Handbok om Statsbidrag

Titel: Handbok för statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar m.m. Författare: Vägverket: Håkan Persson Banverket: Peter Björklund Sjöfartsverket: Björn-Åke Zetterberg Luftfartsverket: Anders Torbrand Kontaktperson: Vägverket: Håkan Persson Publikation: 2004:4 Utgivningsdatum: 2004-01 ISSN: 1401 9612 Distributör: Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge, telefon: 0243-755 00, fax: 0243-755 50, e-post: vagverket.butiken@vv.se Tryck: Vägverkets tryckeri 2004-01 2

Innehåll INLEDNING...5 1 TVÅ STATSBIDRAGSOMRÅDEN...6 1.1 STATSBIDRAG TILL REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKANLÄGGNINGAR, SPÅRFORDON OCH FARTYG...6 1.2 STATSBIDRAG TILL ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRAD MILJÖ OCH TRAFIKSÄKERHET...6 2 VAD KAN MAN FÅ STATSBIDRAG TILL?...7 2.1 REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKANLÄGGNINGAR...7 2.2 MILJÖ OCH TRAFIKSÄKERHET...8 3 KRAV FÖR ATT FÅ STATSBIDRAG...8 3.1 SAMMANFATTNING AV KRAV...8 3.2 REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKANLÄGGNINGAR...8 3.3 SPÅRFORDON FÖR REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK...9 3.4 FARTYG FÖR REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK...10 3.5 MILJÖ OCH TRAFIKSÄKERHET...10 4 SÖKANDE AV STATSBIDRAG...11 5 TIDPUNKT FÖR ANSÖKAN...11 5.1 LÅNGSIKTIG PLANERING...11 5.2 ÅRLIG VERKSAMHETSPLANERING...11 6 MOTTAGARE AV ANSÖKAN...12 6.1 LÅNGSIKTIG PLANERING...12 6.2 ÅRLIG VERKSAMHETSPLANERING...12 7 INNEHÅLL I ANSÖKAN...13 8 STATSBIDRAGETS STORLEK...15 8.1 BIDRAGSGRUNDANDE KOSTNADER...15 8.2 BIDRAGSANDEL...16 9 HANTERING AV ANSÖKAN...16 9.1 GODKÄNNANDE AV OMFATTNING OCH PRINCIPUTFORMNING...17 9.2 FASTSTÄLLANDE AV LÅNGSIKTIG PLAN...17 9.3 FASTSTÄLLANDE AV ÅRLIG VERKSAMHETSPLAN...17 9.4 BESLUT OM PRELIMINÄRT BIDRAGSUNDERLAG OCH BIDRAGSBELOPP SAMT BYGGSTART...17 9.5 UTBETALNING...18 9.6 AVSYNING OCH FASTSTÄLLANDE AV SLUTLIGT BIDRAGSBELOPP...19 9.7 EXEMPEL PÅ EN SPECIFICERAD INVESTERING...20 10 OFÖRUTSEDDA TILLÄGGSARBETEN...21 11 TIDIGARELÄGGNING AV EN INVESTERING...21 12 ÖVERKLAGANDE AV BESLUT OM STATSBIDRAG...21 3

BILAGA 1 SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1988:1017...22 BILAGA 2 VÄGVERKETS FÖRESKRIFTER - LÄNSPLANER...26 BILAGA 3 VÄGVERKETS FÖRESKRIFTER - STATSBIDRAG...27 BILAGA 4 BANVERKETS FÖRESKRIFTER - STATSBIDRAG...34 BILAGA 5 EXEMPEL PÅ STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE INVESTERINGAR...38 BILAGA 6 AKTÖRER OCH INTRESSENTER I BIDRAGSGIVNINGEN...40 BILAGA 7 BEGÄRAN OM GODKÄNNANDE AV OMFATTNING OCH PRINCIPUTFORMNING...42 BILAGA 8 BEGÄRAN OM BESLUT OM PRELIMINÄRT BIDRAGSUNDERLAG OCH BELOPP...45 BILAGA 9 EXEMPEL PÅ BESLUT...49 4

Inledning Handbok om Statsbidrag Denna handbok ersätter handboken Statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar inklusive handikappanpassning samt åtgärder för trafiksäkerhet och miljö m.m, Vägverket, publikation 2001:41. Motivet för revideringen är ändringar i förordning (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Ett nytt statsbidrag om spårfordon har tillkommit och bidrag till bärighetshöjande åtgärder har tagits bort. Dessutom har vissa förtydliganden gjorts när det gäller tolkning och hantering av gällande regler. Syftet med handboken är dels att informera om hur en ansökan om statsbidrag ska utformas, dels att redogöra för hur ansökningarna ska hanteras av berörda trafikverk. Avsikten är att säkerställa en enhetlig hantering av inkomna ansökningar. Handboken vänder sig således till både sökande av statsbidrag (främst kapitel 1 8) och handläggare av statsbidragsansökningar (främst kapitel 9 12). I handboken behandlas statsbidrag till trafikhuvudmän för investeringar i kollektivtrafikanläggningar samt bidrag till spårfordon och fartyg. Vidare behandlas statsbidrag till kommuner för miljö- och trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder. Statsbidragen regleras i förordningen 1988:1017 och i förarbeten till denna. Vägverket och Banverket utfärdar dessutom föreskrifter till förordningen, VVFS 1997:379 och BV-FS 2003:1. Blanketter för ansökningar om statsbidrag har tagits fram. Där framgår det i detalj vilka uppgifter och underlag som måste inkluderas i ansökningarna. Förordningen, föreskrifter samt blanketter återfinns i bilaga. Handboken har tagits fram i samarbete mellan trafikverken och företrädare för länsstyrelser, kommuner, landsting, trafikhuvudmän samt handikapporganisationer. Frågor i anslutning till i handboken hanterade statsbidrag kan ställas till Banverket, 781 85 Borlänge, Tfn 0243-44 50 00 E-post: banverket@banverket.se. Vägverket, 781 87 Borlänge, Tfn 0243-750 00 E-post: vagverket@vv.se. Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping, Tfn 011-19 10 00, E-post: hk@sjofartsverket.se. Luftfartsverket, 601 79 Norrköping, Tfn 011-19 20 00 E-post: luftfartsverket@lfv.se. 5

