Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2018-06 2019-09 Regnbågens förskola
INNEHÅLLSFÖRTECKNING förskolans vision samt delaktighet:... 3 utvärdering och analys av föregående års plan:... 3 Prioriterade mål:... 4 Främjande insatser:... 5 kartläggning:... 5 Förebyggande åtgärder:... 5 Upptäcka och anmäla:... 5 utreda och dokumentera:... 6 rutiner och åtgärder vid misstänkta kränkningar:... 6 Till dig som förälder:... 6 begrepp:... 7 diskrimineringsgrunderna:... 8
FÖRSKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla ska känna sig trygga och bemötas med respekt för den man är. Alla på förskolan tar bestämt avstånd från kränkande behandling och diskriminering. Verksamheter som omfattas av planen: Regnbågens förskola Ansvariga för planen: Förskolechef och med personalen på Regnbågens förskola Barns delaktighet: Alla avdelningar jobbar aktivt med att säga STOPP när något inte känns bra samt att vara en bra kamrat. Personalen för en dialog tillsammans med barnen vart kränkningar kan ske (om det är någon plats där fröknarna inte kan se eller höra vad som händer) Vårdnadshavares delaktighet: Vårdnadshavare får ta del av Plan mot diskriminering och kränkande behandling och komma med synpunkter innan den fastställs och lägg ut på Schoolsoft. Vårdnadshavare förväntas hålla personalen uppdaterad om barnets/barnens trivsel och välmående på förskolan. Personalens delaktighet: Personalen ser till att planen är ett levande dokument som diskuteras och efterlevs på förskolan. Förankring av planen Förskolechef ansvarar för att alla inom förskolan känner till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen publiceras på kommunens hemsida samt på Schoolsoft UTVÄRDERING OCH ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN: Barn och vuxna på avdelning Grön har haft många diskussioner om hur man är en bra kamrat. Detta har ej lett till något synligt arbete som t.ex. en kompissol. Vi har istället varit närvarande i leken och stöttat barnen i konflikter och tränat på att säga ifrån samt att kunna ta ett nej. Vi har pratat om att det finns flera sätt att säga och visa nej på och att alla sätt ska lyssnas till.
Det har förekommit kränkningar vid några tillfällen och när det gäller barn mot barn och där har vi genast tagit tag i detta och informerat berörda vårdnadshavare samma dag. En händelserapport har också upprättats för varje tillfälle. Vi har följt upp kränkningarna med diskussioner i barngruppen, läst böcker som handlar om liknande situationer. Vi har skrivit och sjungit en sång om att alla bestämmer över sin egen kropp och den har hjälpt barnen att förstå vilka rättigheter de har till sina egna kroppar samt att de måste respektera andras. Vi har jobbat mycket med olikheter och jämlikhet, samt uppmärksammat Alla hjärtans dag och internationella kvinnodagen. Detta har vi gjort genom samtal, sånger och bilder. I och med detta har vi vidgat perspektivet för vad kärlek och rättvisa står för. Kränkning av personal mot barn har förekommit och detta har tagits upp med de som är berörda samt med förskolechef. Kränkningar från föräldrar och barn mot personal har förekommit och har tagits upp med berörda vårdnadshavare, men ej med förskolechef. Kränkningar har alltså förekommit trots vårt arbete, alla gällande barn mot barn inom 4 veckor. Två av kränkningarna grundade sig i nyfikenhet på varandras kroppar, så ett arbete om kroppen hade varit bra att genomföra redan under höstterminen. Med de fördjupningar som gjorts efter kränkningarna har vi dock sett att de inte upprepats. Efter vårt arbete med olikheter och jämlikhet hör vi i diskussioner med barnen att de har en ökad förståelse för olika sätt att tänka, älska och vara. Röd avdelning har vi arbetat fram fyra stycken trivselregler tillsammans med barnen. Vi har inte upplevt några kränkningar vare sig mellan barn barn, barn - vuxen eller vuxen-vuxen. Vi har aktivt jobbat med att vara en bra kamrat och att säga STOPP. Vi har under hela verksamhetsåret arbetat med temat lika-olika och därmed fått in att alla är lika mycket värda och att vi alla i grund och botten är lika. Vi är närvarande i leken och lyssnar till vad barnen har att berätta. Under höstterminen har vi gjort en social kartläggning av barnen där resultatet blev att alla har någon att leka med samt att alla är delaktiga aktiviteten de väljer Blå avdelning har tillsammans med barnen gjort en kamratsol, där barnen kommit med uppslag om hur en bra kamrat ska vara. Vi har arbetat med STOPP, att säga ifrån när något inte känns bra, och att det är viktigt att respektera ett nej. Vi har också använt oss av Kompis-böckerna, med samma tema. Arbetet med att använda memorykort vid promenader, upplever vi att gett resultat, att acceptansen för ej självvalda kamrater har ökat. PRIORITERADE MÅL: Alla barn och vuxna vågar säga stopp och vet att den andra personen lyssnar och respekterar dess vilja. Alla har förståelse för att vi alla är olika men lika mycket värda
