Lärarhandledning Kemi

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Kemi 1 2 Steg 3

Det här är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren underlag för att planera undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena utifrån elevens förutsättningar och behov. Information om Steg 1 och 2 finns i Skolverkets handledningsmaterial Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper information för rektorer och lärare. De första delarna av den här lärarhandledningen är gemensamma för ämnena biologi, fysik, kemi och teknik. Under punkt 4 finns information om uppgifterna i kartläggningen i kemi. Kartläggningen ger läraren en uppfattning av vad eleven kan i ämnet ett utgångsläge inför planering och genomförande av undervisningen. Syftet är att få en bild av vilka områden av kursplanen eleven kan visa upp kunskaper i, snarare än beskriva kunskaperna utifrån de olika nivåerna i kunskapskraven. Det är lämpligt att en lärare med ämneskompetens genomför kartläggningen och att eleven får använda ett språk som hon eller han har goda kunskaper i, om möjligt sitt starkaste språk. Elevens resultat från kartläggningen blir grunden för den fortsatta planeringen av elevens undervisning i ämnet kemi. Den kan användas formativt för att stödja elevens lärande och anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Skolverket och andra rättighetsinnehavare har upphovsrätt till materialet och delar som ingår i materialet. Materialet får inte mångfaldigas eller sparas på dator i annat syfte än för att genomföra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverket 2016 2 (10)

1. Översiktlig information om materialet Materialet består av lärarhandledning uppgifter bilder observationsscheman sammanfattning av kartläggningen i ämnet. Varje tema inleds med en bakgrund och sedan kommer uppgifter och bilder. Kartläggningsmaterialen för biologi, fysik och kemi har tre teman. I kemi är dessa teman: Tema 1 Mat och kemi i vardagen Tema 2 Materia Tema 3 Kretslopp Tid för genomförande max 70 minuter Uppgifterna utgår från skrivningar i kursplanen för ämnet kemi om de tre förmågorna som eleverna ska utveckla samt kunskapskraven för ämnet kemi 1. Störst fokus för kemi ligger på förmågan att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. I framtagningen av materialet har kunskaper inom denna förmåga visat sig vara framträdande i de flesta skolsystem. Eleverna har därför störst möjlighet att visa sina kunskaper inom detta område. I varje ämne finns uppgifter som prövar alla tre förmågorna men ett enskilt tema kan vara inriktat på att ge stöd för bedömning av en eller två av förmågorna. Vill du särskilt pröva elevens förmåga att genomföra systematiska undersökningar eller förmågan att kommunicera och ta ställning i de naturvetenskapliga ämnena kan du välja ut dessa uppgifter från alla tre NO-ämnena. Sammanfattningarna av kartläggningen visar var dessa uppgifter finns. För att materialet inte ska bli för stort har vissa delar av det centrala innehållet valts ut. I punkt 4 står det vilket centralt innehåll som finns med. Uppgifterna inleds med en utgångspunkt där alla elever kan berätta någonting. Sedan följer frågor som kan leda i olika riktningar och till olika djup. De gröna pratbubblorna i uppgifterna visar vilket stöd du kan ge eleven eller vilka följdfrågor som kan vara aktuella. Materialet är avsett för elever i åldern för årskursintervallen 4 9. Det kan också användas i språkintroduktion eller motsvarande för elever i gymnasie åldern. I fortsättningen används förkortningen årskurs 1 3, 4 6 och 7 9. 1 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen. Skolverket 2016 3 (10)

