Regional uppföljning av Storslagen fjällmiljö, 20171130 1(13)
2(13) Dalarna Storslagen fjällmiljö Bedömning: Nej Utveckling i miljön: Negativ Tablåtext Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är stor i flera områden. Flera oexploaterade områden är periodvis starkt påverkade av bullerstörningar. Kunskapen om kulturmiljövärden är fortfarande mycket bristfälliga. Resultat Fjällen är viktiga rekreationsområden för friluftsliv, jakt och fiske. Förbättringar för friluftslivet har gjorts genom satsningar på leder och vägvisare. En led vid Fulufjällets nationalpark har iordningsställts för rörelsehindrade. Förutsättningarna för fisket har förbättrats genom kalkning. I samband med ett Intereg-projekt i Fulufjällets natonalpark har flera nya kulturlämningar från stenåldern och framåt karterats (1). Fynden ökar områdets attraktivitet genom att addera flera kulturella besöksmål till nationalparken. Tack vare låg grad av exploatering inom delar av fjällområdet råder i stort sett gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Intressekonflikt mellan rovdjur kontra rennäring och fäboddrift är dock tydlig. Jakt på varg och björn har reducerat populationerna i fjällen. Järv hade vid den senaste räkningen nya konstaterade föryngringar utanför renskötselområdet. Fågelinventeringar visar att typiska fjällfåglar i hela fjällkedjan minskat sedan 2002 (1). Fäbodarna Lekåsen, Ulvsätern, Valdalsbygget och Västra Fjätvallen sköts med beteeller slåtterhävd, vilket har flera positiva effekter på den biologiska mångfalden. Välhävdade marker, ej renbete, är annars en bristvara också i fjällen. Bevarandet av oskyddad natur med höga värden kan komma i konflikt med utbyggnaden för skidanläggningar, bostäder, skogsbruk och andra verksamheter. Åt det positiva hållet har Skogs- och Länsstyrelsernas projekt Gröveldalen lett till att nya områden kommer att skyddas. Älvdalsdelegationen har regelbundet möten och behandlar frågor som rör statligt naturvårdsarbete i Älvdalens kommun. Delegationen har varit en viktig del för att få lokal förankring och förståelse för naturvårdsfrågor i fjällområdet.
3(13) Skotertrafiken fortsätter att öka i fjällen och därmed också bullernivåer samt nedskräpningen. Inom områden med förbud mot skoterkörning överträds förbuden. Länsstyrelsen har därför gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen och flera polisanmälningar har gjorts. En informationssatsning till jägare i fjällen och återförsäljare av skotrar och terrängfordon gjordes av Länsstyrelsen under hösten för att upplysa om terrängkörningslagen. Bullret från skotrar orsakar i vissa områden stora störningar under delar av säsongen för djur, rörligt friluftsliv, rennäringen och boende. Bullernivåerna i Sälenfjällen kommer att öka eftersom det kommer att byggas en flygplats i Rörbäcksnäs. I anslutning till flygplatsen planeras även ett köpcentrum, en ny väg över en fjällnära större myr som tillsammans med nya kraftledningsdragningar kommer att innebära påverkan på naturoch kulturmiljöer. Analys och bedömning Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet och förutsättningarna kommer inte, eller endast i begränsad utsträckning, att finnas på plats fram till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade men årets bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 är oförändrad från föregående år. Exploatering och fortsatt ökad terrängkörning motverkar att miljömålet nås till 2020. Det råder kunskapsbrist om fjällens ekosystem och den påverkan buller och utbyggnad av verksamheter har på djur- och växtliv. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och de som använder naturresurserna. Utöver den direkta mänskliga påverkan kommer klimatförändringarna att bidra, förutom till en förändrad vegetation och fauna, också till en ökad risk för skador till följd av extrema väderhändelser. I de delar där renskötsel bedrivs i fjällområdet finns inte förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus för varg och björn. Det är dock glädjande att järven nu har etablerat en stabil stam i Dalafjällen även utanför renbeteslandet. De inventeringar som Länsstyrelsen gjort av kulturlämningar i Fulufjället visar att det finns mycket att hitta och aktualiserar ytterligare behovet av att inventera forn- och kulturlämningar i övriga delar av fjällen. Bättre kunskap om var och vilka lämningar som finns är viktigt för att skapa besöksmål samt för att kunna förvalta fornminnena. Information och förståelse för kulturmiljövärdena behöver också spridas. Tysta miljöer utan buller efterfrågas, sådana områden har på grund av den ökade skotertrafiken minskat. Till dess att tystare snöskotrar har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa påverkan från skotertrafiken. Hur buller påverkar det rörliga friluftslivet och vilda djur behöver också utredas. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs fortsatt informerande och tillsynande. Utbyggnationen av flygplatsen i Sälen samt tillhörande köpcenter och anslutande vägar kommer att påverka förutsättningarna för miljömålet i Dalarna.
