EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:84.

Transkript

1 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:84 Hjärtinfarkt Vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset Ann-Sofie Bylund Pernilla Köllås

2 Uppsatsens titel: Författare: Ämne: Nivå och poäng: Kurs: Handledare: Examinator: Hjärtinfarkt Vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset Ann-Sofie Bylund och Pernilla Köllås Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Kandidatnivå, 15 högskolepoäng SSK02 Lena Hedegärd Eva Persson Sammanfattning Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar hittades genom sökning i databaserna och genom kedjesökning och åtta av dessa passade vårt syfte. De åtta artiklarna analyserades utifrån en modell av Evans. Analysen resulterade i fyra huvudteman varav tre har subteman. Resultatet visar att en hjärtinfarkt inte bara påverkar kroppen rent fysiskt utan även psykiskt. Deltagarna i studierna är oroliga för framtiden och för hur de ska komma tillbaks till vardagen igen. Även relationer till närstående och vänner påverkas efter hjärtinfarkten. Känslan av oro och rädsla är som starkast tiden strax efter en hjärtinfarkt men mattas av efter hand som tiden går. Bristen på adekvat information är en upplevelse som framkommer hos många av deltagarna och orsakar onödigt lidande för patienten. Nyckelord: Hjärtinfarkt, upplevelse, patient, vardagsliv, livsvärld

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Hjärtinfarkt 1 Symtom 1 Behandling 1 Risfaktorer och prevention 2 Sjuksköterskans bemötande 2 Sjuksköterskans pedagogiska roll 3 PROBLEMFORMULERING 3 SYFTE 4 METOD 4 Datainsamling 4 Dataanalys 4 RESULTAT 5 Tabell 1. 5 Att känna oro för framtiden 5 Rädsla för döden och att drabbas av en ny hjärtinfarkt 5 Att känna sig begränsad 6 Förändrade relationer till närstående och vänner 6 Att komma tillbaks till vardagen 7 Informationsbehov 7 Förändrad livsstil 8 Att se livet på ett nytt sätt 9 Att lära sig att lyssna på sin kropp 9 Att få en andra chans 9 DISKUSSION 10 Metoddiskussion 10 Resultatdiskussion 11 Förslag till uppföljande forskning 12 Praktiska implikationer 13 REFERENSER 13 Bilaga 1 17 Sökresultat 17 Bilaga 2 19 Översikt av analyserad litteratur 19

4 INLEDNING Cirka personer vårdas varje år på sjukhus i Sverige på grund av akut hjärtinfarkt (Hjärt- lungfonden, 2008). Författarna har genom arbete och verksamhetsförlagda studier träffat en del av dessa patienter och genom det väcktes ett intresse för denna patientgrupp. Vi upplevde att patienterna hade ett stort behov av att prata och få information om hur deras livsvärld kommer att påverkas efter utskrivning från sjukhuset. Med denna uppsats vill vi ta reda på vad patienterna som drabbats av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Resultatet vill vi dela med oss av till sjuksköterskor som träffar denna patientgrupp. För att de ska få en uppfattning om vad patienten känner och upplever efter en hjärtinfarkt och på så sätt kunna hjälpa patienterna på bästa sätt. BAKGRUND Hjärtinfarkt Hjärtat är en muskel som pumpar syresatt blod via artärerna ut till kroppens alla vävnader och förser dessa med syre och näring. Hjärtat samlar upp det syrefattiga blodet från venerna för att pumpa det till lungorna där det åter syresätts (Vasko, 2007). Hjärtat syresätts och får sin näring genom ett eget kärlsystem, dessa kärl kallas för kranskärl. Vid en hjärtinfarkt är det kranskärlen eller dess förgreningar som täpps till av en blodpropp (trombos) och det uppstår syrebrist i hjärtmuskeln. Vilket leder till en oåterkallelig hjärtmuskelcellsskada (Vasko, 2007). Hälften av de som avlider gör det under de två första timmarna (Haugland, Hansen & Areklett, 2002). Symtom Det symtom som utmärker hjärtinfarkt är snabbt insättande, ihållande bröstsmärtor mitt i bröstet eller som ett band runt bröstet. Smärtan kan stråla ut mot en eller båda armarna. Även hjärtklappning, illamående, kallsvettning, andnöd och yrsel kan vara symtom vid hjärtinfarkt (Hjärt- lungfonden, 2008). Upplevelsen av symtom skiljer sig dock mellan män och kvinnor. Mer än 90 % av kvinnorna och männen fick ont i bröstet och där var det ingen skillnad mellan könen. Däremot upplevde fler kvinnor illamående samt smärtutstrålning mot arm, rygg, hals och käkar. Kvinnor kände även av trötthet upp till ett år innan hjärtinfarkten. Fler män än kvinnor tolkade sina symtom som relaterade till hjärtat. Misstolkning av symtom kan leda till att patienten inte söker sjukhusvård direkt (Lövlien, Schei & Gjengedal, 2006). Behandling I den akuta vården av en hjärtinfarktspatient finns två mål, det första att minska hjärtmuskelns syrebehov och det andra att syretillförseln till hjärtat ska öka. En omedelbar behandling är viktig för att begränsa skadan på hjärtat. För att minska syrebehovet ges smärtstillande och det ges även behandling för eventuella rytmrubbningar, cirkulationsrubbningar och illamående. För att optimera syretillförseln ges syrgas och läkemedel som är kranskärlsvidgande. För att återställa syretillförseln 1