1 Två statsbidragsområden I denna handbok hanteras statsbidrag inom två bidragsområden. Dels statsbidrag till investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar för väg- och spårtrafik samt sjö- och luftfart, dels statsbidrag till förbättrad miljö och trafiksäkerhet på det kommunala väg- och gatunätet. 1.1 Statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar, spårfordon och fartyg Statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar syftar till att stimulera trafikhuvudmän och kommuner till insatser för att göra kollektivtrafiken mera tillgänglig, attraktiv, trygg och säker. Resenärens bästa ska sättas i fokus och hela reskedjan, från dörr till dörr, ska beaktas. Bidragen ska påskynda den anpassning av kollektivtrafiken som krävs för att funktionshindrade ska ha möjlighet att använda transportsystemet. Regional kollektivtrafik bör stimuleras eftersom den förbättrar möjligheterna till regional tillväxt. Ett effektivt kollektivtrafiksystem bidrar till att det bildas nya arbetsmarknadsregioner och att de redan befintliga stärks. Statsbidrag till spårfordon och fartyg är en viktig del i förutsättningarna för att underlätta arbetspendling. Det är viktigt att anskaffningen av spårfordon sker i samma takt som infrastrukturen byggs ut genom statsmakternas investeringar. Användarna av regionala kollektivtrafikanläggningar kommer från flera kommuner. Därför är det rimligt att kostnaden för en anläggning fördelas på fler än den enskilda kommun där den är lokaliserad. Statsbidraget breddar därmed betalbasen för dessa anläggningar. 1.2 Statsbidrag till åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet Statsbidrag till kommunala miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder syftar till att stimulera kommuner att vidta åtgärder inom dessa områden. Miljöbelastningen och antalet dödade och svårt skadade ska minska. Trafiken och den miljöbelastning som den ger upphov till är till sin karaktär kommunöverskridande och därför gagnas alla av åtgärder som leder till minskad miljöbelastning och ökad säkerhet. Eftersom det inte enbart är medborgarna i den enskilda kommunen som drar nytta av en åtgärd är det rimligt att kostnaden för denna också fördelas på ett större kollektiv. Statsbidrag för dessa åtgärder breddar således betalbasen för investeringar som genererar nytta för en vidare krets än den enskilda kommunen och dess invånare. 6

2 Vad kan man få statsbidrag till? De statsbidrag som beskrivs i denna handbok avser endast investeringar i anläggningar som en trafikhuvudman eller kommun ansvarar för eller hyra av sådana anläggningar. Man kan inte få statsbidrag till verksamhet där staten har ett kostnadsansvar. Däremot går det att få bidrag till anordningar på eller i anslutning till en statlig anläggning, såsom terminaler, eller till väderskydd för passagerare på regional kollektivtrafik. Åtgärder som krävs på statliga anläggningar och som har ett funktionellt samband med sådana anläggningar finansieras av staten. 2.1 Regionala kollektivtrafikanläggningar Statsbidrag går att få till bland annat följande investeringar. I bilaga 5 finns ytterligare exempel på statsbidragsberättigade investeringar. Vägtrafik Statsbidrag går att få till investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar såsom: - resecentra, terminaler och vänthallar samt anordningar för trafikanterna, såsom hissar, rulltrappor, bänkar, väderskydd, belysning och informationssystem - bussgator, kollektivtrafikkörfält, busshållplatser och vändplatser. Spårtrafik Statsbidrag går att få till åtgärder för regionaltåg, tunnelbana eller spårväg och till investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar såsom: - resecentra, terminaler och vänthallar samt anordningar för trafikanterna, såsom hissar, rulltrappor, bänkar, väderskydd, belysning och informationssystem - spåranläggningar som inte ingår statens spåranläggningar, kostnader för banvallar, sliprar, signal- och säkerhetsanläggningar och strömförsörjningsanläggningar - förbindelser mellan plattformar - nyinvestering eller hyra av spårfordon för regional kollektivtrafik Sjötrafik Statsbidrag går att få till investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar för sjötrafik såsom: - terminalbyggnader och vänthallar - fartyg - kajanläggningar och hjälpmedel för insegling och annan jämförbar utrustning i hamnar. Flygtrafik Statsbidrag går att få till investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar för flygtrafik såsom: - terminalbyggnader och vänthallar - rullbanor och stråk - hjälpmedel för inflygning och annan jämförbar utrustning på flygplatser. 7

2.2 Miljö och trafiksäkerhet Miljö Statsbidrag går att få till följande åtgärder som syftar till att förbättra miljön i och kring det kommunala väg- och gatunätet: - bullerdämpande åtgärder - upprustning av vägmiljöer - skydd av vattentäkter - åtgärder för att underlätta uppfyllandet av olika miljökvalitetsnormer för utomhusluft - transportinformatik. Byte av vägbeläggning är inte en bullerdämpande åtgärd som det går att få statsbidrag till. Däremot kan man få statsbidrag för merkostnaden vid byte av beläggning när man väljer en beläggningstyp som är särskilt effektiv ur bullersynpunkt. Trafiksäkerhet Statsbidrag går att få till följande åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten på det kommunala väg- och gatunätet: - planskilda korsningar och cirkulationsplatser - gång- och cykelvägar och anslutningsvägar till hållplatser - åtgärder för att separera oskyddade trafikanter från övrig trafik, till exempel broar, ramper och trappor - transportinformatik. 3 Krav för att få statsbidrag 3.1 Sammanfattning av krav För att få statsbidrag för kollektivtrafikanläggningar, spårfordon och fartyg krävs följande: - Trafikhuvudmannen ska ansvara för trafiken (gäller inte flygtrafik). - Trafiken ska avse regional kollektivtrafik. - Trafiken ska tillgodose ett allmänt kommunikationsbehov. - Anläggningarna ska vara av den typ som kan få bidrag enligt avsnitt 2.1 Regionala kollektivtrafikanläggningar. - Trafiken ska bedrivas dagligen och vara tidtabellsbunden eller anropsstyrd. - Bidraget ska öka kollektivtrafikens konkurrenskraft. - Anläggningarna ska tillgodose funktionshindrades behov. För att få statsbidrag för miljö och trafiksäkerhet ska åtgärderna - genomföras på eller i anslutning till kommunala gator och vägar - vara mer omfattande än vad som är tvingande utifrån gällande lagstiftning - bidra till förbättrad miljö och ökad trafiksäkerhet. En mer detaljerad beskrivning av kraven finns i avsnitt 3.2-3.5. 3.2 Regionala kollektivtrafikanläggningar Statsbidrag till investeringar i kollektivtrafikanläggningar gäller anläggningar som har en koppling till regional kollektiv persontrafik och tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. Det krävs också att en trafikhuvudman ansvarar för trafiken (gäller inte flygplatsanläggningar). En grundregel är att det går att få statsbidrag till all trafik som bedrivs utanför tätort. 8

