Uppsala studentkårs VERKSAMHETSPLAN 2016 2017
Innehållsförteckning 1. Politiskt påverkansarbete 1.1 Examination och återkoppling 4 1.2 Digitala tentor 4 1.3 Verksamhetsförlagd utbildning 5 1.4 Praktik 5 1.5 Internationella studenters villkor och intressen 6 1.6 Breddad rekrytering och breddat deltagande 6 1.7 Studenters arbetsmiljö 7 1.8 Studentbostäder 7 1.9 Psykisk ohälsa 8 1.10 Stöd till studenter med särskilda behov 9 1.11 Kurslitteratur 9 1.12 Jämlikhetsansvarig 10 1.13 Litteraturgranskningen 10 1.14 Uppsala universitets organisation avseende lika villkor 10 1.15 Utbildning på flykt 11 1.16 7 krav 11 2.Organisationsutveckling 2.1 Kårens kärnverksamhet studiebevakning 12 2.2 Kårens kärnverksamhet studentrepresentation 12 2.3 Kårens framtida organisation 13 2.4 Hållbart engagemang 13 2.5 Kommunikation 14 2.6 Medlemsrekrytering en starkare studentkår 14 2.7 Lokal förankring 15 2.8 Ergo 15 2.9 Kårsamverkan 16 2.10 Ekonomi 16 2.11 Fullmäktige 17
1. Politiskt påverkansarbete 1.1 Examination och återkoppling Studenternas utveckling under utbildningens gång bör vara det mest centrala för universitetet. Ändå finns mer att önska vad gäller universitetets examinationsformer och återkoppling på arbeten. Skriftliga omdömen på uppgifter är fundamentalt för att studenter ska kunna utvecklas, trots deterbjuder många institutioner inga eller ytterst fåordiga återkopplingar på inlämningsuppgifter och tentor. Vilken form av examination som passar en student bäst varierar på samma sätt som hur personer tillförskaffar sig kunskap. Ändock använder sig vissa institutioner nästan uteslutande av salstentor. Kurser som innehåller varierade examinationsformer tillåter studenter att utvecklas inom flera områden. Det minskar dessutom den stress som många upplever kring tidsbegränsade salstentor. Numera är alla salstentor vid Uppsala universitet anonyma via centrala riktlinjer från rektor, mycket tack vare kårens påverkansarbete. Dock finns det ännu inget krav på anonymitet för hemtentor eller andra inlämningsuppgifter, utan det är upp till varje institution att bestämma själva i denna fråga. För att motverka olika villkor och fortsätta på arbetet som gjorts med salstentor bör därför centrala riktlinjer antas för att även göra hemtentor och övriga inlämningsuppgifter såsom PM anonyma. Det är avgörande att examinationer är rättssäkra och rättvisa, vilket är något som universitetet alltid behöver se efter. Examinator fyller en viktig roll samtidigt som studenten också är i ett beroendeläge gentemot denna. Studenter ska under vissa förutställda kriterier alltid kunna byta examinator. I ett led för att undvika att beroendelägen uppstår ska examinator och handledare aldrig vara samma person. verka för att hemtentor och inlämningsuppgifter ska ske anonymt verka för att handledare och examinator ska vara olika personer vid uppsatser verka för att studenterna ska få fler skriftliga omdömen verka för att institutionerna använder sig av varierande examinationsformer. 1.2 Digitala tentor Digitala tentor underlättar för både studenter och examinatorer. Att skriva på dator gör det lättare för studenter att ändra sina texter och minskar stress kring tentamensskrivning. För examinatorer och institutioner innebär digitala tentor även en minimerad risk för att en tenta ska försvinna och underlättar rättningen. Digitala tentor används redan vid bland annat Lunds universitet och är en fråga som Uppsala studentkår drivit tidigare. Implementeringen av digitala tentor är redan igång och målet är att 930 platser skall vara redo att användas 2017. Uppsala studentkår kommer att följa arbetet och verka för att studenter på alla institutioner får tillgång till digitala tentor framöver. verka för att universitetet inför digitala tentamen för alla studenter väcka opinion kring digitala tentor bland studenter. 4
1.3 Verksamhetsförlagd utbildning Flertalet utbildningar på Uppsala universitet inkluderar verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Det innebär att studenter blir placerade på arbetsplatser för att genomföra verksamhet förankrad till sin utbildning. Det stora antalet studenter som läser VFU-kurser medför att universitetet måste placera studenter utanför Uppsala kommun. Detta innebär resekostnader och ökade omlevnadskostnader för studenter. Idag får studenter på vissa utbildningar endast 75 % tillbaka i reseersättning, medan andra studenter får 100 %. I och med att VFU är en viktig och obligatorisk del för många är det viktigt att alla studenter ges lika villkor. Det förekommer också att studenter får reda på sin placering endast timmar innan sin VFU inleds. Detta måste förbättras. Kvaliteten på VFU:n varierar, ibland