Materialet är inte utformat för elever i åldern för årskurs 1 3, men under kartläggningen kan äldre elever visa kunskaper inom detta årskursintervall. Därför finns några uppgifter som är relevanta för årskurs 1 3 med i materialet. Progression mellan årskursintervallerna Varje tema bygger på en progression och uppgifterna kan kopplas till årskursintervallen 4 6 och 7 9. Först kommer en öppen uppgift som kan leda vidare till olika riktningar och djup beroende på elevens kunskaper. I många uppgifter kan eleven visa kunskaper på för både årskurs 4 6 och 7 9. I vissa teman finns det särskilda uppgifter för respektive intervall, kopplade till det centrala innehållet. Var medveten om progressionen när du gör kartläggningen och anpassa samtalet utifrån den. Har eleven stora svårigheter att besvara frågor på ett lägre årskursintervall, kan det vara bäst att hoppa över uppgifter på ett högre årskursintervall inom det temat. Att förstå och använda begrepp Uppgifterna kartlägger till viss del elevens förståelse av begrepp. Därför är det viktigt att du noterar om eleven själv använder begrepp som är centrala för ämnet. Du får då en bättre uppfattning om elevens kunskaper och förmågor i ämnet. Här är det viktigt att personen som tolkar under kartläggningssamtalet är medveten om betydelsen av ämnesbegrepp och översätter elevens svar så att det framgår när eleven använder centrala begrepp. Vissa ämnesbegrepp är så centrala att de finns med i uppgifterna. I dessa fall kontrollerar du om eleven förstår begreppet och förklarar inte begreppet för eleven i förväg. 2. Så här genomför du kartläggningen Under kartläggningen har ni stöd av en tolk som översätter så att du och eleven förstår varandra. Det kan vara en yrkesverksam tolk eller en person med koppling till skolan som talar både elevens språk och svenska (studiehandledare eller modersmålslärare). I fortsättningen används enbart begreppet tolk för att beteckna denna roll. Tolken översätter men förklarar inte de begrepp som kartläggningen undersöker. För att ge en rättvisande bild av elevens kunskaper får tolken inte styra elevens svar eller ge eleven svaren på frågorna. I Information om tolkning och tolkar finns mer information och anvisningar för den som genomför ett kartläggningssamtal med tolk samt för den som tolkar. Förbered dig noga Gå först igenom kartläggningsprofilerna från kartläggningens Steg 1 och Steg 2 för att få reda på vad kartläggningen har visat om eleven. Det kan också finnas noteringar eller annan dokumentation som innebär att det är lämpligt att du gör vissa anpassningar inför kartläggningen. Läs sedan igenom hela materialet och se till att du kan innehållet. Det är bra om tolken har möjlighet att gå igenom materialet inför kartläggningen. Under punkt 4 finns en lista med begrepp, modeller och teorier som kan komma upp i samtalen. Om eleven nämner dessa uttryck översätter tolken dem till svenska. De här begreppen är bra att i förväg diskutera med tolken så att de går att översätta på ett bra sätt. För varje tema finns information om det material som behövs. Det kan vara enkelt laborationsmaterial, bilder eller möjlighet att visa en film. Skriv ut bilderna. Skolverket 2016 4 (10)

Det kan vara bra att plasta in dem. Det går också bra att visa bilderna på datorn. Informera eleven i förväg om vilket skolämne kartläggningen gäller och vilka teman ni ska prata om samt att hon eller han kommer att få visa kunskaper inom ämnet. Berätta också vad resultatet kommer att användas till och vem som kommer att ta del av det. Var tydlig med att kartläggningen görs för att elevens undervisning ska bli så bra som möjligt. Utgå från elevens behov och förutsättningar Anpassa kartläggningen till elevens behov och förutsättningar, du kan till exempel använda ämnets tre teman i valfri ordning. Det går också bra att dela upp materialet på tre samtal, räkna då med 20 25 minuter per samtal. Tiden kan variera beroende på elevens ålder och förutsättningar. Det kan ta längre tid för äldre elever eftersom det bli fler uppgifter och eleven kan ha mer att berätta på varje uppgift. Går ni igenom hela materialet på en gång tar det max 70 minuter per kartläggning. Anpassa materialet så att det passar verksamheten så bra som möjligt och ger eleven maximala möjligheter att visa sina kunskaper i ämnet. Kartläggningen kan ske enskilt eller i grupp. Samtalet är till för att stärka eleven och skapa förutsättningar för planeringen av vidare undervisning. Om du märker att eleven känner sig pressad och tycker att kartläggningssamtalet är obehagligt avbryter du för att eventuellt försöka vid ett senare tillfälle. Anpassning för elever med funktionsnedsättning Om kartläggningens Steg 1 och Steg 2 eller övrig information om eleven visar att eleven har någon funktionsnedsättning som kräver anpassning är det viktigt att du ser till att eleven har det stöd som behövs under kartläggningen. Korta pass kan vara lämpligt för elever med olika typer av behov, t.ex. för elever som har svårt att koncentrera sig. Ta i så fall hänsyn till det i planeringen och bokningen av tolk. Har eleven exempelvis en synnedsättning kan du förstora bilder eller se till att det finns förstoringsverktyg. Mer information finns i Anpassning för elever med funktionsnedsättning. Skapa rätt stämning i samtalet Skapa ett öppet samtal. Samtidigt är det viktigt att eleven är medveten om syftet med kartläggningen och att det inte är ett vanligt samtal. Ställ uppgiftsfrågorna på ett naturligt sätt så att de öppnar en dialog mellan dig och eleven. Uppgifterna och frågorna är tänkta som en struktur i kartläggningssamtalet och utifrån dem kan du ställa egna följdfrågor beroende på vilken riktning samtalet tar. Det är viktigt att du är väl förberedd och känner till uppgifternas innehåll och vad de syftar till. Du kan då ställa följdfrågor som breddar och fördjupar, eller gå vidare i uppgifterna om eleven inte kommer framåt i en viss del av materialet. Genomför uppgifterna i den ordning de presenteras i materialet. Känns uppgifterna för enkla kan du hoppa över vissa frågor och snabbt gå vidare till nästa uppgift. Beroende på elevens kunskaper kommer samtalet att nå olika djup. Det är viktigt att inte pressa eleven men samtidigt ge eleven möjligheter att visa sina kunskaper. Om eleven svarar på en fråga fortsätter du med nästa fråga i uppgiften, kan eleven inte svara går du vidare till nästa uppgift. Du kan, om det passar, lägga in en stödfråga eller formulera om frågan, innan du går vidare. Markera alltid tydligt när du går över till en ny uppgift. Tänk på att många elever inte är vana att diskutera och uttrycka egna åsikter i skolan. Men de svenska kursplanerna uppmuntrar till det och därmed innehåller Skolverket 2016 5 (10)

