Individens erfarenhet efter hjärtinfarkt En systematisk litteraturstudie

Självständigt arbete 15hp Individens erfarenhet efter hjärtinfarkt En systematisk litteraturstudie Författare: Catrin Jensen och Anna Wingsäter Handledare: Karin Weman Examinator: Sten-Ove Andersson Termin: VT16 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2VÅ60E

Abstrakt Bakgrund Hjärtinfarkt är en livshotande och chockerande händelse vilket drabbar ca 27 500 svenska individer varje år. Både opåverkbara och påverkbara riskfaktorer ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt. Händelsen kan påverka individen både positivt och negativt. Individens erfarenhet är unik och bör därför individanpassas. Syfte Individens erfarenhet efter hjärtinfarkt. Metod En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Till resultatet inkluderades 11 artiklar varav 9 kvalitativa, 1 kvantitativ samt 1 mixad metod. Resultat Individerna uttryckte ett stort behov av stöd för att få hjälp att hantera konsekvenserna efter hjärtinfarkten. Ökad tillgänglighet och information av sjuksköterskorna efterfrågades. Månaderna efter hjärtinfarkten utgjordes av en fysisk och emotionellt sårbar tid. Den traumatiska händelsen medförde en förändrad livssyn hos flera individer, de omvärderade sig själva och andra. Slutsats För att främja hälsa efter hjärtinfarkt bör sjuksköterskan utveckla sin förståelse för individens individuella behov och bemöta dessa behov med hjälp av den senaste evidensbaserade forskningen. Nyckelord Hjärtinfarkt, erfarenhet, individ, hälsa, systematisk litteraturstudie. Tack Vi vill tacka samtliga som stöttat oss i vårt arbete med denna litteraturstudie. 2

Innehåll 1 Inledning... 4 2 Bakgrund... 4 2.1 Hjärtinfarkt och dess patofysiologi... 4 2.2 Symtom i samband med hjärtinfarkt... 5 2.3 Behandling... 5 2.4 Rehabilitering... 5 2.5 Mötet mellan sjuksköterskan och individen... 6 2.6 Tidigare forskning från individens erfarenhet efter en hjärtinfarkt... 6 2.7 Teoretisk referensram... 7 3 Problemformulering... 7 4 Syfte... 8 5 Metod... 8 5.1 Inklusionskriterier... 8 5.2 Databassökning... 8 5.3 Manuell sökning... 8 5.4 Urval... 9 5.5 Kvalitetsgranskning... 9 6 Analys... 9 7 Etiska övervägande... 10 8 Resultat... 11 8.1 Att känna stöd... 11 Att dela sin erfarenhet med varandra... 11 Att känna stöd från sjuksköterskan... 12 Att känna differentierad stöd från närstående... 12 8.2 Att känna sig otrygg... 13 Att känna sig maktlös... 13 8.3 Att ta kontroll eller inte... 14 8.4 Att förändra det dagliga livet... 15 9 Diskussion... 15 9.1 Metoddiskussion... 15 9.2 Resultatdiskussion... 17 10 Slutsatser... 20 11 Resultatets betydelse för sjuksköterskan... 20 Referenser... 21 Bilagor... Bilaga 1 Artikelmatris... Bilaga 2 Sökförfarande... 3

1 Inledning En stor del av vår befolkning drabbas av hjärtinfarkt. I vår kommande yrkesroll som grundutbildade sjuksköterskor kommer vi att vårda ett flertal individer som har genomgått en hjärtinfarkt. Det som gjorde att vi intresserade oss för ämnet var att vi fick en indikation på att individer som genomgått en hjärtinfarkt kan ha både positiva och negativa erfarenheter. Författarna till denna studie ville belysa dessa individers erfarenheter för att få en ökad förståelse och kunna möta individen på bästa sätt. 2 Bakgrund Dahlberg och Segesten (2010) menar att man inom vårdvetenskapen kan använda sig av flertalet benämningar på individer inom hälso-och sjukvård exempelvis patient, klient, brukare och kund. Författarna till denna studie har valt att använda benämningen individ om de som drabbats av en hjärtinfarkt. Snellman (2009) belyser att varje individ är unik och besitter specifika förmågor. Individens egenskaper kan därmed aldrig kvantifieras eller mätas. För att klargöra individens individuella drag bör en öppenhet för individens livsvärld alltid uppmärksammas. 2.1 Hjärtinfarkt och dess patofysiologi Den vanligaste enskilda orsaken till dödsfall i Sverige utgörs av hjärtinfarkt. Varje år drabbas ca 27 500 individer. De första timmarna efter debuterad smärta är risken för plötslig död höggradig. Alla fallen av akut hjärtinfarkt år 2014 ledde 26 % av fallen till döden vilket är en minskning mot de motsvarande 33 % år 2004 (Socialstyrelsen, 2015). Tack vare terapiformer så som PCI (perkutan coronar intervention) och tidig mobilisering har dock dödlig utgång vid hjärtinfarkt minskat (Ericson & Ericson, 2012). Riskfaktorer till hjärt- och kärlsjukdomars utgörs av opåverkbara riskfaktorer så som ålder, kön, ärftlighet och tidig menopaus hos kvinnor. Påverkbara riskfaktorer består av rökning, hypertoni, diabetes, övervikt, fysisk inaktivitet och psykosociala faktorer exempelvis, stress (Ericson & Ericson, 2012). Hjärtinfarkt innebär att det uppstår en plötslig ischemi i myocardiet. I myocardiet sker den skadlig ischemin, orsakat av plackruptur och kärlspasm. Vidare sker reperationsprocessen som bildar trombosen i plackets yta. Lokal myocardischemi uppkommer då kranskärlets 4

