Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter - Guide för institutionernas arbete Beslutat av Rektor 2018-01-15 Gäller från 2018-01-15
Innehåll Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter 3 Förändringar i diskrimineringslagen 2017 3 Diskriminering och diskrimineringsgrunder 4 Fortlöpande arbete i fyra steg 4 Beskrivning av arbetsprocess 5 Organisera arbetet 5 Kartläggning av nuläget 6 Analysera kartläggningen 7 Mål och åtgärder 8 Genomförande av åtgärder 8 Uppföljning 8 Förslag på åtgärder som främjar lika rättigheter och möjligheter 8 Förslag på övergripande åtgärder för lika rättigheter och möjligheter 8 Riktade åtgärder för diskrimineringsgrunderna 11 Förslag till att förbättra möjligheterna att förena studier med föräldraskap _ 14 Tips för ett lyckat arbete med aktiva åtgärder 15 Dokumentation och rapportmall 16 2 (16)
Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter Dokumentet innehåller information om förändringarna i diskrimineringslagen samt instruktioner för hur institutionerna ska arbeta för att uppfylla lagkraven på främjande arbete och aktiva åtgärder. Varje prefekt ansvarar för att arbetet med de aktiva åtgärderna löper enligt plan och att dokumentation och samverkan med studenter sker kontinuerligt på respektive institutionen. Dekan ansvarar för att varje fakultet årligen återrapporterar arbetet med de aktiva åtgärderna till Kommittén för hållbar framtid. Fakultetens rapport ska lämnas in tre veckor innan sista Kommittémötet för Hållbar framtid för året. Rapporten sänds till koordinator för lika villkor. Kommittén för hållbar framtid återkopplar sedan rektor om universitetets arbete. De aktiva åtgärderna och arbetet med att förebygga diskriminering gäller endast studenter och presumtiva studenter. HR- avdelningen ansvarar för de aktiva åtgärderna mot personal som diskrimineringslagstiftningen föreskriver. Aktiva åtgärder kräver inte omfattande textredovisning utan görs genom en enkel tabellrapportering. Det är handling och utförande som är viktigt. Längst ner i dokumentet återfinner du ett förslag till rapportmall. Förändringar i diskrimineringslagen 2017 Högskolor och universitet har fr.o.m. 1 januari 2017 ett utökat krav att arbeta med förbyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering. Detta ska göras genom s.k. aktiva åtgärder, ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund samt för att främja studier och föräldraskap. Aktiva åtgärder har i likhet med diskrimineringsförbuden till syfte att förebygga och motverka diskriminering. Diskrimineringsförbuden är avsedda att motverka konkreta diskriminerande handlingar i individuella fall. Utöver det syftet ska aktiva åtgärder även verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på en mer generell och strukturell nivå. Arbetet handlar om att förebygga att studenter diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter på högskolan och inte om att genomföra åtgärder mot problem som redan uppkommit i ett enskilt fall. 3 (16)
Arbetet med de aktiva åtgärderna ska ske löpande och åtgärderna genomföras så snart som möjligt. Arbetet ska dokumenteras och nya kartläggningar av risker för diskriminering och repressalier med åtgärder ska sättas upp årligen. Förändringarna i diskrimingeringlagen rör även riktlinjer och rutiner för att förbygga trakasserier och sexuella trakasserier. Arbetet på institution ska vara inriktat på att förhindra och upprätta rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Om en student misstänker att hen varit utsatt för diskriminering och anmäler ärendet finns riktlinjer och rutiner dokumenterade i dokumentet Processbeskrivning vid misstänkt diskriminering. Diskriminering och diskrimineringsgrunder En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning könsidentitet eller könsuttryck sexuell läggning funktionsnedsättning ålder Du kan läsa mer om diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna på diskrimineringsombudsmannens webbplats, do.se. Fortlöpande arbete i fyra steg Högskolor ska fortlöpande arbeta med följande område: antagning och rekrytering undervisningsformer och organisering av utbildningen examinationer och bedömningar studiemiljö studier och föräldraskap Institutionens ansvar Institutionens arbete med aktiva åtgärder ska behandla områdena; undervisningsformer och organisering av utbildning, examinationer och bedömningar, studiemiljö samt studier och föräldraskap. Inom varje område ska samtliga diskrimineringsgrunder undersökas och analyseras samt eventuella åtgärder sättas in. 4 (16)