För att trafikhuvudmannen ska få statsbidrag för en specifik regional kollektivtrafikanläggning, krävs att denne har ansvar för att driva och finansiera trafiken. Detta innebär att trafikhuvudmannen har möjlighet att få statsbidrag för investeringskostnader eller motsvarande kostnader vid hyra 1 oavsett vem som äger anläggningen eller sköter trafikeringen. Statsbidrag går att få för en anläggning som betjänar både regional och lokal kollektivtrafik, t.ex. en terminal eller busshållsplats,. Linjetrafik måste bedrivas på vardagar och vara tidtabellsbunden eller anropsstyrd. Kraven för att få statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar anses också vara uppfyllda om trafikhuvudmannen har trafikeringsavtal med angränsande trafikhuvudmän. Kravet på att kollektivtrafiken ska tillgodose ett allmänt kommunikationsbehov gäller också för statsbidrag till flygplatsanläggningar, kajanläggningar, spårfordon och fartyg. Detta krav anses vara uppfyllt även om trafiken bedrivs endast under vinter- eller sommarsäsong. En förutsättning för att få statsbidrag till kollektivtrafikanläggning är att bidraget ska göra det möjligt att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft. För statsbidrag till investeringar i utrymmen för kioskrörelser eller liknande krävs att motsvarande utbud inte finns i rimlig närhet till anläggningen och att investeringen således inte påverkar konkurrenssituationen i anläggningens närområde. Investeringen kan också vara motiverad för att tillgodose funktionshindrades behov. Statsbidrag till åtgärder för trivsel och estetik går att få om kostnaden för åtgärden är rimlig i förhållande till den totala byggkostnaden. Statsbidrag går inte att få till investeringar i utrymmen för anställda. Ett undantag är dock lokaler för trafikledning. Statsbidrag kan normalt inte heller sökas för investeringar i utrymmen för godshantering 2. I samband med ombyggnad av en lokal som används för regional persontrafik går det dock att få bidrag till sådana utrymmen, om godset som ska förvaras har en direkt koppling till det regionala resandet, t.ex. handbagage. Det går att få statsbidrag för att flytta ett godsutrymme om flyttningen är en följd av att ett resecentrum eller en terminal kräver utrymme. Statsbidrag går att få till väderskydd för spårfordon. Handikapporganisationer, samt där det är motiverat boende, skola och andra intresseorganisationer, ska i ett tidigt skede ges möjlighet att delta i utformningen av anläggningen. 3.3 Spårfordon för regional kollektivtrafik Statsbidrag till spårfordon för regional kollektivtrafik går att få till fordon som har godkänts av Järnvägsinspektionen enligt BV-FS 2002:2 om infrastrukturhållaren har givit tillstånd för fordonet. Banverket är infrastrukturhållare för statens spåranläggningar. 1 Investeringskostnad exklusive driftkostnad. 2 Undantaget är fartyg och fartygsterminaler för person- och godstrafik. 9

Handikapporganisationer ska i ett så tidigt skede som möjligt beredas möjlighet att delta i utformningen av fordonen. För att få statsbidrag till spårfordon krävs att fordonet kommer att användas i regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. Statsbidrag går att få även för fordon som betjänar både regional och lokal kollektivtrafik. 3.4 Fartyg för regional kollektivtrafik Statsbidrag till fartyg för regional kollektivtrafik går att få till fartyg som har godkänts av Sjöfartsinspektionen. Handikapporganisationer och andra intresseorganisationer ska i ett tidigt skede ges möjligt att delta i planeringen av fartygets utformning. För att få statsbidrag till fartyg för regional kollektivtrafik krävs att fartyget kommer att användas i regional kollektiv persontrafik eller person- och godstrafik och att trafiken tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. Bidrag lämnas inte till fartyg som till övervägande del ska användas av motorfordon, dvs. bilfärjor. Linjetrafik måste bedrivas vardagar och vara tidtabellsbunden eller anropsstyrd. Även trafik som endast bedrivs under vinter- eller sommarsäsong bedöms fylla ett allmänt kommunikationsbehov. Statsbidraget beräknas på hela kostnaden även om fordonet betjänar både regional och lokal kollektivtrafik. 3.5 Miljö och trafiksäkerhet Miljö För att få statsbidrag till åtgärder för förbättrad miljö på det kommunala väg- och gatunätet krävs att åtgärderna sker på eller i anslutning till kommunala gator och vägar och att åtgärderna är mer omfattande än vad som är tvingade för kommunen utifrån gällande lagstiftning. Det går inte att få statsbidrag till åtgärder för bullersanering av en fastighet om fastighetsägaren eller väghållaren har ett åläggande enligt miljöbalken att åtgärda buller. För att få statsbidrag till åtgärder för bullersanering av en fastighet krävs att bullernivån före åtgärd är mellan 60 och 70 db ekvivalentnivå utomhus eller mellan 35 och 45 db ekvivalentnivå inomhus. Åtgärderna ska också samordnas med eventuella åtgärder som förbättrar luftkvaliteten inomhus. Eftersom miljöåtgärder och trafiksäkerhetsåtgärder i många fall har beröringspunkter krävs att dessa samordnas med varandra och med andra infrastrukturåtgärder. Trafiksäkerhet För att få statsbidrag till åtgärder för ökad trafiksäkerhet på det kommunala väg- och gatunätet krävs att åtgärderna är mer omfattande än vad som faller under det kommunala ansvaret i dessa frågor. Åtgärderna ska också medföra att antalet dödade och svårt skadade i trafiken minskar och förbättra för de oskyddade trafikanterna. Eftersom trafiksäkerhetsåtgärder och miljöåtgärder i många fall har beröringspunkter krävs att dessa samordnas med varandra samt med andra infrastrukturåtgärder. Handikapporganisationer, boende, skola och andra intresseorganisationer ska i ett tidigt skede ges möjligt att delta i planeringen av åtgärden. 10