blodflöde försämrats. Celldöden orsakas av ischemin vilket leder till hjärtinfarkten. Blodflödet stängts av i det drabbade kärlet. En irreversibel skada har uppstått på ca 15-30 minuter. Under den här tiden finns det möjlighet att lysera trombosen och hindra delar av myocardområdet att nekrotiseras (Ericson & Ericson, 2012). 2.2 Symtom i samband med en hjärtinfarkt Typiska debutsymtom för hjärtinfarkt är hastigt påkommet ihållande tryck, smärta eller obehag i bröstet under vila eller påfrestning. Smärtans spridning kan vara lokaliserat till vänster arm, vidare upp i nacken, ut mot rygg och skulderblad (Ericson & Ericson, 2012). I vissa fall är symtomen så diffusa och vaga att individen inte uppfattar de som relaterande till hjärtinfarkt (Wikström, 2012). Bröstsmärta hos båda könen är ett typiskt symtom, medan den centrala bröstsmärtan är vanligare hos män än kvinnor. Kvinnor upplevde oftare andnöd och illamående. Studien visar att de individer som uppsökte vård veckan innan hjärtinfarkten sökte för symtom så som trötthet, cirkulation och andningssvårigheter, svettningar, obehagskänsla, illamående, huvudvärk och yrsel. Symtomskillnaden mellan könen var mest framträdande i åldersgruppen 45-54 år (Forsling, Lundqvist, Eliassson & Isaksson, 2014). 2.3 Behandling Vid en hjärtinfarkt är syrgas och smärtlindring en första medicinsk åtgärd. Smärtan är ofta ihärdig och frambringar dödsångest vilket i sin tur medför negativ stress för det sjuka myocardiet. Vidare är kontinuerlig EKG-övervakning under det första dygnet viktigt då livshotande arytmier kan utlösas. Åtgärder vid kranskärlssjukdom kan utgöras av PCI (perkutan coronar intervention) och CABG- operation (coronary arteri by pass grafting) (Ericson & Ericson, 2012). 2.4 Rehabilitering Utifrån att sjukdomsförloppet varit stabilt och komplikationsfritt så kan individen med fördel börja mobiliseras. Individens aktiviteter ökas gradvis. Puls och blodtryck mäts före och efter varje större aktivitet. Ett arbetsprov genomförs i slutet av vårdtiden för att upptäcka eventuell hjärtsvikttendens. Vid utskrivning erhålls individen ett utskrivningssamtal med läkare och ansvarig sjuksköterska. Vidare belyser (Ericson & Ericson, 2012) att familjens stöd är av stor vikt för individens återhämtning. Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2005b) menar att den första månaden efter en hjärtinfarkt är en sensitiv period för den drabbade individen. Den som drabbats av en hjärtinfarkt kan erfara en betydande påverkan på välbefinnandet och 5

konsekvenserna som medföljer efter en hjärtinfarkt. Dessa konsekvenser består av behandlingar, symtom, oro och livsstilsförändringar. Strömberg (2009) menar att individens livssituation efter en hjärtinfarkt påverkas av ett flertal faktorer såsom socialt stöd, tidigare mental hälsa, civilstånd och rollfunktion. 2.5 Mötet mellan sjuksköterskan och individen. Att ha hälsa är beroende utifrån varje individ vilket också är avgörande då livet möts av påfrestande situationer. Det är inte sjukdomen som bör vara i fokus, utan hälsan. Det handlar om att som sjuksköterska kunna stärka, främja och bevara hälsan hos de individer som har en sjukdom eller som lever med risk för att få ytterligare sjukdom (Ternestedt & Norberg, 2009). Det är individens egen livstolkning som avgör den centrala utgångspunkten, vilket menas hur individen tänker, känner och handlar. Utifrån detta är det sjuksköterskan som har ett ansvar för att påverka individens välbefinnande och återfå hälsa (Ternestedt & Norberg, 2009). Ett vårdande möte sker mellan sjuksköterska och individ. Det handlar om att ha en relation som stödjer individens hälsa. Individen kan finna hälsa trots att den lider av sjukdom. I dessa fall har sjuksköterskan en påverkande faktor genom att finnas där och vara öppen, stötta och svara på obesvarade frågor och funderingar. Hälsa är inget som är konstant därför är allt stöd från sjuksköterskan viktig (Dahlberg & Segesten, 2010). 2.6 Tidigare forskning om individens erfarenhet efter en hjärtinfarkt I studien av Brink, Karlsson och Hallberg (2002) framgick kvinnor och mäns upplevelse 5 månader efter hjärtinfarkt. Både det fysiska och psykiska måendet påverkades negativt på både kvinnor och män. De vanligaste symtomen efter de 5 månaderna var trötthet, vissa kände bröstsmärta och problem vid ansträngning. Även depressivitet och ångest var något som individerna erfor vilket påverkade livskvaliteten. Jensen och Petersson (2003) beskriver att individerna upplevde att det var påfrestande att komma hem den första tiden då de var i störst behov av stöd. Några kände skuldkänsla efter hjärtinfarkten på grund av deras tidigare livsstil och att de kunde påverkat den genom kost, sluta röka och viktminskning. Vissa av individerna erfor känslomässiga konsekvenser efter hjärtinfarkt och de upplevde också att partnern blev påverkade känslomässigt vilket kunde framkalla konflikter. 6

Enligt studien av Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2003) var hushållsaktiviteter viktiga för kvinnors återhämtning medan män ville återuppta arbetet och fysisk träning. Kvinnornas upplevelse var att de hade mindre socialt stöd än männen ett år efter hjärtinfarkten. 2.7 Teoretisk referensram Hälsa Birkler (2007) belyser att hälsa utgörs av individens välbefinnande, de båda begreppen har en gemensam nämnare. Dahlberg och Segesten (2010) menar att upplevelsen av hälsa influeras av individens självkänsla, identitet och upplevelsen av att man lever det liv man önskar. Vidare handlar hälsa om att ha balanserade relationer till sina medmänniskor. Hälsa skiljer sig från varje individ och situation, det speglar människans aktuella livssituation. Välbefinnande Välbefinnande är på ett genomgripande sätt kopplat med andra upplevelser av existens. Upplevd hälsa medför välbefinnande och potential till att fullborda både stora och små livsprojekt. Vidare belyses att såväl stora som små förändringar i livet kan medföra avgörande inverkan på individens upplevelse av välbefinnande. Oro över det oförutsebara, det okontrollerbara kan bli för stark och välbefinnandet berövas (Dahlberg & Segesten, 2010). 3 Problemformulering Den vanligaste enskilda orsaken till dödsfall i Sverige utgörs av hjärtinfarkt. Varje år drabbas ca 27 500 individer. Att plötsligt drabbas av en hjärtinfarkt kan te sig chockartat då det är en traumatisk händelse som kan medföra rädsla och oro. Individens emotionella återhämtning efter hjärtinfarkten är högst individuell och är av vikt för det fortsatta välbefinnandet som styrks, respektive försvagas utifrån de situationer individen befinner sig i. I rollen som sjuksköterska är det av största vikt att du tar del av individens erfarenheter och då ha förmågan att kunna tillmötesgå individen i den aktuella livssituationen. Studier påvisar hur kvinnor och män upplevde sin hälsa och sitt välbefinnande efter diagnosen. Att bemöta en individ som varit drabbad av en hjärtinfarkt kräver god insikt och kunskap från den senaste evidensbaserade forskningen. Vi vill genom denna studie belysa individens erfarenheter efter en hjärtinfarkt vilket vi tror kan öka sjuksköterskans förmåga att bemöta dessa individer. 7

