Kunskapsbehov inom socialtjänsten om våld om barn. Moa Mannheimer, Ingrid Åkerman, Linda Jonsson

Relevanta dokument
Kunskapsbehov inom socialtjänsten om våld mot barn

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att

U T V E C K L I N G S L E D A R E

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Att anmäla oro för barn

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Barnahus i Jönköpings län

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Yrkesresan. en satsning på kompetens och stabilitet för personal i Göteborgsregionen. Nätverk FH-chefer Göteborg, Cristina Dahlberg, GR

Yrkesintroduktion för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd

REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

På flykt och försvunnen Barnen som inte syns och deras röster. 25 april 2017

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan

Yrkesresan. en satsning på kompetens och stabilitet för personal i Göteborgsregionen. Växa eller krympa Luleå,

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Yrkesresan. en satsning på kompetens och stabilitet för personal i Göteborgsregionen. Mötesplats IFO Göteborg,

Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Brukarundersökning IFO 2016

Utbildning BHV juridik

VÄSTBAS I STENUNGSUND

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Barns psykosociala ohälsa

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Verksamhetsplan för 2017

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Anpassa utredningar efter barnens behov

Uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för socialtjänstens personal om våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Redovisning av avvikelser i form av lex Sarah inom individ- och familjenämndens myndighetsutövning och öppenvård/boende - halvår

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialnämndspolitiker. Novus Group

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm

Uppdrag angående utvärdering av barnahus

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Systematisk uppföljning av placerade barn

Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

Kartläggning i Uppsala län av socialtjänstens arbete inom kvinnofridsområdet

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Guide för den sociala barn- och ungdomsvården

Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

BBIC Barns behov i centrum. Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Hur kan vi förebygga att barn försvinner? 28 april 2017

Brukarundersökning IFO 2017

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

Hur tar kommunerna hand om barn som far illa?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården

Promemoria S2018/05720/FST. Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Skyddet mot barnäktenskap måste stärkas

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Vad tycker besökarna om socialkontoret?

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barnen är vår framtid. Barn är nu!

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Handlednings- och utbildningserbjudanden i Signs of Safety

Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa

Att anmäla oro till socialtjänsten

Uppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom den sociala barn- och

Transkript:

Kunskapsbehov inom socialtjänsten om våld om barn Moa Mannheimer, Ingrid Åkerman, Linda Jonsson

Barnafrid nationellt kunskapscentrum om våld och andra övergrepp mot barn Identifiera kunskapsbehov hos professionella gällande barn utsatta för våld och andra övergrepp Sammanställa aktuell kunskap inom fältet Utbilda professionella utifrån ovanstående sammanställningar Men vad är kunskap? Och vilken typ av kunskap behövs?

Fördjupning och Förenkling.

Nätverk för professionella Barnahus Barnskydds team Socialtjänst Riktad kunskap Kvalitetssäkrad & uppdaterad kontinuerlig Underlätta för samverkan Utbyta erfarenheter Behandlare/BUP Hur gör vi detta bäst för de socialsekreterare som möter barn?

Bakgrund till studien Socialtjänstlagen (2001:453) kräver behörighet. Handläggare måste vara socionomer eller ha annan likvärdig utbildning. Socionomutbildningen bredare och mer generell (Barnskyddsutredningen 2009) Endast 7 procent saknar behörighet (Socialstyrelsen 2016) trots detta anser 7 av 10 kommuner att de har svårigheter att uppfylla behörighetskraven pga svårigheter att rekrytera personal då arbetet som socialsekreterare upplevs oattraktivt med svåra arbetsvillkor Avsaknaden av en utbildning för de professionella som ska arbeta med barns skydd är beklaglig, för att inte säga bedrövlig. Det innebär att barn i dessa situationer kan möta unga, oerfarna och för uppdraget inte specifikt utbildade professionella, vilket är oacceptabelt, både för barnen men även för de professionella som anställs för att utföra uppdraget (Cocozza, 2013, s. 101-102).

Syftet med studien Den aktuella studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare ser på den kompetens de redan har samt vad de är i behov av för vidare kunskap gällande våld och andra övergrepp mot barn. Att få svar på mer specifika frågeställningar som rörde vilken typ av kunskapsstöd som behövs ytterligare, vilka kommunikativa lösningar kunskapen ska paketeras i samt hur de önskar att ett nätverk för socialtjänsten ska utformas.

Så här gjorde vi studien Enkäten var webbaserad och skickades ut i maj juni 2016 Förfrågan om att delta skickades ut per mejl till Sveriges kommuner och landstings nätverk med regionala utvecklingsledare och till utvecklingsledare inom länsstyrelserna i Sverige (n= 66). Dessa skickade i sin tur vidare frågan till de olika socialtjänstkontor som ingick i deras upptagningsområde varefter ansvarig på varje socialkontor såg till att varje socialsekreterare fick informationen om studien. Genom att svara på frågorna samtyckte socialsekreteraren till att delta. Deltagarna var anonyma men uppgav i vilken kommun de arbetat samt hur länge de arbetat inom socialtjänsten. Kommunerna delades in efter kommunstorlek mer än 200 000 storkommun (4), 50 000 200 000 mellanstor (25) och mindre än 50 000 mindre (71).

