Äldreboendeplan för Göteborgs stad

Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2014-2017 September 2013 1

Innehållsförteckning: Äldreboendeplan Göteborgs Stad 2014-2017..3 ÄLDREBOENDEPLANEN.3 Stadengemensam äldreboendeplan...3 Arbetssätt och överenskommelser 3 Samverkan.3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...4 Fler äldre bor inom det ordinarie bostadsbeståndet..4 Tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende..4 Demografiska utvecklingen...4 Kommunfullmäktiges uttalanden...5 Äldreboende...5 Korttidsplatser 6 Vision.6 Utmaningar och strategier..6 BEDÖMNING AV BEHOVEN INFÖR PLANPERIODEN 2014-2017.7 Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen...7 Minskande behov under senaste åren.7 Personer som väntar på äldreboende...7 Personer under 65 år 8 Befintliga äldreboendens status...8 Nyligen genomförda omstruktureringar..8 Andra kända förändringar under planeringsstadiet...9 Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen 9 STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNINGAR.9 Permanent äldreboende 9 Behov äldreboende.10 Produktion permanent äldreboende...10 Skillnader mellan bedömt behov och redovisad produktion permanent Äldreboende 10 permanent äldreboende 10 Korttidsplatser..10 Behov korttidsplatser, personer +65 år 11 Stadsdelens produktion av korttidsplatser, inklusive entreprenader och motsvarande.11 korttidsplatser..11 UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN..11 Bilagor Bilaga 1 Redovisning per stadsdel permanent äldreboende.. Bilaga 2 Redovisning per stadsdel korttidsplatser. Bilaga 3 Bakgrundsmaterial... Andel i äldreboende. Personer som väntar på verkställighet av beslut om äldreboende 2

Äldreboendeplan Göteborgs stad 2014-2017 ÄLDREBOENDEPLANEN En gemensam äldreboendeplan Denna äldreboendeplan är stadens tredje gemensamma plan. Varje stadsdelsnämnd har ansvar för att boende i stadsdelen får rätten till särskilt boende, fortsatt benämning är äldreboende, biståndsbedömt och verkställt. Göteborg är en stad med ett varierat utbud av äldreboenden. Utbudet avser såväl olika inriktningar och profiler som geografisk placering. En gemensam äldreboendeplan bidrar till en väl avvägd produktionsplanering och en samordning utifrån kommunfullmäktiges mål och inriktningar och göteborgarnas behov och önskemål. Arbetssätt och överenskommelser Sektorscheferna för äldreomsorg och hälso- och sjukvård har med stöd av stadsledningskontoret samordnat sitt planeringsarbete för äldreboende i och med denna plan. Varje stadsdelsförvaltning gör behovsbedömningar och en plan för produktion. Som underlag till arbetet har stadsledningskontoret tagit fram en prognostiserad demografisk utveckling. Uppgifterna från respektive stadsdelsförvaltning har sammanställts och redovisas i bilaga 1 och 2. Flera faktorer kan påverka eventuella förändringsbehov av äldreboendeplanen på kort sikt och den har stor betydelse för den ekonomiska och lokalmässiga planeringen i stadsdelarna. Därför ska planen revideras årligen och behandlas i respektive stadsdelsnämnd i anslutning till höstens budgetberedningar. Kommunstyrelsen informeras om planen efter att nämnderna har behandlat den. Tidsperioden i äldreboendeplanen är fyra år. De första två åren bör ses som ett åtagande för respektive stadsdelsnämnd. De senare åren av planen bör ses som en inriktning. Det är viktigt att tänka på att eventuella justeringar på stadsdelsnivå påverkar planen och därmed staden som helhet. Om stadsdel behöver göra förändringar ska detta föregås av dialog mellan stadsdelsförvaltningarna. Befolknings- och äldreboendestrukturen varierar kraftigt mellan stadsdelarna. För att etablera ett helhetsperspektiv där äldre flyttar mellan stadsdelarna efter eget önskemål krävs ett gemensamt ansvarstagande. Det finns några få avtal om solidariskt ansvar vid eventuella tomgångskostnader, det gäller avtalen med Tre Stiftelser, som tecknats genom SDN Centrum och den finska enheten för personer med demenssjukdom i Angered som kommer att vara inflyttningsklar under hösten 2013. Samverkan Stadsdelsnämndernas pensionärsråd har under arbetets gång fått möjlighet att påverka innehållet i äldreboendeplanen. Facklig samverkan sker i varje stadsdel inför att planen nämndbehandlas. CSG kommer att få information innan planen informeras i kommunstyrelsen. 3

