Slutrapport av projektet

Slutrapport av projektet Från föreställningen av Djungelboken

1. SAMMANFATTNING... 2 2. FÖRORD AMATÖRSKÅDESPELARE KAN.... 2 3. PROJEKTETS BAKGRUND... 3 4. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE... 3 4.1 DELTAGARREKRYTERING... 4 4.2 DRAMAÖVNINGAR OCH REPETITIONSFASEN... 4 4.2.1 GRUNDEN SAMARBETE OCH IMPROVISATION... 4 4.2.2 REPETITIONSARBETET DANS, SÅNG OCH RÖRELSE... 4 4.2.3 FÖRESTÄLLNINGARNA... 5 4.2.4 KOMPETENSER SKÅDESPELARE, SNICKARE, SÖMMERSKOR, MM... 5 4.2.5 ORKESTER... 5 5. MUSIKALPRODUKTIONEN... 6... 6 5.1.1 KOREOGRAFI... 6 5.1.2 KOSTYM... 6 5.1.3 REKVISITA... 6 5.1.4 MASK OCH PERUK... 7 5.1.5 SCENOGRAFI... 7 5.1.6 PUBLIKVÄRDAR... 7 5.1.7 SERVERINGEN... 7 5.1.8 MARKNADSFÖRING... 8 6. MÅLUPPFYLLELSE KVALITATIVT... 9 6.1 UPPSTÄLLDA MÅL... 9 6.1.1 ATT STARTA GENERATIONSÖVERSKRIDANDE GRUPPER FÖR ATT ÖKA FÖRSTÅELSEN... 9 6.1.2 ATT ARBETA MED HÄLSA I ALL VERKSAMHET... 9 6.1.3 ATT ARBETE MED ATT BRYTA UTANFÖRSKAP OCH VISA ATT DET ÄR VIKTIGT ATT MAN FINNS OCH BELYSA DET OPROVOCERADE VÅLDET I SAMHÄLLET... 9 6.1.4 ATT FORTSÄTTA DEN LÄNSÖVERGRIPANDE VERKSAMHETEN DÄR VÅRA UNGDOMAR SOM KOMMER FRÅN HELA LÄNET FÖR ATT DELTA I VÅR VERKSAMHET... 10 6.1.5 ATT SKAPA NÅGOT ATT LÄNGTA TILL... 10 7. RESULTATMÄTNING KVANTITATIVT... 11 7.1 DELTAGARE... 11 7.2 PUBLIK... 11 7.3 IDEELLT ARBETE... 11 7.4 EKONOMI... 11 7.5 SPONSRING... 11 7.6 DEN EKONOMISKA RISKEN I RELATION TILL UPPNÅDDA MÅL OCH RESULTAT... 12 8. MERVÄRDEN... 12 8.1 FÖR KOMMUNEN OCH REGIONEN... 12 8.2 FÖR DELTAGARNA... 12 9. SAMARBETEN... 13 9.1 SPELVERKET, ABF JÖNKÖPINGS LÄN, EKSJÖ KOMMUN... 13 9.2 ÖVRIGA FINANSIÄRER OCH SPONSORER... 13 10. LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER... 14 11. FRAMTIDEN VAD HÄNDER EFTER DJUNGELBOKEN?... 14 12. EKONOMISK REDOGÖRELSE... 14 13. SLUTORD... 16 1