5 kan propplösande läkemedel (trombolys) ges eller så får patienten genomgå en ballongsprängning. Det innebär att en kateter med en ballong förs in i en artär upp till hjärtat där ballongen blåses upp och det tilltäppta kärlet vidgas (Haugland, Hansen & Areklett, 2002). Risfaktorer och prevention Rökning, högt blodtryck, diabetes, bukfetma, psykosocial stress, fysisk inaktivitet och överkonsumtion av alkohol är de riskfaktorer som har störst samband med hjärtinfarkt (Anand, et al., 2008). För att siffrorna för insjuknande och dödsfall i hjärtinfarkt ska minska så måste sjukvården lägga mer kraft på primärpreventiva åtgärder. Primärprevention innebär att åtgärder görs för att hindra eller försena insjuknande hos friska individer. Sekundärprevention är att tidigt upptäcka riskfaktorer eller att förhindra att komplikationer eller en ny hjärtinfarkt uppstår. Omkring två tredjedelar av alla patienter som drabbas av hjärtinfarkt är bedömda som om de skulle kunna undvikit det genom hälsosammare levnadsvanor som rökstopp, fysisk aktivitet och ändrade matvanor (Socialstyrelsen, 2008). Sjuksköterskans bemötande Vid det akuta omhändertagandet av en patient med hjärtinfarkt är det viktigt att sjuksköterskan uppträder lugnt, för att minska patientens oro och ångest. Om patienten är lugn och kan vila minskar hjärtats syreförbrukning och det är ett av målen vid behandling. De närstående ska bemötas så att de kan hantera situationen och vara lugna, vilket leder till en trygghet för patienten. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att lyssna på patienten och närståendes behov (Haugland, Hansen & Areklett, 2002). Grunden för vårdandet utgörs av den vårdande relationen vilket är en relation mellan vårdaren och patienten. Målet med denna relation är att patienten ska kunna känna trygghet och tillit till vårdpersonalen, då det kan ge utrymme för personlig växt genom att uttrycka sina behov, problem och begär (Eriksson, 2004). Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses (ICN, 2005) etiska kod fyra grundläggande ansvarsområden varav ett är att lindra lidande. Eriksson (2001) nämner olika typer av lidande. I samband med hjärtinfarkt uppstår det ett sjukdomslidande. Det innebär att människan upplever ett lidande på grund av begränsningar som är orsakade av fysiska symtom. Sjukdomslidandet kan övergå till ett livslidande om patienten låter hjärtinfarkten begränsa sin fortsatta livsföring till exempel att de inte längre vågar träna eller att vara aktiva. I förlängningen leder det till en begränsning av patientens livsvärld och därmed ett livslidande. Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg (2003) skriver om att den som genomgår en svår sjukdom upplever att de tappar kontrollen över sin kropp och även tilliten till den. De känner skuld, skam och hopplöshet. Det leder till ett existentiellt lidande. Vidare beskriver Dahlberg, et al.(2003) livsvärlden som den värld där människan lever, handlar och erfar. I livsvärlden söker vi också efter mening och livsinnehåll. Livsvärlden är unik för varje människa och det går aldrig att helt och fullt dela en annans livsvärld. 2

6 I samband med hjärtinfarkt kan en förändring av den upplevda subjektiva kroppen ske, det är inget som syns för omvärlden medan det för den enskilda människan kan innebära en stor begränsning då kroppen har blivit förändrad. Merleau-Ponty (1997) beskriver den subjektiva kroppen som vi själva upplever oss. Det innebär att vid sjukdom och skada kan vår självbild förändras. Sjuksköterskans pedagogiska roll Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) beskriver att en sjuksköterska ska vara respektfull, lyhörd och ha ett empatiskt sätt i samtalet med patienten. Det ingår i professionen att undervisa och informera patienten och att se till att patienten förstått informationen. Det är viktigt att genom stöd och vägledning ge patienten och/eller närstående möjlighet att vara delaktig i sin egen vård. Friberg, Pilhammar-Andersson & Bengtsson (2005) skriver om hur information som ges till patienten grovt delas in i två grupper, formell och informell. Formell information innebär att den är planerad och informell innebär att den är oplanerad. Friberg et al, (2005) beskriver vidare den informella informationens betydelse för patientens trygghet och välbefinnande. Att vara lyhörd och lyssna på patientens både uttalade och outtalade informationsbehov är viktigt för att patienten ska få en känsla av att sjuksköterskan är engagerad och bryr sig om patienten. Sjuksköterskan har till uppgift att leda patienten in i en dialog som gör att patienten känner sig trygg och vågar ställa sina frågor. En välinformerad och väl förberedd patient upplever en känsla av säkerhet och kan också hantera sin sjukdomssituation på ett bättre sätt. Citatet nedan påvisar vikten av information. You start worrying when you are alone in bed at night. You think and think. But if you get a proper answer you don t feel like that. You prepare yourself and you know what s going to happen. You prepare yourself in a different way. (Friberg, et al., s 541). Enligt Ivarsson, Fridlund & Sjöberg (2010) är det viktigt att få en bra balans på informationen till patienter som nyligen genomgått en hjärtinfarkt. Detta för att patienten inte ska få för mycket eller för lite information. Patienten måste kunna ta till sig den informationen de får innan ny information ges. PROBLEMFORMULERING Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige trots att antalet drabbade minskat de senaste åren. Varje år vårdas ca personer på svenska sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt innebär både fysiska och psykiska förändringar för patienten. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta och informera dessa patienter på ett adekvat sätt är det av vikt att hon/han har kunskap om området, om patienternas upplevelser och deras olika behov. Detta för att förhindra och lindra ett eventuellt 3