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA Kommunfullmäktiges beslut Målet för äldre i 2014 års budget är Äldres inflytande över sin vardag ska öka. Viktiga inriktningar för äldreboendet är att seniorer ska ha rätt att söka särskilt boende över hela staden. Par som har olika vård- och omsorgsbehov men vill bo tillsammans ska erbjudas möjlighet att göra det. Måltiderna ska vara av god kvalitet och måltidssituationen vara sådan att den ger energi åt kropp och själ. Så långt det är möjligt ska man kunna kommunicera med personal på sitt eget modersmål och ett uppdrag är att brukaren ska ha tillgång till kontaktperson på sitt modersmål. Äldreboende Äldreboende eller särskilt boende som är lagstiftningens begrepp, är ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. På boendet finns tillgång till vård- och omsorgspersonal dygnet runt. Insatserna som ges är individuellt utformade utifrån var och ens behov av omsorg och vård. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå för de som har biståndsbeslut till särskilt boende. Den enskilde hyr en lägenhet som tillsammans med ett antal lägenheter bildar en enhet inom äldreboendet. Till den egna lägenheten finns gemensamhetsutrymme som samtliga hyresgäster har tillgång till. Äldreboende kan även vara till för den biståndsberättigades make/sambo eftersom det enligt lagstiftningen finns möjlighet att sammanbo. Göteborg har kategoriserat två olika huvudtyper av äldreboende; vanligt äldreboende respektive äldreboende med särskild inriktning (demens-/psykogeriatrisk inriktning). Därtill tillkommer i nuläge profilinriktningarna finska äldreboendeenheten Rauhala, teckenspråkig äldreboendeenhet på Åkerhus, spansk äldreboendeenhet på Lillhagsparken, judiskt äldreboende på Neuberghska/Bambergerska (ramavtal med Göteborgs Stad), Kristen inriktning på Vasahemmet (ramavtal med Göteborgs Stad) och Västergården (ramavtal med Göteborgs Stad) samt Bergsjöhöjds äldreboende för äldre missbrukare. Enligt stadens riktlinjer så har den rätt till äldreboende som utifrån de samlade fysiska, psykiska, sociala, medicinska och existentiella behoven har sådana behov att de inte kan tillgodoses genom stöd såsom exempelvis hemtjänst och/eller hemsjukvård i det ordinära boendet. För de flesta personer innebär en flyttning till äldreboende en inskränkning i det normala livet. Kommunens kostnader är stora för äldreboende men för personer med stora behov av hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende är kostnaderna jämförbara. Det är viktigt att överväga, och när det är möjligt också praktiskt pröva, andra insatser innan beslut fattas om rätt till särskilt boende. Äldreboendets resurser kan behövas, då behoven vid en helhetsbedömning konstateras vara omfattande och stora personalinsatser krävs. Allt mer avancerad hälso- och sjukvård kan ges utanför sjukhusen och sådana insatser ges såväl på äldreboenden som i ordinärt boende. Utvecklingen mot allt färre vårdplatser vid sjukhusen medverkar till en successiv förskjutning mot allt mer avancerad hälso- och sjukvård i kommunens regi och inte minst i äldreboende. 4

Korttidsplatser Äldreboendeplanen inkluderar även platser för korttidsvistelse (korttidsplatser). Även antalet korttidsplatser har minskat de senaste åren. Detta beror på att fler personer kunnat få sina omsorgs- och vårdinsatser i det ordinära boendet samt att väntelistan till permanenta äldreboende har minskat. En konsekvens av att mer avancerad hälso- och sjukvård kan ges utanför sjukhusen innebär att de som vistas på korttidsplatser har svårare sjukdomstillstånd med stora omsorgsbehov som följd. Kanske är den utvecklingen ännu mer framträdande och konsekvent på korttidsplatserna än på de permanenta äldreboendena. Tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende Äldreboendeplanen behandlar den del av äldres boende som avser särskilt boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. Hur behovsutveckling av äldreboende kommer att se ut i framtiden är beroende av faktorer såsom andra former av tillgängliga bostäder, välfärdsteknologi, folkhälsa, livsstil, läkemedel mm. I jämförelse med riket i stort har Göteborg en något högre andel äldre som bor i äldreboende. En utveckling för att skapa fler tillgängliga bostäder för äldre pågår i staden. Kommunstyrelsen har fattat beslut om strategier och ramverk för mellanboendeformer (trygghetsboende, seniorboende och gemenskapsboende) för äldre i Göteborgs stad. De övergripande målsättningarna är: Äldre ska få ökade möjligheter att bo ändamålsenligt i ordinarie bostadsbestånd Antalet bostäder för äldre i olika boendeformer, så kallade mellanboendeformer ska öka. Fastighetsnämnden har under våren avrapporterat läget i sitt uppdrag gällande äldres boende. Minst 110 trygghetslägenheter kommer att finnas hos de tre största kommunala bostadsbolagen vid utgången av 2013. Ytterligare 160 trygghetslägenheter planeras i det befintliga bostadsbeståndet hos kommunala och privata fastighetsägare. Markanvisningar som innehåller 25 hyreslägenheter i Kålltorp och 25 bostadsrättslägenheter på Gråberget, har lämnats av fastighetsnämnden för gemenskapsboende. En subvention för gemensam lokal och värd/värdinna i trygghetsboende är införd. Subventionen kan beviljas för lägenheter i nybyggnation och i befintligt bostadsbestånd, i både hyres- och bostadsrätter. Försöksverksamheten Gôrbra för äldre slutredovisade sitt uppdrag den sista december 2012. Resultatet visade att samverkan mellan de äldre, äldreomsorgen och fastighetsbranschen är en framgångsfaktor vid renovering och underhåll av fastigheter. Inför stundande stamrenoveringar av små 50-tals badrum bidrog samverkan exempelvis till nya lösningar som inte kostade mer än traditionella men som var smarta för både äldre och andra hyresgäster. Vidare till åtgärder som förbättrad tillgänglighet i entréer, hissar och soprum samt till nära mötesplatser som stödjer ett hälsosamt åldrande. Samverkan behöver fortsätta i någon ordnad form. De samhällsekonomiska beräkningarna visar att det finns stora samhällsekonomiska besparingar i att genomföra tillgänglighetsåtgärder som främjar kvarboende. Fler äldre bor i bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet Stadsdelarna har arbetat med inriktningen att äldre ska möjliggöras kvarboende. Fler äldre med behov av omfattande omsorgs- och vårdinsatser väljer att bo kvar i sin ursprungliga bostad. En utveckling av hemtjänsten och hemsjukvården har möjliggjort att behoven kan tillgodoses i det ordinära boende i stället för på äldreboende. 5

Demografiska utvecklingen Fram till 2020 förväntas inget ökat behov av antal lägenheter i äldreboenden. Som redovisats för kommunstyrelsen inför deras beredning av budget för 2014 kommer den stora 40- talistgenerationen mellan 2020-2035 att behöva mer omfattande vård och omsorg. Därmed behövs utbyggnad av nya äldreboenden. 120 000 100 000 Befolkningsutveckling 80 000 60 000 40 000 20 000 90 år och äldre 85-89 80-84 75-79 65-74 7 000 0 2013 2017 2020 2025 2030 2035 Platsbehov 6 000 5 000 4 000 3 000 2013 2017 2020 2025 2030 2035 6

Utmaningar och strategier Utmaning Att hantera respektive stadsdels ekonomi i förhållande till äldreboendeplanen i sin helhet Den demografiska utvecklingen Att utformningen av framtidens äldreboende ska vara anpassat till behov och krav. Ha rätt bemanning utifrån brukarnas individuella behov. Tydliggöra verksamhetsinnehållet på korttidsplatserna Att uppfylla KF:s beslut om att äldre har rätt att söka äldreboende över hela staden. Att kunna tillgodose äldreboende för de som bor/vistas långvarigt på boenden utanför Göteborg. Att erbjuda par möjlighet att bo tillsammans i äldreboendet. Gäller både då båda har behov av äldreboende eller alternativt bara den ene. Strategi Gemensam boendesamordning, utreda gemensamt ansvarstagande för konsekvenser av en gemensam äldreboendeplan Starta planering av utökning av ett nytt äldreboende om året från ca 2020 Arbete med att skapa ett nytt ramprogram pågår, och planeras vara klart vid årsskiftet 2013/2014, kontinuerlig samverkan med lokalsekretariatet på stadsledningskontoret. Individuella biståndsbedömningar för hemtjänstinsatser och hög kvalitet på genomförandeplanerna. En modell för att översätta brukarnas behov till lämplig bemanning behöver utvecklas, lokaler för äldreboende anpassas i större utsträckning till verksamhetens behov, Kartläggning av behov, definiera insatsen, ta beslut om hur strukturen ska se ut Utredningsarbete gällande gemensam boendesamordning pågår, arbetet med att marknadsföra äldreboendena behöver stärkas. Utifrån inventering av aktuella personer ta fram en plan Arbete med ersättningssystem till utförare pågår. Använda de av staden identifierade lägenheterna lämpliga för parboende på ett optimalt sätt. Observera att utmaningarna inte är rangordnade i någon viktighetsordning. BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN 2014-2017 Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen Stadsledningskontoret har gjort en framskrivning av förväntade behov utifrån statistik om personer i äldreboende från respektive stadsdel den 15 april 2013 och utifrån de prognoser som tagits fram avseende befolkningsutvecklingen (PR 2013). Denna schablonmässiga framskrivning, har gjorts med antagande om fortsatt behov/nyttjande av äldreboende för varje 7

åldersgupp på samma nivå som tidigare för varje enskild stadsdel. Framskrivningen har legat till grund för en egen bedömning i respektive stadsdel gällande åren 2014 till och med 2017. Därefter är det allt för osäkert att ta fram befolkningsprognos per åldersgrupp och stadsdel utan detta görs endast på en hela staden nivå. I den schablonmässiga framskrivningen har hänsyn inte tagits till förändringar i samhällsutvecklingen, medvetna strategival eller till några övriga omvärldsfaktorer. Behovet av äldreboende och korttidsplatser påverkas dock av många olika faktorer såsom hur det normala bostadsbeståndet ser ut hur äldre kan få tillträde till det normala bostadsbeståndet bostädernas och omgivningens utformning vilken omsorg, vård och service i övrigt som är tillgänglig hur välinformerad den enskilde och hans/hennes anhöriga är i vilken utsträckning dagens behov kan tillgodoses och om de tillgodoses på bästa möjliga sätt hur olika former av insatser i ordinärt boende utvecklas välfärdsteknologi Personer som väntar på äldreboende Väntetiden till äldreboende beror dels på antal lägenheter i äldreboende och dels på de möjligheter som kan skapas för äldre att bo kvar hemma med god livskvalitet. Antal väntande i ett hela-stadenperspektiv har sedan sommaren 2011 successivt minskat. Från att i mars 2011 uppgå till drygt 300 personer minskade antalet väntande till 220 i september 2011 och drygt 150 i mars 2012. Denna nivå har därefter legat relativt konstant och var den 30 juni 155 personer. En del av de som väntar på verkställighet har under den tiden beslut om korttidsvistelse. Den andelen låg under 2009-2010 på drygt 50 procent men har successivt sjunkit och uppgår nu till drygt 30 procent. Enligt senaste redovisningen så har övervägande del av dem som väntat mer än tre månader fått minst ett erbjudande som man tackat nej till. Särskild avgift för icke verkställda beslut är därmed ingen fråga i nuläget. I bilaga 3 redovisas antalet väntande vid vissa tidpunkter från årsskiftet 2009/2010 till och med halvårsskiftet 2013. Personer under 65 år Inom stadsdelarnas äldreboenden finns ett litet antal personer under 65 år. I augusti 2013 rörde det sig om elva personer * enligt gjord inventering. Behov för personer under 65 har inte vägts in i planeringsunderlaget utan måste hanteras inom ramen för det antal lägenheter som planeras. Planering pågår för att erbjuda vissa av dessa personer annat boende, särskilt inriktat på yngre. * exkl. boende på Bergsjöhöjds äldreboende för missbrukare Enligt den överenskommelse om 65-årsgränsen som finns i stadsdelarna övertar äldreomsorgen ansvaret för personer 65 år och äldre avseende omsorg och vård. I staden finns cirka 40 personer som bor stadigvarande på vårdhem i enskild regi och som är 65 år eller äldre. För en del av dessa personer blir det aktuellt med flytt till äldreboende i Göteborg. För att få en uppfattning om antalet personer som har sådana placeringar följs dessa numera upp i samband med ordinarie redovisning, vilken sammanställs av stadsledningskontoret. På motsvarande sätt finns personer på vårdhem i enskild regi som under de närmaste åren 8

kommer att uppnå 65 år och därmed bli aktuella för äldreomsorgen. En inventering hösten 2012 pekar på att det rör sig om ett 15-tal personer per år. Befintliga äldreboendens status och investeringsbehov Vid beslut om nedläggningar och nyetableringar är fastighetsfrågorna en viktig del att ta hänsyn till i ett helhetsperspektiv. Lokalsekretariatet och lokalförvaltningen har inventerat befintliga äldreboenden och gjort bedömningar av standard ur lokalperspektiv. Stadsdelsförvaltningarna samverkar med lokalsekretariatet och lokalförvaltningen i arbetet med planeringen. I ett tidsperspektiv utifrån demografin och antagande om samma förutsättningar som nu (uppräknat med demografiska förändringar) finns det fram till år 2020 tillräckligt antal lägenheter i äldreboende, detta dock under förutsättning av att nuvarande omfattning upphandlade platser bibehålles och att behoven av insatser i fastigheterna blir begränsade. Ett samlat underlag för investeringsplaneringen har redovisats av stadsledningskontoret som en del av budgetunderlaget inför beslut om budget 2014. I det redovisas behov av investeringar för en successiv upprustning/ersättning av befintliga fastigheter från och med 2015 samt ett investeringsbehov för expansion från och med cirka 2020. Ett arbete pågår med revidering och uppdatering av ramprogrammet för äldreboenden, som nu är cirka 10 år gammalt. Större genomförda omstruktureringar Stadsdelen Majorna-Linné har under 2013 avvecklat Barkens äldreboende. Samma stadsdel kommer att öppna 14 lägenheter i Gråbergets äldreboende. Stadsdelen Lundby öppnade ett nybyggt äldreboende under andra halvåret 2012, Sehlstedtsgatan 12. Samtidigt upphörde då gällande avtal med Bräcke Diakoni och de boende har flyttat in på Sehlstedtsgatan. Kaggeleds äldreboende inom stadsdelen Örgryte/Härlanda var inflyttningsklart i maj 2012. Lokalerna på Lillekärrs äldreboende inom Norra Hisingen har kritiserats av tillsynsmyndigheter och i samband med långa tider av tomgång sker nu neddragning av lägenheter och boendet beräknas tomställas före årsskiftet 2013/2014. Inom Örgryte-Härlanda sker en successiv minskning av lägenheter i Kallebäcks äldreboende med sikte på avveckling av samtliga platser under 2015. I Centrum pågår avveckling av lägenheter i Landalahus. På grund av minskad efterfrågan av specifikt äldreboende för personer med modersmål BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) tillgodoses nu språkkompetensen integrerat i äldreboenden. Andra kända förändringar under planeringsperioden Ett nytt äldreboende planeras vid Skra Bro inom Västra Hisingen men det är tveksamt om det kan stå klart under planperioden, bl a med hänsyn till att det ingår i en samlad ny centrumbebyggelse. När det nya äldreboendet tas i bruk ska enligt planeringen ett mindre äldreboende inom stadsdelen, Änghagsgården, avvecklas. Stadsdelen Angered öppnar i september 2013 enheten, Onnela, med åtta lägenheter för finsktalande personer med demenssjukdom. 9

Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen Sociala resursnämnden driver ett äldreboende med drygt 125 personer med missbruksproblematik, Bergsjöhöjd. Av dessa är drygt 80 personer 65 år eller äldre. Bergsjöhöjds äldreboende är kommunbidragsfinansierat och belastar vid nyttjande inte SDN ekonomiskt. Stadsdelsnämnderna har avtal med externa utförare om driften av 6 äldreboenden om totalt närmare 500 platser, varav drygt 330 avser Tre Stiftelser. Resterande avser entreprenadavtal med Attendo Care (Fridkullagatan), Vardaga (Lotsen) och Stadsmissionen (Götaholm). För dessa gäller att kommunen förfogar över lokalerna. Därutöver har staden genom Upphandlingsbolaget ramavtal med privata företag om 6 äldreboenden. Det gäller med Metafysen Vård (Agaten), Stiftelsen Neuberghska Åldersdomshemmet, Betlehemskykans Missionsförsamling fr o m 2014 (Vasahemmet), Attendo Care (Fiskebäck och S:t Jörgen) samt Bräcke Diakoni (Västergården). I dessa avtal finns inga beläggningsgarantier men heller inte tak för beläggning. F n uppgår antalet nyttjade platser vid dessa äldreboenden till drygt 300. Avtalen går ut vid årsskiftet 2014-12-31 men kan förlängas högst 2 år. För dessa äldreboenden gäller att kommunen förfogar inte över lokaler och lägenheter. Kommunen nyttjar även ett mindre antal korttidsplatser och för stadigvarande permanent äldreboende hos externa leverantörer, med vilka kommunen har ramavtal genom upphandlingsbolaget STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNINGAR Nedan redovisade uppgifter för staden är totalt summeringar av de bedömningar och redovisningar som gjorts av stadsdelsförvaltningarna. arna för respektive stadsdel redovisas i bilaga 1 avseende permanent äldreboende och bilaga 2 avseende korttidsplatser. Permanent äldreboende arna innebär en i stort sett oförändrad servicenivå. Man har inte förutsatt att en större andel av de med omfattande hemtjänstinsatser, överstigande det som motsvarar insatser i äldreboende, eller av de som bor på enskilda vårdhem och uppnår hög ålder tackar ja till att istället flytta till äldreboende. Eftersom befolkningsutvecklingen under planperioden 2014-2017 i aktuella åldersgrupper sammantaget är oförändrad ligger behovet kvar på cirka 4 000 lägenheter för permanent äldreboende under planperioden. Den tidigare beskrivna behovsökningen till följd av befolkningsökningen uppstår först efter nu aktuell planperiod. Samtidigt kan konstateras att antalet nyttjade lägenheter i äldreboende successivt minskat under de senaste åren. Omfattningen av denna minskning har varit större än vad som bedöms gälla de kommande åren, men här finns en osäkerhet vilket tydliggör behovet av att kontinuerligt följa utvecklingen per stadsdel och samlat för staden. Hur lång tid de äldre bor i äldreboende är en annan aspekt som påverkar hur många lägenheter i äldreboende som behövs. 10

Behov äldreboende för personer 65 år+ enligt bedömningar av respektive stadsdel Faktisk beläggn. 2014 2015 2016 2017 2013-08-15 Göteborg totalt 4 013 4 010 3 999 3 995 3 995 Utöver här redovisade behov tillkommer behov som tillgodoses inom Bergsjöhöjd (äldreboende för personer med missbruksproblematik inom Social Resursförvaltning). Drygt 80 personer 65 år och äldre bor f n inom Bergsjöhöjd. På kommunstyrelsens uppdrag kostnadsberäknas f n en utökning med ytterligare ett äldreboende för personer med missbruk. I föreliggande gemensamma äldreboendeplan har konsekvenser av en eventuell sådan utbyggnad inte beaktats. Produktion permanent äldreboende enligt stadsdelsförvaltningarnas planer Faktiskt tillgängliga 2013-08 2014 2015 2016 2017 Egen regi och 3 754 3 712 3 679 3 675 3 695 avtal med beläggningsrätt Ramavtal 306 306 306 306 306 Göteborg totalt 4 060 4 018 3 985 3 981 4 001 Under ramavtal har lagts in faktiskt nyttjade köpta platser i augusti 2013 och detta även för hela planperioden. Den minskning som redovisas mellan augusti 2013 och slutet av 2014 beror på pågående successiva minskningar vid Kallebäcks äldreboende (Örgryte-Härlanda), Landalahus (Centrum) och Lillekärrs äldreboende (Norra Hisingen). Samtidigt planeras viss utökning i några stadsdelar. Andra diskuterade och föreslagna minskningar ingår inte i ovan redovisade siffror. Ökningen 2017 sammanhänger med att Sdf Västra Hisingen lagt med nytt äldreboende med driftstart under 2017, även om det med hänsyn till planfrågor och investeringsplaneringen finns osäkerheter. Skillnaden mellan bedömt behov och redovisad produktion permanent äldreboende Faktisk skillnad 2013-08 2014 2015 2016 2017 Göteborg totalt +47 +8-14 -14 6 permanent äldreboende Den nu planerade produktionen av permanent äldreboende överensstämmer i det närmaste med det bedömda behovet. De siffror som anges i tabellerna ovan har givetvis en osäkerhet, både vad avser behov och produktion. Förändrade förutsättningar för den lokalmässiga planeringen, beslut om förändring av antal lägenheter utifrån den enskilda stadsdelens behov, förändringar gjorda av externa utförare med vilka staden har ramavtal samt förändrade behov 11

som konstateras i den kontinuerliga uppföljningen påverkar den samlade bilden för hela staden. Det hade varit önskvärt att i planen ha fler lägenheter än vad som motsvaras av det bedömda behovet. Respektive stadsdelsförvaltning bedömer dock att det inte finns ekonomiskt utrymme för att upprätthålla en kapacitet som man känner sig osäker över kommer att finansieras genom eget behov av äldreboende eller genom försäljning till andra stadsdelar. Inom ramen för skillnaden mellan redovisad produktion och bedömt behov, ska också rymmas de enstaka personer under 65 år som bor inom äldreboendena och det behov av tomställning som uppstår av olika skäl. Trots det obefintliga överskottet bedöms ändå denna gemensamma plan kunna ligga som underlag för ställningstagande av stadsdelsnämnderna. Detta förutsätter en effektiv samverkan för ett optimalt utnyttjande och att stadsdelsförvaltningarna gemensamt följer upp och i samverkan vidtar åtgärder när detta krävs. Flera aktuella frågor har tagits upp ovan under avsnittet "Utmaningar och strategier". Flera stadsdelsförvaltningar har även tillgång till lokaler och lägenheter möjliga att starta upp verksamhet i om behovet av platser ökar eller om antalet som väntar på verkställighet av beslut ökar. Mot bakgrund av ovanstående kommer sektorscheferna för äldreomsorg och hälso- och sjukvård att kontinuerligt och gemensamt följa läget och vid behov initiera åtgärder eller förslag till åtgärder så att behovet av äldreboende kan tillgodoses. Det är därför angeläget att enskilda stadsdelsnämnder inte fattar beslut om förändringar utan att dess konsekvenser analyserats och diskuterats i ett hela-staden-perspektiv. Korttidsplatser Behovet av platser för korttidsvistelse är uttryckt i årsplatser. Behov korttidsplatser, personer 65 år+ Faktisk beläggning Uppf rpt 1/13 Göteborg totalt 2014 2015 2016 2017 331 324 322 320 319 Stadsdelens produktion av korttidsplatser, inklusive entreprenader och motsvarande Faktiskt 2014 2015 2016 2017 tillgängliga 2013-08-15 Göteborg totalt 331 340 311 310 309 korttidsplatser Stadsdelarna prognostiserar sammantaget att behovet av korttidsplatser ligger kvar på nuvarande nivå från att under 2010-2012 successivt ha minskat från cirka 500 årsplatser 2010. Det är dock angeläget att noga följa behovsutvecklingen och vid behov göra anpassningar av tillgängliga platser. Mindre behovssvängningar kan hanteras genom de ramavtalsupphandlade platserna, som inte är inräknade i uppgifterna ovan. 12

UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN En gemensam planering förutsätter att alla vågar lita på att förutsättningarna är hållbara. Det krävs gemensamt accepterade spelregler. Med hänsyn till förändringar i behov krävs ständig uppföljning och anpassning. Sektorscheferna är överens om former för uppföljning och om ett gemensamt utvecklingsarbete på flera olika områden, bland annat gällande ersättningsnivåer mellan stadsdelar och information om och fördelning av lediga lägenheter/platser. Den redovisade sammantagna produktionen överensstämmer i det närmaste med stadens samlade behov när det gäller permanent äldreboende. En erfarenhet av äldreboendeplaneringen under de senaste åren är att såväl det biståndsbedömda behovet som antal producerade lägenheter i äldreboende minskat något mer än planerat under respektive planperiod. Sektorscheferna är dock osäkra på om den utvecklingen fortsätter de närmaste åren. När det gäller såväl korttidsplatser som permanenta äldreboende krävs en ständig uppföljning och anpassning till behovet. Inför förra årets plan gjordes en inventering av antal personer födda mellan 1948-1955 som på grund av fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning är beviljade särskilt boende eller korttidsboende (där personen i praktiken bor stadigvarande) enligt socialtjänstlagen och är placerade i extern verksamhet. Inventeringen omfattar de personer som antas bli aktuella för överföring till äldreomsorgen när de fyllt 65 år och uppgår till drygt 120 personer. 13