väldigt kraftigt. Det är viktigt att kommunikationen mellan VFU-plats och universitet är god och att samordningen mellan koordinatorer, samordnare, handledare och kursledare förtydligas och förenklas till den grad att studenter enkelt kan få stöd om fel inträffar. Kvalitet för VFU innefattar även att handledning görs på rätt sätt. Handledare ska ges en gedigen utbildning och vara väl insatta i sitt uppdrag, men också ges möjlighet att genomföra bra handledning. Den förra regeringen införde en flergradig betygskala för VFU på lärarprogrammen. Detta är en detaljreglering som underminerar universitetens roll i att driva utbildning på bästa sätt. Regleringen skjuter fokus från utbildning till betygssättning. Vidare resulterar detta i en signifikant skillnad i villkoren mellan olika utbildningars VFU. verka för att ersättningsnivån för kostnader i samband med VFU blir 100 %, alternativt att ett högkostnadsskydd inrättas som är lika för alla VFU-kurser verka för att kravet på flergradig betygskala på VFU-kurser för lärarprogrammen avskaffas verka för att universitetet ska säkerställa kvalitet och likvärdig bedömning på VFU-kurser verka för att alla studenter får en rättvis placering på sin VFU som meddelas minst en vecka innan den börjar. 1.4 Praktik En majoritet av studenterna vid Uppsala universitet fortsätter inte inom akademin utan söker arbete efter avlagd examen. På dagens arbetsmarknad är det ofta inte tillräckligt att ha många akademiska poäng i sin meritlista. Andra kvalitéer som efterfrågas kan i många fall bara förvärvas i arbetslivet. Traditionella sätt att söka arbete på minskar även i omfattning och allt fler jobb förmedlas via kontakter. Många utbildningsprogram erbjuder i dagsläget sina studenter praktik i den avslutande delen av studierna. Det är ett bra sätt att få den erfarenhet som krävs under utbildningstiden. Kåren anser att alla studenter bör få möjligheten att tillförskaffa sig den erfarenheten inom ramen för sitt program. verka för att fler institutioner inför praktik som fristående kurs. 5
1.5 Internationella studenters villkor och intressen Internationella studenter är av fundamental vikt för Uppsala universitet och utgör en central del av den akademiska miljön. Uppsala universitet har en uttalad ambition att upprätthålla akademiskt samarbete över nationsgränserna (Program för internationalisering, Uppsala universitet, 2015). De internationella studenterna bidrar till att upprätthålla Uppsala universitets internationella renommé, samtidigt som de öppnar upp möjligheter för svenska studenter att nå ut i världen. Universitetet ska vara en attraktiv plats även för internationella studenter. Det är därför viktigt att anpassa kårens kommunikation i syfte att låta internationella studenter delta och få kunskap om kårens verksamhet. Det är av stor vikt att sagda kommunikation, samt övrigt material av relevans för Uppsalas studenter, tillhandahålls på engelska. Det är av absolut vikt att de internationella studenternas villkor och rättigheter tillvaratas och prioriteras lika högt och i lika stor omfattning som för svenska studenter. Rent praktiskt krävs möjligheter för internationellt studentinflytande, genom en aktiv studiebevakning av internationella studenters kurser, samt en lyhördhet från sektioner och institutioner för internationella studenters åsikter och eventuella klagomål. För att de internationella studenternas villkor ska tillgodoses på bästa sätt krävs en aktiv samverkan mellan olika delar av Uppsala universitet. Horisontella nätverk för utbyte av åsikter och erfarenheter bör upprättas mellan de olika kårerna vid universitetet, samt mellan kårerna, sektionerna och internationella kansliet. öka studiebevakningen av internationella studenters kurser sprida information bland internationella studenter om deras rättigheter och studentkårens funktion för att tillgodose sagda rättigheter ta fram riktlinjer för kommunikation på engelska till internationella studenter verka för att relevant material tillhandahållet av finnas tillgängligt på engelska skapa och upprätthålla samverkan mellan kåren centralt, sektionerna, internationella kansliet samt andra kårer vid Uppsala universitet. 1.6 Breddad rekrytering och breddat deltagande Enligt Universitets- och högskolerådets kartläggning och analys av högskolans arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande av studenter från underrepresenterade grupper har utvecklingen mot en mer heterogen studentgrupp i princip stått still de senaste tio åren. Det är en stor förlust både för studenterna och för samhället i stort att den högre utbildningen i praktiken är mer öppen för vissa studentgrupper än för andra. Det finns flera orsaker till den sociala snedrekryteringen och en av dessa är att traditionella urvals- och marknadsföringsmetoder tenderar att gynna vissa grupper på bekostnad av andra. Samtidigt finns det för en rad utbildningar goda anledningar att beakta andra meriter än högskoleprovsresultat och gymnasiebetyg. Idag utnyttjas möjligheten till alternativt urval i mycket liten utsträckning vid Uppsala universitet. 6
