Redovisning av uppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende minkfarmar

1(7) Dnr 31-8764/10 2010-12-22 Redovisning av uppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende minkfarmar Sammanfattning Jordbruksverket har på uppdrag av Jordbruksdepartementet gått igenom läget inom pälsdjursproduktionen av mink. Vid genomgång av forskningsmaterial framkommer områden som är i behov av förändring, såsom utformning av burar, miljöberikning och utfodring. Jordbruksverkets bedömning är att detta behöver regleras i föreskrifter. Detta arbete pågår och förslag till föreskrifter kommer att presenteras för att kunna gå på remiss under första kvartalet 2011. Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund (SPR) har under 2010 arbetat med sitt djuromsorgsprogram och planerar enligt uppgift att vid årsskiftet 2010-2011 offentliggöra programmet. Programmet har diskuterats med Jordbruksverket, men det är SPR själva som beslutar om programmet och ansvarar för innehållet. Jordbruksverket kommer inte att godkänna eller besluta om SPR:s omsorgsprogram. Som central myndighet arbetar Jordbruksverket kontinuerligt med att vägleda och samordna länsstyrelserna, som ansvarar för den operativa djurskyddskontrollen. Under 2011 kommer Jordbruksverket att starta ett projekt som benämns OSKAR och står för Offentlig Samsyn Kontroll Analys och Rutiner. Projektet kommer att utföras i samarbete med länsstyrelserna och har som mål att bl.a. utveckla samsyn av bedömning i fält, kontrollmetoder, åtgärder efter kontroll, administrativa rutiner och IT-stöd. I Norge pågår ett arbete med att ta fram nya bestämmelser för pälsdjur. I flera av våra grannländer, både Norge, Danmark och Finland har branschen för pälsdjursuppfödning tagit fram olika typer av obligatoriska certifieringar, planer och system som bl a innebär olika kontrollpunkter och veterinärbesök. Bakgrund Jordbruksverket fick den 10 augusti 2010 i uppdrag av Jordbruksdepartementet att ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa djurskyddet vid minkfarmer. Planen skulle innehålla en nulägesbild, förslag till bättre och effektivare kontroller, en bild av forskningsläget och en redovisning av näringens arbete med djuromsorgsprogram. Redovisning av nulägesbilden gjordes den 20 augusti 2010 och denna skrivelse är den fortsatta redovisningen. Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

Jordbruksverket 2010-12-22 Dnr 31-8764/10 2(7) Effektivare och bättre kontroller Jordbruksverket har som central myndighet ansvar för att vägleda och samordna de operativa kontrollmyndigheterna, d.v.s. länsstyrelserna, så att djurskyddskontrollerna är så likvärdiga, effektiva och rättssäkra som möjligt. Kontrollvägledning till de operativa myndigheterna i form av utbildning, skriftliga checklistor och dokument är ett kontinuerligt arbete. Jordbruksverket har av regeringen anvisats 5 miljoner under budgetåret 2011 och länsstyrelserna har fått 25 miljoner för att stärka djurskyddskontrollen. För Jordbruksverkets del kommer dessa pengar att kanaliseras i ett särskilt projekt som bl.a. syftar till att likrikta och effektivisera djurskyddskontrollen. Projektet benämns OSKAR och står för Offentlig Samsyn Kontroll Analys och Rutiner. Projektet kommer att utföras i samarbete med länsstyrelserna och har som mål att bl a utveckla samsyn av bedömning i fält, hantering av anmälningar, uppföljning och utvärdering av kontroller, dokumentation, kontrollmetoder, åtgärder efter kontroll samt utveckla administrativa rutiner och IT-stöd. Djuromsorgsprogrammet Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund (SPR) har under 2010 arbetat med ett eget djuromsorgsprogram och diskuterat detta med Jordbruksverket. SPR planerar enligt uppgift att vid årsskiftet 2010-2011 offentliggöra programmet. Jordbruksverket träffade företrädare för SPR den 3 november 2010. SPR har även samrått med representanter från Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) som deltog i mötet. Under mötet belystes bland annat aktuella händelser under hösten, djurskydds- och djurhälsofrågor och branschens arbete med djuromsorgsprogram. SPR klargjorde under mötet att de arbetar vidare med sitt omsorgsprogram. Den 29 november 2010 träffade Jordbruksverket SPR och SVA igen. Vid detta möte redovisade och överlämnade SPR ett nytt utkast till djuromsorgsprogram samt en checklista för egenkontroll inom olika områden, främst miljöområdet. Jordbruksverket har därefter vid ett möte med SPR den 10 december 2010 diskuterat innehåll och vilka parametrar och system som är framgångsfaktorer för ett omsorgsprogram. Det har tydligt framförts till SPR att de själva har ansvaret för sitt program, att de bestämmer innehållet, hur det utformas och att de själva beslutar om det. Jordbruksverket kommer inte att godkänna eller besluta om SPR:s omsorgsprogram (se nedan). SPR framförde under mötet att de kommer att arbeta vidare med programmet och relativt snart besluta det. I detta sammanhang är det viktigt att tydliggöra att Jordbruksverket skiljer på djuromsorgsprogram och kontrollprogram. Djuromsorgsprogram är ett av näringen initierat frivilligt program som ska vara till hjälp för producenterna att bibehålla eller