Diskrimineringslagen anger att arbetet med aktiva åtgärder ska utföras systematiskt genom fyra steg: 1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för studenters lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder 3. genomföra de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas 4. följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras fortlöpande och vara ständigt pågående, på Linnéuniversitetet ska därför varje institution årligen göra planer och åtgärderna ska planeras och genomföras så snart som möjligt. Samverkan med studentgruppen och dokumentation av arbetet med de aktiva åtgärderna ska ske kontinuerligt. Beskrivning av arbetsprocess Nedan följer en beskrivning av en arbetsprocess institutionen kan använda sig av för att systematiskt arbeta igenom de fyra stegen. För att svara mot lagkraven ska institutionen arbeta utifrån samtliga diskrimineringsgrunder inom områdena undervisningsformer och organisering, examinationer och bedömningar, studiemiljön samt studier och föräldraskap. I dokumentet finns förslag på åtgärder och ett förslag på en mall. Innan du börjar med arbetsprocessen bör du läsa mer om de lagkrav som högskola och universitet är ålagda att följa på diskrimineringsombudsmannens webbplats, www.do.se. Organisera arbetet Att arbeta med aktiva åtgärder för diskriminering är lagstadgat och behöver givna ramar inom institutionen. Prefekt bör sätta ihop en arbetsgrupp samt avsätta tid och resurser. Ett framgångsrikt arbete kräver att resultat och uppföljning av arbetet ska efterfrågas. Det är angeläget att hitta representanter ur studentgruppen att samverka med redan under organiseringsfasen. Under det kontinuerliga arbetet ska det finnas kontakt med studentgruppen, inled samarbete med studentförenings ombud eller med studentrepresentanter i program/fakultetsråd eller liknande. 5 (16)
Kartläggning av nuläget För att kunna skapa relevanta och konkreta mål och åtgärder under aktuell period behöver nuläget kartläggas. Undersökningen ska ta sikte på att identifiera risker och potentiella risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. I kartläggningen ska samtliga sju diskrimineringsgrunder undersökas inom områdena undervisningsformer och organisering, examinationer och bedömningar och studiemiljön i högskolan. Kartläggningen ska även innehålla beskrivning av förutsättningar för att kombinera studier och föräldraskap. Det finns många sätt att kartlägga och undersöka risker för diskriminering och repressalier. Exempel kommer nedan; genomföra årliga studentenkäter använda kursvärderingar och utvärderingar efter praktik genomföra återkommande samtal med studenter, studentföreningar, Linnéstudenterna och personal gå igenom rutiner och regler för att granska hur dessa tillämpas och om de riskerar att diskriminera någon analysera incidentrapporter se över innehållet i kurslitteratur, undervisningsmaterial och litteraturlistor se över kursplaner och utbildningsprogram se över schemaläggning och tider för obligatoriska moment se över hur studiemiljön kan anpassas för studenter med funktionsnedsättning Kartläggning av de olika områdena Undervisningsformer och organisering Området undervisningsformer och organisering av utbildningen gäller bland annat hur högskolan genomför undervisningen; föreläsningar, seminarier, distansundervisning, online-kurser och liknande. Det kan också handla om att se över när och var undervisningen äger rum. Arbetet i den här delen handlar om att undersöka om det finns någon risk för att undervisningens form och organisering kan ha en negativ inverkan på någon grupp studenter och om det finns ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder. 6 (16)
Examinationer och bedömningar Examinationer och bedömningar av studenternas prestationer är ett område inom högskolornas arbete med aktiva åtgärder. Universitet ska säkerställa att kursplaner och andra regler för bedömningar inte riskerar att försämra möjligheterna för någon grupp oavsett diskrimineringsgrund. Det handlar också om att undersöka om det i det praktiska arbetet och tillämpningen av regler och rutiner finns någon risk för att bedömningar av studenternas studieprestationer medvetet eller omedvetet påverkas av faktorer som har samband med någon diskrimineringsgrund. Arbetet kan även vara inriktat på utbildning av personalen. Studiemiljö Begreppet studiemiljö omfattar både den fysiska och den psykosociala miljön. I den fysiska studiemiljön