4(13) Fortsatta insatser behövs för att hitta alternativa brukningsformer för skogsbruk i fjällnära lägen samt ett fortsatt skydd av värdefulla skogar. Referenser 1. Alexander, B. 2017. Kulturmiljöinventering i Fulufjällets nationalpark 2017. Rapport 2017:12 Länsstyrelsen i Dalarnas län. 2. Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2017. Övervakninga av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport 2016. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds universitet, Lund. Jämtland Storslagen fjällmiljö Bedömning: NEJ Trend: Osäker Kunskapsbrist råder om hur klimatförändringar och sammalagda effekter av olika markanvändningsanspråk påverkar livsmiljöer, växter och djur i fjällmiljö. Omfattningen av markskador på grund av ökande terrängkörning är svårbedömd men troligen betydande. Det är viktigt med mer resurser inom kulturmiljöområdet. Resultat Fjällen är en känslig miljö med många konkurrerande intressen. Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot fjällens känsliga miljöer och arter. Andra hot är påverkan från många olika markanspråk och okunskap om den kumulativa effekten av många enskilda beslut. Användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste 30 åren. Mark och vegetation påverkas starkt till följd av detta. Fjällturismen ökar och förändras i södra och västra fjällområdet. Blanktjärnsrundan i Vålådalen hade cirka 15 000 besökare sommaren 2017, jämfört med 9 000 år 2015. Antalet stora tävlingsarrangemang i fjällterräng ökar. Regional åtgärd Under 2017 har arbetet som kan leda till en nationalpark i Vålådalen-Sylarna- Helags fortsatt.
5(13) Fjällens miljötillstånd Regionala åtgärder Länsstyrelsen har under 2017 arbetat med riktade insatser för upprustning av ledsystemet i västra Jämtlandsfjällen, för bättre kanalisering och begränsning av slitage från vandring och cykling i fjällen. Länsstyrelsen har genomfört riktade tillsynsinsatser av snöskoter- och barmarkskörning tillsammans med Polisen. Bättre information och kartunderlag för skoterleder i länet tas fram. Kommunal åtgärd Strömsunds kommun arbete med hållbar skoterturism pågår. Det finns bland annat ett nytt infocenter och fler har blivit positiva till regleringsområdet i år. Näringslivets åtgärder Under året har Länsstyrelsen haft fortsatta samråd med samebyar om markförstärkningsåtgärder längs transportleder inom renskötselområdet. Gynnsam bevarandestatus och hotade arter Regionala åtgärder Beslut om bildande av naturreservaten Skåarnja (överklagat) och Skärvågsdalen fattades under 2017. Tack vare långsiktigt arbete, bland annat utfodringsåtgärder och avskjutning av rödräv, är det fortsatt en positiv trend för länets fjällrävar. Projektet Felles fjellrev pågår fram till 2019 och det finns ett nytt åtgärdsprogram för arten. Miljöövervakning av fåglar i fjällen visar på flera negativa populationstrender. Under perioden 1998-2016 minskade dalripa med knappt 10 procent per år och blåhake hade en starkt negativ trend 2002-2016. Det finns även ett exempel på stark ökning för ringtrast 2002-2016. Smågnagarnas populationsfluktuationer är viktiga i fjällets ekosystem och preliminära data visar på en svag ökning 2017. Genom slåtter och bete, koordinerat av Länsstyrelsen, på ett tjugotal skyddade ängsmarker i fjällen gynnas flera hotade arter. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Regionala åtgärder En inventering av forn- och kulturlämningar i Bydalsfjällen och arkeologiska undersökningar av forn- och kulturlämningar i Almdalen har genomförts. Resultaten blir underlag i nya informationsinsatser för områdenas kulturmiljöer.