7 sjukdomslidande och öka välbefinnandet. Det är av vikt att sjuksköterskan vet vilka fysiska och psykiska förändringar som de kan förvänta sig att dessa patienter upplever efter utskrivning från sjukhuset och vad dessa förändringar innebär för patienten och dennes livsvärld. SYFTE Syftet är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. METOD Uppsatsen är en litteraturstudie av kvalitativa artiklar. Kvalitativa studier har som mål att uppnå en ökad förståelse för patienters upplevelser och erfarenheter (Friberg, 2006). Datainsamling Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och Academic Search Premier. Sökorden som användes för att hitta de första fem artiklar var myocardial infarction, qualitative*, quality of life och coping. Trunkering på qualitative valdes för att få med både kvalitativ metod och kvalitativa resultat. Även andra sökord som patient experience, self concept och daily living användes men med dessa hittades inga relevanta resultat så de sorterades bort. Artiklarna av Bergman och Berterö (2003), Condon och McCarthy (2006) och Hanssen, Nordrehaug och Hanestad (2005), hittades via kedjesökning. Inklusionskriterierna var att det skulle vara kvalitativa artiklar med utgång från ett patientperspektiv. Studierna skulle vara gjorda upp till max 18 månader efter hjärtinfarkten, båda könen skulle vara representerade i artiklarna och de skulle handla om vuxna personer i varierande åldrar. Exklusionskriterier var icke vetenskapliga artiklar. De fick inte heller vara publicerade före år 2000 då vi ville hålla oss till så aktuell forskning som möjligt. Under sökprocessen lästes 30 abstract och av dessa artiklar valdes 15 ut för vidare granskning. Dessa lästes av författarna var och en för sig. Efter det träffades vi och diskuterade dessa och kom fram till vilka artiklar som skulle vara med i arbetet. De 22 artiklar som exkluderades passade inte in på vårt syfte. För sökresultat se bilaga 1. Dataanalys En analysmodell av Evans (2002) användes vid analysen av våra åtta artiklar. Analysmodellen går ut på att identifiera likheter och skillnader i artiklarna genom att plocka ut meningsbärande enheter som kondenseras. Därefter kodas de och koderna mynnar ut i teman med tillhörande subteman. Vi började med att läsa artiklarna flera gånger var och en för sig för att sedan sitta tillsammans och gå igenom artiklarna och plocka ut nyckelfynd. Vi gick från helhet till delar i varje artikel för att få fram en 4

8 gemensam helhet av samtliga artiklar och detta mynnade ut i vårt resultat. Nyckelfynden samlades på ett papper som lästes om och om igen. Ur dessa likheter växte fyra huvudteman med subteman fram. Dessa teman beskriver hjärtinfarktspatienternas upplevelser efter utskrivning från sjukhuset. De citat som valdes ut för att styrka våra fynd skrevs på originalspråk för att undvika felaktiga översättningar och att essensen i dessa inte skulle försvinna. RESULTAT Resultatet presenteras i tabell 1 med fyra huvudteman och tre av dem har tillhörande subteman. Tabell 1. Huvudtema Att känna oro för framtiden Förändrade relationer till närstående Att komma tillbaks till vardagen Att se livet på ett nytt sätt Subtema Rädsla för döden och att drabbas av en ny hjärtinfarkt Att känna sig begränsad Informationsbehov Förändrad livsstil Att lära sig lyssna på sin kropp Att få en andra chans Att känna oro för framtiden När patienterna blev utskrivna från sjukhuset och den akuta fasen var över så fick de tid att tänka efter och då uppstod många frågor om framtiden och hur den skulle bli efter hjärtinfarkten (Hanssen, et al., 2005, Roebuck, Furze & Thompson, 2001). Rädsla för döden och att drabbas av en ny hjärtinfarkt Livskvalitén efter en hjärtinfarkt påverkades av att patienterna upplevde fysiska symtom som andnöd, trötthet och bröstsmärtor. Andnöd orsakade dödsångest och hade störst påverkan på livskvalitén. Bröstsmärtor påverkade inte livskvalitén på samma sätt men var det som orsakade mest oro för att de skulle få en ny hjärtinfarkt (Roebuck, et al., 2001). En deltagare beskrev tankar om framtiden som ofta är genomsyrade av en känsla av sårbarhet och rädsla. I worry if I m going to have another one or not You know, anybody have heart attack they re liable to have another one, so when you feel a bit funny you wonder if it s going to come on. It makes you feel nervous (East, Brown & Twells, 2004, s. 205). 5

9 Dödsångest var en vanlig känsla tiden strax efter en hjärtinfarkt. Fyra till sex månader efter hjärtinfarkten hade dödsångesten minskat, den fanns dock fortfarande kvar hos några av deltagarna. De var oroliga för en ny infarkt och ville inte bli lämnade ensamma. De undvek även fysisk aktivitet då de inte vågade testa sina gränser. Det fanns även en rädsla för att resa för långt bort från sjukhuset på grund av oron för en ny infarkt. (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2007, 2008). Känslan av att komma öga mot öga med sin egen dödlighet beskrev en deltagare på följande sätt: A heart attack is the worst thing that could ever happen because you feel with your heart attack you re knocking at St Peter s door, you honestly do. (East, et al., 2004, s. 205). Att känna sig begränsad Det framkom att fysiska och psykiska förändringar hos deltagarna efter hjärtinfarkten gjorde att de kände sig begränsade i sitt vardagsliv (Brink, Karlsson & Hallberg, 2006, Kristofferzon, et al., 2008 och Roebuck, et al. 2001). Fyra till sex månader efter hjärtinfarkten kände sig några av deltagarna fortfarande begränsade i sin vardag (Kristofferzon, et al., 2008). De som levde som ensamstående kände sig isolerade och ensamma då de på grund av sin trötthet inte orkade besöka och umgås med sina vänner. Även vardagsaktiviteter som till exempel att handla påverkades av tröttheten (Roebuck, et al., 2001). En deltagare uttryckte följande: It s frustrating. I want to do things but I can t. (Roebuck, et al. 2001, s. 790). Deltagarna som blev störda i sin nattsömn på grund av andnöd upplevde att de på morgonen kände sig labila både fysiskt och känslomässigt (Roebuck, et al., 2001). Tröttheten efter hjärtinfarkten upplevdes som chockerande, den var begränsande och deltagarna orkade inte med vardagen på samma sätt som tidigare. Deltagarna kände sig inte deprimerade utan ansåg att deras brist på energi berodde på tröttheten. De måste vila efter fysiska aktiviteter och gick till sängs tidigare på kvällen än innan hjärtinfarkten. De upplevde en förändring av sin kropp (Brink, et al., 2006). En deltagare beskrev det så här: It s just that I ve been so tired. It s like someone stack a tap into me, turned it on and drained all my energy (Brink, et al., 2006, s.407). Förändrade relationer till närstående Deltagarna upplevde att de var på dåligt humör, hade en lägre toleransnivå än tidigare och kände sig deprimerade. Det ledde till en upplevelse av negativ påverkan på relationerna till närstående och vänner (Roebuck, et al., 2001). Relationen till närstående och vänner kunde även vara en trygghet för deltagarna då de med stöd av sina närstående började lita på sin egen kapacitet. Vidare framkommer det att framförallt män upplevde ett större stöd hos vårdpersonalen än hos familjen och för kvinnorna var det tvärtom (Kristofferzon, et al., 2007). Deltagarna hade en förnimmelse 6