4 Syfte Syftet var att beskriva individens erfarenhet efter hjärtinfarkt. 5 Metod Metod utgör av en systematisk litteraturstudie som innehåller tydliga steg, vilket strävar efter att eftersöka, granska och sammanställa relevant litteratur inom det valda området. Litteraturstudien utgick ifrån forskningsfrågan. Till hjälp användes bibliotekarie för tips och råd om sökord och tillvägagångssätt (Forsberg & Wengström, 2013). 5.1 Inklusionskriterier Både kvinnor och män inkluderades, vuxna över 18 år och genomgången hjärtinfarkt inom ett år. Författarna valde att avgränsa mellan år 2005-2016. Begränsningarna gjordes efter sökningen med ämnesorden och fritextsökningen. 5.2 Databassökning PubMed, Cinahl och PsycINFO var de olika databaserna som användes och var lämpliga för valt ämnesområde (Bilaga 2). Cinahl täcker omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. PsycINFO innefattar psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad. PubMed inbegriper medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Med utgångspunkt från syftet anpassades nyckelorden och sökorden till databasernas olika indexord. I sökförfarandet användes Cinahl Heading, MeSH- termer, Theasaurus samt fritextsökning. Följande sökord användes i olika kombinationer för att få relevanta artiklar att studera utifrån valt område; Myocardial infarction, Experienc, Life experiences, Experience level, Quality of life, Life change samt Life change events. Myocardial infarction avgränsades i några av sökningarna med nursing, psychology och psychosocial factors. Vidare avgränsades Myocardial infarction i vissa sökningar med Major Concept. För att begränsa antalet träffar kombinerades sökorden/begreppen i testsökningen för vidare användning i huvudsökningen. I sökningarna kombinerades ämnesord och fritextssökning med det booleska sökordet AND för att få en specifik sökning som besvarar syftet. 5.3 Manuell sökning Både databassökning och manuellsökning gjordes för att få en heltäckande sökning, något Forsberg och Wengström (2013) påpekar. En artikel valdes genom manuell sökning från en studies referenslista (Artikel 11 i Bilaga 1). 8

5.4 Urval Urvalet skedde i olika steg. De artiklars titlar och abstract som överensstämde med vårt syfte granskades. Vidare lästes studierna i fulltext. De artiklar som inte motsvarade litteraturstudiens syfte och som inte motsvarade inklusionskriterierna valdes bort vid läsning av fulltext. För att få en helhetssyn och en djupare förståelse av valda studier, lästes dessa artiklar individuellt av författarna. Efterföljande steg var att kvalitetsgranska artiklarna separat och oberoende av varandra. När samtliga artiklar granskats av båda författarna fördes resonemang kring studiernas kvalitet. 5.5 Kvalitetsgranskning Granskning av 13 artiklar skedde enligt Kristenssons (2014) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. För granskning av mixad metod användes både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallarna, mallarna bestod av ett antal frågor. Artiklarna bedömdes med en tregradig skala bestående av låg, medel och hög kvalitet. Studier med medelhög eller hög kvalitet inkluderades. Författarna utgick ifrån att resultatet skulle vara trovärdigt och ha en tydlig röd tråd genom hela studien. Granskning utfördes separat så kallad triangulering. Slutligen inkluderades 11 studier, 9 stycken med kvalitativ ansats, 1 styck med kvantitativ ansats och 1 styck med mixad metod. Av dessa 11 studier bedömdes 5 stycken vara av hög kvalitet och 6 stycken av medelhög kvalitet (Bilaga 1). 6 Analys Författarna till denna studie valde att genomföra en manifest innehållsanalys med induktiv ansats inspirerade av Forsberg och Wengström (2013). Den kvalitativa innehållsanalysens metod kännetecknas av systematik och successiv klassificering. I det förstå steget i innehållsanalysen, läste författarna artikelns resultat flertalet gånger var för sig med så kallad triangulering. Detta för att skapa sig en helhetsbild, så kallad naiv läsning. I nästa steg skapades utsagor genom att noggrant läsa studiens resultat. Utsagorna kondenserades sedan för att därefter få en kod utefter vad som framkommit ur utsagan. För att upptäcka skillnader och likheter i koderna lästes de noga igenom. Nästa steg i analysen bestod av att dela in resultatens likheter och skillnader i olika kategorier. Dessa kategorier utgjorde sedan resultatet i denna studie. Författarna omvandlade de kvantitativa studiernas statistiska resultat till text och analyserade dessa som kvalitativ data. Tillvägagångsättet av innehållsanalysen framgår i Tabell 1. 9

Tabell 1. Exempel på analysprocessen. Utsagor Kondensering Kod Kategori För vissa patienter var Socialt stöd upplevdes Medpatienter Att känna stöd. det en stor lättnad att som en lättnad. stöta på socialt stöd och veta att jag inte är den enda som upplever problem efter hjärtinfarkt. Plötsliga kraftiga Kraftiga Maktlöshet. Att känna sig otrygg. humörsvängningar som humörsvängningar ledde irritation och ilska för till ångest och minskat saker som inte oroade förtroende till kroppen. före hjärtinfarkten vilket ledde till känslor som ångest och minskat förtroende till deras kropp. Individerna beskrev en Känsla av osäkerhet inför Osäkerhet Att ta kontroll eller känsla av osäkerhet hur framtiden. inte. man ska fortsätta leva och vad som ligger i framtiden. De kämpade för att Viljan att behålla samma Förändringar Att förändra det dagliga behålla samma kapacitet kapacitet som innan livet. som innan hjärtinfarkten. hjärtinfarkten. 7 Etiska överväganden De artiklar författarna valde att inkludera i resultatet till denna studie granskades för att säkra att de hade tagit hänsyn till etiska aspekter och etiska övervägande. Det är viktigt att artiklarna belyst etiska övervägande och granskats av en etisk kommitté skriver Forsberg och Wengström (2013). I samtliga valda artiklar till resultatet förekom etiskt övervägande vilket författarna kontrollerade. Detta medförde mindre arbete att leta där artikeln var publicerad om hur det etiska tillståndet ska framgå. Under arbetsprocessen har författarna till denna studie valt att ha ett objektivt arbetssätt för att inte lägga in egna värderingar i resultatet. 10

