Sida 1(11) Detaljbudget 2015 1. Sammanfattning Västra Götalandsregionens politiska organisation för hälso- och sjukvård förändrades vid årsskiftet 2014/2015, från tolv hälso- och sjukvårdsnämnder till fem. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är en av dessa fem och omfattar staden Göteborg, med en befolkning på drygt 540 000 invånare. Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag för år 2015 uppgår till 8 831 miljoner kronor. Regionbidraget är reglerat i enlighet med Regionfullmäktiges beslut i november 2014 om en justerad budget för år 2015. Mål- och inriktningsdokument för de fem nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna är inte framtaget. De tidigare tolv nämndernas mål och inriktning ligger till grund för vårdöverenskommelserna år 2015. Uppföljning görs i samband med den ordinarie avtalsuppföljningen med respektive utförare och rapporteras till de nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna under år 2015. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli införde år 2013 ett miljöledningssystem med handlingsplaner som revideras årligen. I förvaltningens verksamhetsplan ingår att miljömedvetenheten och effektiviteten hos alla medarbetare ska öka. Detta ska bland annat ske i form av minskat resande genom att användandet av alternativa mötesformer ökar. Åtgärder inom miljöarbetet verksamhetsåret 2015 är bland annat att samtliga ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämnderna ska under mandatperioden genomgå en grundläggande miljöutbildning. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all vård och behandling.
Sida 2(11) Hälso- och sjukvårdsnämnden verkar för att nationella riktlinjer för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder implementeras inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det sker genom nämndens olika avtal och överenskommelser. Hälso- och sjukvårdsnämnden har avtal med kommunala aktörer om folkhälsoinsatser. Syftet är att främja goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor med målet att minska den ojämlika hälsan i befolkningen. Att utveckla samverkan med andra huvudmän och aktörer även utanför hälso- och sjukvården är viktigt för att få tillstånd ett långsiktigt och framgångsrikt folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden följer årligen upp förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) och andel listade som genomfört AUDIT vid samtal om alkoholvanor. Vid uppföljningsmöten med varje vårdcentral diskuteras betydelsen av hälsofrämjande och förebyggande insatser för ett flertal sjukdoms- och ohälsogrupper. Konkreta råd för hur vårdcentralen kan skapa rutiner för förskrivningen av FaR och genomförandet av AUDIT ges vid dessa uppföljningstillfällen. Området är prioriterat och vikten av att fånga psykisk och somatisk ohälsa tidigt understryks i dialog med vårdgivarna. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns det inom Västra Götalandsregionen regler och riktlinjer för vårdgaranti. Genom avtal och överenskommelser ger hälso- och sjukvårdsnämnderna vårdgivarna i uppdrag att ansvara för vårdgarantin. Uppföljning sker löpande under verksamhetsåret. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Samtliga vårdgivare ska tillhandahålla vård enligt gällande lagstiftning samt utifrån kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivarna ska bedriva ett fortlöpande och systematiskt arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, så att kraven i lagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Uppföljning sker per verksamhet i samband med årsredovisning 2015. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård I avtal och överenskommelser ställer hälso- och sjukvårdsnämnderna kravet att vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. För att följa upp detta ska vårdgivarna
Sida 3(11) delta i den nationella patientenkäten, primärvården varje år och sjukhusen vartannat år. Den nya patientlagen som träder i kraft den första januari 2015 kommer ytterligare att stärka patientens ställning. Hälso- och sjukvårdsnämnderna informerar i olika sammanhang om möjligheten att ta kontakt med 1177 Vårdguiden och dess e-tjänster. Förutom att ge sjukvårdsrådgivning ska 1177 bland annat lotsa patienterna till rätt vårdnivå samt underlätta kontakt med vården. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Hälso- och sjukvårdsnämnden medverkar i vårdsamverkan mellan primärvård, länssjukvård och kommunerna. Bättre liv för sjuka äldre och en sammanhållen vård och omsorg är en del av samverkansarbetet. I samtliga avtal och överenskommelser samt i uppföljning av dessa är samverkan en viktig del. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd En del av hälso- och sjukvårdsnämndens strategi för att nå en jämlik och jämställd vård är utbildning i rättighetsperspektivet och ett normkritiskt förhållningssätt för såväl politiker som tjänstemän utifrån hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag. Det bedöms som angeläget att förvaltningen utvecklar ett gott samarbete med Rättighetskommitténs kansli och kompetenscentrum för jämlik vård (KJV) för att utveckla beställningsprocessen och stödprocesser. Syftet är att säkerställa att behovsanalys, beställning av hälso- och sjukvård samt uppföljning av folkhälsoarbetet, vårdöverenskommelse och avtal sker utifrån rättighetsoch jämlikhetsperspektiv. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Som en del i den långsiktiga kompetensförsörjningen inom vissa specialistområden finansierar hälso- och sjukvårdsnämnderna utbildning av ST-läkare inom områden som till exempel barnneurologi, psykiatri, radiologi och tandvård. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna får under förutsättning att erforderligt beslut fattas i uppdrag att implementera regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri Utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin kommer att implementeras stegvis genom olika regionuppdrag och reviderade regionala medicinska riktlinjer. Ett exempel är implementering
Sida 4(11) av riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Hälsooch sjukvårdsnämnderna har träffat tilläggsöverenskommelse med specialistpsykiatrin vid sjukhusen om insatser under år 2015 för att implementera riktlinjerna. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för en dialog med Kunskapscentrum för psykisk hälsa för att säkerställa att genomförandet av den regionala utvecklingsplanen harmonierar med nämndens beställning av psykiatrisk specialistvård. Hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att synliggöra och skapa intresse för Mina Vårdkontakter Arbetet med att synliggöra och skapa intresse kring 1177 Vårdguiden och dess e-tjänster planeras att ske i samarbete med andra förvaltningar såsom hälso- och sjukvårdsavdelningen, kommunikationsavdelningen och vårdgivare. Verksamheten 1177 och dess e-tjänster kommer också tas upp vid nämndernas medborgardialog och i dialogmöten med pensionärs- och brukarföreningar. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att återrapportera arbetet med det regiongemensamma arbetet inom Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden tar del av och lämnar synpunkter på regionstyrelsens utvecklingsarbete gällande Framtidens hälso- och sjukvård. Dialog förs med de vårdgivare som berörs. Konsekvenser av förändringar hanteras inom ramen för vårdöverenskommelserna alternativt genom tilläggsöverenskommelser. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att arbeta med att fördjupa samverkan med kommunerna För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs fördjupad samverkan med kommunerna. Utvecklingen bör omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. I avtal och överenskommelser tydliggörs krav på samarbete så att samverkan, i närmiljön, med andra huvudmän och aktörer även utanför hälso- och sjukvården främjar goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans För att möjliggöra mesta möjliga vård och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de tidigare fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sedan ett antal år överenskommit om budgetering utifrån respektive nämnds finansieringsförmåga. Under förutsättning att och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden så beslutar kommer denna budgetering att tillämpas även år 2015 mellan dessa två nämnder.
Sida 5(11) Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna En översyn av de centrala kanslierna pågår i syfte att sänka kostnaderna med 20 mnkr. Hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli, som ingår i de centrala kanslierna, bedöms komma att få bära en del av detta sparkrav utöver effektiviseringsavdraget. Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Hälso- och sjukvårdsnämnderna genomför beställningsprocessen i dialog med utförarna, och en del i dialogen är effektiviseringskravet. Det åligger sedan utförarna att hantera effektiviseringskravet inom sina respektive verksamheter, genom till exempel utveckling av arbetssätt. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... I överenskommelser och avtal som hälso- och sjukvårdsnämnden har med utförare, såväl interna som externa, framgår att verksamheternas resurser ska organiseras och fördelas utifrån patientens behov. För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas. Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål är att vården ska ha ett tydligt genusperspektiv. Jämställdhet och jämlikhet ska prägla såväl verksamheten som uppföljning och rapportering. All statistik ska vara könsuppdelad. 4. Verksamheten Jämlik vård Hälso- och sjukvårdsnämnderna arbetar utifrån målsättningen att alla medborgare genom hela livet ska ha förutsättningar för en god hälsa samt hälsosamma livsvillkor och levnadsvanor. I avtal och överenskommelser ställer hälso- och sjukvårdsnämnderna kravet att vårdgivarna ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor, oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. För att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvårdsnämndernas beslutsunderlag och övriga