Ett viktigt projekt för breddad rekrytering är ESMeralda. Denna verksamhet har dessvärre inte den långsiktiga finansiering som krävs för att kunna fokusera på ett så effektivt arbete som möjligt. Det är därför viktigt att trygga finansieringen från Uppsala kommun för projektet, som tillsammans med Uppsala universitet finansierar verksamheten. Den sociala studentsammansättningen handlar även om vilka som hoppar av sina studier. Risken för avhopp ökar om studenterna upplever att de inte hör hemma vid lärosätet. Det är viktigt att utarbeta strategier för att kunna bemöta detta. Det är också viktigt att bygga upp kunskap och skapa bästa möjliga förutsättningar för studenternas framgång i sina studier. verka för att alternativt urval används inom fler utbildningar vid Uppsala universitet säkra en långsiktig finansiering för ESMeralda opinionsbilda i frågor om breddad rekrytering och breddat deltagande vid Uppsala universitet. 1.7 Studenters arbetsmiljö När en diskuterar studenters psykosociala miljö är det viktigt att ta hänsyn till studenternas olika sätt att tillförskaffa sig kunskap. Vissa lär bäst av att läsa själva, andra behöver diskutera i grupp. Oavsett hur en lär sig behöver alla en lugn miljö utan störande moment eller hög ljudnivå att studera i. Studenter ska inte behöva sitta i korridorer eller lunchsalar för att diskutera med varandra. De ska heller inte behöva stressa till biblioteken på morgonen för att få en sittplats i de tysta rummen. Uppsala studentkår ska verka för att fler lugna miljöer för studier införs; tysta läsesalar såväl som grupprum. Ett konkret initiativ för att skapa ytterligare studieplatser för studenter är att möjliggöra användning av obokade klassrum och grupprum på alla campus. Så sker redan på både Ångströms och Engelska Parken. Kåren ska under kommande verksamhetsår arbeta för att öppna upp obokade salar för studenter på respektive campus. Kårens senaste arbetsmiljörapport visade ett samband mellan hur studenter mår och brister i studenters vardagliga arbetsmiljö såsom tillgången till studieplatser, matplatser och lugna platser. Således bör fokus inte enbart ligga på studieplatser utan även på att få till pausutrymmen samt lugn och ro. verka för att universitetet skapar fler lugna studiemiljöer verka för att studenterna ska få tillgång till obokade salar verka för att universitetet skapar fler pausutrymmen. 1.8 Studentbostäder Uppsala universitet består av 40 000 studenter, varav de flesta kommer från andra orter. För Uppsala universitets studenter är bostadsfrågan av högsta vikt. Det är i kårens, tillika universitetets och kommunens, intresse att tillgodose de bostäder som behövs för att Uppsala ska fungera som studentstad. Generellt sett kan det konstateras att det finns ett stort behov av mindre hyreslägenheter med rimlig hyra och centralt läge i förhållande till universitetets lokaler. 7
För att sådana bostäder ska byggas krävas en förändring av regelverket för studentbostadsbyggande. Exempelvis krävs det idag att parkeringsplatser byggs, något som inte borde behövas för den stora majoriteten av studenter som inte äger ett eget fordon. Likaså är regelverket utformat så det statliga investeringsstödet tillfaller större bostäder med konsekvent högre hyra. Investeringsstödet för mindre bostäder borde öka. Vidare behövs en mer omfattande definition av begreppet studentbostad. Studenter är ingen homogen grupp och det finns olika krav som studenter ställer på sin bostad. Livsbetingelser såsom familjesituation, funktionsvariationer och ekonomiska förutsättningar kan drastiskt påverka möjligheterna att få tillgång till en bostad som student vid Uppsala universitet. Nybyggnationen borde avvägas på sådant sätt att alla studenters olika villkor och krav tillgodoses. Slutligen måste tillgången till bostäder i Uppsala för studenter ha låga trösklar. Kommunens nya bostadsförmedling innehåller redan Uppsalahems bestånd av bostäder och är tänkt att på sikt innehålla flera av studentbostadsbestånden i staden. Kåren välkomnar idén till en samlad bostadsförmedling, men är kritisk till att både årsavgiften på 290 kr samt förmedlingsavgiften på 1250 kr även gäller studenter. Det är en orimlig kostnad som sätts på en redan ekonomiskt trängd grupp som dessutom ofta flyttar flera gånger under sin studietid. fortsätta att opinionsbilda i bostadsfrågan, vara för byggnation av fler studentvänliga hyresrätter till den nivå att Uppsala studentkårs tidigare ställda krav om 4000 nya hyresrätter till 2018 infrias verka för en förenkling av regelverk och byggnormer kring studentbostäder, utan att minska kvaliteten för studenterna verka för ett utökat och fungerande investeringsstöd för studentbostäder verka för en bredare definition av begreppet studentbostad verka för att kommunens nya bostadsförmedlingssystem blir avgiftsfri för studenter verka för att hyressättningen på nybyggda studentlägenheter blir ekonomiskt gångbar för studenter. 