8 Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier med åtta underkategorier (Figur 1). Figur 1. Resultatets kategorier med vederbörliga underkategorier. 8.1 Att känna stöd. Att dela sin erfarenhet med varandra. Att utsättas för samma allvarliga sjukdom medförde kontakt och gemenskap mellan de drabbade. Individerna upplevde att det var en fördel att följa varandra i de olika stadierna trots olika upplevelser från liknande situationer. Delade erfarenheter individer emellan upplevdes som tröstrikt och vetskap om att gå samma väg till mötes (Isaksen Steen & Gjengedal, 2006). Flertalet individer uppskattade det sociala stödet som medpatienterna gav, det bidrog till att de kände sig mindre ensamma om problemen som medföljt efter hjärtinfarkten och att det var värdefullt att ta del av andra individers berättelser (Hanssen, Nordrehaug & Hanestad, 2005). Individen hade intresse av att lyssna även att det var återupprepande samtal, de ansåg att 11

lyssnandet var till hjälp då de kände igen sin egen situation utifrån de andras berättelser (Isaksen, et al., 2006). Bemötande med förståelse ansågs vara ett stort stöd. De drabbade hjälpte varandra, både genom att vara ett mentalt stöd för varandra samt genom utbyte av erfarenheter vilket gav användbar information så som praktiska frågor. Genom att stödja varandra fick de vänner för livet. Kompisskapet bidrog till hopp om framtiden med ökad motivation och självförtroende (Hilding, Fridlund & Lidell, 2006; Isaksen, et al., 2006). Att känna stöd från sjuksköterskan. Professionell hjälp var en kritisk faktor för att lyckas med den nya livsstilen (Andersson, Borglin & Willman, 2013). Ett behov av mer information gällande symtom, känslor och hjärtstatus önskades. Det var av stor vikt att sjuksköterskan bidrog med trygghet genom att bygga upp en förtroendefull relation och praktiskt stöd tiden efter hjärtinfarkten (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008). Efter hemgången upplevde många av individerna att frågor uppkom som de inte hade tänkt på under sjukhusvistelsen och i dessa fall menar individen på att telefonkontakt med sjuksköterskan skulle varit till stor hjälp. En del individer uppgav att det var svårt att veta vad de skulle fråga om, några kände rädsla över att ställa dumma frågor. Vidare uppgav individer att telefonuppföljning med en sjuksköterska var önskvärt tiden efter hjärtinfarkt, medan andra individer och framför allt äldre upplevde att det var svårt att kontakta sjuksköterskan om specifika frågor (Hanssen et al., 2005). Flera uppgav att sjuksköterskan hade tagit sig tid och gett dem lättförståelig information samt erhållit god kompetens för att ge dem stöd i återhämtningen, något individerna uppskattade (Hildingh et al., 2006). Att känna differentierad stöd från närstående. Bekräftelse från närstående visade sig vara av stor vikt tiden efter hjärtinfarkten (Hilding et al., 2006; Kristofferzon et al., 2005a). Stöd från närstående medverkade till att individerna upplevde trygghet och omtanke, även det praktiska stödet var av relevans (Joubert, Holland, Maturano, Lee & Mc Neill, 2013; Kristofferzon et al., 2008). Kvinnor sökte stöd främst hos vänner och barn, medan män vände sig oftast till sin partner för stöd (Kristofferzon et al., 2005b). Män rapporterades få mindre emotionellt stöd än kvinnor tiden efter hjärtinfarkt. Några individer upplevde att det var besvärande att be anhöriga om hjälp (Hilding et al., 12

2006). Flertalet individer upplevde ett beroende av närstående, de försökte i så stor utsträckning som möjligt hantera situationen på egen hand (Andersson et al., 2013). En del individer hade erfarenhet av att närstående var förstående och hjälpsamma direkt efter hjärtinfarkten men att de efter en tid slutade med det, vilket ofta ledde till obalans i relationen. Några uppgav att de helt saknade stöd av närstående, detta berodde på tidsbrist hos närstående eller problematiska relationer. Andra individer upplevde krav från närstående och brist på förståelse för att de inte hade samma ork som innan hjärtinfarkten (Hilding et al., 2006). 8.2 Att känna sig otrygg. Att känna sig maktlös. Månaden efter hjärtinfarkt visar sig utgöras av en fysiskt och emotionellt sårbar tid och var för många en traumatisk upplevelse. Individens välbefinnande kan påverkas en betydande tidsperiod efter händelsen (Kristofferzon et al., 2005a). Studier påvisar att individen upplever känslor som irritation, ilska, otålighet, rastlöshet och ångest månaderna efter hjärtinfarkt (Andersson, et al. 2013; Kristofferzon et al., 2008). Sociala aktiviteter, personliga relationer, social isolering och förändrade relationer gestaltades av ett ökat beroende av närstående (Joubert et al., 2013). Några individer förnekade sina tankar om sin sjukdom och dess konsekvenser vilket minskade den psykiska ohälsan för tillfället (Brink, 2009). En studie visade att 3 månader efter hjärtinfarkten var 41 % av individerna drabbade av svår depression och efter 6 månader uppgav samma individer att de inte längre led av svår depression. (Joubert et al., 2013). Rädsla var ett hinder i det dagliga livet för många individer efter en genomgången hjärtinfarkt (Andersson et al., 2013; Hilding et al., 2006). Flera individer upplevde en ständig rädsla för återfall till sjukdom (Hilding et al., 2006). Efter att haft tid att tänka på vad de genomgått så upplevde flera individer oro och nedstämdhet (Hanssen et al., 2005) vilket resulterade i att vissa individer undvek att vara ensamma, de var rädda för att testa gränser och vågade inte resa för långt ifrån deras sjukhus (Kristofferzon et al., 2008). De vanligaste emotionella problemen som individerna upplevde var rädsla för döden, (Andersson et al., 2013; Joubert et al., 2013) smärta, ökad sårbarhet och en upplevelse av personlig kris (Joubert et al., 2013). Några av individerna upplevde sömnen som skrämmande på grund av rädsla för att något hemskt ska hända när de sov (Hilding et al., 2006). Individerna upplevde oro för att vara ensamma och var ständigt på sin vakt och försökte tolka signaler från deras kropp (Andersson et al., 2013; Hilding et al., 2006). 13