Sida 6(11) skrivna rapporter arbetar kansliet aktivt med språkvård. Samtliga medarbetare genomgick utbildningen Från krångelspråk till klarspråk under år 2014. Arbetet med språkvård kommer att fortsätta under verksamhetsåret 2015. 4.2 Prestationer Under år 2014 har en översyn av regelverket för prestationsredovisning genomförts och beslut fattats om justeringar. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska rapportera den vård som invånarna har konsumerat oavsett var den producerats och av vem den ersätts. Respektive utförare inom Västra Götalandsregionen ska rapportera den vård som producerats inom den egna förvaltningen, oavsett hur eller av vem den ersätts. Prestationerna presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med delårsbokslut mars. 5. Personal Från och med 1 april 2015 bildas ett gemensamt koncernkontor där nuvarande HSNK, regionkansliet, sekretariaten för kultur, miljö, kollektivtrafik, regional utveckling, rättigheter och folkhälsa kommer att ingå. Det kommer att finnas sex koncernstaber, varav hälso- och sjukvård utgör en. Cheferna vid det nya koncernkontoret har utsetts och får i uppdrag att under januari och februari detaljutforma respektive stabs understruktur, bemanning samt utveckling av arbetssätt. Under våren kommer chefer och medarbetare som är intresserade av att söka sig till nya tjänster att kunna göra en intresseanmälan. Utvecklingen av det nya koncernkontoret kommer att ske i två steg. Steg ett innebär att den nya organisationen kommer på plats. Organisationen ska skapa förutsättningar för ett nytt samordnat effektivt arbetssätt. Steg två startar i början av år 2016 och ska syfta till att ytterligare intensifiera arbetet med att utveckla arbetssätt. Samtidigt ska bemanningen minskas som en följd av besparingskraven på 26 miljoner kronor under år 2015. Dessa besparingar kommer att fortgå med lika stora belopp för år 2016 respektive år 2017. Fram till 2015-04-01 är det nuvarande organisationen som har ansvar att verksamheterna fungerar fullt ut. Denna organisationsförändring kommer att ställa stora krav på alla medarbetare och chefer. 6. Ekonomi 6.1 Ekonomiskt resultat Regionbidrag Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag uppgår till 8 831 miljoner kronor (mnkr). Regionbidraget är reglerat i enlighet med Regionfullmäktiges beslut om justerad budget för år 2015. I regionbidraget ingår hälso- och sjukvårdsnämndens andel för extra satsning på sjukhusen
Sida 7(11) samt överförda medel från regionstyrelsen för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. I regionbidraget ingår också nämndens andel av den utökade ramen på 100 mnkr som tillförts hälso- och sjukvårdsnämnderna i tidigare budgetbeslut. Regionbidraget är justerat för första etappen av ny fördelning i resursfördelningsmodellen samt justering till följd av befolkningsförändringar. Regionbidraget är reducerat med anledning av att finansieringen för VG Primärvård och forskning och utveckling (FoU) överförs från hälso- och sjukvårdsnämnderna till regionstyrelsen. Reformen med insatser för jämställda löner och lönestruktur fortsätter under år 2015. Det totala anslaget inklusive tidigare satsningar överförs från regionstyrelsen (personalutskottet) till hälso- och sjukvårdsnämnderna enligt den fördelning som tillämpats tidigare år. Vårdval för primärvårdsrehabilitering (Vårdval rehab) infördes i september 2014. Enligt planeringsdirektivet ska hälso- och sjukvårdsnämnderna i avvaktan på uppföljning av det faktiska utfallet budgetera kostnaderna för vårdval rehab i enlighet med 2014 års budgetnivå. Prognosen tyder dock på att kostnaderna kommer överstiga budgeterat belopp. Utfallet kan komma att variera mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det finns inga kortsiktiga möjligheter att vidta åtgärder för att undvika ett negativt resultat då nämndernas medel är uppbundna i överenskommelser med olika vårdgivare. Det måste därför förutsättas att hälsooch sjukvårdsnämnderna kompenseras för ökade kostnader kopplade till vårdval rehab. Det minskade antalet hälso- och sjukvårdsnämnder, från tolv till fem, innebär en kostnadssänkning för politiska arvoden med totalt 8 mnkr. Motsvarande summa överförs till regionstyrelsen, i enlighet med den justerade budgeten för år 2015. Denna faktor var inte känd i samband med att vårdöverenskommelser och avtal träffats med utförarna, och kan komma att påverka hälso- och sjukvårdsnämndens resultat negativt. Regionstyrelsens beslutade planeringsdirektiv för år 2015 samt tillägg till planeringsdirektiv med anledning av justerad budget har följts. Det innebär en kompensation för löne- och prisökningar med 2,7 procent med avdrag för ett generellt krav på en (1) procents effektivisering för samtliga utförare. Regionbidraget är reducerat för krav på minskade kostnader för konsulter. Finansiering efter betalningsförmåga För att möjliggöra att mesta möjliga vård och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler hade de tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 under ett antal år en överenskommelse om budgetering utifrån respektive nämnds finansieringsförmåga. Under förutsättning att och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden så beslutar kommer denna budgetering att tillämpas år 2015 även mellan dessa två nämnder.