ingår t.ex. lokaler, hjälpmedel och utrustning. Den psykosociala studiemiljön omfattar bl.a. bemötande, tilltal och former för umgänge. I arbetet ingår också att undersöka risker för trakasserier eller sexuella trakasserier. Undersökningen kan även omfatta t.ex. hur jargongen är bland studenter och lärare och om det förekommer rasistiska, sexistiska eller på annat sätt nedsättande kommenterar eller skämt. Studier och föräldraskap Möjligheten att förena studier och föräldraskap är ett område inom högskolornas arbete med aktiva åtgärder. Universitetet ska utreda behovet av åtgärder för att underlätta för studenter att kombinera studier med föräldraskap. Området handlar inte om att öka möjligheten att ta med sig barn i undervisningssammanhang, utan att på andra sätt möjliggöra studier för personer med omsorgsansvar. Det handlar t.ex. om hur högskolan organiserar undervisningen, när den förläggs, om vissa moment kan utföras på distans eller om det finns särskilda behov när det gäller lokalerna. Analysera kartläggningen När kartläggningen och inventeringen är klar är det dags att analysera materialet. Arbeta systematiskt med de sju diskrimineringsgrunderna och undersök risker för diskriminering/repressalier/andra hinder inom områdena undervisningsformer och organisering, examinationer och bedömningar, studiemiljö samt hur väl det går att kombinera studier och föräldraskap. Exempel på frågor att ställa: Finns det skillnader mellan gruppen kvinnor respektive män? Andra grupper? 7 (16)
Hur arbetar vi för att underlätta att kombinera studier och föräldraskap? Om så är fallet, fundera över: Vad kan skillnaden bero på? Hur skulle ni vilja att det såg ut? Vad har institutionen för mål? Vad krävs för åtgärder för att situationen ska förändras till en mer jämlik situation? Mål och åtgärder Efter kartläggningen och analys är det dags att formulera mål och bestämma vilka åtgärder som ska genomföras. Tänk på att det är bättre att genomföra några få brådskande åtgärder än att planera för många åtgärder som inte genomförs. Konkreta mål och åtgärder är också en förutsättning för en lyckad utvärdering. Genomförande av åtgärder Bestäm vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs och under vilken tidsperiod de ska genomföras. Förankra arbetet hos prefekt och återkoppla resultaten av åtgärderna. Längre ner i dokumentet finns tips på åtgärder att genomföra. Uppföljning För att säkerställa att åtgärderna sker enligt plan och för att utvärdera om åtgärden givit önskad effekt krävs uppföljning. Benämn ansvarig person och ange tid för uppföljning redan i uppstarten av åtgärden. Återkoppla resultatet av utvärderingen till prefekt. Förslag på åtgärder som främjar lika rättigheter och möjligheter I det följande finns förslag på aktiva åtgärder. Beroende på vad er undersökning och analys visar kan ni välja att använda er av några av nedanstående åtgärder eller så behöver helt andra åtgärder identifieras för att kunna förbättra studenternas lika rättigheter och möjligheter. Beroende av vad just er undersökning visar på för risker är det möjligt att fokusera på ett antal utvalda områden per termin eller år, t.ex. en eller ett par diskrimineringsgrunder, någon åtgärd för att främja breddad rekrytering och någon åtgärd för att förbättra tillgängligheten. En annan möjlighet är att fokusera på samtliga områden men under teman som information, bemötande, tillgänglighet på webben, kurslitteratur eller undervisning. Förslag på övergripande åtgärder för lika rättigheter och möjligheter 8 (16)
Breddad rekrytering Samarbete med gymnasieskolor För att nå presumtiva studenter av underrepresenterade grupper kan institutionen (förslagsvis i samarbete med andra institutioner eller hela fakulteten) redan i organiseringsfasen t.ex. inleda ett långsiktigt samarbete med en gymnasieskola i länet där andelen som studerar vidare inom högre utbildning är låg. Syftet med samarbetet ska ge eleverna ökat intresse för högskolestudier och en avdramatiserad bild av universitetet. Motverka studieavhopp För att motverka studieavhopp under studietiden kan specifika åtgärder tas för att öka andelen studenter som fullföljer studierna. Exempel på sådana åtgärder är introduktionsverksamhet för nya studenter och studenter som studerat en eller flera terminer agerar fadder och hjälper studenten med praktiska frågor. Fortbildning För att öka kunskapen om breddad rekrytering och brett deltagande bland institutionens personal kan workshop/seminarium om breddad rekrytering