Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-05-30 Diarienummer 0664/16 Välfärd och utbildning Avdelningen individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Telefon 031-368 03 18 E-post: lena.hasselgren@stadshuset.goteborg.se Tolktjänst för vardagstolkning Förslag till beslut I kommunstyrelsen Yttrandet över promemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds2016:7) godkänns i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och översänds till Socialdepartementet. Sammanfattning Socialdepartementet har gett Göteborgs Stad möjlighet att lämna synpunkter på promemorian Tolktjänst för vardagstolkning. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 juli 2017. Göteborgs Stads yttrande ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 20 juni 2016. Ärendet medger ingen bordläggning. I utredningen föreslås att en särskild lag om tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade ska ersätta regleringen av tolktjänst i nuvarande 3b punkt 3 Hälso- och sjukvårdslagen. Lagen omfattar bland annat särskilda bestämmelser för personer med dövblindhet där landstinget och kommunerna åläggs ansvar för att ingå överenskommelser om samarbete. Stadsledningskontoret ser positivt på att lyfta bort tolktjänst från Hälso- och sjukvårdslagen. De omfattande problem med dagens ansvarsfördelning för olika tolktjänster liksom med begreppet vardagstolkning har grundligt beskrivits i tidigare utredningar och betänkanden. Stadsledningskontoret anser att föreliggande förslag till lag om tolktjänst för vardagstolkning inte innebär någon förbättrad situation för tolkanvändare. Förslaget förtydligar inte gränsdragningarna för huvudmännens ansvar och den sårbara gruppen personer med dövblindhet i behov av tolktjänst och ledsagning garanteras inte en lättillgänglig, sammanhållen och kvalificerad service. Ekonomiska konsekvenser Socialdepartementets uppdrag har varit att lämna förslag inom ramen för nuvarande finansieringsformer och ramar. Stadsledningskontoret bedömer att förslaget inte får några ekonomiska konsekvenser för staden. Barnperspektivet Barn som själva använder tolktjänst har särskilda behov i vardagen av att kunna få tolktjänst för att exempelvis utöva fritidsaktiviteter och få möjlighet att ingå i olika sociala sammanhang. Hörande barn till närstående teckentolksanvändare får inte sällan 1(6)
ett stort ansvar för att tolka i olika situationer. I båda fallen är lättillgänglig och ändamålsenlig tolktjänst av god kvalitet viktig. Jämställdhetsperspektivet God tillgång på teckenspråkstolkar möjliggör ett självständigt och oberoende liv för både kvinnor och män. Mångfaldsperspektivet Det finns behov av teckenspråkstolkar med särskild kompetens inom olika sakområden. Till exempel anpassad tolkning för nyanlända liksom tolkar med HBTQ-kompetens. Tillgången till de särskilda kompetenserna måste vara så geografiskt neutral som möjligt så att tolkanvändare i olika delar av landet kan erbjudas likvärdig tolkservice. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några relevanta aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Gemensamt för de nordiska länderna är den relativa bristen på teckenspråkstolkar. Oavsett de olika rättsliga förutsättningarna i Sverige och våra grannländer sker prioriteringar vilket särskilt drabbar tillgången till tolk för fritidsrelaterade situationer. Inom landet tolkas regelverken olika vilket resulterar i att individens möjlighet att få tillgång till tolktjänst skiljer sig åt beroende på var man bor. Bilaga 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Bilaga 2 Förslag till yttrande till Socialdepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(6)
Ärendet Socialdepartementet har gett Göteborgs Stad möjlighet att lämna synpunkter på promemorian Tolktjänst för vardagstolkning. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 juli 2017. Yttrande ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 20 juni 2016, ärendet inte medger bordläggning. Stadsledningskontorets beredning I stadsledningskontorets beredning av ärendet har den rättsliga bedömningen gjorts av stadsledningskontorets juridiska avdelning. Synpunkter och kunskapsunderlag har inhämtats från verksamheter inom sakområdet vid Social resursförvaltning, stadsdelsförvaltning Majorna-Linné och Västra Götalandsregionens Dövblindteam. Bakgrund Det är många myndigheter och huvudmän som ansvarar för tolktjänster. Olika utredningar 1 har konstaterat att det finns flera problem med det nuvarande tolksystemet som exempelvis att systemet är svårnavigerat, det uppstår gränsdragningsproblem och begreppet vardagstolkning är svårt att definiera. 