4 Sökande av statsbidrag Den som är trafikhuvudman enligt lag 1997:734 har rätt att söka statsbidrag för sina kostnader. Trafikhuvudmannen kan ge fullmakt till ett bolag, en stiftelse eller en annan liknande företagskonstruktion att söka statsbidrag. Kommuner och enskilda väghållningsorganisationer har möjlighet att ge förslag till åtgärder på sitt vägnät genom trafikhuvudmannen. Kommuner och landstingskommuner kan söka statsbidrag till åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet samt åtgärder vid flygplatser. Kommunen kan ge fullmakt till ett bolag, en stiftelse eller en annan liknande företagskonstruktion att söka statsbidrag. 5 Tidpunkt för ansökan 5.1 Långsiktig planering Tidpunkten för ansökan om statsbidrag styrs av två omständigheter. Den beror dels på i vilken fas den långsiktiga planeringen befinner sig i, dels på om åtgärden ska tidsättas eller ingår som en del i ett investeringspaket. För att en investering ska kunna tidsättas i den långsiktiga planen krävs för det första att investeringen är specificerad. För investeringar med en kostnad på 10 miljoner kronor eller mer är detta ett krav. För det andra krävs att omfattning och principutformning är godkänd innan planen fastställs. Detta gäller för de investeringar som ska påbörjas under planperiodens fyra första år. Syftet med denna procedur är att skapa mesta möjliga stabilitet i den långsiktiga planeringen av större investeringar. Detta får dock få till följd att en ansökan som inte har lämnats in i god tid inför fastställandet av den långsiktiga planen får vänta tills ny långsiktig plan upprättas. Detta sker normalt vart fjärde år - vilket innebär att det tar fyra år innan ansökan kan prövas! För investeringar inom ramen för ett så kallat investeringspaket finns ingen direkt koppling mellan tidpunkten för ansökan och den långsiktiga planeringen. Inför den långsiktiga planeringen ska man dock anmäla de bedömda volymerna av investeringspaket till berört trafikverk och till länsstyrelsen eller det regionala självstyrelseorganen. I detta fall är syftet att i den långsiktiga planeringen tilldela en viss mängd resurser till ett visst åtgärdsområde. 5.2 Årlig verksamhetsplanering För specificerade investeringar bestäms hanteringen i den årliga verksamhetsplaneringen efter dialog mellan berörda parter. För investeringar som ingår i investeringspaket ska bidrag sökas senast den sista augusti året innan man planerar att genomför investeringen. Innan investeringarna får påbörjas och statsbidrag betalas ut krävs ett godkännande av investeringens omfattning och principutformning samt ett beslut om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp. Se i övrigt avsnitt 9 Hantering av ansökan. 11

6 Mottagare av ansökan 6.1 Långsiktig planering Inför upprättandet av den långsiktiga planen ska ansökan om statsbidrag lämnas till berört trafikverk (om berört trafikverk, se vidare avsnitt 6.2) och berörd planupprättare. Detta gäller för såväl specificerade investeringar som investeringspaket. Planupprättare är en länsstyrelse, ett regionalt självstyrelseorgan, ett kommunalt samverkansorgan eller Banverket. 6.2 Årlig verksamhetsplanering Inför den årliga verksamhetsplaneringen ställs ansökan till berört trafikverk. Vägverket tar emot ansökningar om statsbidrag till anläggningar för regional kollektiv persontrafik på väg samt åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet. Banverket tar emot ansökningar om statsbidrag till anläggningar för regional kollektiv persontrafik på spår samt till spårfordon. Ansökningar som avser åtgärder som berör både vägoch spårtrafik hanteras av Banverket. Sjöfartsverket tar emot ansökningar om statsbidrag till kajanläggningar, sjöfartsterminaler och fartyg. Luftfartsverket tar emot ansökningar om statsbidrag till flygplatsanläggningar och flygplatsterminaler. Exempel på hantering av bidrag till resecentra och terminaler för både tåg- och busstrafik Vid ansökningar som gäller bidrag till resecentra och terminaler för både tåg- och busstrafik har det ibland uppstått osäkerheter om till vem ansökan ska ställas. Nedanstående exempel syftar till att förtydliga detta. Observera att planupprättarna hanterar ansökningar endast i samband med den långsiktiga planeringen. 1. Ett resecentrum ska byggas. Åtgärden avser att förbättra förutsättningarna för regional tågoch busstrafik och är planerade att ske under planperioden. Hantering: Mottagare av ansökan är Banverket. Investeringen finansieras via Banverkets anslag. 2. Ett resecentrum som betjänar både tåg- och busstrafik kompletteras med en planskild förbindelse mellan plattformarna. Åtgärderna för den regionala tågtrafiken är planerade att ske under planperioden. Hantering: Mottagare av ansökan är Banverket. Investeringen finansieras via Banverkets anslag. 3. En järnvägsstation utökas med åtgärder för busstrafik. Inga åtgärder är planerade för den regionala tågtrafiken under planperioden. Hantering: Mottagare av ansökan är Vägverket och länsstyrelsen, det regionala självstyrelseorganet eller det kommunala samarbetsorganet. Investeringen finansieras via Vägverkets anslag. 12

4. Ett resecentrum som betjänar både tåg- och busstrafik kompletteras med en busskur. Inga åtgärder planeras för den regionala tågtrafiken under planperioden. Hantering: Mottagare av ansökan är Vägverket och länsstyrelsen, det regionala självstyrelseorganet eller det kommunala samarbetsorganet. Investeringen finansieras via Vägverkets anslag. 5. Ombyggnad planeras av en busshållplats för regional busstrafik där passagerarna måste passera spår för att komma till hållplatsen. Inga åtgärder planeras för den regionala tågtrafiken under planperioden. Hantering: Mottagare av ansökan är Vägverket och länsstyrelsen, det regionala självstyrelseorganet eller det kommunala samarbetsorganet. Investeringen finansieras via Vägverkets anslag. 6. Gångvägar från en järnvägsstation till en bussterminal ska byggas eller byggas om. Åtgärden planeras inom ramen för den nationella banhållningsplanen. Hantering: Mottagare av ansökan är Banverket. Investeringen finansieras via Banverkets anslag. 7. Infartsparkering ska byggas eller byggas om till en regionaltågsstation. Inga åtgärder planeras för den regionala tågtrafiken under planperioden. Hantering: Mottagare av ansökan är Vägverket och länsstyrelsen, det regionala självstyrelseorganet eller det kommunala samarbetsorganet. Investeringen finansieras via Vägverkets anslag. 7 Innehåll i ansökan Vad en ansökan om statsbidrag ska innehålla beror på om ansökan avser en specificerad investering eller en investering i ett investeringspaket. Generellt bör innehållet och utformningen av en ansökan anpassas efter om det är en ansökan inför långsiktig planering eller årlig verksamhetsplanering samt efter investeringens omfattning och komplexitet och gällande lagstiftning. Nedanstående bör i tillämpliga delar redovisas inför eller i en ansökan om statsbidrag: - projektbeskrivning - ritningar - kostnadsberäkning - effektbeskrivning - planeringsläge Projektbeskrivning Projektbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av investeringens omfattning, projektets samordning, ansvarsförhållanden, finansieringsform samt typ av upphandling. I ansökan ska också ingå en redovisning av hur samråd med handikapporganisationer, boende, skola och andra intresseorganisationer har skett. 13