inkluderas vid utbildningstillfällen där universitetets arbete för lika möjligheter och rättigheter förmedlas. Läs också rapporten Kan excellens uppnås i homogena studiegrupper? Rapporten finns att hämta på Universitets- och högskolerådets webbplats, www.uhr.se. Kunskap Kunskap om diskriminering, diskrimineringsgrunderna, normer och attityder till arbetet är nyckelfaktorer för ett lyckat arbete med aktiva åtgärder. Ökad kunskap om lika rättigheter och möjligheter Skapa goda förutsättningar för anställda vid institutionen att öka sin kunskap om lika rättigheter och möjligheter och diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder genom att erbjudas seminarier och föreläsningar utöver ordinarie kursutbud. Bra källor till fortbildning: Vad är diskriminering: http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ardiskriminering/ 9 (16)
Information om rättigheter och högskolans skyldigheter: http://www.do.se/framja-och-atgarda/hogskolans-ansvar/ Information om normkritik http://www.jamstall.nu/fakta/normkritik/ Kompetensutveckling genom användande av DO:s e-utbildning Diskrimineringsombudsmannen har utvecklat ett e-utbildningsverktyg som ett stöd för de högskolor som vill utveckla arbetet för lika rättigheter och möjligheter. Kursen riktar sig till studenter och anställda inom högskolan som har kontakter med studenter. Utbildningen är indelad efter tydliga målgrupper t.ex. till undervisande lärare eller till administratörer med servicefunktion mot studenterna. DO:s e-utbildning Studenters rätt i högskolan http://eutbildning.do.se/hogskolan/ Förebygg trakasserier och sexuella trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Det går, till exempel att granska den egna verksamheten kritiskt och skapa lokala handlingsplaner för det förebyggande arbetet. För ett resonemang kring hur studiemiljön ser ut på institutionen. Vad finns det för samtalston och jargong vid institutionen? Exempel på frågor att diskutera: Vad har vi för föreställningar om studenterna och vilka konsekvenser får de i bemötandet? Upplever studenterna studiemiljön som trygg, öppen och inkluderande? 10 (16)
När finns risker för exkludering? Vet personalen om hur de ska hantera sexuella trakasserier om de uppkommer? Tips på fortbildning: Forskningsöversikt om trakasserier inom arbetslivet och utbildning. Rapporten finns på do.se Progression av genus- och intersektionella perspektiv i undervisningen Fundera över hur integreringen av genus- och intersektionella perspektiv finns med i utbildningen. Arbetet med formulering av lärandemål utgör ett bra tillfälle för att beskriva hur detta ska ske. Sträva efter att studenterna ges möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som de har förvärvat på tidigare nivåer. Kritisk diskussion om kurslitteratur/undervisningsmaterial För en kritisk diskussion kring kurslitteratur/undervisningsmaterial som kan uppfattas som kränkande. Ibland är det ofrånkomligt att beskrivningar, teorier eller påståenden i litteraturen uppfattas som kränkande. Sådan litteratur bör dock inte användas om det inte går att motivera på ett tillfredsställande sätt. Läraren har ett pedagogiskt ansvar för studenternas utvecklingsprocess och ska förmedla vetenskapligt säkerställd kunskap. Kartlägg studenternas uppfattning om litteraturen genom att fråga om detta i kursvärderingar. Kritisk diskussion om kurslitteratur/undervisningsmaterial Säkerställ att litteratur/undervisningsmaterial som beskriver vissa könsuttryck, sexuella läggningar med mera som en sjukdom, utan att detta stöds av Socialstyrelsens aktuella förteckning över sjukdomsdiagnoser, inte används utan tydliga påpekanden att litteraturen inte speglar en modern vetenskaplig inställning. Material som ifrågasätter vissa typer av funktionsnedsättning ska hanteras på samma sätt. Normkritisk granskning av kurslitteratur/undervisningsmaterial Innehåll i kurslitteraturen som upplevs exkluderande kan öka känslan av utanförskapet för personer som tillhör underrepresenterade grupper vid universitet och som en följd ytterligare ett bland många hinder till högre studier. Exempelvis har Uppsala studentkår ett pågående studentdrivet projekt, se http://www.uppsalastudentkar.se/litteraturgranskningen Riktade åtgärder för diskrimineringsgrunderna I det följande finner du exempel på riktade åtgärder gällande diskrimineringsgrunderna för att säkerställa studenternas lika villkor och möjligheter. 11 (16)