10 av frustration över att inte närstående lät dem utföra de aktiviteter de tidigare gjort av rädsla för att de skulle drabbas av en ny hjärtinfarkt. De kände sig överbeskyddade (Bergman, et al., 2003, Condon, et al., 2006, Hanssen, et al., 2005, Kristofferzon, et al., 2007, Roebuck, et al., 2001). Några av deltagarna trodde att det berodde på bristande information till de närstående (Hanssen, et al., 2005). En deltagare hade en dotter som var överbeskyddande och beskrev följande: We had a big row about it, the fact that all of a sudden I am a baby again and am not allowed to do things on my own. (Roebuck, et al., 2001, s. 792). Deltagarna upplevde att relationen till arbetskamraterna och vänner förändrades på grund av att de hade en begränsad förståelse för vad en hjärtinfarkt innebar. De upplevde att arbetskamrater hade en rädsla för att de skulle anstränga sig för mycket när de kom tillbaks till arbetet och att de på grund av det skulle få en ny hjärtinfarkt och falla ned och dö (Roebuck, et al., 2001). Så här beskrev en deltagare det: Some friends from work came round and we went for a walk. They kept on asking are you ok?, do you want a rest? ; they were scared to death I was going to die on them! (Roebuck et al., 2001, s. 791). Deltagarna upplevde krav från närstående som inte kunde förstå att de efter hjärtinfarkten inte hade samma ork som tidigare. Kvinnorna upplevde att de inte ville vara en börda för andra och avstod därför från vissa aktiviteter (Kristofferzon, et al., 2008). En kvinna berättar följande: If I go to Stockholm then I m a burden on my children. I ve felt this the whole time. I want to manage on my own as far as I can (Kristofferzon, et al., 2008, s.372). Att komma tillbaks till vardagen Deltagarna upplevde oro för att inte kunna komma tillbaks till vardagen och klara av de saker som de gjorde innan hjärtinfarkten (Brink, et al., 2006, Condon, et al., 2006, East, et al., 2004, Roebuck, 2001). Några av deltagarna är rädda för att fastna i sin sjukdom och vill komma tillbaks till arbetet som då blir en bekräftelse på att de kan återgå till livet som det var innan hjärtinfarkten (Kristofferzon, et al., 2008). Informationsbehov Deltagarna upplevde att de fått för lite information om vad som väntade dem efter utskrivning från sjukhuset (Kristofferzon, et al, 2007, Hanssen, et al., 2005, Roebuck, et al., 2001). De önskade få mer information om vem de skulle vända sig till om det uppstod problem (Hanssen, et al, 2005, Kristofferzon, et al., 2007). I två av studierna fick deltagarna ett telefonnummer att ringa till om de var oroliga för något. Det upplevdes som en trygghet oavsett om de använde det eller inte (Condon, at al., 2006, East, et al., 2004). Flertalet av deltagarna tyckte att informationen på sjukhuset fokuserade för mycket på det medicinska och var allt för generell. De saknade 7

11 individuell information som beskrev vad som kunde hända efter utskrivningen och hur de skulle komma tillbaks till livet igen (Hanssen, et al., 2005). En deltagare beskrev det så här: I had a difficult time back home again I have always worked, travelled and been busy. I thought perhaps I [should have taken up a mindless activity such as] stamping letters instead. I got panicky because I feared not being able to return to my previous work (Hanssen, et al., 2005, s. 40). Efter utskrivningen från sjukhuset var en del av deltagarna besvikna på uppföljningen och önskade en mer individuell uppföljning (East, et al., 2004). Några var missnöjda med det uppföljande besöket i primärvården då de fick en känsla av att doktorerna var stressade och repeterade de föreskrifter som de fått på sjukhuset. Detta ledde till en känsla av ensamhet och oro över det framtida välbefinnandet. De oroade sig även för medicineringen och önskade mer information om varför de skulle ta sina mediciner och vilken effekt den hade på kroppen (Roebuck, et al., 2001). En deltagare beskrev: I wanted to know what I could do to help myself but they weren t interested, they were all to busy (Roebuck, et al., 2001, s. 791). Förändrad livsstil Det fanns en oro bland deltagarna att inte klara av att genomföra de livsstilsförändringar som de borde göra (Condon, et al., 2006, Roebuck, et al., 2001). Några av de kvinnliga deltagarna som ändrat sina kostvanor och som anammat regelbundna måltider upplevde en känsla av att de var fast i restriktioner (Kristofferzon, et al., 2008). Låg motivation och ett starkt begär var ett problem som gjorde det svårt att genomföra livsstilsförändringarna. Det upplevdes vara av stor betydelse när det gällde rökning och alkoholkonsumtion (Condon, et al., 2006, Kristofferzon, et al., 2007). En deltagare uttryckte så här: I ve smoked over 50 years I enjoy it that s what s the most difficult after the heart attack, that I m stopping smoking anxious, restless (Kristofferzon, et al., 2007 s. 395). Flera män har svårt att acceptera att de har drabbats av en hjärtinfarkt på grund av att de inte har de kända riskfaktorerna för hjärtinfarkt och de äter en hälsosam kost (Kristofferzon, et al., 2007, Roebuck, et al., 2001). En man uttryckte följande: surprised, it shouldn t have happen to me neither smoker, nor overweight all the test values have been fine in fact, it wasn t an infarct, even if they class it as one (Kristofferzon, et al., 2007 s.395). Det aktiva jaget utmanades av de fysiska förändringarna som hjärtinfarkten innebar. De blev tvingade att förändra sin livsstil genom att vara mer fysiskt aktiva. Även om visa förändringar i livet var nödvändiga så var ändå motivationen bland deltagarna stor att fortsätta med de dagliga aktiviteterna. De ville så långt som möjligt gå vidare med livet som det var innan hjärtinfarkten (Brink, et al., 2006). Att följa de livsstilsråd som 8