1.9 Psykisk ohälsa Den senaste arbetsmiljörapporten som utfördes av Uppsala studentkår visade att psykisk ohälsa och stress är ett allt vanligare problem. Av studenterna som tillfrågades svarade 31 % att psykisk ohälsa har varit ett hinder för att lyckas med sin utbildning. För att följa utvecklingen, och se till att den inte förvärras, är det viktigt att systematiskt följa upp utvecklingen på det här området. Universitetsstudier kan vara påfrestande, därför är det viktigt att de studenter som börjar läsa ett ämne får en lämplig introduktion. Det ska vara tydligt hur en passande studieteknik kan läggas upp samt hur stress bör hanteras. Studenterna ska själva i ett tidigt skede medvetandegöras om symptom som signalerar en ohälsosam situation. De studenter som drabbats av psykisk ohälsa ska inte utsättas för ytterligare ett orosmoment till exempel hur tillvaron ska finansieras. Därför bör studenter kunna vara deltidssjukskrivna så att ett tillfrisknande underlättas. 8
opinionsbilda på nationell nivå gällande deltidssjukskrivning för studenter genomföra en enkät om psykisk ohälsa och verka för att den utförs på alla kårer och institutioner verka för att kurs- eller programansvariga inför pass om studieteknik, psykisk ohälsa och stresshantering på deras A-kurser och introkurser eller motsvarande som är schemalagt under ordinarie undervisningstid utöka samordningen med Studenthälsan och samarbeta kring aktiviteter som rör psykisk ohälsa. 1.10 Stöd till studenter med särskilda behov De centrala riktlinjerna för hantering av studenter med särskilt stöd är svaga. Mycket ansvar har delegerats ut till institutioner och enskilda examinatorer med dålig kunskap och lite tid att bedöma olika funktionsvariationer. Resultatet blir en tillämpning av stödet som kan variera mycket både inom och mellan institutioner vilket därmed inte är rättsäkert för studenter. Uppsala studentkår anser att det måste tas fram starkare regleringar från centralt håll. Detta för att Uppsala universitetet ska bli mer inkluderande. Skillnader mellan hur institutioner hanterar studenters funktionsvariation måste försvinna och stödet ska inte bero på studentens påtryckningar eller av institutionens bristande kunskap. verka för att Uppsala universitet ska skapa likvärdiga möjligheter till särskilt stöd över alla institutioner, kurser och examinationer verka för att studenter och medarbetare på Uppsala universitet ska få tillgång till de metoder och hjälpmedel som finns till hands till studenter i behov av särskilt stöd. 1.11 Kurslitteratur Många av Uppsalas studenter har idag en prekär ekonomisk situation där kurslitteraturen utgör en betydande del av utgifterna. Stress och psykisk ohälsa orsakas till stor del av osäker ekonomi, vilket gör tillgängligheten på kurslitteratur centralt för studenters välmående. Universitetets bibliotek hyser idag kurslitteratur men allt som oftast finns bara ett fåtal exemplar tillgängliga och oftast inte för hemlån. Att öka antalet tillgängliga exemplar av kurslitteraturen på biblioteken blir därmed en central jämlikhetsfråga för Uppsalas studenter. Ett steg i att förbättra utbudet av kurslitteratur är att utveckla den digitala tillgängligheten genom exempelvis E-böcker. Uppsala universitetets olika biblioteksgrupper, biblioteksnämnder och Biblioteksstyrelsen är ett bra forum för att driva frågor rörande kurslitteratur. För att stärka studentinflytandet bör samordningen mellan dem utvecklas och uppdragen bör ges en högre prioritet under utlysningstiden. verka för ett ökat utbud av kurslitteratur och referenslitteratur på universitetsbiblioteken verka för en ökad digital tillgänglighet av kurslitteratur. 9