Beroende av vad er undersökning och analys visar på för risker, kan åtgärderna nedan användas som de är eller modifieras för att passa verksamhetens upptäcka risker. Beroende av behov kan samtliga eller endast enstaka åtgärder behövas. Etnisk tillhörighet Mångfaldskalender Genom att använda mångfaldskalender vid schemaläggning av obligatoriska moment minskar risken för att personer ställs inför valet mellan att fira helgdagar enligt sina traditioner och att genomföra obligatoriska moment. Mångfaldskalendern kan köpas in här https://mangkulturellaalmanackan.wordpress.com Språk På Linnéuniversitetet ska de texter vi kommunicerar inom och utanför universitetet vara klara och tydliga, skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Kön Könsneutrala exempel För att inte upprätthålla den sociala konstruktionen av kön/genus, bör det i möjligaste mån användas exempel i undervisningen som är könsneutrala. I den utsträckning kön måste finnas med i exempel bör de användas i en balanserad omfattning och inte beskrivas i könsstereotypa sammanhang. Könsneutralt språk Könsneutrala ord och benämningar används när kön är ovidkommande och när vi vill vara säkra på att inkludera alla i texten. Varken han eller hon ska användas med könsneutral syftning. Det finns många lösningar för att skapa ett könsneutralt språk; ett sätt är att använda pronomenet hen när kön är ovidkommande eller som ett alternativ till han eller hon. Kritisk diskussion om kurslitteratur/undervisningsmaterial Vid val av litteratur eller annat undervisningsmaterial bör alltid en diskussion föras om varför en lärobok väljs istället för en annan. En aspekt att reflektera över är om litteratur av författare representerande ett kön väljs när det inom det aktuella ämnet finns både manliga och kvinnliga författare. Val av litteratur eller annat undervisningsmaterial bör vila på en god vetenskaplig grund. 12 (16)
Uppehåll i samband med graviditet Om en student skjuter upp genomförandet av en kurs p.g.a. graviditet, ska institutionen erbjuda studenten plats vid motsvarande kurs efter graviditeten. Läkarbesök Hänsyn bör tas till transsexuella studenters eventuella behov av att byta seminariegrupper, tentamenstillfällen och grupparbeten på grund av läkarbesök för könskorrigerande behandling. Ojämn könsfördelning Kartläggning av könsfördelning inom kurser genom att använda befintlig statistik. Om situationen inte är jämställd bör en analys av orsaken och åtgärder för att bredda rekryteringen tas fram. Könsöverskridande identitet eller uttryck Användning av namn och pronomen Kategorisering av studenter utifrån kön bör ta hänsyn till studentens egen uppfattning om könstillhörighet. Vid användning av förnamn och pronomen bör studentens eget önskemål om förnamn och pronomen efterföljas, i de fall universitetet inte är skyldiga enligt lag att använda studentens juridiska namn. Enkäter och kön I enkäter och frågeformulär är det viktigt att ha möjlighet till fler än två svarsalternativ för kön. Ett alternativ är exempelvis att till frågan Hur skulle du beskriva din könsidentitet? ge svarsalternativen Kvinna, Man, Annat alternativ, Osäker, Vill ej svara. Innan studenternas könsidentitet efterfrågas är det lämpligt att analysera vad informationen ska användas till, och om den är nödvändig. Ibland kan det biologiska könet vara en viktig indikator, men ibland kan det istället vara intressant med hur personerna som tillfrågas faktiskt identifierar sig själva. Läs gärna mer om enkäter och frågor om kön på rfsl.se https://www.rfsl.se/hbtq-fakta/att-fraaga-om-koen-och-trans-i-enkaeter/ Religion eller annan trosuppfattning Anpassning av obligatoriska moment Schemaläggning av undervisning, förläggning av grupparbeten, obligatoriska moment och tentamen ska i största möjliga mån göras med hänsyn tagen till studenter som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta på vissa religiösa helgdagar. Studenter som inte kan tentera vissa dagar på grund av religiösa skäl bör meddela detta vid terminsstart. Institutionen/enheten bör informera studenter om att de som av religiösa skäl inte kan tentera vid vissa tider bör meddela detta till institutionen snarast, helst redan vid terminsstart. 13 (16)