12 deltagarna fått sågs av vissa som en slags försäkring för att slippa genomgå en ny hjärtinfarkt East, et al., 2004). I studien sade en man: I don t want this to happen to me again, it s quite simple. The doctor said in hospital, If you change your ways, do some exercise, change your eating habits, you ll stand more of a chance of it not happening to you. So that s just made me change the best I can. (East, et al., 2004, s.206). Att se livet på ett nytt sätt Med tiden blev det lättare för deltagarna att gå vidare i sitt liv och acceptera att de haft en hjärtinfarkt. De lärde sig att leva med de förändringar som sjukdomen innebar som livsstilsförändringar och känsloreaktioner. Även förändringar i arbetssituationen och i dagliga aktiviteter accepterades med tiden (Condon, et al., 2006, Kristofferzon, et al., 2008). Att lära sig att lyssna på sin kropp Efter hjärtinfarkten har deltagarna kommit till insikt om hur viktigt det är att lyssna på sin kropp (Condon, et al., 2006, Kristofferzon, et al., 2008). Deltagarna insåg att det var de själva som hade ansvar för sin egen situation och hur framtiden kommer att se ut (Bergman, et al., 2003). De insåg vikten av att ha en balans mellan vila och aktivitet. Deltagarna sov mer och vågade på nytt testa sina gränser. Kvinnor använde olika strategier för att undvika stress genom att acceptera situationen och skjuta upp saker till morgondagen. Männen använde humor och optimism som en hjälp att minska på stressen (Kristofferzon, et al., 2008). En kvinna uttryckte följande: I m not at all as picky now there can be a bit of dust nowadays (Kristofferzon, et al., 2008, s.370). Efter hjärtinfarkten ändrade deltagarna sin livsstil och blev mer känsliga för kroppens signaler. Deras självkänsla ökade och de kunde lättare motstå krav från sina närstående och andra i omgivningen. De accepterade även de fysiska begränsningarna som uppkom efter hjärtinfarkten (Kristofferzon, et al., 2007). En man uttalade: feel like I m not exactly in shape, generally, so you have to accept it then the signals that you maybe should take it a little easier (Kristofferzon, et al., 2007, s.396). Att få en andra chans Både män och kvinnor upplevde att de fått en andra chans i livet efter hjärtinfarkten (Condon, et al., 2006, Kristofferzon, et al., 2008). Livet togs inte längre för givet utan deltagarna tog en dag i taget och levde livet här och nu (Bergman, et al, 2003). Kvinnorna började prioritera sig själva och kände att de fått livet tillbaks. De började 9

13 leva ett hälsosammare liv och blev mer utåtriktade och återupptog kontakter med vänner som de inte haft kontakt med på länge. Männen upplevde det som att ett nytt liv börjat vilket innebar ett hälsosammare levnadssätt. De upplevde också möjligheter som de missat tidigare i livet. De lärde sig att uttrycka sina känslor istället för att dölja dem och de var inte längre rädda för döden (Kristofferzon, et al., 2008). En kvinna beskrev följande: contacted people myself went and rung their doorbells, people I d not talked to for 23 years. I got my life back (Kristofferzon, et al., 2008, s.372). Deltagarna fick ett annat perspektiv på sin relation till närstående och uppskattade livet på ett annat sätt än innan hjärtinfarkten. De upplevde också en glädje över att kunna göra saker igen som det inte trodde att de skulle kunna göra. De blev mer noga med att göra saker som gav livet en mening och insåg att livet var mer än bara arbete (Bergman, et al., 2003, Kristofferson, et al., 2008). En deltagare uttryckte: before I thought a lot of having objects around me. Now I don t want anything like that don t want to have to dust want to be with my children and grandchildren, with my husband (Kristofferzon, et al., 2008, s.372). DISKUSSION Metoddiskussion Vårt syfte var att beskriva patienters upplevelser av hjärtinfarkt efter utskrivning från sjukhuset. En kvalitativ metod valdes för att få fram patienternas upplevelser. Kvalitativ metod utgår från intervjuer, berättelser och observationer för att få fram det fenomen som ska studeras (Dahlborg-Lyckhage, 2006). De flesta studier är gjorda på antingen kvinnor eller män så det var inte alldeles lätt att hitta artiklar som innehöll båda könen i samma studie. Den databas som gav flest träffar i vårt sökande var Cinahl men även genom sökning i Academic Search Premier hittades artiklar. Tre av artiklarna hittades genom kedjesökning. Under sökprocessen lästes många artiklars abstract och efter det exkluderas de artiklar som inte passade in på vårt syfte. De artiklar som användes i resultatdelen var dock innehållsrika, svarade på vårt syfte och gav oss mycket information. Av de åtta studier som valdes ut och som passade vårt syfte var fyra gjorda i Sverige, en i Norge, en på Irland och två i England. Vi hittade inga studier gjorda i andra delar av världen som passade in på vårt syfte. Resultatet kan ha påverkats till en viss del av de engelska artiklarna och artikeln från Irland då det skiljer en del i efterförloppet avseende information och uppföljning. Vad det gäller patienternas upplevelser så är de ungefär de samma i Sverige, Norge, Irland och England. Artiklarna analyserades med hjälp av en modell av Evans (2002). Vid analysen av artiklarna växte huvudteman och subteman relativt snabbt fram då artiklarna till stor del hade liknande resultat av fenomenet. Dock skilde sig resultatet något beroende på hur lång tid som passerat efter hjärtinfarkten. Samarbetet mellan författarna har fungerat mycket bra och detta har lett till att båda är nöjda med vårt resultat. Vi har suttit tillsammans under hela arbetsprocessen utom de 10