2014 fick en arbetsgrupp med representation från Socialdepartementet, Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet i uppdrag att se över tolktjänsten för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet inom vissa samhällsområden. Uppdraget har varit att lämna förslag på förändringar för att åstadkomma en ändamålsenlig, brukarorienterad och kostnadseffektiv tolktjänst inom ramen för befintliga medel för tolkning. Promemorians förslag och överväganden bygger på underlag från denna beredning. Nuvarande bestämmelser Tolktjänst för vardagstolkning regleras i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3b. Vardagstolkningsbegreppet tydliggörs i förarbetena till HSL som tolktjänst i olika situationer i vardagslivet som läkar- och tandläkarbesök, bankärenden fritids- och rekreationsaktiviteter med mera. Rättsområdet som i övrigt rör tolkstöd är komplext. När det gäller den nationella lagstiftningen berörs tolktjänster genom ansvars- och finansieringsprincipen i Språklagen (2009:600), Diskrimineringslagen (2008:567) om förbud mot diskriminering i arbetslivet och högskola, Förvaltningslagen (1986:223), Förvaltningsprocesslagen (1971:291), Rättegångsbalken (1942:740), Arbetsmiljölagen (1977:1160) samt Skollagen (2010:800). Promemorians förslag En ny lag Utredningen föreslår att bestämmelsen om vardagstolkning i HSL 3b upphör att gälla och att landstingens skyldighet att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning för döva, personer med dövblindhet, vuxendöva och hörselskadade ska regleras i en ny lag. Den nya lagen innehåller definitioner av olika begrepp som tolkanvändare, tolkning, distanstolkning, syntolkning, ledsagning och vardagstolkning. Vidare finns särskilda 1 SOU 2011:83 En samlad tolktjänst samordning och utveckling av tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet Socialstyrelsens kartläggning 2008-126-116 Begreppet vardagstolkning Om landstingens ansvar för tolk till döva, dövblinda och hörselskadade Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(6)
bestämmelser rörande tolkning och ledsagning för personer med dövblindhet. Landstinget ska vid behov ingå överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med dövblindhet som har behov av tolktjänst för vardagstolkning och ledsagarservice enligt socialtjänstlagen, Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387). Den nya lagen innehåller också en bestämmelse om att landstinget ska prioritera den som har störst behov av tolktjänst för vardagstolkning samt att landstinget får beakta kostnaden för tjänsten. I en avslutande bestämmelse anges att verksamheten ska vara av god kvalitet samt den systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen om Tolktjänst för vardagstolkning innebär inte någon inskränkning i det ansvar som andra myndigheter kan ha enligt annan författning. Ändringar i annan lagstiftning SoL får en ny paragraf, 5 kap. 8 b liksom LSS 15 b som i båda fallen lyder Kommunen ska vid behov ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med dövblindhet som har behov av ledsagarservice enligt denna lag och tolktjänst för vardagstolkning enligt lagen (2017:000) om tolktjänst för vardagstolkning. I Patientlagen (2014:821) 1kap. 9 lyfts tolktjänst för vardagstolkning ut. Promemorians bedömningar och skäl Promemorian grundar sina förslag på resultatet av den interdepartementala arbetsgruppens slutsatser; - ansvarsfördelningen för samhället tolktjänst är komplexa och ansvaret för att tillhandahålla tolk i olika situationer vilar på olika huvudmän - det finns inte förutsättningar för ett samlat huvudmannaskap för samhällets tolktjänst - det är viktigt att skapa förutsättningar för att tydliggöra och, där så är möjligt, samordna ansvaret mellan olika huvudmän för att konkreta utvecklingsinsatser och åtgärder ska kunna genomföras Särskild lag Promemorian bedömer att tydliggörandet av landstingens ansvar i en lag inte löser de svårigheter som är förknippade med de olika huvudmännens regelverk och gränsdragningsproblematiken däremellan. Däremot tros att den nya lagen kunna bidra till att öka tydligheten om vad som är landstingens ansvar samt minska administration och diskussioner om betalningsansvar. Vardagstolkningsbegreppet ska finnas kvar och ha samma innebörd som tidigare. Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att följa landstingens tillämpning och överväga behov av ytterligare vägledning rörande innebörden i begreppet vardagstolkning. I tolktjänst för vardagstolkning för personer med dövblindhet ska, enlig lagförslaget, utöver tolkning även syntolkning och ledsagning i direkt anslutning till tolktillfället ingå. Det konstateras att frivillighet inte har fungerat när det gäller landstingens och kommunernas respektive ansvar för ledsagning för denna till antalet begränsade grupp. Landsting och kommuner ska därför ingå överenskommelse om ett samarbete vid behov Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(6)