Jordbruksverket 2010-12-22 Dnr 31-8764/10 3(7) förbättra djuromsorgen över lagstiftningen. Ett djuromsorgsprogram är inte reglerat i någon lagstiftning eller godkänt av någon myndighet. Om däremot programmet är godkänt av en myndighet och formellt knutet till en lagstiftning, t.ex. djurskyddslagstiftningen, benämns detta kontrollprogram. Kontrollprogrammet innebär att djurhållaren åtar sig extra skötselåtgärder eller på annat sätt ligger över djurskyddslagstiftningens miniminivå och kan då i gengäld omfattas av särskilda djurskyddsbestämmelser. Detta redovisades i Jordbruksverkets rapport Ett djurskydd i förändring (Rapport 2008:24). I dagsläget finns inget intresse från SPR att ta fram ett kontrollprogram. Forskningsläget EFBA Den internationella organisationen European Fur Breeder s Association (EFBA) har 2009 startat ett projekt kallat WelFur. Projektet genomförs i samarbete med flera olika universitet och experter. Syftet är att ta fram välfärdsparametrar för pälsdjur. Välfärd för de viktigaste farmuppfödda pälsdjuren, mink, räv och mårdhund har vetenskapligt studerats i 25 år. Man gör jämförelser med det EU-finansierade Welfare Quality projektet som utvecklat generella principer och kriterier för djurvälfärdsparametrar på gårdsnivå: bra utfodring, bra inhysning, bra hälsa och djurens beteende. Detaljerade checklistor för välfärdsbedömning som har vetenskaplig grund, har tagits fram för flera lantbruksdjur. Det allmänna målet för WelFur-projektet är att för farmuppfödda pälsdjur ta fram ett projekt liknande EU:s Welfare Quality. Det viktigaste resultatet kommer att vara checklistorna för välfärdsbedömning för mink och räv i en första fas och för mårdhund i andra fasen. Projektet räknar med att kunna publicera resultaten under 2011. Eftersom detta projekt pågår för fullt är det i dagsläget alltså inte möjligt att dra några slutsatser och använda något material. Jordbruksverket avser att återkomma till projektets slutsatser och följa upp dessa. Annan forskning Den forskning som bedrivits avseende mink har gjorts inom flera olika områden såsom t.ex. fodersammansättning och utfodring, gruppstorlek, utformning av burar, miljöberikning, stereotypier och behov av vatten som miljöberikning. I det följande redovisas några exempel av aktuell forskning. Minkhonor som används i aveln reduceras i vikt under vintern genom begränsning av energi- och fodertillgång. Det är under denna period som stereotypa beteenden är som högst. Stereotypier är repetitiva, relativt likformiga sekvenser av rörelser utan något uppenbart syfte. Svensk forskning avseende utfodring visar att fri tillgång på foder ledde till färre stereotypier och födosök, samt mer vistelse i lyan. I studien hölls djuren även i berikade etageburar och honminkar i dessa burar hade färre stereotypier än djuren i