14 första gångerna då artiklarna lästes igenom. Det har lett till att vi kunnat diskutera och analysera på ett bra sätt för att minska risken att missa viktigt information i artiklarna. Att sitta ihop under nästan hela arbetsprocessen ser vi som en fördel då vi får lära oss att samarbeta och kompromissa. Vi har inte alltid varit överens men efter diskussioner kom vi alltid till consensus. Det är lättare att få fram ett resultat som båda kan försvara vid opponentskapet när man arbetat ihop under hela processen. Resultatdiskussion Resultatet visade att en hjärtinfarkt påverkar hela patientens livsvärld och inte enbart är en fysisk åkomma. Efter utskrivning från sjukhuset visade resultatet att deltagarna var oroliga och rädda (Bergman, et al., 2003, Condon, et al, 2006, East, et al., Hanssen, et al., 2005, 2004, Kristofferzon, et al., 2007, Kristofferzon, et al., 2008, Roebuck, et al., 2001). Det framkom också att de tyckte att informationen de fick på sjukhuset var bristfällig (Hanssen, et al., 2005, Kristofferzon, et al., 2007, Kristofferzon, et al., 2008, Roebuck, et al., 2001). Kan det vara så att en bristfällig information kan leda till deltagarnas oro och rädsla och skulle då en adekvat information kunna lindra deras sjukdomslidande? Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller informationen till patienterna. I resultatet framkom det att deltagarna tyckte att informationen de fick var av allt för generell karaktär och fokuserade för mycket på det medicinska och att de saknade den individuella informationen (Hanssen, et al., 2005). Värt att notera är att i en studie gjord i England av Smith och Liles (2007) framkom det att den medicinska informationen rankades högre än information om det psykosociala. Detta påvisar hur viktigt det är för sjuksköterskan att lyssna på och observera den enskilde patienten. Det för att förstå vilket informationsbehov som finns hos den enskilde patienten. Genom att göra detta kan sjuksköterskan förhindra och lindra det sjukdomslidande som annars kan uppstå. Lidandet påverkar patienternas livsvärld då de på grund av sin hjärtinfarkt upplever sig begränsade både fysiskt och psykist och inte orkar genomföra de aktiviteter som de normalt kan göra. Med tanke på att vårdtiden ska vara så kort som möjligt är det mycket information som ska ges på kort tid med risken att patienterna inte kan ta till sig all information. Det är så klart viktigt att patienten får den medicinska informationen men även andra områden som till exempel samlivet efter en hjärtinfarkt bör tas upp då det är ett känsligt område som kanske inte patienten eller dennes partner själv vågar ta upp (Ivarsson, et al., 2010). För att ge patienten en möjlighet att gottgöra sig all information anser vi att det är viktigt att ge både skriftlig och muntlig information och att patienten får återge den så att sjuksköterskan kan förvissa sig om vad patienten har förstått. Efter utskrivningen ska det finnas möjlighet att få ett eller flera uppföljande besök hos en sjuksköterska för att kunna ställa frågor och gå igenom informationen ytterligare. Resultatet visar att de som haft en hjärtinfarkt ibland kände sig överbeskyddade av sina närstående. De upplevde sig också begränsade då de inte fick utföra aktiviteter som de normalt gjorde (Bergman, et al., 2003, Condon, et al., 2006, Hanssen, et al., 2005, Kristofferzon, et al., 2007, Roebuck, et al., 2001). Återigen kommer informationens betydelse för patienterna och deras närstående tillbaks som en röd tråd. Som en bekräftelse på detta visar studien av McLean & Timmins (2007) att närstående ansåg att 11

15 de fick för lite information om vad just deras närstående fick göra och inte göra. Bristen på den informationen ledde till att de överbeskyddade den sjuke. I de fall när de fick denna information så kände de ett större självförtroende vad det gällde att hantera situationen. Är det så att rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt kan hämmas av att närstående överbeskyddar patienten och inte låter dem utföra vardagssysslor? De vårdvetenskapliga begreppen livsvärld och subjektiv kropp finns inte ordagrant med i våra artiklar. Däremot kan vi förstå att det är dessa begrepp det handlar om i stor utsträckning. Det deltagarna talar om som sitt vardagsliv är det som Dahlberg, et al. (2003) benämner som livsvärld då det är i den världen som människan lever och erfar. En hjärtinfarkt innebär en förändring av deltagarnas upplevelse av sina kroppar och det är det som Merleau-Ponty (1997) beskriver som den subjektiva kroppen. Det är viktigt för sjuksköterskan att tänka på att förändringen inte syns utanpå men att den är verklig för patienterna och kan orsaka ett lidande. Patienternas livsvärld förändras och även om sjuksköterskan inte helt kan dela denna så måste hon/han lyssna på patienternas berättelser om hur de upplever sin situation. Som blivande sjuksköterskor anser vi att det är bra att ha fått en uppfattning om hur patienten upplever en hjärtinfarkt och patienternas upplevelser av information och uppföljning. Även tidigare har vi förstått vikten av att lyssna på patientens berättelse och att kunna se patientens behov. För att göra patienten delaktig i sin egen vård och att arbeta för patienten i centrum. Men uppenbarligen finns det brister i vården när vi ser resultatet i studierna. Varför är det så? Beror det på tidsbrist, okunskap eller på att sjuksköterskan inte håller sig uppdaterade med den senaste vårdvetenskapliga forskningen? Förslag till uppföljande forskning Det skulle vara intressant att göra en uppföljande studie där patienterna får både generell- och individuell information på sjukhuset samt uppföljande samtal hos sjuksköterska. Det för att se hur det påverkar oro och rädsla i efterförloppet. Kan sjukdomslidandet minska? Hur mycket kan sjuksköterskan påverka? Har informationen så stor betydelse att patienten snabbare kommer tillbaks till vardagen? Finns det även en ekonomisk aspekt i att ge patienten korrekt information från början så att de inte behöver uppsöka vård för helt normala symtom i efterförloppet? Resultatet i vår uppsats visade att de närstående överbeskyddade de som genomgått en hjärtinfarkt. En del av deltagarna trodde att det kunde bero på informationsbrist till de närstående. Vi anser att det skulle vara intressant att göra en studie på närståendes informationsbehov. Dels för att få veta om de närstående får information om vad en hjärtinfarkt innebär och vilka konsekvenser som eventuellt kan uppstå. Om de får information skulle den då kunna utvecklas? Kan en adekvat information leda till att de som drabbats av hjärtinfarkt slipper känna sig överbeskyddade och leda till ett snabbare tillfrisknande? 12