Rädsla för att lämna hemmet orsakade att vissa individers sociala liv reducerades vilket medförde minskat välbefinnande för individen (Junehag, Asplund & Svedlund, 2013). Andra individer upplevde rädsla och oro över sin ekonomiska situation och andra rädsla för att inte få se sina barn växa upp (Andersson et al., 2013). 8.3 Att ta kontroll eller inte. Individernas bagatelliserade sina egna känslor vilket medförde minskade känslor av ångest och osäkerhet, vilket gjorde att individerna inte såg sina liv som så drastiskt förändrade (Brink, Karlsson & Hallberg, 2006). Känsla av kontroll upplevdes genom att minimera konsekvenserna efter hjärtinfarkten och därmed en minskad känsla av ångest (Brink et al., 2006). Några individer arbetade hårt för att behålla samma kapacitet som de hade innan hjärtinfarkten, de upplevde att de återfick förlorad kontroll när de kämpade mot sjukdomen. Det var ansträngande att återfå kontrollen över hälsoproblemen (Brink, 2009). Fokus på sjukdomen visade sig göra livet mer besvärligt än det behövde vara för några. Individerna beskrev en känsla av osäkerhet hur man ska fortsätta leva och vad som ligger i framtiden (Hanssen et al., 2005). Vissa individer hade problem att ta personligt ansvar, utöva kontroll och undvika aktiva val (Brink, 2009). En del individer upplevde att livet hade fått en djupare mening och såg hjärtinfarkten som en vändpunkt och antog nya rutiner (Junehag et al., 2013). Händelsen förändrade också personligheter, individernas emotionella tillstånd och deras livsstil (Tod, 2008). Att leva mer för stunden var nu värdefullt samt att ha en mer accepterande syn på livet och människor (Andersson et al., 2013). Individerna hade en önskan att leva sitt dagliga liv som de hade före hjärtinfarkten (Junehag et al., 2013). Individerna såg hjärtinfarkten som en varning vilket gjorde dem medvetna om livets skörhet (Andersson et al., 2013). Efter hjärtinfarkten uppenbarades skillnader i identitet, roller och ansvar (Tod, 2008). De flesta individerna hade utvecklat ett nytt sätt att se på livet och framtiden (Hildingh et al., 2006). Några upplevde en känsla av prioritering, ökad styrka och ökad uppskattning av livet eller deras familj (Tod, 2008). Fördelningen mellan arbete och fritid värderades också på ett nytt sätt men även bilden av sig själv och andra förändrades (Hildingh et al., 2006). Upplevelser av positiva konsekvenser efter hjärtinfarkten var förändringar där de nu värderade livet annorlunda och upplevde hopp inför framtiden. Upplevelsen av att ha fått en 14

andra chans till livet medförde omprioriteringar av vad som egentligen är viktigt (Kristofferzon et al., 2008). 8.4 Att förändra det dagliga livet. Individerna förde en kamp med sig själva för att känna igen den person som de var innan hjärtinfarkten (Tod, 2008). Bristande mental energi medförde att det som tidigare upplevdes som roligt och trevligt inte längre hade samma betydelse för en del (Andersson et al., 2013). Personlighetsförändringen påverkade deras liv med familjen. Individerna försökte återfå förlorad kontroll genom att ändra sitt sätt att kommunicera, de undvek till exempel att argumentera då de upplevde att de fått en ökad irritabilitet (Tod, 2008). Några individer beskrev att börja arbeta igen var en bekräftelse på att vara frisk och tillbaka till en normal vardag. En del uppgav att de var rädda att fastna i sin sjukdom och ville därför börja arbeta heltid direkt efter sjukskrivningen och fortsätta som innan hjärtinfarkten. Andra ville börja arbeta deltid för att undvika överansträngning samt att de skulle försöka stå emot krav både från sig själv och från arbetsgivaren (Kristofferzon et al., 2008). En del uppgav att de i arbetet inte längre kunde prestera på samma nivå som innan hjärtinfarkten. För stora krav från arbetsgivaren innebar mindre tid för återhämtning. Ständig energibrist gjorde att de inte orkade stå upp mot sin arbetsgivare (Andersson et al., 2013). Andra individer uppgav att de föredrog att avvakta med att återvända till sina arbeten eller att de såg till att anpassa arbetssituationen till deras begränsade kapacitet (Brink et al., 2006). 9 Diskussion 9.1 Metoddiskussion Gediget med tid lades ner vid sökning av information till resultatet. Pilotsökning genomfördes för att få en uppfattning om forskningsområdet gällande valt syfte. Relevanta sökord och kombinationer med sökord hittades i pilotsökning. En systematisk sökning med databas- och manuell sökning gjordes. Manuella sökningar gjordes vilket författarna såg som en styrka i studien och enligt Kristensson (2014) innebär systematisk sökning att sökning sker i olika databaser samt att manuell sökning genomförs. Sökord användes men med olika trunkeringar i databaserna, vilket gav relevanta träffar för studien. Sökorden var inriktade på syftet och exkluderade irrelevanta träffar. Sökorden ska vara specifika och tydliga för valt syfte så de kan sortera bort irrelevanta träffar. Sökningarna kombinerades med ämnesord och fritext. 15