Sida 8(11) Västra hälso- och sjukvårdsnämndens kostnadsnivå för vårdkonsumtion beräknas bli 98 mnkr högre än nämndens intäkter. Kostnadsnivå för vårdkonsumtion inom Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd beräknas bli 98 mnkr lägre än nämndens intäkter, vilket innebär att nämnden kan bidra till Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden med motsvarande summa. I samband med bokslutet för år 2015 regleras nämndernas resultat genom finansiering efter betalningsförmåga. Villkor för att en nämnd ska lämna alternativt erhålla medel: Mottagande nämnds resultat ska vara minus och högst nollresultat ska nås. Givande nämnds resultat ska vara positivt och nämnden kan inte lämna mer än att lägst nollresultat behålls. Kommentarer till ekonomibilagan (se bilaga 1). Region- och rikssjukvård samt länssjukvård offentliga och privata sjukhus Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2013 samt utifrån kända förändringar. Följande budgetförändringar är genomförda inför år 2015: Sahlgrenska Universitetssjukhuset - beställningen utökas bland annat för ordnat införande av läkemedel och behandlingsmetoder, jämställda löner, utökat antal förlossningar, bedömningsbil samt för barnröntgen. Enligt tilläggsbudget tillförs sjukhuset extra resurser för att täcka ekonomisk obalans samt för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Frölunda specialistsjukhus utökat ersättningsutrymme för helårsfinansiering inom diabetesvården, för jämställda löner samt för ortopedisatsning. Kungälvs sjukhus fortsatt finansiering av nya vårdplatser och jämställda löner. Enligt tilläggsbudget tillförs sjukhuset extra resurser för att täcka ekonomisk obalans samt för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Angereds Närsjukhus ersättningen utökas för att starta verksamheten i den nya sjukhusbyggnaden. Alingsås Lasarett utökad finansiering av akutverksamheten samt fortsatt finansiering för jämställda löner. Enligt tilläggsbudget tillförs sjukhuset extra resurser för att täcka ekonomisk obalans samt för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Lundby Närsjukhus sjukhuset kompenseras för merkostnad för utökat regionalt vårdprogram.
Sida 9(11) Privata specialister i Västra Götalandsregionen Privata specialister ersätts enligt den nationella taxan eller genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen. Specialister inom allmänmedicin redovisas under posten Privat primärvård övrigt. Budgeten baseras på föregående års prognostiserade utfall samt kända avtalsförändringar år 2015. Utomregional länssjukvård Ersättningen omfattar akut sjukhusvård som nämndinvånare får utanför Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab Vårdval Rehab är Västra Götalandsregionens vårdvalssystem för rehabilitering på primärvårdsnivå. Den ekonomiska ersättningen utgörs till största delen av viktade vårdkontakter (prestationsersättning). Målrelaterad ersättning för kvalitet, särskild ersättning för rehab enhetens geografiska och socioekonomiska läge samt ersättning för särskilda uppdrag utgör övriga delar i ersättningssystemet. Ersättningen och uppdraget är lika oavsett om vårdenheten är offentligt eller privat driven. Uppdraget är reglerat i Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab som gäller från och med september 2014. Övrig primärvård (offentlig och privat och övrigt till exempel kommunal) Den offentligt beställda primärvården avser primärvårdsverksamhet utanför VG Primärvård. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård, barn- och ungdomsmedicin och 1177 Vårdguiden på telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak ersättning till privata vårdgivare inom sjukgymnastik, allmänmedicin samt mödrahälsovård, enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med regionen. Den kommunala primärvården avser ersättning till ungdomsmottagningar, inkontinenshjälpmedel enligt avtal med Göteborgs Stad och Västkom samt kostnader för inkontinenscentrum. Utomregional primärvård Budgeten avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Tandvård Budgeten består till största del av vårdöverenskommelsen med Folktandvården. Från och med år 2015 kommer Folktandvården även få i uppdrag att ta hand om all uppsökande verksamhet i hela Västra Götalandsregionen. Barntandvårdspeng utgår till Folktandvården och till privata tandläkare med avtal. Budgeten är justerad för förväntad befolkningsökning.