FRÄMJANDE INSATSER: På Regnbågens förskolan skriver pedagoger och barn på varje avdelning upp de trivselregler/kompissol för vad som gäller. Barnen får tillsammans med en kamrat och en pedagog vara med och planera samt utföra en utvald aktivitet. Vi arbetar dagligen med vikten av att vara rädd om vår närmiljö och att alla är lika mycket värda. KARTLÄGGNING: I början av varje verksamhetsår går personal och barn tillsammans runt på förskolan för att kartlägga vart kränkningar kan ske undanskymt. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: Närvarande pedagoger både utomhus och inomhus som befinner sig där barnen är i möjligaste mån. UPPTÄCKA OCH ANMÄLA: Enl. 6 kap. 10 är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen Den som får kännedom om kränkning ska tillsammans med berörda parter utreda vad som hänt genom samtal med berörda. Kränkningen dokumenterats så snart som möjligt i en händelserapport speciellt utformad för förskolan för att skickas vidare till förskolechef. Vårdnadshavare till berörda barn informeras snarast av den pedagog som fått kännedom om kränkningen.
UTREDA OCH DOKUMENTERA: Enl. 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för kränkande eller diskriminerande behandling, skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna. Så snart någon i förskolan får kännedom om kränkning ska uppgifterna utredas. Dels genom samtal med både den som utfört och den som blivit utsatt för kränkningen samt eventuellt andra berörda barn/ vuxna för att bilda sig en uppfattning om vad som hänt. Händelsen dokumenteras och skickas till förskolechef. Ansvar: - Förskolans pedagoger ansvarar för utredning då ett barn blivit kränkt av ett annat barn. RUTINER OCH ÅTGÄRDER VID MISSTÄNKTA KRÄNKNINGAR: All personal på förskolan ska villkorslöst, utan dröjsmål, lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt ett barn till förskolechef. Använd anmälningsblankett som finns på förskolans grupp på Intranätet. Vid misstanke om att barn kränker ett annat barn ska anmälan göras till förskolechefen. Förskolechef ansvarar för att ärendet utreds omgående. Förskolechef gör en anmälan till huvudmannen. Om ett barn känner sig kränkt av någon vuxen på förskolan ska detta tas på extra stort allvar då barnet kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Barnet eller dennes föräldrar ska omedelbart kontakta/berätta för personal, eller förskolechef. TILL DIG SOM FÖRÄLDER: Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling ska du i första hand vända dig till någon i personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens egna barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Enl. skollagens 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Blankett för detta finns att fylla i på kommunens hemsida under E- tjänster/klagomålshantering.
BEGREPP: Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Trakasserier eller kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar, krokben, nyp, tafsande, sabotage) Verbala (hot, svordomar, öknamn, glåpord, sprida rykten, trakassera, förtal) Psykosociala (utfrysning, grimaser, miner, blickar, suckar, alla går när man kommer) Texter och bilder (kränkningar eller hot via teckningar, lappar, klotter) E-kränkning (kränkningar eller trakasserier via sms, mms, fotografier, sociala former på internet) Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller etniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad neger, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både förskolepersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger personalen. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA: Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Diskriminerings Ombudsmannen använder sig av Handisams beteckning, funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.