16 Praktiska implikationer Utifrån studiens resultat vill vi ge följande förslag på hur sjuksköterskan ska kunna lindra och förebygga oro och rädslor som kan uppkomma efter en hjärtinfarkt. Tillgodose patientens behov, både uttalade och outtalade. Detta görs genom att lyssna på patienten vad han/hon själva vill ha/behöver och genom att observera patienten för att se de outtalade behoven. Ge information både skriftligt och muntligt, låta patienten upprepa informationen för att se vad han/hon har förstått. Se till de närståendes behov, vilken information behöver de för att våga vara nära patienten? Se till att patienten har någon att ringa till om frågor uppstår. 13

17 REFERENSER Anand, S., Islam, S., Rosengren, A., Grazia Franzosi, M., Steyn, K., Yusufali, A-H., Keltai, M., Diaz, R., Rangarajan, S. & Yusuf, S. (2008). Risk factors for myocardial Infarction in women and men: insights from the INTERHEART study. European Heart journal, 29(4) Bergman, E. & Berterö, C. (2003). Grasp life again. A qualitative study of the motive power in myocardial infarction patients. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2(4) Brink, E., Karlsson, B. & Hallberg L. (2006). Readjustment 5 months after a first time myocardial infarction: reorientering the active self. Journal of Advanced Nursing, 53(4), Condon, C. & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5(1) Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I (2003). Att förstå vårdvetenskap. Studentlitteratur: Lund. Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. Ingår i F. Friberg (red.) Dags för uppsats (sid ) Lund: Studentlitteratur. East, L., Brown, K. & Twells, C. (2004). Knocking at St Peter s door. A qualitative study of recovery after a heart attack and the experience of cardiac rehabilitation. Primary Health Care Research and Development, 5(3) Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen. Stockholm: Liber. Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2) Friberg, F.(2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av Kvalitativ forskning. Ingår i F. Friberg (red.), Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. Friberg, F., Pilhammar-Andersson, E. & Bengtsson, J. (2005). Pedagogical encounters between nurses and patients in a medical ward A field study. International Journal of Nursing Studies, 44,

18 Hanssen, T.A., Nordrehaug, J.E. & Hanestad, B.R. (2005). A qualitative study of the Information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge. European Journal of Cardiovascular Nursing 4(1) Haugland, T., Hansen, I. & Areklett, E. (2002). Omvårdnad vid hjärtsjukdom. Ingår i H. Almås (red.), Klinisk omvårdnad del 1 (s ). Stockholm: Liber. Hjärt-lungfonden (2008). En temaskrift från hjärt-lungfonden. Hämtad från International Council of Nurses (ICN) etiska kod. (2005). (Översättning: Svensk Sjuksköterskeförening) Hämtad från: Ivarsson, B., Fridlund, B. & Sjöberg, T. (2010). Health professionals views on sexual Information following MI. British Journal of Nursing, 19(16) Kristofferzon, M-L., Löfmark, R. & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 16(2) Kristofferzon, M-L., Löfmark, R. & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope experiences of Swedish woman and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3) Lövlien, M., Schei, B. & Gjengedal, E. (2006). Are there gender differences related to symptoms of acute myocardial infarction? A Norwegian perspective. Progress in Cardiovascular nursing 21 (1) McLean, S. & Timmins, F. (2007). An exploration of the information needs of spouse/partner following acute myocardial infarction using focus group methodology. Nursing in Critical Care 12(3) Merleau-Ponty, M. (1997). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos. Roebuck, A., Furze, G. & Thompson D. (2001). Health-related quality of life after myocardial infarction: an interview study. Journal of Advanced Nursing 34(6) Smith, J. & Liles, C. (2007). Information needs before hospital discharge of myocardial infarction patients: A comparative, descriptive study. Journal of Clinical Nursing 16(4)

19 Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnummer: Hämtad från: 1_ pdf Socialstyrelsen (2008) Nationella riktlinjer för hjärtsjukvåd Artikelnummer Hämtad från: 7_ pdf Vasko, P. (2007). Hjärt-kärlsjukdomar. Ingår i N. Grefberg & L-G. Johansson (red.), Medicinboken (s ). Stockholm: Liber. 16

20 Bilaga 1 Sökresultat Sökning i Kombination av ACADEMICH SEARCH PREMIER sökord 1 myocardial infarction (AB) and qualitative* 2 myocardial infarction (AB) and quality of life and qualitative* 3 myocardial infarction (AB) and coping Antal träffar 75 3 (2,3,5) (4) Antal artiklar som uppfyller inklusionskriterierna Sökning i CINAHL Kombination sökord av 1 myocardial infarction (AB) and qualitative* 2 myocardial infarction (AB) and quality of life 3 myocardial infarction (AB) and coping Sökning i MEDLINE Kombination sökord av 1 myocardial infarction (AB) and qualitative* 2 myocardial infarction (AB) and quality of life 3 myocardial infarction (AB) and coping Antal träffar Antal artiklar som uppfyller inklusionskriterierna 46 4 (1,2,3,4) 60 1 (3) 20 1 (4) Antal träffar Antal artiklar som uppfyller inklusionskriterierna

21 NR FÖRFATTARE 1 Roebuck, A. et al. (2001) 2 Kristofferzon, M-L. et al. (2008) 3 Kristofferzon, M-L. et al. (2005) 4 Brink, E. et al. (2006) 5 East, L. et al. (2004) 18