6(13) Kulturmiljöbidrag har lämnats till undersökningar av vintervistet Stortjärn, dokumentation av sockenlappar, projekt med berättelser från Sàpmi om samiska kulturmiljöer/platser och skriften Tre samiska kvinnoporträtt. En ny trägärdesgård har uppförts på Johankölens fäbodvall. På Västnårbodarnas fäbodvall har byggnader med höga kulturvärden restaurerats.
7(13) Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö inte är möjligt att uppnå med idag beslutade styrmedel. Påverkan från ett förändrat klimat på fjällens känsliga livsmiljöer, trycket från många olika markanspråk i kombination med bristande kunskap och bristande hänsyn vid nyttjande av fjällområdet samt skador på mark och vegetation från terrängkörning är några av problemen och hindren. Bedömningen av utvecklingen i miljön som tidigare var neutral har ändrats till osäker på grund av att kunskapsunderlaget är bristfälligt. Huvuddelen av viktiga styrmedel som föreslås i strategin för storslagen fjällmiljö saknas, bedömningen av påverkan från terrängkörning samt effekter på flora och fauna till följd av ett förändrat klimat är osäkra och inte tillräckligt utvärderade. Det är under 2018 viktigt att föreslagna styrmedel i strategin för storslagen fjällmiljö beslutas. Viktiga insatser på regional nivå är att genomföra workshops för dialog med lokala aktörer, intensifiera arbetet med förebyggande åtgärder för att minska terrängkörningen i fjällen samt utökad miljöövervakning. Det är en utmaning att kunna fortsätta utveckla turismen i länets fjällområden och samtidigt värna och bevara förutsättningar för rennäring och skydda naturtyper och arter. Här finns behov av mer kunskap om hållbart brukande av fjällområdet. Den nationella strategin för storslagen fjällmiljö innehåller förslag om kartläggning och utveckling av en process för bedömning av sammanlagda effekter från markanspråk, anpassad terrängkörning, dokumentation av kulturmiljövärden, skydd av särskilt värdefull natur med mera. Att Naturvårdsverket nu har ett uppdrag att ta fram ett förslag till moderniserad terrängkörningslagstiftning för att minska skadorna av terrängkörning ses som positivt. Att bedriva fortsatt och eventuellt utökad miljöövervakning av olika artgrupper, naturtyper samt antropogen belastning för att kunna bedöma miljötillståndet i fjällmiljön är viktigt. Det är också angeläget att utöka samarbetet med SMHI för att ta fram metodik och ett bättre underlag på hur ett förändrat klimat påverkar exempelvis snömängd och snökvalité i fjällen. Klimatförändringar i fjällen I fjällen kan vi förvänta oss tydliga förändringar i land- och vattenmiljöer till följd av ett förändrat klimat. 1 Ökningstakten i Jämtlandsfjällen är den kraftigaste som noterats för något geografiskt område i Sverige under perioden 2002-2016. Klimatförändringarna leder även till ett ökat behov av vattenuttag för konstsnötillverkning i fjällområdet. 1 Ett mått på en potentiell effekt av ett förändrat klimat i Jämtlandsfjällen fås genom ett index på fågelsamhällets medeltemperatur (Community Temperature Index, CTI).