Sexuell läggning Varierande exempel För att bryta det heteronormativa perspektivet bör det, i möjligaste mån, användas exempel i undervisningen där samkönade par figurerar lika självklart som olikkönade par. Fortbildning För att kunna bemöta studenter och kollegor på ett inkluderande sätt kan fortbildning kring HBTQ behövas. På rfsl.se finns HBTQ-fakta och tips. Kursmaterial och litteratur Undersök innehållet i kurslitteraturen så att materialet inte är stereotypt eller ger en ensidig bild av personer som identifierar sig som HBTQ. Funktionsnedsättning Information om stöd Informera vid kurs/programstart vilken typ av stöd som finns att få på universitetet genom samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Litteraturlistor Listor över kurslitteraturen ska vara fastställda och finnas publicerade på institutionens webbsida i god tid före kursstart för att studenter som behöver litteraturen som talbok, punktskrift, förstoring eller e-bok kan få tillgång till litteraturen på anpassat medium inför studiestarten. Produktionen av en ny talbok tar två till tre månader. För att studenten ska få sin litteratur till kursen måste den beställas långt före kursstart och studenten är alltså beroende av att litteraturlistorna finns tillgängliga i tid. Ålder Gruppindelning Arbeta efter att gruppindelningarna inte ska bli åldershomogena vid grupparbeten eller inlämningsuppgifter. Förslag till att förbättra möjligheterna att förena studier med föräldraskap Nedan följer ett par konkreta förslag till hur undervisningen kan anpassas till studenter med omsorgsansvar. 14 (16)
Anpassning av obligatoriska moment Schemalägg undervisning, förläggning av grupparbeten, obligatoriska moment och tentamen i största möjliga mån med hänsyn tagen till studenter med omsorgsförpliktelser. Undervisning och tentor bör i möjligaste mån förläggas till vardagar under dagtid, detta gäller dock inte kvällskurser. I de fall då tentor och obligatorisk undervisning inte kan förläggas till vardagar under dagtid bör alternativ erbjudas. Möjligheten att byta undervisningsgrupp för att anpassa till tiderna till rutiner för omsorgsförpliktelser ska i största möjliga mån beaktas. Hänsyn bör tas till studerande med föräldraansvar vid krav på obligatorisk närvaro. I möjligaste mån bör alternativ examination erbjudas. Studerande har inte rätt till tillfällig föräldrapenning (TFP) från Försäkringskassan och kan därför inte överlåta sådan till annan person. Om båda föräldrarna studerar eller om studenten har ensam vårdnad kan det därför vara svårt att hitta alternativ för att ta hand om sjukt barn. Vid delad vårdnad kan förälder med rätt till TFP överlåta den till annan person, t.ex. släkting eller vän. Schemaläggning För att underlätta planering av studier och föräldraskap är det positivt om kursschema finns tillgängligt senast fyra veckor före kursstart. Tips för ett lyckat arbete med aktiva åtgärder Bilda en grupp som får ansvar och resurser för arbetet med lika rättigheter och möjligheter, samordna gärna detta med arbetsmiljöarbetet. Läs på om diskrimineringslagen på do.se Gå e-utbildningen Studenters rätt i högskolan http://eutbildning.do.se/hogskolan/ Titta gärna på andra institutioners mål och åtgärder för idéer och inspiration. Samarbeta med studentkårer/studentföreningar. De utgör en viktig resurs i arbetet med att nå ut till studenter med information om deras rättigheter och skyldigheter. Dokumentera arbetet kontinuerligt. Det är bättre att genomföra några få åtgärder än att planera för många åtgärder som inte genomförs. Arbeta fram åtgärder som är konkreta, tidsbestämda och realistiska. 15 (16)
Tydliggör ansvar för genomförande och uppföljning, tidplan och koppling till mål. Informera kollegor och studenter vid institutionen/enheten om ert arbete för lika rättigheter och möjligheter. Samarbeta med koordinator för lika villkor Dokumentation och rapportmall Institutionen ska löpande dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder. Det räcker inte att dokumentera arbetet en gång per år. Alla de fyra stegen i arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras d.v.s. undersökning, analys, åtgärder (inklusive tidsplanering) och uppföljning. Samverkan med studenter och eventuella andra berörda deltagare ska också dokumenteras. Rapportmallen nedan kan användas i institutionens arbete med aktiva och främjande åtgärder. Mallen finns att ladda ner på medarbetarsidan Att arbeta med aktiva åtgärder. Ta hjälp av beskrivningen över arbetsprocessen eller arbeta direkt utifrån de fyra steg som diskrimineringslagen anger. Rapportmall för aktiva åtgärder 2018 Avdelning/ institution Område för kartläggning Diskrimineringsgrund Kartläggning av risk/brist/hinder Mål Aktiva åtgärder Ansvarig funktion Tidplan och tidplan för uppföljning Dokumentation av samverkan Dokumentation av genomförande och uppföljning 16 (16)