1.12 Jämlikhetsansvarig Hösten 2014 återinfördes jämlikhetsansvarig vid Uppsala studentkår som ett arvoderat förtroendeuppdrag med uppdrag att starta och driva Litteraturgranskningen. I mån av tid har jämlikhetsansvarig även kunnat driva andra projekt som främjar lika villkor vid Uppsala universitet samt representera studenter mot universitetet. Arbetet har fått god respons från såväl studenter som medarbetare vid Uppsala universitet men har begränsats av att uppdraget endast arvoderats på 50 %. Ska Uppsala studentkår kunna vara en drivande kraft för lika villkor och mot diskriminering bör jämlikhetsansvarig arvoderas på 100 % och uppdraget inkludera mer än Litteraturgranskningen. utreda möjligheterna till ett breddat uppdrag för jämlikhetsansvarig säkerställa extern finansiering för att kunna arvodera jämlikhetsansvarig på 100 % från och med nästkommande verksamhetsår. 1.13 Litteraturgranskningen Uppsala studentkår har under de senaste verksamhetsåren bedrivit projektet Litteraturgranskningen där kåren samordnar studenter som vill granska sin kurslitteratur ur normkritiska perspektiv. Normkritisk granskning av utbildningsmaterial är både en kvalitetsfråga för utbildningen och en del i att skapa ett inkluderande universitet. fortsätta driva projektet Litteraturgranskningen söka externa medel för att finansiera Litteraturgranskningen arvodera jämlikhetsansvarig på minst 50 % som ska fungera som projektledare för Litteraturgranskningen upprätta minst tio ytterligare arbetsgrupper inom projektet Litteraturgranskningen. 1.14 Uppsala universitets organisation avseende lika villkor Under föregående verksamhetsår genomförde Uppsala studentkår en kartläggning av det verksamhetsnära lika villkorsarbetet på Uppsala universitet. Kartläggningen resulterade i rapporten Lika villkor men på vilka villkor? som visar att stora delar av det förebyggande lika villkorsarbetet som sker på institutions- och fakultetsnivå görs utan tillräckliga resurser och utan tillräckligt stöd. På grund av dessa brister blir mycket av arbetet vilande på enskilda medarbetares personliga engagemang, vilket skapar ett ojämnt diskrimineringsskydd som kan variera kraftigt mellan institutioner. Bristen på struktur medför till svårigheter att få en överblick av vilka insatser som genomförs på universitetet, samtidigt som genomförandet av dessa insatser försvåras. verka för att Uppsala universitet inför riktlinjer för det verksamhetsnära lika villkorsarbetet verka för att Uppsala universitet tillser att det verksamhetsnära lika villkorsarbetet har tillräckligt stöd verka för att implementera åtgärdsförslagen presenterade i Uppsala studentkårs rapport Lika villkor men på vilka villkor?. 10
1.15 Utbildning på flykt Under föregående år sökte 163 000 människor asyl inom landets gränser. Många nyanlända för med sig en bakgrund inom akademiska studier, andra gör det inte. Uppsala studentkår är övertygad om att utbildning utgör en av de främsta dörrarna in i det svenska samhället. Det är därför av yttersta vikt att universitetet och Uppsala studentkår samverkar för att fånga upp nyanlända som kan tillföra kunskap och kompetens till befolkningen. Det måste till ett aktivt samarbete mellan Uppsala studentkår och det lokala mottagarsystemet för att underlätta övergången till högre studier vid svenska universitet. utnyttja studentkårens informationskanaler för att sprida initiativ rörande etablering och integration av nyanlända genom högre studier ta fram information om högre studier till nyanlända informera nyanlända vid minst två tillfällen per termin om deras möjligheter till högre studier. 1.16 7 krav Under de senaste två verksamhetsåren har kampanjen 7 krav för en bättre studentstad varit en central del av Uppsala studentkårs politiska påverkansarbete. Arbetet med 7 krav -kampanjen kommer att fortsätta under detta verksamhetsår. Arbetet kommer inte förklaras mer i denna verksamhetsplan utan hänvisas till verksamhetsplanen för verksamhetsåret 2014-2015 och uppföljningsrapporten angående kampanjen som publicerades i maj 2016. fortsätta arbetet med 7 krav -kampanjen. 11
2. Organisationsutveckling 2.1 Kårens kärnverksamhet studiebevakning De senaste åren har antalet studiebevakare kraftigt minskat. Arbetsbördan har dock inte blivit mindre och organisationen har inte anpassats för denna förändring. Det är en stor arbetsbelastning på de få studiebevakarna och systemet har blivit väldigt sårbart vid till exempel sjukdom eller plötsliga avhopp. Den studiebevakande kärnverksamheten måste stärkas genom att skapa ett stabilt skyddsnät för våra studiebevakare samt för student- och doktorandombud. Risken är annars att studenter och doktorander hamnar mellan stolarna när de behöver kåren som mest samt att studiebevakarnas arbetsmiljö inte blir trygg. Många studenter vet inte vad kåren gör i praktiken för att förbättra utbildningen vid universitetet. Genom att arbeta med bättre information till studenter och föreningar om det påverkansarbete som bedrivs och vilka rättigheter studenterna har