8(13) Kulturmiljöer För att bevara fjällmiljöer med höga kulturvärden krävs långvarigt skydd, skötsel och restaurering. I dagsläget är bara en mindre del av fjällen inventerad och därför saknas kunskap om kulturmiljöer, kultur- och fornminnen i fjällen. Brott mot fornminneslagen kan därför ske utan att det uppmärksammas. För att få ny kunskap kommer en fortsatt inventering av forn- och kulturlämningar med fokus på området som är föreslagen bli ny nationalpark påbörjas 2018. Den historiska markanvändningen kommer även kartläggas för samma område. Norrbotten Storslagen fjällmiljö Norrbottensfjällens storslagenhet består även om de lokalt har påverkats av exploateringar och slitage (främst körskador). Betraktar man fjällområdet i stort så är det en måttlig påverkan som skett de senaste årtiondena och då främst i anslutning till befintliga vägar. Resultat Miljötillstånd och ekosystemtjänster De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar. Utvärderingen av miljöövervakningens NILS-program (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) visar att på kalfjället och i fjällbjörkskogen ökar marktäckningen av risoch gräsväxter (1). Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln. Renantalet i länets fjällsamebyar har varit relativt konstant de senaste åren och var i början av 2017 cirka 117 000 djur. Rennäring, turism, friluftsliv, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster. En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. Utvärderingen av NILS data i fjällen visar att fordonspår ökat (1). Länsstyrelsens Fältenhet bedömer att körskadorna fortfarande ökar. Alla fjällsamebyar har någon form av terrängkörningsplaner men tillsynsinsatser under året visar på att det finns ett fortsatt behov att genomföra markförstärkningsarbeten.
9(13) Bevarandestatus och hotade arter En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (2). Ett varmare klimat gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus. Efter bottenåret 2016 har smågnagartillgången åter börjat öka (3). En oroväckande trend är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de sista tio åren (4). Enligt rödlistan 2015 anses 70 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. Många av dessa är dock naturligt sällsynta. Projektet Felles Fjellrev Nord som är finansierat via EU-programmet Interreg Nord är i gång sedan årsskiftet. Inom projektet har det bedrivits jakt på rödräv som är en svår konkurrent för fjällrävarna. Det har även placerats ut ett flertal foderautomater för att ge fjällräven en möjlighet att utvidga sina områden. Under sommaren har det fötts sju valpkullar vilket var över förväntan. Åtgärdsarbetet för fjällgås fortsätter i avvaktan på den pågående utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Bevarade natur-och kulturmiljövärden Inga nya naturreservat har bildats i det fjällnära området under året. En överenskommelse har tidigare träffats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog. I Norrbotten innebär överenskommelsen att 40 nya naturreservat kan bildas, med en total areal om ca 42 400 ha (ca 25 600 ha produktiv skog). De flesta av dessa blivande reservat ligger helt eller delvis ovan gränsen för fjällnära skog. Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent. Friluftsliv Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Under 2016 och 2017 har en omfattande upprustning av leder och broar skett. Drygt 2000 skyltar har även bytts ut. Lokalt har flygbullret ökat. Exempelvis flygs det många turister mellan Nikkaluokta och Kebnekaise fjällstation. Det är dock renskötseln och myndigheter som står för merparten av flygtrafiken. Hur bullret uppfattas beror i hög grad på vilka förväntningar besökare eller verksamma i fjällområdet har. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås 2020. Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan sannolikt upprätthållas. De problemområden som finns, exempelvis markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrist om fjällens kulturmiljövärden hinner sannolikt inte att åtgärdas fram till målåret. Även förutsättningarna för renskötsel behöver stärkas. På längre sikt kan klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön.
