Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
PBL:s portalparagraf Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
PBL- Särskilda bevakningsgrunder för länsstyrelsen Miljökvalitetsnorm Mellankommunal fråga - avrinningområdesperspektivet
Översiktsplan 3 kap PBL 5 Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, och 5. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18e första stycket miljöbalken.
Förslag till arbetsmetod i ÖP 1. Ta fram planeringsunderlag om vatten t ex från VISS. Gör en karta över vattenförekomster inom planområdet, redovisa status. Ta också fram en karta över avrinningsområden. 2. Analysera hur markanvändningskartan (både befintlig och föreslagen mark- och vattenanvändning) förhåller sig till vattenförekomsterna. 3. Vilka är hoten mot vattenförekomsterna? Redovisa konflikter. Kumulativa effekter? 4. Formulera rekommendationer. Motivera ställningstaganden. 5. Utred nyckelfrågor närmare. Skyddsåtgärder? 6. Redovisa konsekvenserna för vattenkvalitén och MKN i (miljö)konsekvensbeskrivningen
Viktiga frågor att belysa i ÖP Föreslås exploatering på viktiga inströmningsområden till grundvattenförekomster? Kan enskilda större projekt påverka grundvattenytan? Finns risk att lokaliseringen och byggandet innebär att mer vatten snabbare avvattnas till recipient? Hur mycket bidrar dagvattenhanteringen till ökad hydrologisk belastning, föroreningar och erosionsrisk i närbelägna ytvattenförekomster? Kan förslagen till ny bebyggelse eller anläggningar inom LIS - områden påverka vattenkvaliteten?
Viktiga frågor att belysa i ÖP-forts Verksamhetsområden för VA behöver de utökas? Skyddsområden kring kommunens vattentäkter. Är kvalitén och kvantiteten tillräcklig, behov av reservvattentäkt? Bidrar spridd bebyggelse till ökade utsläpp från enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomster negativt? Har kommunens reningsverk tillräcklig kapacitet? Bräddning vid ogynnsamma förhållanden? Behövs nya tillstånd, ombyggnader eller nylokaliseringar?
Krav på redovisning av MKN i Detaljplan I behovsbedömningen (bedömningen om det behövs en MKB) ska MKN för vatten beaktas I planbeskrivningen ska redovisas hur MKN följs På plankarta och i planbestämmelser redovisas Skyddsåtgärder Normerna utgör en överprövningsgrund för länsstyrelsen, vilket innebär att länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan antas att beslutet innebär att en miljökvalitetsnorm inte följs.
Detaljplanering exempel på situationer där det är viktigt att belysa MKN för vatten Var? Vilken använd ning? Inom förorenade markområden På eller i anslutning till grundvattenförekomster I översvämningskänsliga områden Områden med högt grundvatten I eller i anslutning Natura2000-område eller annat känsligt vattenområde Verksamheter som förväntas kräva tillstånd för utsläpp till vatten Bebyggelse med enskilda avloppslösningar Omfattande bevattning/uttag av vatten t ex golfbanor, skidbackar, industrier Om planen innebär Vattenverksamheter t ex muddring, markavvattning/dikning eller utfyllnader Stor andel hårdgjord yta t ex stora parkeringsytor
Tack för mig