Ritningar Ritningar och underlag, såsom illustrationer eller fotomontage, som underlättar förståelsen av åtgärder ska redovisas. Redovisningen ska följa kraven i plan- och bygglagen, PBL. Kostnadsberäkning Kostnadsberäkningen ska omfatta en totalsumma. Beroende på planeringsskede ska projektkostnaderna delas in i: - kostnader som direkt är att hänföra till projektet - ersättning för mark och intrång - konstnärlig utsmyckning - övriga åtgärder, t.ex. åtgärder på angränsande kommunalt vägnät - ersättning för skada - förvaltningskostnad Effektbeskrivning Den redovisning som lämnas i ansökningarna utgör underlag för prioritering mellan olika ansökningar. Därför är det viktigt att ansökningarna så långt det är möjligt redovisar de förväntade effekterna gentemot de sex transportpolitiska delmålen: ett tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem. Redovisningen utgör underlag för trafikverkens bedömning av om de samlade effekterna är sådana att bidrag kan lämnas. Redovisningen ska redovisa såväl positiva som negativa effekter av åtgärden. Ett exempel på det sistnämnda kan vara att tillgänglighet och säkerhet försämras för synskadade när cirkulationsplatser byggs. Effektredovisningarna ska anpassas efter åtgärdernas art och komplexitet. Exempel på effekter är minskade res- och transporttider, färre personer som är utsatta för bullerstörningar, minskade utsläpp av luftföroreningar och färre allvarligt skadade eller dödade i trafikolyckor. Så långt det är möjligt ska effekterna beräknas enligt etablerade effektmodeller. Planeringsläge I beskrivningen av planeringsläget bör det framgå var i den fysiska planeringsprocessen investeringsförslaget befinner sig, vilka eventuella problem som kvarstår att lösa och vilka risker det finns för förseningar i tillståndsprövning etc. 14

8 Statsbidragets storlek Till bidragsgrundande kostnad räknas inte kostnader som täcks genom andra statliga och överstatliga bidrag, till exempel statligt stöd till lokala investeringsprogram (LIP) eller EU-bidrag. 8.1 Bidragsgrundande kostnader Kollektivtrafikanläggningar och åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet Bidragsgrundande kostnader är sådana som direkt hänför sig till en investering samt vissa ombyggnader av till exempel gator och vägar som gränsar till en terminal. Berört trafikverk avgör vilka delar i ett investeringsprojekt som direkt är att hänföra till statsbidragsobjektet. Bidragsgrundande kostnad innefattar också ersättning för mark, intrång och ersättning för skador i samband med genomförandet av en statsbidragsberättigad investering 3. Kostnaderna för förvaltning beräknas schablonmässigt till högst 12 procent av den bidragsgrundande kostnaden. I detta inkluderas kostnader för: - inventering och förstudie - projektering - upprättande av förfrågningsunderlag - värderingsutredningar - lagfarter och domstolskostnader - byggledning och kontroll. Spårfordon Bidragsgrundande kostnader är sådana som direkt hänför sig till nyinvesteringar eller till hyra av fordon. Banverket avgör vilka delar av en investering som direkt kan hänföras till de bidragsgrundande kostnaderna. Förvaltningskostnaderna ersätts enligt BV-FS 2 003:1 8 schablonmässigt med 1 procent av summan av investeringsbeloppet eller hyresavtalet och innefattar kostnader för: - inventering och förstudie - upprättande av förfrågningsunderlag - upphandling och kontrakt. Bidrag lämnas inte till kostnader som avser drift och underhåll, service, revisioner med mera som kan ingå i upphandlingen. 3 Med intrång menas t.ex. annan lokalisering av en godsbyggnad för att ge plats åt en ny terminal. Med ersättning för skada menas exempelvis skada på intilliggande fastighet. Bidrag lämnas för kostnader enligt bestämmelserna i fjärde kapitlet expropriationslagen (1972:719). Inom detaljplanelagt område där en kommun är huvudman för allmän plats gäller bestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). 15

Fartyg Bidragsgrundande kostnader är sådana som direkt hänför sig till nyinvesteringar, till större ombyggnader av befintliga fartyg eller till hyra. Sjöfartsverket avgör vilka delar av en investering som direkt kan hänföras till de bidragsgrundande kostnaderna. Förvaltningskostnader ersätts med högst 12 procent av summan av investeringsbeloppet eller hyresavtal och innefattar kostnader för: inventering och förstudie projektering upprättande av förfrågningsunderlag värderingsutredningar lagfarter och domstolskostnader besiktning och övrig inspektionsverksamhet. Bidrag lämnas endast till anskaffningskostnaden inklusive förvaltningskostnad. Bidragsgrundande kostnad omfattar inte drift och underhåll, service, revisioner med mera som kan ingå i upphandlingen. 8.2 Bidragsandel Grundregeln är att staten beviljar bidrag med 50 procent av bidragsgrundande kostnad när det gäller de statsbidrag som beskrivs i denna handbok. Om det finns särskilda skäl kan det berörda trafikverket besluta att bidrag ska lämnas med 75 procent av bidragsgrundande kostnad. Detta beslut fattas i samband med beslutet om godkännande av omfattning och principutformning. Det finns för närvarande tre fall då förhöjt bidrag kan lämnas: - Investeringen bedöms ha mycket stor samhällsnytta och bidra till flera transportpolitiska mål. - Åtgärden utgör försöksverksamhet med brett användningsområde. - Nyttan av en åtgärd inom en kommun kommer till största delen trafikanter från andra kommuner till godo. 9 Hantering av ansökan Nedan följer en beskrivning av handläggningen av en ansökan om statsbidrag. Avsnittet avslutas med ett exempel på hanteringen av en större investering. Det som beskrivs är ett normalfall med dess naturliga steg från att ansökan kommer in tills det slutliga statsbidraget betalas ut. Handläggning av bidrag sker i följande steg: 1) Godkännande av omfattning och principutformning 2) Fastställande av långsiktig plan 3) Fastställande av årlig verksamhetsplan 4) Beslut om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp samt byggstart 5) Utbetalningar 6) Avsyning och fastställande av slutligt bidragsbelopp 16