kan det i sin tur öka intresset och relevansen för studenter att se vilka möjligheter de har att påverka sin utbildning. Ett led i detta är att involvera föreningar mer i den studiebevakande verksamheten för att på så vis öka genomslaget för studentgruppens åsikter och intressen. på central och lokal nivå rikta stort fokus på studiebevakarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning samt införa bättre rutiner för att motverka stress och utmattningssyndrom erbjuda studiebevakarna löpande utbildningar under året i kompetensutvecklande syfte synliggöra och presentera trender i den studiebevakande verksamheten för fullmäktige, övriga kårer och universitetet verka för att bättre synliggöra och informera om den studiebevakande verksamheten för studenter ute på campus stärka studentföreningars deltagande i kårens studiebevakande verksamheten och därmed förstärka kedjan mellan studenter, studentföreningar, sektioner och kåren centralt verka för att universitetet synliggör och informerar om våra studiebevakare och deras arbete till både studenter och anställda. 2.2 Kårens kärnverksamhet studentrepresentation En av kårens viktigaste uppgifter är att ansvara för god studentrepresentation på universitet. Uppsala studentkår ansvarar för hundratals studentrepresentanter spridda över två vetenskapsområden, sex fakulteter och flertalet institutioner samt olika arbetsgrupper. För att studentrepresentanterna på bästa sätt ska kunna föra studenternas talan är det viktigt att kåren blir tydligare i sin kommunikation till dessa. Detta rör bland annat förväntningar på en i sitt förtroendeuppdrag samt att informationen som mottas kommuniceras på ett lättillgängligt sätt. Alla studentrepresentanter måste få verktyg för att kunna fullgöra sina uppdrag och därför ska kåren fortsätta med att tillhandahålla utbildning och informationsmaterial på både lokal och central nivå. Utbildningarna är ett sätt för våra förtroendevalda att snabbt få en inblick i kårens organisation och kårens påverkansmöjligheter i stort, vilket underlättar för dem att driva sina hjärtefrågor vidare på andra nivåer än den där de själva innehar uppdrag. 12
Själva uppdraget som studentrepresentant samt de aktuella innehavarna måste också bli synligare både inom kårens organisation, men också utåt för de studenter de representerar. Genom att öka transparensen kan kunskapen för kårens arbete öka och därmed också intresset för fler att engagera sig i kårens arbete. Kontakten och länken mellan kårens centrala arbete och de lokala studentrepresentanterna behöver också bli skarpare och närmare. Alla som är en del av studentrepresentantmaskineriet ska veta hur de förhåller sig till hela strukturen och hur resten av kårverksamheten ser ut. Genom att stärka våra studentrepresentanter stärker vi kårens löpande arbete och lägger en fastare grund för kårens och dess förtroendevaldas vidareutveckling. fastställa och tydliggöra de förväntningar som finns på studentrepresentanter, exempelvis gällande återrapportering öka synligheten samt studenters påverkansmöjligheter genom att etablera en offentlig lista över alla studentrepresentanter kartlägga samt utvärdera sektionernas olika tillsättningssystem av studentrepresentanter verka för att sektionerna etablerar rutiner för att dels säkerställa lokal förankring vid val av studentrepresentanter, för rapportinsamling från sina studentrepresentanter samt för lokala studentrepresentantutbildningar tillhandahålla och se över Handboken för studentrepresentanter vidareutveckla kårens studentrepresentantutbildning genom att bland annat fokusera på att lära ut verktyg för effektivt påverkansarbete medverka med representation från kårstyrelsen på studentrepresentantutbildningar för att på så vis stärka länken mellan kåren centralt och lokalt. 2.3 Kårens framtida organisation Styrelsen fick i mars 2016 i uppdrag av fullmäktige att utreda hur sektionerna skulle kunna ombildas till självständiga studentkårer och ta fram en plan för hur ett samarbetsorgan skulle kunna skapas. Utredningens ramar borde utvidgas och läggas på en större grupp som innehåller kårpartierna och sektionerna som ges i uppdrag att förutsättningslöst undersöka vad den bästa vägen framåt är för studenterna vid Uppsala universitet. grundligt och förutsättningslöst undersöka Uppsala studentkårs framtida organisation genom en arbetsgrupp med representation från alla kårpartier och sektioner. 2.4 Hållbart engagemang En undersökning från 2015 som organisationen Maktsalongen utförde visade att det är många i det unga civilsamhället till och från är så stressade att de mår dåligt av det. Undersökningen visade även att det är få organisationer som har bra rutiner för att minska och hantera stress. I Uppsala studentkår, som i många andra studentkårer och organisationer, är detta ett problem. Det har uppmärksammats bland annat i Ergo både under tidigare år samt nu senast under vårterminen 13