Jordbruksverket 2010-12-22 Dnr 31-8764/10 4(7) standardburar. Antal födda minkvalpar och överlevande upp till sex veckor visade ingen skillnad mellan utfodringsmetod eller typ av bursystem (Lidfors et al. 2010). En annan studie visar att stereotypierna sjunker där minkarna hade fri tillgång på foder. Djuren utfodrades i olika grupper med varierande fiberinnehåll i fodret och studien drog slutsatsen att foder med högt fiberinnehåll reducerar tiden utan tillgång till mat och förekomsten av stereotypier. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gällde antal levande ungar per hona eller antal ungar upp till sex veckors ålder. Foder med högt fiberinnehåll visade inte heller någon negativ effekt på antalet valpar per fertil hona (Hansen et al 2003). I en svensk studie dras slutsatsen att standardburar med kompletteringar i form av näthylla, plastcylinder, boll eller alla dessa tre tillsammans, inte är tillräckligt för att minska eller avbryta stereotypa beteenden som djuren utvecklat i standardburar under vintern. Stereotypa beteenden förekom mer frekvent innan utfodring, jämfört med efter utfodring (Axelsson et al 2009). Minkvalpar, i olika gruppstorlek, som hölls i etageburar med hylla och viss berikning använde dessa resurser i hög grad och under stor del av sin aktiva tid. Dessa minkvalpar visade mindre stereotypa beteenden än de valpar som hölls i standardburar utan berikning (Reepalu E 2008). En annan studie visar att berikning resulterade i mindre svansbitning och färre stereotypier. Att djuren under olika perioder hade tillgång till dubbla burar hade ingen effekt på stereotypier och pälsbitning. Slutsatsen är att en ökad variation och valmöjlighet i form av berikningsmaterial förbättrar minkens välfärd. Dubbel burstorlek hade liten eller ingen effekt i relation till minkens välfärd (Hansen et al 2007). Minkhonor som temporärt vistades i stora och berikade burar använde frekvent de olika berikningsalternativen. Det som användes mest var vattenbadet, därefter hyllor och cylindrar. Djurens stereotypifrekvens minskade väsentligt och deras aktivitetsnivå ökade, vilket tyder på en ökad möjlighet att hantera stressande situationer och en ökad välfärd för minken (Lindberg H 2004). En komparativ studie av användningen av simvatten och springhjul visade att minkar använder båda resurserna och att användandet styrs av olika motivationer. Springhjulet användes framför allt under den aktiva tid på dygnet, medan simvatten i första hand nyttjades på morgonen vid påfyllning av vatten och när djuren hade utfodrats. Simvatten och springhjul verkar därför inte kunna ersätta varandra (Hansen och Jensen 2006 a, b). Ett antal studier har behandlat frågan om nödvändigheten av simvatten för mink, vilket hittills har gett motstridiga resultat. En genomgång och granskning av dessa artiklar och litteratur har gjorts av en grupp forskare, och flera slutsatser framförs:

Jordbruksverket 2010-12-22 Dnr 31-8764/10 5(7) minkens användande av vattenbad verkar i första hand relaterat till födosöksbeteenden, frånvaro av simvatten, utan tidigare erfarenhet av detta, leder inte till betydande förändringar av nivån av stereotypa beteenden eller förväntade reaktioner, när mink har erfarenhet av vattenbad kan borttagande av denna resurs framkalla kortvarig stress, minkar är lika starkt motiverade att få tillgång till vattenbad som springhjul, andra burberikningar såsom tunnlar (t ex rör) och föremål som djur kan bita i är också viktiga för miljöberikningen, det finns individuella skillnader i hur mycket simvatten uppskattas och simvatten är troligen inte ett medfött behov utan snarare en stimulans som framkallar en egen drivkraft (Vinke et al 2008). Det konstateras att leken hos unga minkar ökar när de har tillgång till simvatten. Resultaten tyder på att tillgång till simvatten erbjuder djuren stimulans påverkar utveckling av djurens beteende att leka. Lek framställs som en positiv indikator på djurvälfärd (Vinke et al 2005). Jordbruksverkets genomgång Läget i våra grannländer Norge I Norge har förslag till nya pälsdjursbestämmelser tagits fram och varit på remiss under våren 2010. Förslaget innebär i huvudsak förändringar vad gäller krav på bl.a. kompetens hos skötarna, flexibla bursystem, skärpta krav på miljöberikning, möjlighet till social kontakt mellan djuren, ligghylla, avel på djur som är tillitsfulla mot människor och reglering av restriktiv utfodring. Det föreslås också skärpta krav på tillsyn, inhysning och behandling av sjuka och skadade djur. Förslaget har efter remisstiden bearbetats, men har ännu ej beslutats. Under 2010 har de norska pälsdjursuppfödarna (Norges Pelsdyralslag) beslutat om en 5-punktsplan för att förbättra djurvälfärden i de norska pälsdjursfarmerna. Planen innebär bl.a. fyra obligatoriska veterinärbesök varje år och obligatorisk certifiering för att få vara medlem i Norges Pelsdyralslag och för att få omsätta skinn genom Oslo Skinnauksjoner. Avsikten är att planen kommer att införas första halvåret 2011. Danmark En ny föreskrift för pälsdjur trädde i kraft under 2007. Den innehåller bl.a. tydlig reglering av restriktiv utfodring. I Danmark har system arbetats fram som löpande ska säkra övervakning och hantering av eventuella djurvälfärdsproblem. Fokus har lagts på tre insatsområden; lagstadgad utbildning för minkuppfödare, branschkodex om bra praxis för farmernas djurvälfärd