Mat och kemi i vardagen Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Förmåga Årskurs Eleven Nej Viss del beskriver hur mat påverkar hur man c 1 3 mår c 4 6 beskriver varför man behöver äta c 4 6 komponerar en egen måltid som innehåller flera näringsämnesgrupper c 4 6 berättar om vad maten innehåller som kroppen behöver c 7 9 berättar vilken funktion matens innehåll har i kroppen a 4 6 tar ställning argumenterar för och emot sitt a 7 9 ställningstagande värderar olika argument om skolans a 7 9 café skiljer på fakta och värdering om a 7 9 skolans café c 7 9 berättar om syror och sura lösningar c 7 9 pratar om ph-värde c 7 9 berättar att basisk är motsatsen till sur inom kemin c 7 9 förklarar jäsning c 7 9 berättar om löslighet c 7 9 använder "lika-löser-lika" som förklaring a: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. b: Genomföra systematiska undersökningar i kemi. c: Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Stor del Ja materialet den typen av uppgifter, något som kan vara bra att prata om med eleven före kartläggningen. Bedöm elevens kunskaper med hjälp av observationsschemat Varje uppgift inleds med rubriken Att observera och ett antal frågor som säger vad du måste vara uppmärksam på vid just denna uppgift. Vissa frågor i uppgifterna är upplagda som samtal och kan därför inte föras över direkt till observationsschemat. Men i uppgiften som helhet kan du observera det som du för in i schemat. I observationsschemat finns ett antal påståenden om vad eleven gör och du värderar elevens svar på en skala med fyra steg. För varje observation finns en angivelse om vilket årskursintervall observationen tillhör. Om eleven visar kunskaper som efterfrågas i observations punkten sätter du ett kryss. För att undvika normativa formuleringar om vad elever förstår och kan, beskriver observationspunkten bara vad eleven faktiskt gör i uppgiften. Kartläggningen prövar inte heller progression med hjälp av beskrivande värdeord som i ämnenas kunskapskrav. Var uppmärksam på att eleven kan visa kunskaper som hör till tidigare frågor i uppgifter senare i materialet. Då får du ändra kryssen i observationsschemat. Efter varje observationsschema kan du också notera annat viktigt. Det kan vara kunskaper och förmågor som eleven visat under samtalet men som du inte tycker kommer fram i observationsschemat. Du kan också notera om eleven kan en del om ett visst område, men inte helt behärskar den aktuella punkten. Sammanfatta resultatet av kartläggningen Du kan sedan föra över vilka styrkor eleven visar i varje tema från observationsschemat till dokumentet Sammanfattning av kartläggning i kemi. Fyll i rutorna så att elevens styrkor blir tydliga. Börja med att titta på observationerna för årskurs 1 3 i det aktuella temat. Avgör om resultatet innebär att eleven har visat kunskaper och fyll sedan i rutorna som motsvarar dessa observationer. Titta sedan på observationerna för årskurs 4 6 i en av förmågorna, till exempel förmågan att beskriva och förklara. Dra en slutsats av dina observationer under samtalet och fyll i rutan Förklarar kemiska processer som behandlas i temat på samma sätt. Titta sedan på observationerna för 7 9 i samma förmåga och dra en slutsats. Fortsätt med årskurs 4 6 och 7 9 i de andra förmågorna och avsluta med att dra en slutsats om hur väl eleven har visat kunskaper om det ämnesspecifika språket i temat. Det finns en skillnad i om eleven endast förklarar sambanden och visar att hon eller han känner till händelseförloppet eller om eleven också använder naturvetenskapliga begrepp. De grå rutorna visar sådant som inte ingår i temat så de fyller du inte i. Dokumentationen av kartläggningen består av sammanfattningen och observationsschemat. 3. Planera utifrån vad kartläggningen visar Kartläggningen ger ingen heltäckande bild av elevens kunskaper i ämnet utan bara en uppskattning av kunskapsnivån. Läser du sammanfattningen av kartläggningen uppifrån och ner ser du vilka kunskaper eleven har visat i ett tema. Horisontellt visar sammanfattningen hur elevens kunskaper förhåller sig till ämnets 2 Proposition 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång s. 27. Skolverket 2016 6 (10)

förmågor. Här kan du också se ungefär inom vilket av årskursintervallen 1 3, 4 6 och 7 9 eleven befinner sig. Det centrala innehållet i uppgifterna är inte en checklista utan det är valt för att kunna visa om eleven har läst skolämnet tidigare eller inte. Du skulle också kunna använda det centrala innehållet som underlag för att stärka eleven. Om eleven tillexempel har visat goda kunskaper inom temat kretslopp och klassen arbetar med det området är det bra om eleven deltar i undervisning med studiehandledning på modersmålet. Då får eleven möjlighet att utveckla sitt ämnesspecifika språk i ett temaområde som hon eller han redan är bekant med, lära känna övriga elever i klassen och stärka sin självkänsla. Du kan ge eleven ordlistor i ämnet så att hon eller han kan förbereda sig för lektionerna. Kartläggningen ger ett underlag för planeringen av undervisningen. Den kan också visa om det behövs extra anpassningar i undervisningen. I vissa fall kan kartläggningen visa att extra anpassningar inte är tillräckliga och att elevens behov av särskilt stöd kan behöva utredas. Anmäl det i så fall till rektorn så att elevens behov av särskilt stöd snabbt blir utrett. Bedöm utifrån den enskilda elevens behov vilken ämnesundervisning eleven kan delta i och och i vilken omfattning, samt hur undervisningen bör utformas. Om eleven undervisas delvis i förberedelseklass i ett visst ämne och kartläggningen visar att eleven har goda kunskaper i ämnet kan eleven delta i den ordinarie undervisningen med stöd av studiehandledning på modersmålet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till 2. Utgångspunkten är alltid att eleven deltar så snart som möjligt fullt ut i ordinarie undervisning i alla ämnen, det kan kräva olika typer av språk- och kunskapsutvecklande insatser. På Skolverkets webbplats finns stödmaterialet Få syn på språket för språkutvecklande undervisning för alla elever. 4. Kartlägga elevens kunskaper i kemi Kemins tre teman: Mat och kemi i vardagen Materia Kretslopp Skolverket 2016 7 (10)

Uppgifterna behandlar de delar av det centrala innehållet som är markerade med fet stil. Tema 1. Mat och kemi i vardagen Årskurs 1 3 Betydelsen av mat sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Årskurs 4 6 Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Årskurs 7 9 Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen till exempel matspjälkning. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön. Tema 2. Materia Årskurs 4 6 Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Vattnets egenskaper och kretslopp. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Årskurs 7 9 Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fas övergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Skolverket 2016 8 (10)

Tema 3. Kretslopp Årskurs 1 3 Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Årskurs 4 6 Luftens egenskaper och sammansättning. Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Årskurs 7 9 Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter. Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras. Skolverket 2016 9 (10)

Naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier i uppgiftsmaterialet Mat och kemi i vardagen Materia Kretslopp Protein Partikel Materiens kretslopp Fett Molekyl Råvaruförädling Kolhydrater Atomer Avfallshantering Vitaminer Vattnets olika aggregationsformer: fast, flytande och gas Återvinning Källsortering Mineralämnen Vatten Avdunstning Nedbrytning av t.ex. järn Jäsning Kokning Rost Jästsvamp Kondensering Syre Koldioxid Smältning Vatten Gas Stelning Vattenlöslig Socker Energi Järnatomer Ämnen i gasform Partikelrörelser Järnjoner Lösningar Vattnets kretslopp Livscykelanalys Blandningar Hypotes Energi- och naturresurser Surt och basiskt Hållbar utveckling ph-värde Luftens egenskaper och sammansättning Kolatomens egenskaper Kolatomens kretslopp Fotosyntes Fossila och förnybara bränslen Skolverket 2016 10 (10)