1. Sammanfattning Djungelboken är ett projekt som skall stärka ungdomar och vuxna. Här ville vi att de skulle ta plats på scen och i samhället. I projektet har vi kommit varandra närmare, inte bara i projektet utan även utanför projektet och i samtal med varandra och andra. Att få glädjas med andra är viktigt för där ligger grunden till hänsyn och förståelse. Att lära ungdomar och vuxna att vägen till framgång bygger på kunskap. Att projektet låter ungdomar och vuxna vara tillsammans viktigt för att lyckas. De projektmål som var uppställda för projektet har nåtts. Sex mål har satts upp som en grund för projektet och vi har lyckats med att brygga över generationsgränserna på ett positivt sätt främja deltagarnas hälsa i alla projektet att arbeta med att bryta utanförskap och visa att det är viktigt att man finns, och belysa det oprovocerade våldet i samhället fortsätta med det länsövergripande arbetet att skapa något att längta till Sammanfattningsvis har Djungelboken inneburit många fördelar för deltagarna, kommunen och även regionen, eftersom våra ungdomar kommer från hela länet. 2. Förord amatörskådespelare kan. Ingen är först, ingen är sist, alla är med! Den tanken är något som har varit viktigt för deltagarna som har kommit till vår förening att de ha blivit sedda och att de har haft en chans att påverka sin och kanske andras situation. Att se att man bara genom att vara med kan bidra med något är stort för många men inte för givet för några. Alla har fått växa och tagit plats i vår uppsättning och vi har hela tiden uppmuntrat dem att våga ta plats på och utanför scenen. De har fått en ökad tro på dig själva och andra som har varit i deras närhet och de har märkt att med gemensamma krafter kan de åstadkomma stordåd. Därför våga vi säga att projektet Djungelboken har lyckats fullt ut! Eksjö maj 2016 Gunnar Forsell, regissör och initiativtagare 2

3. Projektets bakgrund Utifrån det tidigare nämnda gemensamma grundläggande målet att möjliggöra för ungdomar och vuxna att utvecklas tillsammans enades ledarna från teatern, dansen, scenografin, kostym och musiken att om vi med gemensamma krafter drar åt samma håll kan det skapas fantastisk scenkonst. De kom snabbt fram till att detta projekt kunde bli något utöver det vanliga. Då det handlade mycket om det som pågår i samhället idag. Vi förstod att efter våra tidigare produktioner var det nödvändigt att bereda möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta med det de tycker är roligast, nämligen scenkonst och Djungelboken blev ett faktum I maj 2015 gjorde vi en audition och då kom det cirka 50 intresserade för att vara med i Djungelboken. Rättigheter från Colombine Teaterförlag i Stockholm förhandlades fram med hjälp av ATR i Västerås. 3

4. Projektets genomförande Detta avsnitt innehåller en detaljerad beskrivning av projektets genomförande, från deltagarrekrytering till premiär och avslutning. 4.1 Deltagarrekrytering Till musikalen Djungelboken gick vi ut med auditions för alla som var intresserade av att vara med. Det kom över 50 personer som ville vara med i åldrarna 9 63 år. När vi väl började vår gemensamma resa så hade de dessutom ofta tagit med sig sina kompisar och vänner. Några hoppade av och andra kom till och vi blev 42 stycken. Ledarfrågan är en sak som är viktig för att bereda möjligheter för ungdomarna att mötas på lika villkor. 4.2 Dramaövningar och repetitionsfasen Vi startade upp med dramaövningar där vi tillsammans och med deltagarna i fokus lärde de känna varandra och vad vi stod för. Vuxna och ungdomarna lärde sig att ta ansvar och visa hänsyn till de andra deltagarna - teatern byggde med andra ord på demokrati. 4.2.1 Grunden samarbete och improvisation Under hösten 2015 arbetade deltagarna under en kväll i veckan (måndagar) och cirka en helg i månaden med olika teater och dramaövningar. Det var bland annat samarbets-, improvisations- och textövningar. Målet med denna grundläggande del av utbildningen var att skapa gemenskap i gruppen. 4.2.2 Repetitionsarbetet dans, sång och rörelse Vi är på Spelverket i deras black box och repeterar. Dansövningarna leddes av Anja Jonsson som la alla koreografi till föreställningen. Hon började med enkelheten för att sedan öka svårigheten. Att få 42 st. personer på en liten scen att funka så fint är en bedrift med stora mått. Hon har gjort koreografierna i hemmet för att sedan lära ut till skådespelarna. 4

4.2.3 Föreställningarna Djungelboken hade sin premiär den 1 april 2016 klockan 19.00 på Fritidsgården i Eksjö och hade 13 föreställningar. Det blev en publik succé och publiken var lyrisk över föreställnigen. 4.2.4 Kompetenser skådespelare, snickare, sömmerskor, mm Det har handlat om ideella krafter. Enbart reseersättningar och arvode har betalats ut till nyckelpersoner. Regissör - Gunnar Forsell Regiassistent Johan Ingemarsson Koreograf Anja Jonsson Scenografi Camilla Kristensen Kapellmästare Björn Sandberg Kostymör/Rekvisita Marie Johansson Mask och peruk Cilla Robertsson Fight instruktör - Tarmo Hietala Från producentens sida har flera personer arbetat många ideella timmar i projektet, bland annat: Ekonomi Marknadsföring Sömnad IT-frågor Transporter Byggnation 4.2.5 Orkester Djungelboken vars rättigheter finns hos Colombine Teaterförlag i Stockholm hade inga noter till denna musikal, vilket var väldigt anmärkningsvärt. Efter lite samtal men företrädare för Colombine skickades pianonoter till kapellmästaren. Dock 14 dagar för sent enligt kontraktet. Då föreningen tidigare hade arbetat med Björn Sandbergs orkester skrevs avtal med en 5 man stark orkester. Med facit i hand har Björn Sandbergs orkester levt upp till alla förväntningar och lyft föreställningen till en högre nivå. 5

5. Musikalproduktionen När deltagarna varit i full färd med att repetera och spela föreställningar har andra medlemmar i föreningen Teatertolvan skött biljettförsäljning, kokat kaffe i pausen, transporterat saker så som rekvisita och skådespelare fram och åter, och informerat om vad vi står för. Produktionsgruppen har träffats ett par gånger för att samordna planeringen 5.1.1 Koreografi Efter dansaudition började koreografen Anja Jonsson med arbetet att lära ut dans. Först grunder och uppvärmning som sedan övergick till de danser som skulle vara med i föreställningen. Hon repeterade en kväll i veckan och en helg i månaden. Allt eftersom danserna blev klara lyftes de in i föreställningen. Tillägg och ändringar gjordes under repetitionstiden. Även staging blev en del av hennes arbete. Allt som allt gjorde hon 7 koreografier. Vissa var lättare att arbeta med än andra. Fem stycken dansare utsågs i gruppen för att göra de mer avancerade koreografierna. De yngsta fick lära sig en battle. En skicklig breakdansare kopplades in för att hjälpa de unga till rätt uttryck mm. Att få 42 skådespelare i koreografi av hög klass på en scen som är 8 x 7 meter är en bragd. 5.1.2 Kostym Kostymören har tagit fram ett 80-tal kostymer till ensemblen. Hon har sytt, köpt och lånat ihop det som behövdes. Alla kostymerna låg i harmoni men både regi, dans och ljussättning. Hon hade till sin hjälp tre stycken föräldrar. De tog hem plagg och gjorde sina uppgifter där. Kostymerna färgades och partinerades till önskat utseende. Tyvärr smög det sig in sjukdom som gjorde att det hela blev mycket tyngre än vad som hade varit nödvändigt. Men när premiären kom var allt klart. 5.1.3 Rekvisita Rekvisitören har tagit mycket av rekvisitan från tidigare produktioner och när inte detta har funkat har hon köpt in, lånat och hyrt det som behövdes. 6