Resultat Enkäten besvarades av 407 deltagare från 100 av landets 290 kommuner (35%) Deltagarna spridda över hela landet. 55 deltagare uppgav inte kommuntillhörighet. Knappt hälften (45 %) av deltagarna hade arbetat fem år eller mindre inom socialtjänsten. De flesta av dessa hade arbetat två år eller mindre samtidigt som 73 procent hade mer än 2 års erfarenhet (Tabell, 2.3.1).

Behov av kunskap Ungefär hälften tycker att de har den kunskap de behöver, men vid analys av resultaten är det bara 11 som svarar enbart ja, andra säger nej eller både och, det vill säga viss kunskap finns men inte tillräckligt. Behovet av kunskap beskrevs som något större bland socialsekreterare från mindre kommuner och av dem som arbetat kortare tid inom socialtjänsten. På denna fråga fick vi också 161 frisvar som redovisas i särskild ordning

Enkla manualer och fördjupning Oavsett kommunstorlek och antal år inom socialtjänsten så prioriterar deltagarna: Enkla manualer för akuta situationer och fördjupningsutbildning om aktuellt ämne Lättillgänglig information för speciella situationer Över hälften önskar också nationella föreläsningar och nätverksmöten med andra inom socialtjänsten Nästan hälften vill ha tillgång till stödtelefon/forum med möjlighet till enskild konsultation Lägst prioriterat var internationella föreläsningar och information om internationella utvecklingsprojekt

Hemsida och Workshop Hemsida länkad till myndighetsspecifik kunskapsspridning (högst prioriterat hos dem som arbetat med än 11 år Workshop nära eller i hemkommunen tillsammans med liknande professioner. (högst prioriterat av gruppen nyanställda som arbetat 0-2 år) Stödtelefon/forum med möjlighet till enskild konsultation Konferenser Mindre prioriterat var kunskap genom webbutbildningar, appar, frågelåda med svar via mejl och chattforum med andra verksamma.

Socialtjänstnätverk på regional nivå Majoriteten (82 %) ville ha nätverk på regional nivå Tvärdisciplinära nätverk knappt hälften flest av dem från storkommun. Årlig konferens var mindre än hälften intresserade av Hemsida med diskussionsforum var intressant för dem som arbetade i mindre kommun och för dem som arbetat mer än 11 år.

Analys av kommentarer, n= 161 Tycker du att du idag har tillgång till den kunskap du behöver för att identifiera, utreda och skydda barn som är utsatta för våld? 203 deltagare svarade ja och 82 valde att kommentera ytterligare 196 deltagare svarade nej och 73 valde att kommentera ytterligare

Jag tycker att jag har en grundkunskap som gör att jag kan utföra mitt arbete, men är helt övertygad om att jag skulle behöva mer kunskap för att verkligen kunna utföra mitt arbete bra, så att det blir säkra, hållbara lösningar för barn. (Deltagare som svarat ja från mellanstor kommun, arbetat 3 10 år.)

Jag tycker att jag har bra kunskaper, men att det alltid finns mer att lära sig. Jag är inte helt säker på var jag kan söka svar för de frågor som jag har och därför anser jag att jag inte har tillgång till andras kunskap. (Deltagare som svarat nej från stor kommun, arbetat 0 2 år)

Jag har tillgång till grundläggande kunskap men det finns alltid utrymme för förbättring. Här i x-stad [avidentifierat] finns Barnahus, med stor kompetens, finns ett nära samarbete och det ges bra information även med nyheter och det finns lättillgängligt. (Deltagare från mellanstor kommun, arbetat 0 2 år)

Överbelastning i arbetet gör att barn inte får en handläggning inom rimlig tid. Det är också svårigheter att kunna placera barn om det behövs. Det är inte kunskapsbrist. (Deltagare från mindre kommun, arbetat 3-10 år) Ja, det som kanske saknas är tid att verkligen utreda alla barn. (Deltagare från mindre kommun, arbetat 3 10 år) Det är inte kunskapen som brister det är bristen på personal hos socialtjänsten och polisens långa handläggningstider som är problemet. (Deltagare från stor kommun, arbetat mer än 20 år)

Kunskapen finns att söka men är inte lättillgänglig när jag snabbt behöver få en överblick utifrån en inträffad händelse eller situation. (Deltagare från mindre kommun, arbetat mer än 11 år)

Jag har helt enkelt för lite kunskap både kring juridiska frågor och rent hantverksmässigt hur jag gör när ett barn berättar för mig att det varit utsatt för våld. (Deltagare som inte uppgett kommun, arbetat mer än 11 år)

Nyanlända familjer och ensamkommande barn Heder Ensamkommande barn Ensamkommande barn Sexuella övergrepp

Stöd vid bedömning i det enskilda ärenden Det behövs mer kunskap för att kunna göra bedömningar i varje enskilt fall. Med detta sagt anser jag inte att jag inte alls har kunskap men kan känna att det behövs betydligt mer. (Deltagare från mellanstor kommun, arbetat 3 5 år) Skyddsbedömningar och placering av barn Mer vägledning vid omedelbar skyddsbedömning, samt vägledning i hur man kan agera utan att utsätta barnet för ytterligare påfrestningar genom socialtjänstens agerande. (Deltagare från stor kommun, arbetat med än 11 år)

Värdera barns berättelser För svårt att bevisa något om barnet säger en sak och föräldrarna en annan. (Deltagare från mellanstor kommun, arbetat 0 2 år).