Sökningen bedömdes som mättad när användbara studier återkom i de olika sökningarna i databaserna och sökningen avslutade. En svaghet i sökningen kunde vara att författarna inte använde sig av explode vilket kan ha exkluderat relevanta studier. I efterhand gjordes en testsökning där författarna använde samtliga sökord utan myocardial infarction och sökte med booleska operatoren OR. Det gjorde sökningen lättare att följa men några användbara artiklar försvann och därmed uteslöts ändringen. En artikel påträffades genom manuell sökning (artikel 11 i Bilaga 1). Denna studie fanns inte med i någon av de tre databaserna, den påträffades i en artikels referenslista. Detta kan medföra att vi har missat något relevant sökord eftersom studien kunde inkluderas, men inte fanns med i databassökningen. Detta kan ha medfört att relevanta studier har exkluderats. Författarna upplevde trots detta att materialet var tillräckligt omfattande för att besvara syftet. Sökningarna presenteras i tabeller (Bilaga 2). Avgränsningarna var att studierna skulle publicerats på engelska, endast inkludera människor, vara peer-reviewed och vara publicerade de senaste 11 åren, 2005-2016. Anledningen till valet av 11 år grundar sig på att författarna först hade åren 2005-2015 som avgränsning då studier publicerade 2016 vid den tidpunkten endast var ett fåtal. Dock inkom relevanta artiklar publicerade 2016 under sökningens gång och författarna valde då att utöka till 2016. Främst aktuell forskning skall inkluderas men att man ingalunda skall utesluta äldre studier så länge de erhåller en god kvalitet. Författarna valde att endast inkludera studier som publicerats på engelska, därmed kan relevanta studier publicerade på annat språk ha missats. Detta förfarande kan ses som en svaghet. Studier med flertalet ansatser har inkluderats i studien vilket ger bredd och fyllnad till resultatet, vilket ökar tillförlitligheten. Kvalitetsgranskningen utfördes med Kristenssons (2014) granskningsmallar för kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar. Granskningen skedde systematiskt vilket innebär att man kritiskt granskar studiernas kvalitet utifrån granskningsmallarna. Samtliga studier granskades på ett likvärdigt tillvägagångsätt, vilket var en styrka, dock kan författarna inte utesluta att subjektiva bedömningar kan ha påverkat granskningen. Kristenssons (2014) granskningsmallar innefattade ingen punkt för etiskt godkännande, vilket ansågs av författarna som en svaghet. Etiskt godkännande fanns i de valda artiklarna, därför gjordes ingen modifiering av granskningsmallarna. Endast de studier som erhöll medelhög och hög 16

kvalitet inkluderades. Tillförlitligheten styrktes vid kvalitetsgranskningen då den skedde med triangulering samt att diskussion fördes tills författarna uppnådde enhetlighet. Det fanns en risk att översättningen blev fel vid översättningen av studier från engelska till svenska. Författarna var noggranna vid översättningen och tog hjälp av översättningsprogram samt engelskt-svenskt lexikon. För att säkra god kvalitet på analysen samt öka studiens styrka har författarna läst, analyserat artiklarna och valt ut meningsenheter på varsitt håll för att sedan tillsammans ha en dialog om kodning. Följande arbetssätt utfördes för att minska risken för feltolkningar som ger ökad tillförlitlighet i resultatet. Detta arbetssätt kallas forskartriangulering vilket medför att felkällor minskar och det ses som en styrka enligt Forsberg och Wengström (2013). 9.2 Resultatdiskussion Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva individens erfarenheter efter hjärtinfarkt. De mest utmärkande resultat som framkom delades in i kategorierna: erfarenhet av stöd från omgivningen, erfarenhet av psykiska reaktioner, erfarenhet av livssyn och erfarenhet av livsstil. Stöd från omgivningen efter hjärtinfarkt var betydande för individen. Resultatet från vår studie visade att stöd från medpatienter bidrog till att individerna kände sig mindre ensamma om problemen som medföljt efter hjärtinfarkten, det upplevdes värdefullt att ta del av andras berättelser. Likande resultat påvisar Bergman och Berterö (2003) som belyser att individerna uppskattade att samtala med någon med liknande erfarenheter. Dahlberg och Segesten (2010) nämner att individen är ofta beroende av samspel med andra. Även erfarenhet, kompetens och stöd från sjuksköterskan ansågs vara en trygghet tiden efter hjärtinfarkten. Individerna upplevde ett ökat behov av uppföljning efter hemgång då många frågetecken kring sjukdomen uppstod. Jensen och Petersson (2003) belyste att individerna nämnde att den värsta perioden var tiden efter de lämnat sjukhuset, då behovet av stöd var som störst. Stöd från närstående var också av stor vikt då det medförde en känsla av trygghet. I litteraturen skriver Dahlberg och Segesten (2010) att närstående kan vara en avgörande faktor för individens möjligheter, att bevara eller återvinna hälsa samt uppleva välbefinnande. Även bristande stöd upplevdes, män rapporterades ha mindre emotionellt stöd än vad kvinnor hade. Kristofferzon et al., (2005b) styrker att fler kvinnor än män upplever tillgängligt stöd från närstående. 17

En del av resultatet präglas av att tiden efter hjärtinfarkten visade sig vara en sårbar tid då individens välbefinnande kunde påverkas. Individerna upplevde känslor som ökad irritation, ilska, rastlöshet och ångest vilket medförde känsla av maktlöshet (Kristofferzon et al., 2005a; Kristofferzon et al., 2008). De närstående är ofta de allra viktigaste för de flesta individer och är en viktig källa till individens grad av välbefinnande, men närstående kan även ha en negativ inverkan i situationer vad gäller beroendet av samspel (Dahlberg & Segesten, 2010). Studier påvisade att personliga relationer, sociala relationer och aktiviteter präglades av ett ökat beroende av närstående. Flertalet individer försökte i så stor utsträckning som möjligt att hantera situationen själva (Andersson et al., 2013; Joubert et al., 2013). Några valde att förneka sina känslor och tankar kring sin sjukdom och dess konsekvenser, vilket reglerade den psykiska ohälsan, men endast för stunden (Brink, 2009). Rädsla visade prägla flertalet individers dagliga liv. Flertalet hade en ständig rädsla för en ny hjärtinfarkt (Andersson et al., 2013; Hilding et al., 2006). Rädslan medförde att många var rädda för att vara ensamma, resa långt ifrån sitt sjukhus och rädda att testa sina gränser (Kristofferzon et al., 2008). Några individer som levde ensamma rapporterades lida av ensamhet och isolering på grund av deras oförmåga att delta i sociala aktiviteter. Många gånger berodde oförmågan på den ständiga trötthet individerna kände (Roebuck, Furze, & Thompson, 2001). Flera upplevde oro och nedstämdhet till följd av rädslan (Hanssen et al., 2005). Trygghet och välbefinnande går ofta hand i hand. Dahlberg och Segesten (2010) menar att otrygghet uppstår när en individ känner någon form av hot mot sitt välbefinnande, hotet kan vara i form av en sjukdom som exempelvis hjärtinfarkt. Rädsla för döden visade sig vara den vanligaste emotionella upplevelsen som individerna hade (Andersson et al., 2013; Joubert et al., 2013). Ökad känsla av sårbarhet och upplevelse av att vara i en personlig kris var andra vanligt förekommande känslor (Joubert et al., 2013). Viktigt ur ett vårdperspektiv att individens identitet och självkänsla noteras för att förstå hur individen påverkas av ohälsa och på så vis bekräfta individen (Dahlberg & Segesten, 2010). En studie av Salminen - Tuomaala, Åstedt-Kurki, Rekiaro och Paavilanen (2012) belyste att det var av stor vikt att sjuksköterskan hjälpte individen att acceptera känslomässiga reaktioner så som rädslor och maktlöshet som uppenbarades efter hjärtinfarkten. Resultatet i vår studie visade även på förändringar hos individen. Några kunde hantera sina känslor och upplevde inte att deras liv förändras så drastiskt, medan andra upplevde en känsla av osäkerhet för sitt framtida liv. Bergman och Berterö (2001) nämner att omprioriteringar av 18