2016. Som ett led i att förbättra de arvoderades arbetsmiljö kommer en kontaktperson för de arvoderade tillsättas under hösten. Denna person kommer att sitta i styrelsen och i uppdraget ingår att finnas tillgänglig som stöd och erbjuda en alternativ kommunikationskanal till styrelsen och presidiet. Att kombinera heltidsstudier med ideella engagemang är inte bara väldigt roligt och lärorikt utan kan dessutom vara en källa till stor stress. Under vårterminen 2016 togs det från sektionshåll initiativ till en utbildning under temat Hållbart engagemang som riktades till studentföreningarna vid sektionerna. Dessa blev uppskattade och det framfördes från flera håll att det var önskvärt att det skulle fortsätta att hållas liknande utbildningar, speciellt i anslutning till att nya styrelser kliver på. lyfta problematiken om stress och öka kunskapen om dessa frågor bland ledningen genom utbildning ge kåraktiva kompetens och fortbildning kring stresshantering på ett tydligt sätt kommunicera förväntningar och ramar för vad ett förtroendeuppdrag innebär, både för arvoderade och icke arvoderade sådana tillsätta en kontaktperson i styrelsen för de arvoderade vidareutveckla utbildningen Hållbart engagemang och erbjuda denna kostnadsfritt till samtliga sektioner, kårföreningar, studentföreningar och studieråd i syfte att sprida medvetenhet om hur man kan arbeta med dessa frågor. 2.5 Kommunikation För att kunna förmedla och uttrycka kårens verksamhet behövs ett strategiskt kommunikationsarbete. Det är viktigt att nå ut till studenter, få dem att vilja bli medlemmar samt informera om kårens arbete. Detta för att med studenternas hjälp kunna förbättra och förändra universitetets utbildningar men även för att engagera studenter i kårverksamheten. Under tidigare verksamhetsår antogs en kommunikationspolicy som reglerar intern och extern kommunikation. Genom att använda och utveckla kommunikationspolicyn, samt skapa en tydlig struktur för hur Uppsala studentkårs verksamhet ska beskrivas, bör vi kunna nå ut med vår verksamhet mer effektivt. utveckla kommunikationspolicyn verka för att i ännu högre grad nå ut om kårens verksamhet vid recentiorsmässor, välkomstmässor för internationella studenter och så vidare öka studenters kunskap om kårens verksamhet och struktur genom att göra kårens arbetsprocesser mer synliga förbättra kårens rekryteringsprocess, i synnerhet spridning av utlysningar. 2.6 Medlemsrekrytering en starkare studentkår Varje år börjar nya studenter vid Uppsala universitet och det är en viktigt för Uppsala studentkår att nå ut och rekrytera nya medlemmar. Målet med medlemsrekryteringen är att så många som möjligt ska känna till kårens verksamhet, välja att bli medlemmar och att bli aktiva medlemmar vilket bidrar till verksamheten. 14
Antalet medlemmar i Uppsala studentkår har konstant minskat sedan kårobligatoriet avskaffades 2010. Diskussioner i kåren har sedan dess handlat om vilka nedskärningar som ska göras härnäst. Vi tror på kåren och dess förmåga att attrahera medlemmar utan obligatorium. För att möjliggöra en sådan utveckling är det av yttersta vikt att grunden för ett systematiskt arbete med kommunikation och medlemsvärvning upprättas. För att underlätta utformningen kan framgångsexempel från andra kårer med fördel användas som inspiration. kontinuerligt utvärdera strategier för medlemsrekrytering och ökad synlighet för kåren aktivt testa nya metoder för att rekrytera och behålla medlemmar under hela verksamhetsåret. 2.7 Lokal förankring Under förra verksamhetsåret implementerades konceptet Kårföreningar där det tydliggörs i reglemente för kårföreningar vad det finns för stöd som olika studentföreningar kan tillgå. Detta koncept behöver utvärderas och vidareutvecklas för att fortsätta stärka föreningarnas roll i kårens verksamhet. Dessutom ska Uppsala studentkår fortsätta erbjuda utbildningar till föreningar i relevanta ämnen som mötesteknik, inkluderande möten, ekonomi, projektledning med mera. Uppsala studentkår är en påverkansorganisation och finns till för att representera studenternas åsikter. Dessa inhämtas främst genom kårval och via sektionerna men ibland kan det också vara av vikt att inhämta studenternas åsikter på ett mer direkt sätt, exempelvis då kåren ger remissvar på diverse dokument som upprättas inom universitetet eller gör utredningar av olika slag. Försök har tidigare gjorts att involvera fler studenter i detta arbete, men arbetet kan utvecklas för att fler studenter ska involveras. Exempelvis bör möjligheten att samla in synpunkter digitalt testas. fortsätta stärka banden och samarbetet mellan kåren centralt och sektionerna genom presidieutskottet anordna grundutbildning för sektionspresidialer samt erbjuda löpande utbildning under året i kompetensutvecklande syfte förbättra samordningen av kårens studentrepresentanter verka för ett starkare samarbete mellan föreningar, sektioner och kåren centralt utvärdera och utveckla konceptet kårföreningar testa nya former för att samla in studenters och föreningarnas åsikter i aktuella studentpolitiska frågor. 