BVDOK 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Eriksson Ulf TDOK 2014:0475 2015-04-01 Fastställt av Gäller från Chef VO Underhåll 2009-01-19 Ersätter Ersatt av BVS 1544.94006 [Ersatt av] 1.0 Dokumenttitel BVS 1544.94006 - Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av Säkerhetstillstånd. Innehållsförteckning 1 Syfte... 2 2 Omfattning... 2 3 Hjälpmedel och referenser... 2 3.1 Hjälpmedel... 2 3.2 Referenser... 2 4 Definitioner och förkortningar... 2 4.1 Definitioner... 2 4.2 Förkortningar... 2 5 Ansvar... 2 6 Riskanalys... 3 6.1 Omfattning... 3 6.2 Genomförande... 3 6.3 Uppskatta möjliga konsekvenser av riskkällor... 4 6.4 Uppskatta frekvens hos riskkällor... 5 6.5 Riskmatris... 5 6.6 Dokumentation... 5 Ändringslogg... 5
2 (5) 1 Syfte Denna standard syftar till att underlätta genomförandet av riskanalyser och att skapa en enhetlig hantering av riskanalyser i Trafikverkets anläggningsprojekt. 2 Omfattning Denna standard ska användas i signaltekniska anläggningsprojekt. Analysen ska genomföras med avseende på farliga tillstånd i anläggningens driftskede som kan leda till händelser som har negativ påverkan på människor och materiel i järnvägssystemet samt på järnvägsdriften. Om nya eller förändrade system eller komponenter ska ingå i ett anläggningsprojekt ska dessa hanteras i ett utvecklingsprojekt med särskilda krav på riskanalyser som inte beskrivs i detta dokument. 3 Hjälpmedel och referenser 3.1 Hjälpmedel 3.2 Referenser 4 Definitioner och förkortningar 4.1 Definitioner Enligt JvSFS 2007:2, Järnvägsstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare definieras riskanalys som en systematisk identifiering och värdering av riskkällor i ett definierat system enligt en etablerad metod. En riskkälla är ett tillstånd som kan leda till skadehändelser. 4.2 Förkortningar 5 Ansvar
3 (5) 6 Riskanalys 6.1 Omfattning Riskanalyser skall genomföras med avseende på tillstånd i anläggningens driftskede som kan leda till händelser som har negativ påverkan på människor (1) och materiel (2) i järnvägssystemet samt på järnvägsdriften (3). Vid genomförande kan analysen med fördel delas in i dessa tre kategorier av händelser. Ändringar som innebär att man frångår principer eller standarder måste analyseras särskilt. Analysens omfattning styrs av behovet i projektet och den ska vara proportionell mot den analyserade anläggningens omfattning, komplexitet och särart. Det är förändringen jämfört med nuläget som skall analyseras. Beskriv nuläget och läget efter genomfört utredningsalternativ och analysera vilka riskkällor som kan uppstå vid förändringen. Dokumentera dessutom riskkällor i nuläget om sådana skulle identifieras under analysen. Analysen ska fokusera på sådant som oprövat i tidigare anläggningsprojekt och som inte innefattas av standarder, rutiner eller etablerade arbetsmetoder. Ett avsteg från gällande standarder eller föreskrifter skall riskanalyseras och resultatet av analysen med föreslagna åtgärder skall ingå i underlag för ansökan om dispens från normen. Vid analysen ska man beakta riskkällor som kan uppstå i anläggningens alla delar under olika förhållanden såsom vid alla normala driftförhållanden (lokal- respektive centralmanövrering, automatisk respektive manuell drift etc) drift under degraderade förhållanden då delar av anläggningen kan vara ur bruk eller bara delvis fungera mänskliga faktorer såsom att anläggningen används på ett felaktigt sätt 6.2 Genomförande Riskanalyserna ska genomföras systematiskt och förutsättningslöst. Analysen ska ledas av en person med kunskap om metodiken och sammansättningen av analysgruppen ska styras av analysens omfattning och av behovet av kompetens. Riskanalyser ska utgöra en del av underlaget för beslut och vägval i projektet och dokumenteras på ett enhetligt sätt. Vid en riskanalys bör analysgruppen arbeta i följande steg 1. Beskriv vilka anläggningsdelar som skall analyseras och gränsa av mot det som inte skall ingå i analysen. Avgränsa med avseende på fysiska gränser, användargränser, tidsgränser etc. Notera att en ändring i en del av en anläggning kan påverka andra delar av anläggningen eller andra anläggningar även om dessa finns på en annan plats. Beskriv också vilka anläggningsförhållanden enligt ovan som ska analyseras. Eftersträva en gemensam uppfattning av analysens omfattning i gruppen. Definiera termer som skall användas i analysen och eftersträva ett gemensamt bruk av dessa. 2. Försök att komma på så många riskkällor som möjligt. Alla uppslag dokumenteras utan att värderas eller bedömas, detta görs i ett senare skede. 3. Kategorisera och strukturera alla riskkällor och dokumentera varje källa för sig. Dela in riskkällorna i sådana som kan leda till oönskade händelser och sådana som leder till allmänt accepterade händelser. De senare dokumenteras tillsammans med argumenten för klassificeringen och behöver sedan inte hanteras ytterligare om inte förhållandena ändras så att en ny värdering behöver göras.