5.1.4 Mask och Peruk Maskören har lagt masker till samtliga aktörer, hon har till viss mån fått hjälp av duktiga ensemble medlemmar. Hon har tagit fram allt material som har behövts till masker och peruker. Då ensemblen är så stor har det varit ett enormt arbete att få allt klart till föreställningens början. Många kom väldigt tidigt till logerna för att hinna få på sig sminket. Då det hade bestämts att alla rollkaraktärer skulle han lite djur i sig blev maskerna spännande och skickligt gjorda. 5.1.5 Scenografi En modell togs fram och efter det att regissör och scenograf var överens om utseendet började arbetet att ta form. En skrotbil köptes in och sågades itu på längden för att utgöra en del av scenografin. Byggnadsställning i fonden som sedan kläddes med big image foto av graffitti i fabriksmiljö. Helt i linje med manus och regi. Föräldrar var med och byggde och bar. En säkerhetsrond gjordes innan skådespelarna började använda scenen fullt ut. 5.1.6 Publikvärdar Ett 25-tal föräldrar och anhöriga har hjälpt till med att vara publikvärdar. De har varit uppdelade i grupper där de har haft som uppgift att kontrollera biljetter vid insläppet. De har sålt biljetter på dörren. Lämnat ut förbeställda biljetter. Tagit hand om blommor till ensemblen, märkt, satt dem i vatten och sett till att de kommer till rätt adress. De har också hjälpt publiken att komma till rätt plats i salongen. Vid händelse av utrymning av lokalen har de fått klara uppgifter hur de ska förfara. De har också varit föreningens och föreställningens ansikte utåt. De har varit mycket hjälpsamma och haft ett trevligt bemötande mot alla. 5.1.7 Serveringen Alla anhöriga har fått i uppgift att baka antingen bullar eller kaka till föreställningarna. De som har bakat har kommit på angiven plats och tid och lämnat dessa till ansvarig som sedan har tagit hand om detta. De har sålt fika biljetter och sett till att de som har förbeställt kommer till rätt plats för att avnjuta fikat i lugn och ro. De har kokt kaffe, te och sett till att dricka och godis har funnits till försäljning vid varje föreställning. De har sedan städat och ställt iordning efter sig. De har varit mycket trevliga mot kunderna och gett dem det bästa som föreningen kan visa upp. 7

5.1.8 Marknadsföring Det är både dyrt och omfattande att arbeta upp marknadsföringen. Nu efter våra tidigare produktioner har marknadsföringen byggt upp en sponsor stock. Det rör sig om ca 65 företag som ibland går in med ekonomiskt stöd men ska ha tillbaka något för sin satsning. Hos oss får de ett antal biljetter beroende på hur stor insats de har gjort. Nu vet sponsorerna att vi gör uppsättningar med hög kvalitet och tydliga budskap. En grupp bildades för att hjälpas åt att sprida budskapet men även komma med nya inspirerade idéer. För att nå ut med vårt budskap har använt oss av vår hemsida och Internet för att få spridning på projektet. Denna gång lyckades marknasföringen att få en fantastisk annonskampanj, där vi till och med hade med en halvsida i Expressen. En förälder som är proffsfotograf har tagit bilderna till programblad och affischer. Han har även gjort layouten på mycket. Vi spelade in en reklamfilm som visades i affärernas reklam tv på hela höglandet. En riktig speaker anlitades för att budskapet skulle bli tydligt. 7 rollups vandrade omkring från affär till affär, där de stod i en vecka för att sedan vandra vidare till nästa. Detta skötte Svensk Handel själva. En stor banderoll med texten Djungelboken tryckt på (storlek 5 x 1,5 meter) sattes upp på utsidan av teatern. Ett hotell gjorde en Musikalövernattning med tre rätters till ett bra pris. Tidningar bevakade oss, oftast efter påtryckning. Vi var med i radio Jönköping och lokala SVT. Vi har även tryckt och satt upp affischer för att hjälpa till att sprida budskapet. Denna massiva marknadsföring gav verkligen resultat inte bara ekonomiskt utan mervärden som visade upp vår förening på ett mycket positivt sätt. 8

6. Måluppfyllelse kvalitativt I föregående avsnitt beskrevs projektets genomförande. Detta avsnitt ställer genomförandet i relation till de kvalitativa mål som sattes. I nästa avsnitt beskrivs de kvantitativa resultaten. 6.1 Uppställda mål Sex projektmål presenterades i projektbeskrivningen för samarbetspartners och finansiärer i mitten av 2016. Nedan listas dessa fem mål bredvid en beskrivning av måluppfyllelsen. De deltagarna ungdomarna säger att de varit med om något de aldrig kommer att glömma. Många säger att de vill fortsätta med ett nytt, liknande projekt. Det första projektmålet har redan nåtts. 6.1.1 Att starta generationsöverskridande grupper för att öka förståelsen Då deltagarna har varit från 9 år till 63 år kan man säga att vi har bryggt över generationsgränserna. Att ha ett öppet klimat i repetitionsrummet så har de kunnat på ett naturligt sätt kunnat närma sig varandra. Men med hjälp av drama, kamratskap och kärlek till scenkonsten är det inte konstigt att även detta mål har uppfyllts. 6.1.2 Att arbeta med hälsa i all verksamhet Alla ledare kommer att arbeta med hälsa och rörelse och föra en dialog med de ungdomar som exempelvis kost, motion och levnadsvanor. Frågor och hur viktigt det är att hålla sig i trim när man håller på men scenkonst. Andra projektmålet är nått. 6.1.3 Att arbete med att bryta utanförskap och visa att det är viktigt att man finns och belysa det oprovocerade våldet i samhället Att alla var välkomna som de var och att de inte behövde vara någon annan än sig själva gjorde att det blev viktigt att vara på repetitionerna. Det fanns alltid någon som frågade efter en. Alla har fått många och nya kamrater. De har varit med varandra även utanför repetitionsrummet, så vi vill nog påstå att detta mål också har uppnåtts. Då föreställningen handlar just om detta, ville vi visa detta på scenen i form av gruppmisshandel, mobbing, krig där alla dör och ett rått språk som kan trigga igång personer mot varandra. Och visa hur fel allt detta är och kanske kunde vi påverka med diskussioner efteråt 9

6.1.4 Att fortsätta den länsövergripande verksamheten där våra ungdomar som kommer från hela länet för att delta i vår verksamhet Deltagarna har kommit från Vetlanda, Nässjö, Aneby, Mariannelund, Eksjö, Tranås, Göteborg, Mjölby Det gör att de får en större förståelse hur andra har det i sina kommuner i länet. Och att de reser till varandra för att hälsa på gör att de ser hur andra har det. 6.1.5 Att skapa något att längta till Det är viktigt i dagsläget att ge människor något att längta till som ligger lite utanför vardagens bekymmer. Att de längtar till tillfällena då de träffas och har kul tillsammans. Att de kan lämna sina bekymmer utanför dörren och bara leva i nuet har varit väldigt viktigt. Att längta gör att det finns en mening med livet och att man själv är en del av det. 10

7. Resultatmätning kvantitativt Hur har projektet lyckats kvantitativt? I detta avsnitt presenteras projektresultatet i siffror. 7.1 Deltagare 42 amatörer i åldern 9 63 år har varit med i projektet. 40 föräldrar och anhöriga har hjälpt till runt omkring 8 personer har jobbat aktivt med amatörerna. 7.2 Publik Genom föreningens och biljettbokningsföretaget Nortics försorg och turistbyrån i Eksjö har ca 1400 betalande personer sett vår föreställning. Vi har även setts i mindre sammanhang så som underhållning för olika grupper. Målet var 1750 besökare och det kom 1400 betalande publik vilket var mindre än vad vi trodde och detta är en av de svåraste beräkningarna i en projektbeskrivning. Hade ABF hållit sina löften om 2000 st biljetter hade detta sett helt annorlunda ut. 7.3 Ideellt arbete Uppskattningsvis ett femtiotal personer deltaget i projektet ideellt, som till exempel publikvärdar, pausfikaförsäljare, scenbyggare, städare, rekvisitörer, chaufförer med mera. 7.4 Ekonomi Ekonomin har fungerat och budgetarna har hållits och det har blivit en liten vinst som nu kommer att satsats i kommande projekt för att kunna hålla kvar ungdomarna. Satsar man lite vinner man lite och det ska man vara medveten om när man börjar, man kan inte spela in mer pengar än vad man har publikkapacitet till. 7.5 Sponsring Det är svårare i dessa tider att få sponsring men är man medveten om detta innan man börjar behöver man inte räkna alls högt. Ett 65-tal företag har gått in och sponsrat vår uppsättning. 11

7.6 Den ekonomiska risken i relation till uppnådda mål och resultat Med våra projekt i ryggen har vi lärt oss att inte riskera eller sätta för höga mål på ekonomin. Teatertolvan har inte de resurser som en större organisation har. Därför har det varit lätt att sätta ramar för vår verksamhet och se till att man inte överskrider detta. Projektet har gett 42 ungdomar en 12 månader lång gemenskap som enligt dem själva förändrat deras liv. 1000-tals människor har fått se resultatet och glatts åt ungdomarnas kraft. 8. Mervärden I detta avsnitt redovisas de mervärden projektet har medfört, utöver de mål och resultat som har redovisats i föregående avsnitt. 8.1 För kommunen och regionen De deltagande ungdomarna upplever Eksjö kommun som en bra stad att växa upp i, på grund av musikalens gemenskap. Kostnadsfria scenutbildningar finns förmodligen inte på så många andra platser i landet, vilket placerar Eksjö på kulturkartan. Och med rådande omständigheter kan detta vara en viktig del för ungdomarna och deras föräldrar att de kan delta på samma villkor som alla andra i projektet Projektet har också medfört många ekonomiska fördelar för kommunen och regionen: många företag har anlitats för olika uppdrag många personer från övriga landet har besökt musikalerna och spenderat pengar under sitt besök 8.2 För deltagarna För deltagarna har vi märkt att de har kul tillsammans och att de vågar ta plats mer nu än vad de vågade innan. De ha träffat nya kamrater och de vågar lite till. Att få glädjas tillsammans med andra är en ynnest som är få förunnat men hos oss är det en självklarhet. Självförtroendet har växt hos alla har som varit inblandade och det kommer av glädjen till andra människor. 12

9. Samarbeten Fame har skapat en hel del samarbete under projektet. 9.1 Spelverket, ABF Jönköpings län, Eksjö kommun Projektet Djungelboken har fått vissa subventioner och hjälp av Eksjö kommun. Spelverket har stöttat med teknik och lokaler. Qirra Sound sponsrade med högtalarutrustning som var extra anpassat för personer med känslig hörsel (välljud) ABF Jönköpings län med ekonomi i form av studiecirklar. (Tyvärr så har de inte svarat upp mot de löften som gavs initialt och detta försvårade produktionen avsevärt) Senare har andra parter kommit in och stöttat Teatertolvan på ett positivt sätt. Sammanfattningsvis vinner Eksjö kommun på att Djungelboken har satts upp i kommunen både ekonomiskt och marknadsföringsmässigt. 9.2 Övriga finansiärer och sponsorer Resultatet av kultursponsringen har uppgått till 65 750 kronor. Några företagare har hjälpt till utan att ta betalt men för oss är det ju pengar. 13

