Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Relevanta dokument
Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Clostridium difficile-infektion. Kunskapsunderlag och rekommendationer för övervakning, prevention och utbrottshantering

Clostridium Difficile

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Clostridium difficile-infektion. Kunskapsunderlag och rekommendationer för övervakning, prevention och utbrottshantering

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Clostridium difficile årsrapport 2012

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Samband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Clostridium difficile i sjukvården

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Hygiendagar Umeå 2015

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Clostridium difficile halvårsrapport

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Kursämne för delmål c11

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Fastställd

Clostridium difficile årsrapport 2011

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Djur i kommunal vård och omsorg vårdhygieniska rekommendationer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Infektionsambassadör. Vad är det?

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Lokal anvisning

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Calicivirusinfektion/Virusgastroenterit - Strategi inför befarat utbrott inkl checklista vid utbrott

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Nya städrutiner vid Clostridium

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla?

Multiresistenta bakterier

Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Mässlingsutbrott i Göteborg

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Clostridium difficile rapport

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus

Hund i kommunal vård och omsorg en vårdhygienisk utmaning

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Multiresistenta bakterier

Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?

Hur kan arbeta tillsammans?

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Utarbetad av Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 2015 Reviderad

Yttrande över motion 2015:1 av Kerstin Mannerqvist (S) om åtgårder mot vårdrelaterade infektioner inom sjukvård och kommunal omsorg

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Vårdhygien och patientsäkerhet från myndighetshorisont SFVH Hygiendagar, Visby 11 april 2019

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka för kommunal vård och omsorg!

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Höglandsutbrottet 046

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Transkript:

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion Kunskapsunderlag och rekommendationer för övervakning, prevention och hantering av utbrott

Arbetsgruppen Olov Aspevall, läkare, Folkhälsomyndigheten Andreas Lägermo, hygiensjuksköterska, Smittskydd och vårdhygien, region Jönköpings län; medlem i Folkhälsomyndighetens samverkansgrupp för Stramaarbete Torbjörn Norén, hygienläkare, Universitetssjukhuset Örebro Kristina Rizzardi, mikrobiolog, Folkhälsomyndigheten Johan Struwe, läkare, Folkhälsomyndigheten Inga Zetterqvist, hygiensjuksköterska, tidigare på Folkhälsomyndigheten Thomas Åkerlund, enhetschef, Folkhälsomyndigheten Anna Granath, projektledare, chattmoderator Karin Carlin, projektledare 2 2017-09-19

Program 1400 Introduktion, Olle Aspevall 1405 Presentation av kunskapsunderlaget, Kristina Rizzardi 1430 Frågor och svar från chat, Arbetsgruppen, Moderator: Olle Aspevall 1500 Utvärdering och avslutning, Olle Aspevall Webbinariet spelas in och kommer läggas på Fohms hemsida Chatten är öppen hela tiden Alla frågor som hinns med kommer besvaras Vi är mycket tacksamma om ni fyller i utvärderingsfrågorna på slutet! 3 2017-09-19

Grunddokument för kunskapsunderlaget Grunddokument Riktlinjer som är publicerade av nationella myndigheter eller professionella organisationer och som är skrivna på engelska eller skandinaviska språk Relevanta översiktsartiklar 17 underlag, fyra exkluderade pga otillräckliga referenser till rekommendationer 13 grunddokument som granskats enligt AMSTAR Kompletterande dokument i specifika kapitel laboratoriemetodik vårdhygieniska åtgärder antibiotikaanvändning och probiotika övervakning och utbrottshantering 4 2017-09-19

Falldefinitioner: CDI Diarré eller toxisk megakolon, där C difficile-toxin A eller B alternativt deras gener påvisas, eller där toxinproducerande C difficile påvisats med odling eller annan metod ELLER Pseudomembranös kolit påvisat med endoskopi ELLER Histopatologi typisk för CDI på prov taget via endoskopi, via kolektomi eller vid obduktion

Falldefinitioner: Återfall av CDI Återfall av CDI är en ny episod med insjuknande mer än två veckor och mindre än åtta veckor efter föregående episod