sig själv och ändringar behövdes för att livet ska fungera. Anpassningen till livet efter hjärtinfarkten var dock inte som de förväntade sig. Många diskussioner om framtiden bedrevs av individerna (Condon & McCarthy, 2006). Många upplevde att livet hade förändrats efter hjärtinfarkten. Flera hade en känsla av att livet aldrig kommer bli detsamma, många upplevde osäkerhet inför framtiden (Bergman & Berterö, 2001). Ett flertal individer som fått hjärtinfarkt såg händelsen som en vändpunkt i livet och därmed antog nya rutiner. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver livskraft som energi och styrka vilket gör den till en central hälsopotential hos individerna. Nya värderingar kring arbete och fritid gjordes och även bilden av sig själv och andra förändrades. Individerna var angelägna om att sätta den traumatiska händelsen bakom sig och de ville koncentrera sig på att komma tillbaka till det normala, vilket bland annat innebar återuppta arbetsrutinerna (Condon & McCarthy, 2006). Hjärtinfarkten medförde till viss del positiva konsekvenser, hopp inför framtiden och en andra chans till livet. Dahlberg och Segesten (2010) skriver när individen befinner sig i en sjukdom kan den ändå uppleva hälsa och välbefinnande. Efter händelsen kan berörda individer se annorlunda på vad som var meningsfullt efter sin sjukdomsupplevelse. En studie av Tod (2008) beskrev att individerna kämpade för att rekognosera den person de var innan hjärtinfarkten. Personlighetsförändringar hos individerna på verkade deras liv med familjen. Några försökte återta kontrollen över deras förändrade jag genom att ändra dess sätt att kommunicera. Nyström (2009) belyste att omställningen till ett vardagligt liv kan vara svårt för en individ med vacklande hälsa. Att anta ny förhållningsätt är ofta en stor omställning både för individen och dess anhöriga. Några individer upplevde känsla av kontroll genom att arbeta hårt för att erhålla samma kapacitet som de hade innan hjärtinfarkten (Brink, 2009). En del upplevde att börja arbeta igen var en bekräftelse på att de var friska (Kristofferzon et al., 2008). En studie visade att en del var angelägna om att sätta den traumatiska händelsen bakom sig och hade behov av att komma tillbaka till det normala, vilket bland annat innebar att återuppta arbetsrutiner (Condon & McCarthy, 2006). En del upplevde ångest och osäkerhet inför att återvända till arbetet (Roebuck et al., 2001). Några uppgav att de inte längre kunde prestera på samma sätt som innan hjärtinfarkten. Stora krav från arbetsgivaren innebar mindre tid för återhämtning och ständig energibrist medförde att de inte orkade stå upp mot sin arbetsgivare (Andersson et al., 2013). När en individ som drabbats av ohälsa återvänder till sitt dagliga liv är det viktigt att omgivningen är följsam. Dahlberg och Segesten (2010) talar för att låta livsvärldens komplexitet få växa fram i egen takt och inte tvingas fram av yttre faktorer. 19

10 Slutsatser Den systematiska litteraturstudiens resultat talar för att individernas erfarenheter innebar en ansträngande process att anpassa och återhämta sig efter en hjärtinfarkt. Livsstilsförändringar och att återfå känslan av kontroll över hälsan var stora utmaningar för många. Individerna upplevde att det var en utmaning att hantera känslor så som rädsla och maktlöshet. Behovet av individuellt stöd för att hantera sjukdomens konsekvenser var påtagligt. Flera individer uttryckte ett behov av större tillgänglighet och information från sjuksköterskan. Uppskattat var att sjuksköterskan bidrog med trygghet och praktiskt stöd tiden efter hjärtinfarkten. Närståendes bekräftelse var av vikt för upplevelsen av stöd liksom att dela erfarenheter med andra patienter var betydelsefullt för många. Hjärtinfarkten var en traumatisk händelse vilket visade sig medföra att individernas emotionella tillstånd, livsstil och personlighet förändrades. En del tampades med en känsla av osäkerhet inför hur man skulle fortsätta leva och vad framtiden hade att vänta. Andra erfor att händelsen medfört att livet fått en djupare mening och man hade en mer accepterande syn på livet och sina medmänniskor. Erfarenheten av hjärtinfarkt är högst individuell vilket innebär att det är av största vikt att sjuksköterskan utvecklar en djupare förståelse för individens behov. Med en utvecklad omvårdnad kan individens hälsa främjas. 11 Resultatets betydelse för sjuksköterskan Resultatet i vår studie visade att individer upplevde behov av stöd den första tiden efter hjärtinfarkten. För individer som har genomgått denna händelse har sjuksköterskan en betydande roll, genom att uppmärksamma den drabbades behov, bedöma och vidta nödvändiga åtgärder för varje individs ohälsotillstånd. Följande studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och bidra till bättre omvårdnad för individen under sjukhusvistelsen och tiden efter hemgång från sjukhuset. Genom att sjuksköterskan skapar förståelse för individen och dess erfarenheter kan omvårdnaden och vårdvetenskapen utvecklas. 20

Referenslista Andersson, E-K., Borglin, G., & Willman, A. (2013). The experience of younger adults following myocardial infarction. Qualitative Health Research. 23(6) 762 772. Doi: 10.1177/1049732313482049, C. (2001). You can do it if you set your mind to it: a qualitative study of patients with coronary artery disease. Journal of Advanced Nursing, 36(6), 733-741. Doi:10.1046/j.1365-2648.2001.02040.x, C. (2003). Grasp life again. A qualitative study of the motive power in myocardial infarction patients. European Journal of Cardivascular Nursing, 2(4), 303-310. Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: Etik och människosyn. Stockholm: Liber. Brink, E. (2009). Adaption positions and behavior among post- myocardial infarction patients. Clinical Nursing Research, 18(2), 119-135. Doi:10.1177/1054773809332326 Brink, E., Karlsson, BW., & Hallberg, LR. (2002). Health experiences of first-time myocardial infarction: factors influencing women s and men s health-related quality of life after five months. Psychology, Health & Medicine. 7, 1465-3966. Doi:10.1080/13548500120101522 Brink, E., Karlsson, BW., & Hallberg, LR. (2006). Readjustment 5 month after a first- time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of Advanced Nursing. 53(4), 403 411. Doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03737.x Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardivascular Nursing, 5, 37-44. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005 Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. 21