10. Lärdomar och erfarenheter I detta avsnitt presenteras ett antal lärdomar och erfarenheter av projektet. När många människor med olika bakgrund samarbetar blir det omöjliga möjligt. Över 100 människor i alla åldrar har varit engagerade i Djungelboken på olika sätt. De yngre har fått förebilder i de äldre. Tillsammans har alla visat att det går att genomföra. Oförutsägbara händelser. De politiska förändringar är ett exempel på oförutsägbara händelser som drabbat Teatertolvan. Förändringar på länsnivå då det numer bara är Landstinget som ger ut bidrag, men sökkriterierna omöjliggör för en amatörgrupp att få ekonomiskt stöd där ifrån. Vi har satsat ändå, vågat och vunnit och det känns skönt nu såhär efteråt att se att vår satsning var helt rätt. Kommunikationen. Det har varit svårt att kommunicera om projektet inom gruppen. Många missförstånd och oklar tidsplanering har nästan sänkt projektet. Alla gör i sin egen takt utan att vilja lyssna på vad de andra kompetenserna i projektet vill eller har behov av. Detta har nu föreningen än en gång tagit till sig och ett arbete med detta fortsätter. Regissörera har haft en devis att: Ingen fråga är för liten att besvara. Och på så vis har de fått förståelse för sitt arbete och fått med sig alla som ville vara med. 11. Framtiden vad händer efter Djungelboken? I detta avsnitt presenteras framtidsplanerna. Tanken är att man nu ska börja skörda frukten av den enorma arbetsinsatts som är gjord i samband med Djungelboken. Förhoppningen är att vi ska kunna utbilda barn, ungdomar och vuxna så att de kommer att fortsätta och vidareutveckla det tänkande som påbörjats. Sex dansgrupper har startat och planer på en kill -dansgrupp. En musikal kommer snart att ha audition. och en annan ligger på lut till våren 2017. Med stöd och stöttning från stat, landsting och kommuner kan vi bygga en hållbar utveckling för vår förening. Fler uppsättningar kommer att sättas upp. Att alla är lika värda och betyder lika mycket är viktigt i dagens turbulenta tillvaro. 14

12. Ekonomisk redogörelse I detta avsnitt presenteras den ekonomiska redogörelsen. Sammanfattningsvis höll vår budget fullt ut och det blev till och med en slant över att satsa i nya projekt. Intäkterna uppgick till 391 596 kr medan kostnaderna uppgick till 349 090 kr. Under 7.2 och 9.1 förklaras vissa parametrar i den ekonomiska redogörelsen. Här följer en beskrivning av intäkter och kostnader från musikalen Djungelbokens projektbeskrivning. Ekonomisk redogörelse Kostnader Total kostnad Utfall Intäkter Total intäkt Utfall Rättigheter 56 000 37 000 Biljett intäkter 350 000 304 100 Kostymer 10 900 7 487 Annonser och Sponsring 51 000 61 547 Hyra replokal/teater 37 500 28 000 ABF Jönköpings Län 17 100 30 000 Byggnation/Rekvisita 10 000 5 167 Fikaförsäljning 24 000 36 407 Mask & Peruk 8 000 4 147 Försäljning programblad 16 000 0 Orkester 66 000 94 700 Lokalt aktivitetsbidrag 10 000 7 780 Ljud & Ljus 125 000 98 000 Övriga intäkter 0 22 401 Diverse hyror 2 550 1685 Kostnad biljetter 12 650 12 131 Marknadsföring 35 000 28 210 Reseersättning 8 436 2 312 Produktionskostnad 23 600 16 694 Täckningsbidrag 45 620 17 192 Löner 15 000 17 500 Summa 456 256 371 095 Summa intäkter 468 000 432 208 Summa kostnader 456 256 371 095 Summa kostnader 11 744 61 113 15

13. Slutord Vi är på gång, vi är många och vi vill att det ska lyckas. Så alla som har en fundering på vad och hur det är att stå på en scen är hjärtligt välkomna till våra projekt. Ni kommer inte att bli besvikna. Att få glädjas tillsammans med andra är en ynnest som är få förunnat, men hos oss är det en självklarhet. Stort tack. Eksjö maj 2016 Teatertolvan, projektets huvudman och producent Gunnar Forsell, regissör och initiativtagare 16