2.8 Ergo Ergo granskar studentlivet i Uppsala, vilket bland annat innefattar universitetet, kårer, nationer och andra föreningar. Trots syftet att vara till för alla studenter finansieras tidningen idag endast av Uppsala studentkår och upptar en stor del av kårens budget. För att garantera en långsiktig finansiering och att tidningen fortsatt är journalistiskt oberoende behövs fler ägare som gemensamt tar ansvar. utreda gemensamt ägande av Ergo tillsammans med andra kårer och nationer för att garantera journalistiskt oberoende verka för att säkra en långsiktig finansiering av Ergo. 15
2.9 Kårsamverkan Kårlandskapet i Uppsala har ändrats under de senaste åren. Därför har det arbetats fram nya strukturer och samarbeten för att kårerna ska kunna beakta studenternas intressen och driva på universitetet med en enad studentröst. Bland annat väljs numera flera fakultetsöverskridande studentrepresentantposter av ett gemensamt valmöte för att säkerställa att alla studenter representeras. Studentkårerna vid Uppsala universitet samverkar även genom organet Kårsamverkan. Samarbetet är fortfarande under utveckling gällande form och innehåll och bör fortsätta utvecklas under verksamhetsåret. Det är även via Kårsamverkan som våra Student- och doktorandombud finansieras. Ombuden är centrala för kårens studiebevakande verksamhet och har i uppdrag är att hjälpa studenter och doktorander vid universitetet när de stöter på problem eller har frågor som rör deras studiegång. fortsätta utveckla Kårsamverkan tillsammans med de andra kårerna vid Uppsala universitet tillsammans med de andra kårerna verka för en långsiktig och hållbar modell av den samfinansierade och samstyrda centrala studiebevakningen tillsammans med de andra kårerna vid Uppsala universitet vidareutveckla valmötet och rekrytering av studentrepresentanter. 2.10 Ekonomi Sedan kårobligatoriet avskaffades i juni 2010 har Uppsala studentkår brottats med underskott i ekonomin. Det är ett långsiktigt problem som gör att kåren använder upp sina sparade tillgångar för att bedriva verksamheten. Detta medför att kåren inte kommer att kunna bedriva den verksamhet som den gör idag om ett antal år. Under våren 2016 förlorade Uppsala studentkår kårstatus för flera universitetsområden vilket leder till att bidrag för att representera studenter vid de förlorade delarna samt medlemsavgifter för studenter vid dessa områden kommer att försvinna. Dock medför detta också minskade kostnader då studiebevakare för de förlorade delarna inte kommer behöva arvoderas. Slutresultatet är dock att kårens finansiella situation ytterligare förvärras. Det finns två typer av lösningar som kåren måste arbeta med: det första är ökade intäkter och det andra är minskade utgifter. verka för att öka intäkterna från externa organisationer utreda möjligheten att få medfinansiering till studentservice fortsätta att se över nuvarande utgifter i syfte att skära på kostnader samt göra smartare prioritering av resurser. 16
2.11 Fullmäktige Kårfullmäktige är kårens högsta beslutande organ och den demokratiska kärnan i kåren. Därför är det viktigt att fullmäktige präglas av ett öppet och konstruktivt debattklimat som är inkluderande och leder till lösningar. För att detta ska uppnås är det viktigt att fullmäktigepresidiet arbetar proaktivt och nytänkande för att se till att alla fullmäktigeledamöter och intresserade ska kunna höras. Därför är det exempelvisviktigt att fullmäktigeledamöter erbjuds möjlighet att genomgå utbildning gällande mötesformalia, härskartekniker och främjartekniker samt inkluderande mötesformer. Fullmäktige bör även vidareutbildas gällande kårens verksamhet och funktionssätt, för att samarbetet mellan fullmäktigepresidiet och partiombuden ska fungera smidigt och effektivt. Inom fullmäktige finns stor kunskap och medvetenhet om alternativa mötesformer, och det är viktigt att denna kunskap tas tillvara så fullmäktige inte fastnar i gamla strukturer. utveckla förmötena till fullmäktige med partiombuden arrangera en utbildning för fullmäktigeledamöterna. 17