs för tillsynen av en viss verksamhet. Undersökningar som inte har koppling till verksamheten kan inte utkrävas Kostnaderna får inte överstiga nyttan Medverkan i SRK kan ej utkrävas

Naturvetenskap & juridik - komplicerat Balån 1 Balån 2 Balån 3 Biologi Påväxtalger IPS Hög Hög Hög Påväxtalger ACID 1 Surt, 5.5-5.9 Surt, 5.5-5.9 Surt, 5.5-5.9 Bottenfauna - ASPT Hög God Hög Bottenfauna - DJ Hög Hög Hög Bottenfauna - MISA Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Fisk - VIX Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Kemi Försurning - BDM Hög Hög Hög Eutrofiering (P) Hög Måttlig God Hydromorfologi Kontinuitet Hög Hög Hög Morfologi God God God Hydrologi Hög Hög Hög Ekologisk status One out all out Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Ekologisk status Expertbedömning God Måttlig Måttlig

Totalt: 262 vattenförekomster

Behoven av data olika Tillstånds- och tillsynsmyndigheterna har stor möjlighet att påverka vad verksamhetsutövaren ska mäta. Tillsynsmyndigheter vill ofta ha få och enkla indikatorer. Vattenmyndigheten vill främst kunna följa upp statusen utifrån ett stort antal kvalitetsfaktorer (Bi, Ke etc.). Vattenmyndigheten kräver inte: A) mätningar om god status B) transportberäkningar C) precisionen kan vara otillräcklig etc.

Behoven av data olika Medin's acid index 10 8 6 4 2 0 c) 4 4.5 5 5.5 6 6.5 7 7.5 Mean ph Verksamhetsutövaren vill kunna ha bra underlag för att söka tillstånd samt att leva upp till tillsynskraven utgående från verksamhetens förutsättningar. I samband med tillstånd eller prövning av miljödomstol kan verksamhetsutövaren ha behov av annan och kompletterande mätdata jämfört med vattenmyndighetens behov. Vattenmyndighetens behov kan vida överstiga verksamhetsutövarens behov med avseende på t.ex. biologiska KF.

Totalt: 262 vattenförekomster Viskan

Hur finansieras mätverksamheten? Verksamhetsutövaren finansierar den recipientkontroll som krävs för att söka tillstånd samt att leva upp till tillsynskraven. Verksamhetsutövaren kan antingen genomföra recipientkontrollen som egenkontroll eller inom SRK Vattenmyndighetens behov av mätningar är i betydande grad ofinansierad. SRK är därför en viktig källa till vattenmyndighetens behov av recipientdata

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? SRK har och ska ha en betydande roll för vattenförvaltningen SRK måste dock anpassas till både vattenmyndigheternas och verksamhetsutövarnas behov. Verksamhetsutövarna bör ha tolkningsföreträde före vattenmyndigheten för utformningen av sin del i SRK. Verksamhetsutövaren är skyldig enligt lag att utföra och finansiera recipientkontroll. Risk för att verksamhetsutövare övergår till egenkontroll

Ekologisk status Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Tack för uppmärksamheten!