22 Bilaga 2 Översikt av analyserad litteratur Titel: Healthrelated quality of life after myocardial infarction: an interview study Författare: Roebuck, A., Furze, G. & Thompson, D. Perspektiv Syfte Metod Resultat Kvalitativt Syftet är att utforska 31 patienter Hjärtinfarkt kan patientperspektiv och få en insikt om är leda till fysiska och hur livskvalitén intervjuades i psykiska problem påverkas av hemmet sex som på olika sätt effekterna av en veckor efter påverkar hjärtinfarkt. utskrivningen. livskvalitén då de orsakar oro, osäkerhet och begränsningar i det dagliga livet. Tidsskrift: Journal Advanced Nursing of Årtal: 2001 Land: England Titel: Managing consequences and finding hope experiences of Swedish women and men 4-9 months after myocardial infarction Författare: Kristofferzon, M-L., Löfmark, R. & Carlsson, M. Kvalitativt patientperspektiv Syftet är att beskriva patienternas erfarenheter av det vardagliga livet och förväntningar inför framtiden fyra-sex månader efter hjärtinfarkten. 20 män och 19 kvinnor intervjuades. Dessa valdes ut från en större långtidsstudie som pågick samtidigt. Fyra till sex månader efter hjärtinfarkten har många av deltagarna börjat återfå balansen i livet och börjat kunna komma tillbaks tillvardagen. De ser nya möjligheter och prioriterar vad som är viktigt på ett annat sätt. Dock finns det fortfarande deltagare som kämpar för att komma tillbaks till vardagen. 19

23 Tidsskrift: Scandinavian Journal of Caring Science Årtal: 2008 Land: Sverige Titel: Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Kvalitativt patientperspektiv Syftet är att beskriva upplevelserna av det dagliga livet under de första fyra-sex månaderna efter en hjärtinfarkt. Fokus är på problem, hur de ska hantera problemen och stödet från deras nätverk. 20 kvinnor och 19 män intervjuades. Dessa valdes ut från en större långtidsstudie som pågick samtidigt. Deltagarna i studien kämpar hårt för att få tillbaks balansen i det dagliga livet. Hur bra det går för dem beror på vilket nätverk de har runt omkring sig och hur känsliga de är för deras behov. Författare: Kristofferzon, M-L., Löfmark, R. & Carlsson, M. Tidsskrift: Journal Clinical Nursing of Årtal: 2007 Land: Sverige Titel: Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self Kvalitativt patientperspektiv Syftet är att utforska den självreglerande processen hos kvinnor och män fem månader efter en hjärtinfarkt. 11 kvinnor och 10 män intervjuades fem månader efter hjärtinfarkten. I den här studien har daltagarna inte återfått sin hälsa efter infarkten. De önskar mer information och undervisning om det dagliga livet. Författare: Brink, E., Karlson, B. & Hallberg, L. 20

24 Tidsskrift: Journal Advanced Nursing of Årtal: 2006 Land: Sverige Titel: Knocking at St Peter s door. A qualitative study of recovery after a heart attack and the experience of cardiac rehabilitation Författare: East,L., Brown, K. & Twells, C. Tidsskrift: Primary Health Care Research and Development Kvalitativt patientperspektiv Syftet är att beskriva patienters upplevelser av sin hjärtinfarkt och att erhålla deras uppfattning om den existerande hjärtsjukvården. 20 patienter intervjuades i hemmet en tolv månader efter hjärtinfarkten. En hjärtinfarkt kan ses både som akut och som en kronisk sjukdom. Deltagarna är oroade för att få en ny hjärtinfarkt och för att undvika det så har de gjort livsstilsförändringar. Deltagarna har ett stort behov av att få prata och har fått ett telefonnummer att ringa till vid oro och det upplevs som ett viktigt stöd även om de aldrig behövde ringa. Årtal: 2004 Land: England 21

25 Titel: A qualitative study of the information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge Författare: Hanssen, T- A., Nordrehaug, J- E. & Hanestad, B- R. Kvalitativt patientperspektiv Syftet är att påvisa informationsbehovet för hjärtinfarktspatientern a och deras behov av uppföljning efter utskrivning från sjukhuset. 14 patienter i åldern år intervjuades tre till fem månader efter utskrivning. Deltagarna ansåg att informationen de fick var för generell och önskade mer individuell information. Några av deltagarna kände sig ensamma och hade ingen att prata med. De önskade att det hade fått någon att ringa till så att de kunde prata om sin oro och osäkerhet. Tidsskrift: European Journal of Cardiovacsular Nursing Årtal: 2005 Land: Norge Titel: Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspective Författare: Condon, C. & McCarthy, G. Kvalitativt patientperspektiv Syftet är att tydliggöra hur patienterna upplever att göra livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. 10 deltagare intervjuades sex veckor efter utskrivning från sjukhuset. Överlevnad var den stora motivationen för förändring hos deltagarna. De upplevde att de fått en andra chans i livet och var lyckliga för det. Deltagarna kämpade för att lägga sjukdomen bakom sig och återgå till det normala vardagslivet. 22

26 Tidsskrift: European Journal of Cardiovascular Nursing Årtal: 2006 Land: Irland Titel: Grasp life again. A qualitative study of the motive power in myocardial infarction patients Författare: Bergman, E. & Berterö, C. Tidsskrift: European Journal of Cardiovascular Nursing Kvalitativt patientperspektiv Syftet är att få en ökad förståelse och kunskap om var patienterna hittar sin drivkraft till att återgå till ett funktionellt vardagliv och hur det påverkar den individuella reahbiliteringen. 13 patienter i åldern år intervjuades när det gått minst ett år efter hjärtinfarkten. Deltagarna upplevde rädslor och tankar om döden och hur deras framtid skulle bli. De tog inte längre livet för givet och de insåg att livet bestog av mer än jobb. De ville njuta mer av dagen som den var och insåg vad som var viktigt för dem. Årtal: 2003 Land: Sverige 23