10(13) Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är negativ. Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde. Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsens myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden. Omfattande prospektering kan dock leda till fler gruvetableringar. För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas. Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningar för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet. Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder. En översyn av lagstiftningen är önskvärd. Den illegala terrängkörningen behöver stävjas med bättre tillsyn och information. Bevarandestatus och hotade arter Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter. För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga. Bevarade natur-och kulturmiljövärden Insatser för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, till exempel i Laponia. Sametinget kan via landsbygdsprogrammet ge stöd till bevarande och restaurering av samiska kulturmiljöer. Referenser (1) Utvärdering av NILS data i fjällen (2) Artdatabanken 2013. Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013. Länk till där man kan ladda ner rapporten: Arter och naturtyper i habitatdirektivet-- bevarandestatus-i-sverige-2013/ (3) Länsstyrelsen 2016 Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottensfjällen1998-2016. Resultatblad Regional miljöövervakning 2016. Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottens fjällvärld (4) Länsstyrelsen 2017. Häckande fåglar Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län 1998-2015. Häckande fåglar-kalfjäll Häckande fåglar-fjällbjörkskog
11(13) Västerbotten Storslagen fjällmiljö Tablåtext Västerbottensfjällen är till största delen oexploaterade. Här finns goda möjligheter att uppleva såväl natur som en aktiv renskötsel. Många olika verksamheter är dock beroende av fjällen, så samexistens är en utmaning. Klimatförändringar kan bli ett stort problem för hela fjällområdet. Resultat En stor del av fjällkedjan inom Västerbotten är skyddad som naturreservat eller inom Natura 2000. Storskalig exploatering sker främst i anslutning till turistcentrum och de obrutna fjällområdena har endast i mycket liten omfattning påverkats under de senaste tio åren. Rennäringen är central för bibehållandet av fjällens vegetation och utseende. Även människans övriga nyttjande av fjällområdet och bevarande av kulturarv har stor betydelse för om målet kan nås. Bevarandestatus och hotade arter De flesta av fjällens naturmiljöer och arter har goda förutsättningar att på kort sikt leva vidare i fjällen. Få växter eller djur hotas av lokalt med undantag för fjällnära kulturmarker. Under 2017 har därför vissa skötselinsatser riktats mot de fjällnära kulturmarkerna, men mer behövs. På längre sikt förväntas dock klimatförändringarna att starkt påverka både fjällnaturen och de verksamheter som är beroende av den. Många arter riskerar att försvinna från delar av sitt utbredningsområde (1). För fjällräven och fjällgåsen pågår insatser genom särskilda åtgärdsprogram. I år noterades i maj skabb på två fjällrävslyor i Borgafjäll, men efter medicinsk behandling av de insjuknade fjällrävarna verkar utbrottet ha stoppats. Trots skabben och med avsaknaden av lämlar i fjällen blev det ändå fem fjällrävskullar i Västerbotten. Interreg-projektet Felles Fjellrev II har i övrigt fortlöpt som planerat. Hållbart nyttjande och hänsyn, friluftsliv I fjällen måste friluftsliv, turism och rennäring samsas tillsammans med t.ex. gruvnäring och vindkraft. Intressena måste ta hänsyn till varandra och till den känsliga fjällnaturen. Den svåraste perioden på året är under våren när renen och fjällfaunan har störst behov av stillhet samtidigt som stora delar av fjället är