Sida 10(11) Handikappverksamhet Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. Folkhälsomedel Hälso- och sjukvårdsnämnden utgör en samverkande part i det lokala folkhälsoarbetet. Budgeten avser i huvudsak folkhälsosatsningar som utförs i samverkan med kommunerna. Läkemedel Budgeten avser läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar (bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan), upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Sjukresor Budgeten avser kostnader för nämndinvånarnas sjukresor, som regleras enligt sjukresehandboken. Samordningsförbundet Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet. Nämndkostnader Budgeten avser främst kostnader för politikerarvoden samt kurs och konferens. Kanslikostnader Budgeten avser främst personalkostnader vid hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Övrigt, särskilda projekt Budgeten avser kostnader för förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Medicinsk service Budgeten avser kostnader för lab, röntgen och tolk för privata vårdgivare utan eget kostnadsansvar. Finansiella kostnader/intäkter Budgeten avser ränta på likvidkonto. Inom ramen för statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2015, den så kallades Sjukskrivningsmiljarden, satsar hälso- och sjukvårdsnämnden på fortsatta insatser inom primärvård och länssjukvård. Inom nämndens ram finansieras även insatser inom rehabiliteringsgarantin.
Sida 11(11) 6.2 Eget kapital Enligt planeringsdirektivet kommer regionkansliet i förslaget till bokslutsdisposition 2014, föreslå hur det egna kapitalet för de tidigare tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna ska fördelas på de fem nya hälso- och sjukvårdsnämnderna. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Västra Götalandsregionens politiska organisation för hälso- och sjukvård förändrades vid årsskiftet 2014/2015, från tolv hälso- och sjukvårdsnämnder till fem. Mål- och inriktningsdokument för de fem nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna är inte framtaget. De tidigare tolv nämndernas mål och inriktning ligger till grund för vårdöverenskommelserna år 2015. Uppföljning görs i samband med den ordinarie avtalsuppföljningen med respektive utförare och rapporteras till de nybildade hälso- och sjukvårdsnämnderna under år 2015.
Ekonomibilaga 2015 Bilaga 1 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Budget Kostnader (-) intäkter (+) Belopp i mnkr 2015 Region & Rikssjukvård -880,6 Länssjukvård Sjukhus i regionen (offentliga och privata) -6 155,2 Bet. efter finansieringsförm/ Lokal riskdelning -98,0 Privat specialister i regionen -184,3 Utomregional länssjukvård -106,0 Summa Länssjukvård -6 543,5 Primärvård Vårdval Rehab (offentlig och privat) -134,9 Övrig primärvård (offentlig och privat och övr tex kommunal) -473,2 Utomregional primärvård -20,2 Summa Primärvård -628,3 Tandvård -241,3 Handikappverksamhet -237,1 Folkhälsomedel -33,0 Läkemedel -121,5 Sjukresor -52,7 Samordningsförbund -16,9 Nämndkostnader -4,0 Kanslikostnader -32,8 Övrigt Särskilda projekt -8,3 Medicinsk service -35,6 Utvecklingsmedel Finansiella kostnader/intäkter 4,6 Summa Övrigt -39,2 Totalsumma kostnader -8 830,9 Regionbidrag 8 830,9 Övriga intäkter Resultat 0,0