9.1 Godkännande av omfattning och principutformning När en ansökan om godkännande av omfattning och principutformning mottagits och bedömts fattar berört trafikverk beslut om godkännande. Beslutet tas i samråd med berörd länsstyrelse, regionalt självstyrelseorgan respektive kommunalt samarbetsorgan. Ett beslut om godkännande innebär att investeringen uppfyller de krav som ställs i förordningen och att investeringen genom förväntade effekter anses bidra till uppsatta mål. Ansökan om godkännande av omfattning och principutformning görs av en trafikhuvudman, en kommun eller deras ombud. Det är viktigt att projektets syfte, kostnad och hur åtgärden bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen beskrivs i ansökan för att det ska vara möjligt att bedöma om och i vilken utsträckning åtgärden är bidragsberättigad. I ansökan ska även ingå en översiktlig beskrivning eller skiss över projektets utformning. Beslut om godkännande av omfattning och principutformning kan inte fattas för investeringar som påbörjats. För investeringar i åtgärdspaket fattas beslut om godkännande löpande under året i takt med att de lämnas. 9.2 Fastställande av långsiktig plan Den långsiktiga planeringen av statsbidrag sker i samband med upprättandet av följande planer och redovisas i - den nationella banhållningsplanen, om det gäller kollektivtrafikanläggningar med koppling till spår och om det gäller spårfordon - länsplaner för regional transportinfrastruktur, om det gäller kollektivtrafikanläggningar för vägtrafik, luft- eller sjöfart och fartyg samt trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på kommunala vägar och gator. De långsiktiga planerna omfattar normalt en period på tio år och revideras vart fjärde år. Nu gällande planperiod omfattar 12 år, det vill säga perioden 2004 2015. Regeringen fastställer den nationella banhållningsplanen och respektive planupprättare fastställer länsplanerna. 9.3 Fastställande av årlig verksamhetsplan Vägverket respektive Banverket förvaltar anslagen för statsbidrag. Bidraget till en investering baseras på det beslutade preliminära bidragsbeloppet och den fördelning över år som fastslagits i den långsiktiga planen. Bidraget räknas om till löpande prisnivå enligt index som fastställs av Vägverket respektive Banverket. 9.4 Beslut om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp samt byggstart En trafikhuvudman eller kommun eller dess ombud begär hos berört trafikverk ett beslut om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp. Begäran ska lämnas i anslutning till att en investering påbörjas eller är upphandlad. När det gäller små investeringar lämnas vanligtvis godkännande av omfattning och principutformning samtidigt som man fattar beslut om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp. Begäran bör komma in i nära anslutning till byggstart, så att kostnadsbedömningen är så aktuell som möjligt. 17

Uppgifterna i begäran om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp liknar de som lämnats i ansökan om godkännande av omfattning och principutformning av ett projekt. Grundregeln är att redovisningen ska göras utifrån de krav som ställs i förordningar och föreskrifter och anpassas efter den enskilda investeringens eller åtgärdspaketets omfattning och komplexitet. Det är rimligt att det vid detta tillfälle ställs högre krav på uppgifternas noggrannhet och tillförlitlighet än vid godkännandet av omfattning och principutformning. Beslut fattas i dialog med berörd länsstyrelse, regionalt självstyrelseorgan respektive kommunalt samarbetsorgan och investeringen kan därefter påbörjas. För investeringar i åtgärdspaket ska beslut fattas i samråd med länsstyrelse, regionalt självstyrelseorgan respektive kommunalt samarbetsorgan. Om kostnaden för ett specificerat objekt i långsiktig plan överstiger det som angetts i beslutet om omfattning och principutformning med mer än 10 procent, ska den bidragssökande välja något av nedanstående alternativ. För åtgärdspaket gäller att volymen av åtgärder ska anpassas till det utrymme som finns för det aktuella året. Alternativ 1 Investeringens omfattning eller principutformning eller båda ändras så att kostnadsökningen inte överstiger 10 procent. Nyttan av investeringen får dock inte minska. Alternativ 2 Den sökande svarar för den del av kostnaden som överstiger 10 procents kostnadsökning. Alternativ 3 Investeringen senareläggs för att omprövas vid nästa planeringsomgång. Alternativt kan den långsiktiga planen ändras och ett nytt godkännande fattas om investeringens omfattning och principutformning. 9.5 Utbetalning Utbetalningen av bidrag handläggs av Vägverket respektive Banverket och sker i den takt som arbetet bedrivs. Bidraget betalas ut under året i enlighet med den fastställda budgeten. I normalfallet betalas statsbidragen till investeringen två gånger per år, i juni och december. Första utbetalningen sker dock först sedan kommunen eller trafikhuvudmannen anmält att investeringen påbörjats. Till dess att investeringen har avsynats och det slutliga bidragsbeloppet fastställts hålls alltid 10 procent av det preliminära bidragsbeloppet inne. 18

Exempel på omräkning från fast till löpande pris En investering påbörjas den 1 april 2004 och färdigställs den 30 september 2005. Det innebär att byggtiden för investeringen blir 18 månader och mittpunkten (halva byggtiden) blir 9 månader efter byggstart, dvs. den 31 december 2004. Byggstart Mittpunkt Klart för avsyning 1 april 31 december 30 september 2004 2005 Investeringen är kostnadsberäknad till 25 miljoner kronor i prisnivå januari år 2002, vilket ska räknas om till löpande pris med stöd av index. Index förutsätts vara 5,9 procent för tiden från den 1 januari 2002 fram till 31 december 2004 och omräknat till löpande pris blir kostnaden då 26,5 miljoner kronor. Bidragsgrundande (mnkr) Bidrag 50 procent (mnkr) Godkännande av omfattning och principutformning för investeringen i prisnivå januari 2002 25 Belopp som ska tas upp i länsplanen eller banhållningsplanen 12,5 Beslut om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp i löpande pris 26,5 Belopp som ska tas upp i Vägverkets respektive Banverkets verksamhetsplan för åren 2004-2005 13,25 9.6 Avsyning och fastställande av slutligt bidragsbelopp När en investering är färdigställd anmäls detta till berört trafikverk för avsyning. Syftet med avsyningen är att konstatera att investeringens omfattning och utformning svarar mot det som ursprungligen godkänts. Kommunen eller trafikhuvudmannen svarar i egenskap av byggherre för slutbesiktning och kvalitetskontroll gentemot entreprenören. Efter avsyning fastställs slutligt bidragsunderlag och bidragsbelopp och resterande 10 procent av det preliminära bidragsbeloppet kan därefter betalas ut. Det slutliga bidragsunderlaget justeras med verkligt index samt med eventuella godkända oförutsedda tilläggsarbeten enligt avsnitt 10. 19