i sådana fall. Bestämmelsen införs också i SoL och LSS och innebär en viss inskränkning i det kommunala självstyret. Trots att tolktjänst inte är sjukvård tillämpar landstingen principer och bestämmelser i bland annat HSL. Landstingens tolkcentraler saknar tillräckliga resurser för att kunna utföra alla tolkbeställningar och i promemorian föreslås att bestämmelser rörande prioriteringar utifrån behov och kostnad bör föras över till den nya lagen. Landstingets beslut kommer som tidigare inte att kunna överklagas och det bedöms inte finnas behov av att inrätta vägar för klagomålshantering. Besvär hänvisas till Justitieombudsmannen alternativt Justitiekanslern. Tolkning i arbetslivet När det gäller behovet av att förtydliga ansvaret för tolktjänst i arbetslivet menar utredningen att den nya lagen bidrar till ökad tydlighet när det gäller i vilka situationer landstinget ansvarar för att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning. I övrigt förväntas nya tekniska möjligheter förbättra tillgången till tolk i arbetslivet. Myndigheten för delaktighet föreslås få i uppdrag att informera berörda aktörer om deras möjligheter och ansvar samt om tillgängliga tekniska lösningar. Utredningen föreslår att ansökningsförfarandet hos Arbetsförmedlingen avseende tolkstöd i arbetslivet ses över, underlättas och förenklas. Gemensam ingång för bokning En ingång för bokning av tolk skulle bland annat underlätta för tolkanvändarna och möjliggöra samordning av bokningssystem vilket kan minska kostnaderna. Landstingen bedöms ha bäst förutsättningar att utveckla samarbete kring en gemensam administrativ ingång för bokning av tolktjänst. Det blir en fråga för landstingen att avgöra om och i så fall hur en samordning ska ske. It-tjänster Effektivitets- och samordningsvinsterna i utvecklingen och användningen av gemensamma it-system bedöms vara stora. Huvudmännen för tolktjänster föreslås själva bestämma vilka it-funktioner som lämpar sig att utveckla inom ramen för en gemensam funktion för bokning av tolktjänst. Vidare konstateras att Post- och telestyrelsen redan har i uppgift att till halvårsskiftet 2016 öka tillgängligheten till förmedlingstjänsten bildtelefoni. Myndigheten för delaktighet har fått regeringens uppdrag att skapa en digital plattform för information, kunskapsutveckling och innovation rörande kommunikation för döva, personer med dövblindhet och hörselskadade. Uppdraget ska redovisas i slutet på mars 2017. Stadsledningskontorets överväganden Problem inom tolktjänstsystemet är sedan länge kända. Tolksystemet är rörigt och svårtolkat för alla inblandade parter. Det finns många olika regelverk och tolkanvändaren har svårt att manövrera i systemet. Myndigheter och huvudmän med ansvar för tolktjänster har problem att hantera gränsdragningar sinsemellan till följd av de många olika regelverken. Systemet bedöms inte vara resurseffektivt. Tillämpningen av regelverken är inte lika över landet. Vardagstolkningsbegreppet står i fokus när definitionssvårigheterna beskrivs i både promemorian och tidigare Tolktjänstutredningen (2011:83). Den senare föreslår mot bakgrund av en grundlig genomlysning att vardagstolkning tas bort som begrepp och att samhällets samlade medel för tolktjänster omfördelas för att samlas till en huvudman för en sammanhållen tolktjänst. I föreliggande promemoria föreslås istället att vardagstolkningsbegreppet och dess innebörd vidhålls med förtydliganden i form av fler Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(6)