4 (5) 4. Beskriv möjliga konsekvenser av och sannolikhet för de kvarvarande riskkällorna. Konsekvenserna av en riskkälla bedöms på en skala från 1 till 4 och sannolikheten för att en riskkälla uppstår bedöms på en skala från 0 till 5 enligt avsnitt 0 och 0. Produkten av sannolikhet och konsekvens i kvadrat utgör ett mått på risken. På detta sätt kan risker jämföras och rangordnas så att det kan utgöra en prioritering vid riskreduceringen. 5. Bedöm vilka åtgärder som kan vidtas för att minska sannolikheten (frekvens) eller minska skadan (konsekvens) för respektive riskkälla. Riskanalyser för driftskedet bör normalt göras vid flera tillfällen i ett anläggningsprojekt alternativt att en och samma riskanalys kompletteras och fördjupas under projektets genomförande. Analyser bör göras minst i följande skeden. Riskanalys i utredningsskedet i förstudie för att identifiera och bedöma skillnader i risker mellan olika utredningsalternativ. Det kan handla om geotekniska risker, risker i korsning mellan järnväg och väg, risk för spårspring, risker förknippade med tunnlar broar eller andra konstbyggnader etc. Riskanalys som ligger till grund för framställning av systemhandling kan innehålla fördjupade analyser inom ovan nämnda områden för det valda alternativet. Riskanalys som ligger till grund för framställning av bygghandling genomförs med avseende på mer detaljerade tekniska lösningar. Ska fokusera på sådant som avviker från inarbetade rutiner, standarder, beprövat arbetssätt och beprövade tekniska lösningar. Sådant som är reglerat i Trafikverkets normer behöver normalt inte riskanalyseras. Beakta också övergripande förändringar som kan leda till signaltekniska komplikationer såsom att återanvända funktioner med delvis nya syften. 6.3 Uppskatta möjliga konsekvenser av riskkällor När ett antal riskkällor finns identifierade görs en bedömning av varje riskkällas möjliga konsekvenser enligt nedanstående tabell. Värde Hur allvarlig Konsekvens på person eller materiel Konsekvens på drift 4 Katastrof Dödsfall och flera allvarligt skadade, Helt utslaget system större skada på egendom 3 Kritisk Ett enstaka dödsfall, enstaka allvarligt skadade, påtaglig skada på egendom Förlust av kritiska systemdelar 2 Marginell Mindre skada, påtaglig skada på egendom Allvarlig skada på systemet 1 Obetydlig Möjligen mindre skada Mindre skada på systemet Vid bedömning av konsekvensen görs en moderat uppskattning av konsekvenserna för respektive riskkälla.
5 (5) 6.4 Uppskatta frekvens hos riskkällor Hur ofta måste vi räkna med att en viss riskkälla ska uppstå? Värde Sannolikhet Beskrivning Riskkällor / enhet (timme, dag, etc) 5 Frekvent Uppstår ofta >100 4 Sannolik Uppstår flera gånger per enhet 10-50 3 Tillfällig Kan uppstå under varje enhet 1-5 2 Avlägsen Kan uppstå under någon 0,1-0,5 enhet 1 Osannolik Uppstår troligen inte alls 0,01-0,05 0 Otrolig Uppstår inte <0,0005 6.5 Riskmatris Riskvärdet beräknas normalt som Frekvens x Konsekvens i många riskanalyser men för att underlätta matematiska beräkningar och trycka på att katastrofer och kritiska händelser är oacceptabla bör man nyttja Estonia/Harrisburg modellen som beräknas enligt Risk = Frekvens x Konsekvens i kvadrat. Beräkningssättet möjliggör då även att decimaltal kan användas när riskvärderingsgruppen är oense om nivån eller om medelvärden av gruppmedlemmarnas bedömningar nyttjas. Gränsvärden vid matematiska beräkningar blir då följande. Konsekvens Obetydlig Marginell Kritisk Katastrof Frekvens 1 4 9 16 Frekvent 5 5 20 45 80 Sannolik 4 4 16 36 64 Tillfällig 3 3 12 27 48 Avlägsen 2 2 8 18 32 Osannolik 1 1 4 9 16 Otrolig 0 0 0 0 0 F x K 2 Klassificering av risknivåer < 5 Försvinnande liten risk, ingen åtgärd. > 5 & <12 Tolererbar risk, accepteras efter medgivande från Järnvägsstyrelsen. > 12 & <20 Begränsat tolererbar risk kan accepteras då riskreducerande åtgärder inte är praktiskt möjliga att genomföra. > 20 Ej tolererbar risk, ska elimineras. 6.6 Dokumentation Resultatet från riskanalysen och föreslagna åtgärder för att minska identifierade risker ska dokumenteras och utgöra underlag för val av alternativ i det fortsatta arbetet i projektet. Risker som identifieras på annat sätt än genom riskanalys skall fortlöpande dokumenteras i samma dokument. Ändringslogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2015-04-01 Konvertering till Göras Königsson TDOK Rebecka 2009-01-19 1