Det slutliga bidragsbeloppet får inte överstiga det tidigare beslutade preliminära bidragsbeloppet såvida inte oförutsedda tilläggsarbeten enligt avsnitt 10 har godkänts. Detta gäller även om omfattning och principutformning har godkänts samtidigt med beslutet om preliminärt bidragsbelopp. 9.7 Exempel på en specificerad investering Inledning Nedanstående skiss visar schematisk planering och handläggning av en specificerad investering med en kostnad större än 10 miljoner kronor. En investering som är större än 10 miljoner ska specificeras i den långsiktiga planen. Även investeringar understigande 10 miljoner kronor kan specificeras om så önskas för att man i planeringsarbetet ska kunna tidsätta just denna investering. Om specificerade investeringar ska genomföras under de fyra första åren enligt den långsiktiga planen ska investeringens omfattning och principutformning vara godkänd innan den långsiktiga planen fastställs. Exempel Följande exempel bygger på en specificerad investering som man beräknar till 15 miljoner kronor och planerar utföras under 2005 2007. Investeringen ska in i den långsiktiga planen för år 2004 2015. För att investeringen ska komma med i den långsiktiga planen ska den specificeras och omfattning och principutformning ska ha godkänts innan planen fastställts. I exemplet nedan uppkommer oförutsedda tilläggsarbeten år tre. Man kan t.ex. ha stött på arkeologiska fynd som inte kunnat förutses och som ökat kostnaderna. Eventuella fördyringar eller tidsförskjutningar ska omedelbart meddelas bidragsgivaren. Projektet färdigställs under år 2007, varefter det avsynas och det slutliga bidragsunderlaget och bidragsbeloppet fastställs utifrån den verkliga kostnaden. Godkännande av omfattning och principutformning Innan Plan 2004-2015 Ny plan planen fastställs 2004 12005 2006 2007 2008 senare X Beslut preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp Eventuellt oförutsedda tilläggsarbeten 4 X Genomförande X Avsyning och beslut om slutligt bidragsunderlag och bidragsbelopp X 4 Se avsnitt 10 Oförutsedda tillägsarbeten. 20

10 Oförutsedda tilläggsarbeten Om oförutsedda tilläggsarbeten har utförts kan det berörda trafikverket pröva om bidragsbeloppet ska jämkas i samband med att slutligt bidragsunderlag och bidragsbelopp fastställs. Med oförutsedda tilläggsarbeten avses åtgärder som inte har kunnat förutses vid planeringen av investeringen och som därigenom inte ingår i bidragsunderlaget. Detta gäller under förutsättning att tillägget har varit av väsentlig omfattning samt att det har anmälts till respektive trafikverk så snart det blivit känt. Kostnadsökningen är den kostnad som överstiger det belopp som angetts i beslutet om preliminärt bidragsbelopp. 11 Tidigareläggning av en investering Om en investering utförs tidigare än den har kunnat inrymmas i den årliga verksamhetsplaneringen, måste man, för att rätten till framtida statsbidrag för investeringen inte ska gå förlorad, fatta beslut om så kallad tidigareläggning. Beslutet fattas av det berörda trafikverket i samråd med länsstyrelsen, det regionala självstyrelseorganet eller det kommunala självstyrelseorganet. Normalt kan detta endast ske för åtgärder som är planerade för planens fyra första år. Om en investering tidigarelagts sker ingen indexomräkning för tiden mellan investeringens verkliga genomförande och det planerade utbetalningstillfället. Bidrag till ränta lämnas inte heller för perioden. För att en investering ska kunna påbörjas krävs att beslut om preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp har fattats för hela investeringen. Utbetalning av bidrag till tidigarelagda investeringar sker på samma sätt som beskrivs under avsnitt 9.5 Utbetalning. Enda skillnaden är att man i budgeten får skapa en fiktiv byggnadstid för investeringen eftersom den redan är slutförd. 12 Överklagande av beslut om statsbidrag Vägverkets, Banverkets, Luftfartsverkets och Sjöfartsverkets beslut får överklagas. Trafikverken är skyldiga att ange detta när de lämnar godkännande eller beslut. Överklagande av beslut sker till regeringen genom det trafikverk som berörs. Därigenom får trafikverket och den berörda länsstyrelsen eller det regionala självstyrelseorganet information om överklagandet och möjlighet att ompröva beslutet. 21

Bilaga 1 Handbok om Statsbidrag Svensk författningssamling 1988:1017 om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. OBSERVERA att nedanstående text är en sammanskrivning gjord av Vägverket av de förordningar som gäller för statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Skrivningen avser förordning (1988: 1017), senast ändrad 2002:77. Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag 1. till trafikhuvudmän enligt lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik för investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar, i rullande materiel för regional kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg samt i fartyg för regional kollektiv person- och godstrafik, 2. till trafikhuvudmän för åtgärder som ökar tillgängligheten för funktionshindrade resenärer utöver vad som följer av de föreskrifter om handikappanpassning som Vägverket har meddelat med stöd av 4 förordningen (1980:398) om handikappanpassad kollektivtrafik eller de krav i fråga om tillgänglighet som kan ställas med stöd av plan- och bygglagen (1987:10), 3. till kommuner för byggande av flygplatsanläggning med annan huvudman än staten, 4. till kommuner för åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator i den mån dessa åtgärder går utöver vad som omfattas av gällande kommunalt ansvar i dessa hänseenden. Förordning (2002:77). 2 Bidrag lämnas för 1. byggande av väg- och gatuanläggningar för regional, och i vissa fall lokal, kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, 2. byggande av spåranläggningar för regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, 3. byggande av stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser och andra liknande anläggningar för trafikanternas trivsel vid regionalt, och i vissa fall lokalt, kollektivt resande, 4. byggande av flygplatsanläggning som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, 5. transportinformatik eller fysiska åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator, 6. åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för funktionshindrade resenärer i fråga om kollektivtrafikfordon, terminaler, hållplatser eller andra anläggningar i anslutning till dessa samt investeringar i reseinformationsanläggningar som underlättar funktionshindrades resor, 7. byggande av kajanläggning för regional kollektiv person- och godstrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, 8. investeringar i fartyg för regional kollektiv person- och godstrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, 9. investeringar i rullande materiel för regional kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg. Bidrag enligt första stycket 6 lämnas under förutsättning att nödvändig samordning skett mellan en trafikförsörjningsplan för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter och en trafikförsörjningsplan för färdtjänst och riksfärdtjänst. 22