Jordbruksverket 2010-12-22 Dnr 31-8764/10 6(7) och obligatoriska avtal om välfärds- och hälsorådgivning mellan pälsdjuruppfödare och veterinär. Avtalen innebär bl.a. fyra besättningsbesök i varje minkfarm förlagda till årets olika produktionscykler. Avsikten är att dessa system ska införas från hösten 2010. Under 2009 beslutades i Danmark att farmuppfödning av räv skulle förbjudas och den nuvarande produktionen avvecklas. Detta innebär att rävuppfödare får fortsätta sin verksamhet fram till den 31 december 2016. Rävuppfödare som har det som heltidsförsörjning kan fortsätta fram till den 31 december 2023. Finland I Finland finns sedan 2005 ett certifieringssystem som utvecklats av Finlands pälsdjursuppfödares förbund (FPF). Certifieringen innehåller över 30 punkter inom de sju olika områdena djurens hälsa och välbefinnande, farmningsförhållanden, foderförsörjning, förädling, miljövård, hygien och utbildning. Certifieringssystemet är frivilligt. Möten m.m. Under hösten 2010 har SLU besökt Jordbruksverket och presenterat sin senaste forskning, men den har ännu inte publicerats. Organisationerna Djurrättsalliansen och Djurens Rätt har kontaktat Jordbruksverket och möten har hållits med representanter för båda organisationerna under hösten 2010. De har vid mötena framfört sina synpunkter i frågan. Jordbruksverket har under höstens möten informerat Djurskyddsrådet om läget och det pågående arbetet. Som tidigare nämnts har flera möten hållits med SPR under året. Arbetet med pälsdjursfrågan har också presenterats för Jordbruksverkets insynsråd och för Riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Under hösten 2010 har Jordbruksverket besökt en minkfarm. Förslag till åtgärder Jordbruksverket arbetar nu vidare med genomgång av aktuell forskning och internationella jämförelser för att kunna föreslå lämpliga åtgärder och förändringar. Vid genomgång av forskningsläget framgår att det finns behov av utveckling och möjligheter till förbättring av välfärden. Minkarna har en dokumenterat låg frekvens av smittsamma sjukdomar. Områden med behov av förändringar är bl. a. fodersammansättning och utfodring under olika delar av året, utformning av burar och miljöberikning för djuren.

Jordbruksverket 2010-12-22 Dnr 31-8764/10 7(7) Jordbruksverkets bedömning är att detta behöver regleras i föreskrifter. Detta arbete pågår och ett förslag till föreskrifter kommer att presenteras för att kunna gå på remiss under första kvartalet 2011. Referenser Axelsson H.M.K., E. Aldén, L. Lidfors, 2009. Behaviour in female mink housed in enriched standard cages during winter. Appl. Anim. Behav. Sci. 121, 222-229 Hansen, S.W., Clausen, T.N., Malmkvist, J., Damgaard, B.M., 2003. Fibres in mink feed in the winter period. NJF-seminar n.354, Lillehammer, Norway, October 8 th 10 th. Hansen S.W., Malmkvist J, Palme R, Damgaard, B.M., 2007. Do double cages and access to occupational materials improve the welfare of farmed mink? Animal Welfare 2007, 16: 63-76 Hansen, S.W., Jensen, M.B., 2006a. Demand for swimming water and running wheel with 1 min of access per reward. Appl. Anim. Behav. Sci. 98 (1 2), 145 154. Hansen, S.W., Jensen, M.B., 2006b. Quantitative evaluation of the motivation to access a running wheel or a water bath in farm mink. Appl. Anim. Behav. Sci. 98 (1 2), 127 144. Lidfors, L., Axelsson, H., Thierfelder, T., Hansen, S.W. & Aldén, E.2010. Effects of increased fibre content and enriched climbing cages to female mink during the winter. Proc. NJF Seminar no. 440, 29 September-1 October 2010, Oslo, Norway Lindberg H., 2004. Beteenderesponser hos farmuppfödda minkar (Mustela vison) hållna i stora och berikade burar. Studentarbete 28, ISSN 1652-280X, Skara, Sveriges Latbruksuniversitet Reepalu E., 2008. Minkvalpars beteende i större och berikade burar vid olika gruppstorlek. Examensarbete 2008:76 ISSN 1652-8697, Uppsala 2008, Sveriges Lantbruksuniversitet Vinke C.M., van Leeuwen J., Spruijt B.M, 2005. Juvenile farmed mink (mustela vison) with additional access to swimming water play more frequently than animals housed with a cylinder and platform, but without swimming water. Animal Welfare 14: 53-60 Vinke C.M., Hansen S.W., Mononen J., Korhonen H, Cooper J.J., Mohaibes M., Bakken M., Spruijt B.M., 2008. To swim or not to swim: An interpretation of farmed mink`s motivation for a water bath. Appl. Anim. Behav. Sci. 111, 1-27.