Falldefinitioner: Sjukvårds- och samhällsassocierad CDI

Provtagning Vem? Foto:Cecilia Pihl/Scandinav Patienter med diarré provtas snarast för CDI när det finns anamnestisk misstanke om sådan infektion Asymtomatiska patienter eller personal provtas inte för CDI Rutinmässig miljöprovtagning för C difficile rekommenderas inte Eftersom små barn ofta är asymtomatiskt koloniserade görs undersökning för CDI på barn under två år endast vid stark klinisk misstanke Vad? Prov som består av fast/formad avföring undersöks inte för CDI Hur? Prov för CDI undersöks snarast efter provtagning Provet förvaras i kyl i högst 24 timmar Positiva resultat meddelas snarast till provtagande enhet, om CDI inte fastställts kan nytt prov övervägas om patienten försämras Nytt prov kan övervägas vid misstänkt återfall Provta inte under pågående behandling eller för att utvärdera behandlingseffekt

Diagnostik av CDI Foto: Lars Owesson/Scandinav Använd en metod och algoritm som har hög sensitivitet och hög specificitet för toxin och/eller toxingener Välj en metod som detekterar toxin B, eller toxin A plus toxin B, när det gäller immunologiska metoder Använd inte immunologiska metoder som endast detekterar toxiner som enda diagnostiska test Använd en metod som detekterar en konserverad region av toxingenerna, när det gäller NAAT-metoder Använd odling som komplement för kvalitetssäkring och för att möjliggöra epidemiologisk typning

Vårdhygieniska åtgärder Foto: Lars Owesson/Scandinav Förebyggande åtgärder skall alltid tillämpas som vid gastroenterit (SOSFS2015:10) Avvakta inte provresultat för CDI Händerna ska tvättas med tvål och vatten efter vårdtagarnära arbete hos individ med CDI Därefter görs handdesinfektion Enkelrum med egen toalett rekommenderas för CDIpatienter med diarré Dagliga städrutiner med mekanisk avtorkning och rengöringsmedel med tensider är basal rutin och kombineras med efterföljande klorinnehållande desinfektion vid tecken på epidemisk spridning av CDI

Antibiotikaanvändning och probiotika Foto: Skydda antibiotikan/folkhälsomyndigheten Inför antibiotikapolicy-program ( stewardship : ändamålsenlig, adekvat och tidsbegränsad antibiotikaanvändning) Minimera onödig (och onödigt bred) antibiotikabehandling Utvärdera dagligen pågående antibiotikabehandling hos patienter med CDI och sätt ut den så snart det är möjligt Utvärdera pågående antibiotikabehandlingar hos alla patienter systematiskt avseende indikation, odling, resistensmönster Prioritera smalspektrumpreparat Förbättra antibiotikaordinationer Dokumentera indikation Ordinera behandlingstid eller ange stopp- eller utvärderingsdatum Utvärdera följsamhet till rekommendationer Följ lokal antibiotikaförbrukning Ge inte probiotika för att förebygga CDI vid ny antibiotikaexposition

Övervakning och utbrottshantering I väntan på provsvar: Tillämpa CDI-rutiner för vårdtagare med diarré och stark misstanke om CDI Anmäl utbrott till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten vid anmärkningsvärd utbredning Övervaka förekomsten av CDI på olika nivåer i sjukvårdssystemet Sätt mål för högsta accepterade incidensnivå Skapa förutsättningar för epidemiologisk typning av positiva fynd genom att spara prov eller uppodlade isolat Utför epidemiologisk typning vid misstanke om utbrott eller om det förekommer en hög CDI-incidens lokalt Kategorisera fallen i sjukvårds- respektive samhällsassocierade Foto: Glenn Viksten/Scandinav

Övervakning och utbrottshantering forts Utvärdera och förbättra vid behov följsamheten till CDI-specifika hygienoch städrutiner Det är särskilt viktigt att utvärdera följsamheten till handhygienrutiner rekommenderade för CDI Informera vårdtagare och besökare om CDI och förebyggande åtgärder Se över antibiotikaanvändningen Utför noggrann mekanisk rengöring vid städning och använd spordödande medel Vid misstanke om utbrott, involvera vårdhygienisk expertis Sammankalla utbrottsgrupp Foto: Glenn Viksten/Scandinav Dokumentera utbrottet fortlöpande och sammanställ någon form av 13 2017-09-19 slutrapport

Tack för ert deltagande!