Bidrag enligt första stycket 9 kan lämnas för nyinvesteringar, miljöförbättrande åtgärder i fråga om emission och buller samt hyreskostnader. Bidrag till anläggningar, kollektivtrafikfordon och fartyg kan lämnas för nyinvesteringar, förbättringsåtgärder samt hyreskostnader. Förordning (2002:77). 3 Bidrag lämnas som investeringsbidrag. Om bidraget helt eller delvis avser järnvägsinvesteringar enligt 2 första stycket 2, 3 och 9 betalas hela bidraget ut av Banverket. Övriga bidrag enligt 2 betalas ut av Vägverket. Förordning (2002:77). 4 Vägverket fördelar anslagna medel på grundval av de planer som upprättas och fastställs enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Banverket fördelar anslagna medel på grundval av de planer som upprättas och fastställs enligt förordningen (1989:67) om plan för stomjärnvägar. Förordning (2002:77). 5 Bidrag lämnas med 50 procent av kostnaderna. För järnvägsinvesteringar enligt 2 2, 3 och 9 får Banverket, om det finns särskilda skäl, bestämma att bidrag skall lämnas med 75 procent av kostnaderna. För övriga investeringar enligt 2 får Vägverket, om det finns särskilda skäl, bestämma att bidrag skall lämnas med 75 procent av kostnaderna. Förordning (2002:77). 6 I kostnaderna för transportinformatik och fysiska åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet, flygplatsanläggningar, kajanläggningar, väg- och gatuanläggningar för regional kollektiv persontrafik samt stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser, informationsanläggningar och andra liknande anläggningar ingår 1. alla kostnader som är direkt hänförliga till objektet, 2. ersättningar för mark och intrång, 3. förvaltningskostnader. Om det finns särskilda skäl får Vägverket eller Banverket bestämma att också ersättning för skada skall räknas in i kostnaderna. Förordning (2002:77). 7 I byggnadskostnaderna för spåranläggningar ingår 1. kostnaderna för banvallar, tunnlar, broar och viadukter, 2. kostnaderna för ballast, sliprar, spår, signal- och säkerhetsanläggningar samt anläggningar för strömförsörjning, 3. ersättningar för mark och intrång, 4. förvaltningskostnader. Om det finns särskilda skäl får Banverket bestämma att också ersättning för skada skall räknas in i byggnadskostnaderna. Förordning (1992:1473). 8 har upphävts genom förordning (1992:1473). 9 De kostnader som skall ligga till grund för beräkning av bidragsbeloppet bestäms av 1. Vägverket om det är fråga om sådana anläggningar som avses i 2 1, 3, 5 och 6 och som inte avser kollektivtrafik på spår, 2. Banverket om det är fråga om sådana anläggningar och rullande materiel för spårtrafik som avses i 2 2, 3 och 9, 3. Luftfartsverket om det är fråga om sådana anläggningar som avses i 2 4, 4. Sjöfartsverket om det är fråga om sådana anläggningar och fartyg som avses i 2 7 och 8. Verken fastställer därefter ett preliminärt bidragsbelopp. När det bidragsberättigande objektet är färdigbyggt, bestämmer verken det slutliga bidragsbeloppet. Förordning (2002:77). 23

10 Till sådana större objekt som avses i 4 3 förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur samt objekt enligt 3 5 förordningen (1989:67) om plan för stomjärnvägar får bidrag lämnas endast om 1. objektet tagits upp i en länsplan, eller 2. objektet tagits upp i planen för stomjärnvägar, och 3. Vägverket, Banverket, Luftfartsverket eller Sjöfartsverket fastställt ett preliminärt bidragsbelopp, såvida inte verken meddelat särskilt tillstånd att påbörja arbetena dessförinnan. Om det finns särskilda skäl, kan regeringen medge undantag från första stycket. Förordning (2002:77). 11 Bidrag skall betalas ut allteftersom byggnadsarbetet fortgår. Förordning (1997:259). 12 har upphävts genom förordning (1992:1473). 13 har upphävts genom förordning (1992:1473). 14 har upphävts genom förordning (1992:1473). Bemyndiganden 15 Banverket får meddela föreskrifter för bidrag som avser sådana anläggningar och rullande materiel som avses i 2 9. Föreskrifterna skall meddelas efter samråd med Vägverket. Övriga föreskrifter om tillämpningen av denna förordning meddelas av Vägverket. Föreskrifter som avser sådana åtgärder som avses i 2 6 skall meddelas efter samråd med Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Föreskrifter som avser sådana anläggningar som avses i 2 4 skall meddelas efter samråd med Luftfartsverket och föreskrifter som avser sådana anläggningar eller fartyg som avses i 2 7 och 8 skall meddelas efter samråd med Sjöfartsverket. Förordning (2002:77). Tillsyn 16 Banverket skall se till att bidrag till sådana anläggningar och rullande materiel som avses i 2 2, 3 och 9 används på lämpligt sätt och för avsedda ändamål. Tillsynen skall ske i samråd med Vägverket. Vägverket skall se till att övriga bidrag som lämnas enligt denna förordning används på lämpligt sätt och för avsedda ändamål. Vid bidrag till åtgärder som avses i 2 6 skall tillsynen ske i samråd med Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. När det gäller bidrag till sådana anläggningar som avses i 2 4 skall tillsynen ske i samråd med Luftfartsverket. När det gäller bidrag till sådana anläggningar och fartyg som avses i 2 7 och 8 skall tillsynen ske i samråd med Sjöfartsverket. Förordning (2002:77). Överklagande 17 Vägverkets, Banverkets, Luftfartsverkets och Sjöfartsverkets beslut enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Förordning (1994:1391). 24