12(13) lättillgängligt med hjälp av bl.a. snöskotrar. Renskötsel bedrivs från kust till fjäll och är beroende av att det under hela årscykeln finns funktionella förhållanden. Renantalet ligger på en ganska jämn nivå (2). Trots att körning med terrängfordon på barmark är förbjuden enligt lag så är markskador vanliga i fjällen och lokalt ökande. Barmarkskörning för renskötseländamål är ett av undantagen från lagen och flertalet av länets samebyar har tagit fram terrängkörningsplaner, men det finns behov av ytterligare skadebegränsande åtgärder. Ökningen av skotertrafiken medför lokala problem, även om en terrängkörningsöversyn bidragit till en bättre styrning (3). Buller är ett problem särskilt under turistsäsongerna. Under de senaste åren har de statliga lederna rustats upp, en satsning som även fortsatt under 2017. Länsstyrelsen arbetar även med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. För fjällen ligger fokus på kartläggning och sammanställning av exploaterade områden. Natur- och kulturmiljöer Under 2015 inventerades ca 50 000 ha fjällnära skogar, men det finns fortfarande stora kunskapsbrister om kulturmiljöerna och de saknas resurser till skötsel (4). Särskilt riskerar delar av det samiska kulturarvet att gå förlorat. Positivt är att det numer finns två kulturreservat med samisk inriktning, program för vård och utveckling av samiska kulturlandskap 2015 2020 (5) samt en pågående satsning inom forskning för natur- och kulturmiljövården i fjällvärlden (6). Under 2017 har insatser genomförts för att restaurera och bevara en fjällgårdsmiljö med höga natur- och kulturvärden. Restaureringen innefattar både byggnader och tillhörande ängsmark. Ett samarbetsprojekt kring kulturreservatet Atoklimpen har startats upp tillsammans med Storumans kommun med syftet att fördjupa kunskaperna om kulturmiljön och öka tillgängligheten. Analys och bedömning Fjällvärlden i länet är till största del oexploaterad och det finns fortfarande goda möjligheter att uppleva såväl natur- och kulturmiljöerna som en aktiv renskötsel. Trots det finns tecken på att det behövs ytterligare styrning och resurser för att nå miljökvalitetsmålet till 2020, bedömningen blir därför att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bland annat är det angeläget att flera åtgärder i Fjällstrategin genomförs. Rennäringen är central för fjällmiljön och känslig då förhållanden och markanvändning inom vinterbetesmarkerna påverkar möjligheterna till hållbar och traditionell renskötsel. Att renskötseln är trängd kan i förlängningen också påverka kulturarvet. Former för hållbart nyttjande behöver vidareutvecklas i fjällområdet, inte minst frågor kopplat till rennäring, friluftsliv och turism samt gruvindustri. Framtidens turism behöver utformas på ett sätt som både lockar besökare och minimerar de negativa effekterna för annat nyttjande och för naturen.
13(13) Det är önskvärt med en översyn av terrängkörningslagstiftningen samt insatser för att stävja illegal körning. Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt lagstiftningen men det behövs ett fortsatt engagemang och ytterligare resurser för att kanalisera körning och begränsa markskador. Samverkan och planering är viktigt för att nå miljömålet, på såväl kommunal nivå som inom forskningsområdet. Genom de nationella målen för friluftslivet och kulturmiljövården har länsstyrelsen ett tydligare uppdrag att bland annat bistå kommunerna. Stora delar av fjällområdet har ett tillräckligt naturskydd och de flesta arter och naturtyper har en gynnsam bevarandestatus. De hävdgynnade naturvärdena i fjällen behöver uppmärksammas mer, liksom kulturvärdena i övrigt. Kunskapsbrist och brist på resurser för skötsel och utveckling är problemen för kulturmiljöerna i fjällen, särskilt då det samiska kulturarvet. Fler kulturmiljöer behöver skydd. På längre sikt kan ett ändrat klimat innebära utmaningar. Klimatförändringarna beräknas att drabba fjällen först och hårdast och kan därför ses som ett stort hot för rennäring, turism, natur- och kulturvärden. Referenser: (1) Lehikoinen, A., Green, M., Husby, M., Kålås, J. A. and Lindström, Å. (2014), Common montane birds are declining in northern Europe. Journal of Avian Biology, 45: 3 14. (2) https://www.sametinget.se/statistik/renhjorden, 2017-11-06 (3) 24FS 2014:26 Länsstyrelsens i Västerbottens läns förordnande om terrängkörnings-reglering inom Västerbottens läns fjällområde, ärendebeteckning 523-8339-2014 (4) Kulturmiljövården i fjällområdet i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Kulturhistorisk utredning. Västerbottens Museum/Uppdragsverksamheten. 2008. (5) Det samiska kulturlandskapet Program för bevarande, brukande och utveckling av samiska kulturmiljövärlden 2015-2020. (6) http://www.raa.se/2013/12/3-miljoner-till-integrerad-natur-ochkulturmiljovard-for-en-levande-fjallvarld-2014/