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, M., Asplund, K., & Svedlund, M. (2009). Patients' and their partners' experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction. Journal of Cardiovascular Nursing, 8, 267-273. Doi:10.1016/j.ejcnurse.2009.03.003 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Forsling, E., Lundqvist, R., Eliasson, M., & Isaksson, R-M. (2014). Health care contact is higher in the week preceding a first myocardial infarction: A review of medical records in Northern Sweden in 2007. Journal of Cardiovascular Nursing, 14(5), 450-456. Doi: 10.1177/1474515114541027 Hanssen, TA., Nordrehaug, JE., & Hanestad, BR. (2005). A qualitative study of the information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge. Eur J Cardiovasc Nurs, 4(1), 37-44. Doi:10.1016/j.ejcnurse.2004.11.001 Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2009). Hälsobegreppet- synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (red), omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s.238-260). Lund: Studentlitteratur. Hildingh, C., Fridlund, B., & Baigi, A. (2007). Sense of coherence and experiences of social support and mastery in the early discharge period after an acute cardiac event. Journal of Clinical Nursing, Vol 17(10), 1303-1311. Doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01892.x Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2006). Access to the world after myocardial infarction: experiences of the recovery process. Rehabilitation Nursing. 31(2): 63-69. Doi: 10.1002/j.2048-7940.2006.tb00127.x Isaksen Steen, A., & Gjengedal, E. (2006). Significance of fellow patients for patients with myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Vol 20(4), 403-411. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2006.00421.x 22

Jensen, BO., & Petersson, K. (2003). The illness experiences of patients after a first time myocardial infarction. Patient Education & Counseling. 51(2), 123-131. Doi: doi:10.1016/s0738-3991(02)00196-9 Joubert, L., Holland, L., Maturano, A., Lee, J., & Mc Neill, J. (2013). The Constribution of Psychosociala factors to Secondary Risk Prevention for Myocardial infarction in young adults. Social Work in Health Care. 52(2/3): 191-206. Doi:10.1080/00981389.2012.737897 Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). Percetions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 28(2), 289-296. Doi:10.1111/scs.12058 Jensen, BO., & Petersson, K. (2003). The illness experiences of patients after a first time myocardial infarction. Patient Education & Counseling. 51(2), 123-131. Doi:10.1016/S0738-3991(02)00196-9 Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. -. Stockholm: Natur & Kultur. Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2003). Myocardial infarction: gender differences in coping and social support. Journal of Advanced Nursing, 44(4), 360-374. Doi: 10.1046/j.0309-2402.2003.02815.x Kristofferzon, M., Löfmark, R., & Carlsson M. (2005a). Coping, social support and quality of life over time after myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing, 52(2), 113-1224. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03571.x Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2005b). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 16, 391-401. Doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01518.x Kristofferzon, M L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope-experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial 23

infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 367-375. Doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00538.x Nyström, M. (2009). Vårdrelationer i vardagsliv med vacklande hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder- perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Roebuck, A., Furze, G., & Thompson, DR. (2001). Health-related quality of life after myocardial infarction: an interview study. Department of Health Studies, 34(6), 87-94. Doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01809.x Salminen-Tuomaala, M., Åstedt-Kurki, P., Rekiaro, M., & Paavilainen, E. (2012). Coping experiences: A pathway toward different coping orientations four and twelwe months after myocardial infarction- A grounded theory approach. Nursing research and Practice, Doi:10.1155/2012/674783 Snellman, I. (2009) Vårdrelationer en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén(Red.), Omvårdnadens grunder- Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrlesen. (2015, november). Statistik, hälso och sjukvård. Hämtad 4 mars, 2016, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015november/kraftigminskningavdodlighetihjartinfark t Strömberg, A. (2009). Cirkulation. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder- hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Tod, A. (2008). Exploring the meaning of recovery following myocardial infarction. Nursing Standard, 23(3), 35-42. Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2009). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv. I F. Friberg & J. Öhlén (red), omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s.29-65). Lund: Studentlitteratur. Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur. 24

Bilagor Bilaga 1 Artikelmatris Nr Författare Årtal Land Databas/manuell sökning 1 Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., Carlsson, M. (2007). Sverige PudMed. 2 Andersson, E-K., Borglin, G., Willman, A. (2013). Sverige Pubmed. Titel Tidskrift Managing consequences and finding hopeexperiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences. The experience of younger adults following myocardial infarction. Qualitative Health Research. Syfte Beskriva män och kvinnors erfarenheter 4-6 månader efter en hjärtinfarkt och deras förväntningar på framtiden. Belysa betydelsen av erfarenheter hos yngre personer (<55 år) första året efter en hjärtinfarkt. Metod Urval Datainsamling Analys Kvalitativ Manifest och latent innnehålls analys Konsekutivt urval: n = 39, 20 kvinnor och 19 män. Semistrukturerade intervjuer (enskilda). Naiv läsning, meningsenheter, kondensation, kategorier och teman. Kvalitativ Fenomelogisk - hermeneutisk Ändamålsenligt urval: n = 17, 6 kvinnor och 11 män. Semistrukturerade intervjuer (enskilda). Naiv läsning, tematisk strukturanalys, betydande förståelse. Kondensering och abstraktion till teman. Resultat Fler individer upplevde det stressande med nya livsstilsförändring ar efter en hjärtinfarkt. Några individer uttryckte känslor av irritation, ilska, otålighet, rastlöshet, att bli lätt rörd till tårar och känna sig deprimerad. Detta relaterades till minskad energi för dagliga aktiviteter och en oro för en till hjärtinfarkt. Individerna efterfrågade information om symtom, känslor, behandlingar och hjärtrehabilitering Energi: Brist på fysisk- och psykisk energi. Rädsla: över att livet plötsligt kan förändras. Krav: Kombination av återhämtning och arbetslivet utgör ett stort krav för individen. Hot: En känsla av att inte kunna lita på kropp och själ. Framtid: Tillståndet medför minskat självförtroende och därmed en känsla av att kategoriseras som hjärtsjuk. Kvalitet Medel Hög 25