exempel i en särskild lag. Stadsledningskontoret bedömer att promemorians förslag inte innebär någon väsentlig förändring eller förbättring. Förslaget leder inte till ökad samordning med färre huvudmän eller färre regelverk. Det saknas verkningsfulla lösningar på de gränsdragningsproblem som varit i fokus i problemkartläggningarna. Ansvaret för att öka samordningen läggs på huvudmännen. Stadsledningskontoret välkomnar dock den moderniserade synen på tolktjänster, från vårdperspektiv till ett språkperspektiv, som förslaget ger uttryck för. I Göteborg finns flera verksamheter med hög kompetens inom dövområdet. Här framhåller man särskilt den utsatta och sköra situation personer med dövblindhet befinner sig i och den risk för isolering som funktionsnedsättningen innebär. Antalet kända personer i Göteborg med dövblindhet som använder sig av tolktjänst och ledsagning uppgår till ca 10 personer. Bestämmelserna om samverkansansvar när det gäller personer med dövblindhet med behov av ledsagning i direkt anslutning till tolktjänst som föreslås i den nya lagen samt i SoL och LSS tillmötesgår inte behoven av kvalificerade och samordnade tjänster. Stadsledningskontoret har ett flertal erfarenheter av när ansvar för samverkan ålagts kommun och landsting gemensamt vilket i praktiken inneburit övervältring av ansvar och kostnader på kommunen. Ett sådant exempel gäller placeringar efter sluten psykiatrisk vård där diskussioner om sjukvårdsansvaret är återkommande. Stadsledningskontoret anser att det krävs tydlighet i vad samverkansansvaret består i samt hur ett samverkansavtal ska realiseras. Promemorians förslag innebär inte de förbättringar i vardagen för den enskilde som tidigare utredningar pekat på behov av. Det saknas ett brukarorienterat perspektiv och den enskilde lämnas att fortsätta manövrera mellan olika huvudmän och deras regelverk för att få sina behov av tolktjänst tillgodosedda. De förslag som lämnas i promemorian bedöms i ett flertal fall redan i de egna övervägandena inte utgöra lösningar problemen. Stadsledningskontoret kan inte heller se att förslagen på något avgörande vis förändrar eller förbättrar samhällets möjlighet att erbjuda resurseffektiv tolktjänst av hög kvalitet. Sammanfattningsvis konstaterar stadsledningskontoret att det presenterade förslaget inte löser de problem inom tolksystemet som identifierats i tidigare utredningar. Stadsledningskontoret Lena Hasselgren Planeringsledare Lisbeth Nilsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(6)
Till Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) Dnr S2016/02162/FST Departementspromemorians förslag bygger på underlag från en interdepartemental arbetsgrupp med representation från Socialdepartementet, Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Uppdraget har varit att lämna förslag på förändringar för att åstadkomma en ändamålsenlig, brukarorienterad och kostnadseffektiv tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Promemorians förslag till förändringar utgörs huvudsakligen av en ny lag för tolktjänst för vardagstolkning. Tolktjänstområdet har i tidigare utredningar och kartläggningar problematiserats och har varit föremål för förslag till förändringar. Tolktjänstsystemet beskrivs som rörigt och svårtolkat med många olika regelverk som skapar gränsdragningsproblem. Svårigheten att definiera begreppet vardagstolkning bidrar till otydligheten. Promemorians förslag att i lagtext exemplifiera vad som kan rymmas inom begreppet bedöms av Göteborgs Stad inte utgöra lösningen på problemet. De särskilda bestämmelserna rörande personer med dövblindhet som har behov av ledsagning enligt Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, i anslutning till tolktjänst för vardagstolkning tillmötesgår inte behoven av kvalificerade och samordnade tjänster. Bestämmelserna om samverkan som föreslås i den nya lagen samt i SoL och LSS för denna grupp löser inte ansvarsproblemen. Göteborgs Stad anser att det krävs tydlighet i vad samverkansansvaret består i samt hur ett samverkansavtal ska realiseras. Det finns en uppenbar risk för övervältring av ansvar på kommunen med den föreslagna regleringen. Göteborgs Stads uppfattning är att promemorians förslag inte innebär förtydliganden och förbättringar i vardagen för den enskilde. Det saknas ett brukarorienterat perspektiv och den enskilde lämnas att fortsätta manövrera mellan olika huvudmän och deras regelverk för att få sina behov av tolktjänst tillgodosedda Göteborgs Stad kan inte se att förslagen på något avgörande vis förändrar eller förbättrar samhällets möjlighet att erbjuda resurseffektiv tolktjänst av hög kvalitet. Göteborgs Stad konstaterar att promemorians förslag inte omhändertagit eller löst de problem inom tolksystemet som identifierats i föreliggande uppdrag eller i tidigare utredningar. FÖR GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE