Arbetsgivarverket YTTRANDE 2018-05-22 Dnr 2018/0261 Socialdepartementet DnrS2018/01188/SF Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5) Arbetsgivarverket lämnar synpunkter på de delar av förslaget som bedöms vara av arbetsgivarpolitisk karaktär. Rubrikerna i yttrandet följer rubrikerna i promemonan. 3. 1 En permanent skyldighet för landstingen att erbjuda individuellt stöd för att främja återgång till arbetslivet Regeringen föreslår att det ska införas en permanent skyldighet för landstingen att erbjuda individuellt stöd i fonn av en koordineringsfunktion för att främja återgång till arbetslivet. Arbetsgivarverket instämmer i regeringens resonemang om att koordineringsfunktionen bör göras obligatorisk och lagstadgad för alla landsting eftersom detta skapar ökad förutsebarhet och likabehandling oavsett var man är bosatt. Även för arbetsgivare är det en fördel om stödet från koordineringsfunktionen i rehabiliteringsprocessen blir permanent då det ger ökad förutsebarhet. För statliga arbetsgivare med verksamhet på olika orter kan det vara extra viktigt att koordineringsrollen ser likartad ut i hela landet. Det blir också tydligare vilken roll funktionen ska ha gentemot övriga aktörer i sjukskrivningsprocessen. Arbetsgivarverket tillstyrker därför förslaget att en permanent skyldighet för landstingen att tillhandahålla en koordineringsfunktion införs genom en ny lag. 3. 2 Koordineringsinsatserför att främja återgång till arbetslivet Enligt förslaget ska landstingen inte vara skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser i förebyggande syfte, det vill säga innan en individ blir sjukskriven, eftersom det då kan vara svårt att bedöma om det finns behov av ett särskilt stöd. Arbetsgivarverket har förståelse för regeringens resonemang att resurserna för funktionen bör användas så effektivt som möjligt och att insatser bör erbjudas då det går att med viss säkerhet ta ställning till om de kan vara meningsfulla. Arbetsgivarverket anser dock att kontakter med arbetsgivare i förebyggande syfte kan vara ett effektivt sätt att använda resurserna på. Hälso- och sjukvården är den Postadress/ Postal address P.O. Box 3267 SE-103 65 STOCKHOLM Besöksadress/ Visiting address Sveavägen 44 Telefon/ Telephone +4687001300 E-post/ Email registrator@arbetsgivarverket.s Webbplats/Website www. arbetsgivarverket. se Registreringsnummer 01-202100-3476 Bankgiro 779-8131
instans som ofta har möjlighet att uppfatta de första signalerna på exempelvis psykisk ohälsa. En koordinator skulle i dessa fall, redan i ett tidigt skede, kunna kontakta individens arbetsgivare för diskussion av anpassningsåtgärder eller liknande och därmed eventuellt undvika en sjukskrivning. Arbetsgivarverket anser därför att även koordineringsinsatser i förebyggande syfte bör ingå som en del i koordineringsuppdraget. 3.2. 1 Vad är koordineringsinsatser? Arbetsgivarverket instämmer i förslaget att koordineringsinsatsema bara bör omfatta det som hälso- och sjukvården har ansvar för och inte behov som är andra aktörers ansvar att omhänderta. Det är, enligt Arbetsgivarverkets mening, viktigt att de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen har tydliga roller och mandat, då det annars finns en risk for att samverkan dem emellan försvåras på grund av oklara ansvarsområden. Förslaget innebär att landstingen ska kunna utforma insatserna på det sätt som de anser ger bäst stöd för att underlätta återgång till arbetslivet for enskilda individer. Det ges därför inte någon närmare precisering av vari insatserna ska bestå, men de föreslås åtminstone innefatta personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer. Arbetsgivarverket har förståelse för att landstingen behöver utfonna en del av innehållet i insatserna utifrån egna fomtsättningar. För att förslaget ska resultera i de önskade effekterna med ökad förutsebarhet och likabehandling så bör det dock, enligt Arbetsgivarverkets mening, inte skilja alltför mycket mellan de olika delarna i landet. Personli stöd Arbetsgivarverket har inte något att invända mot att personligt stöd ska vara en del av koordineringsinsatsema. Arbetsgivarverket anser dock att arbetsgivaren bör kunna kontaktas redan under den första kartläggningen med individen så att koordinatom får en större möjlighet att skaffa sig en heltäckande bild av arbetstagarens situation. Intern samordnin Regeringen konstaterar att uppgiften att främja individens återgång till arbetslivet med ett aktivt och drivande arbetssätt inte finns hos någon funktion inom vården idag. Arbetsgivarverket ser mycket positivt på att de nu föreslagna koordineringsinsatsema ska innefatta denna uppgift. Enligt förslaget ska koordineringsinsatsema även omfatta intern samordning av olika åtgärder inom hälso- och sjukvården. Insatserna ska bidra till att en gemensam rehabiliteringsplan, en plan för återgång i arbete, upprättas inom vården för att främja en samsyn så att alla som behandlar individen arbetar mot samma mål om återgång i arbete.
Arbetsgivarverket vill i detta sammanhang peka på vikten av att den funktion inom vården som ska genomföra koordineringsinsatsema har en god kännedom om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och hur långt ansvaret för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder sb-äcker sig. För den gemensamma rehabiliteringsplanen är det viktigt att de åtgärder som planeras för individen, i förhållande till arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, är genomförbara och att det sätts realistiska mål for återgången i arbete. Även om planen främst ska innehålla hur sjukskrivningen kan anpassas och vilka evenhiella insatser som behövs inom hälso- och sjukvården så bör, enligt Arbetsgivarverkets mening, arbetsgivaren kontaktas i ett tidigt skede inför upprättandet av planen. Vården kan på så sätt enkelt ta del av den information som arbetsgivaren har om den anställdes arbetssituation och om vilka möjliga åtgärder på arbetsplatsen som eventuellt kan kombineras med insatser inom hälsooch sjukvården. Samverkan med andra aktörer Arbetsgivarverket ser mycket positivt på förslaget att en samverkansskyldighet ska införas som en del av koordineringsinsatsema. Enligt Arbetsgivarverkets uppfattning är en välfungerande sjiikskrivningsprocess beroende av att alla berörda aktörer samverkar, att det är lätt att komma i kontakt med varandra och att resurser finns hos samtliga parter för att bland aimat delta i rehabiliterings- och avstämningsmöten som rör den sjukskrivne. Precis som det konstateras i promemorian så har arbetsgivare ofta ett behov av att diskutera förutsättningarna för anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder med någon inom vården som har kännedom om den aktuella arbetstagaren. Det är även viktigt för arbetsgivaren att få veta vilka åtgärder de övriga aktörerna i sjukskrivningsprocessen har genomfört eller planerar att genomföra för att rätt åtgärder på arbetsplatsen ska kunna övervägas. Arbetsgivarverket anser därför att det är av stor vikt att det fiims en rutin för kontakt med arbetsgivaren i ett tidigt skede vid planeringen av koordineringsinsatsema. Arbetsgivarverket anser även att det är nödvändigt för en bra samverkan att den nya koordineringsfunktionen får resurser och mandat att, för vårdens räkning, delta i avstämningsmöten tillsammans med Försäkringskassan och övriga aktörer i sjukskrivningsprocessen Det gäller i förekommande fall även vid rehabiliteringsmöten med enbart arbetsgivaren. Förutom hälso- och sjukvårdens nya skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete genom koordineringsfunktionen, så ska även både arbetsgivare och Försäkringskassan upprätta egna planer utifrån gällande lagstiftning. Från och med den l juli 2018 kommer arbetsgivare att få ett lagstadga! ansvar att upprätta en plan för återgång i arbete f5r de anställda som kan antas vara sjukskrivna
längre än 60 dagar. Planen ska vara upprättad senast dag 30 i sjukperioden och innefatta vilka anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder som planeras på arbetsplatsen. Enligt 30 kap. 12-13 socialförsäkringsbalken ska Försäkringskassan, i de fall där rehabiliteringsersättning är aktuellt, i sin tur upprätta en rehabiliteringsplan som ska ange vilka rehabiliteringsåtgärder som kan bli aktuella, vem som ansvarar för vilka åtgärder samt en tidsplan för genomförandet. Enligt regeringens förslag ska hälsa- och sjukvården koordinera sina planer och insatser i tiden med arbetsgivare och andra aktörer, vilket Arbetsgivarverket anser är mycket bra. Arbetsgivarverket menar att det är nödvändigt att de olika aktörernas arbete med sina respektive planer samordnas så långt det är möjligt. Om denna samverkan mellan aktörerna brister så finns det en uppenbar risk att flera parallella spår för individens rehabilitering kan pågå samtidigt. Arbetsgivarverket vill i det här sammanhanget även peka på att risken för parallella och oförenliga planer kommer att bli extra stor i de fall då individen inte har gett sitt medgivande till att vården tar kontakt med arbetsgivaren och övriga aktörer. 3. 2.2 Gränsdragning mot Försäkringskassans ansvar och andra åtgärder för stöd till individen Arbetsgivarverket instämmer i regeringens bedömning att Försäkringskassans uppgifter inte bör förändras och att koordineringsinsatsema som landstingen föreslås vara skyldiga att erbjuda, enbart ska avse sådana stödinsatser som hälsooch sjukvården ansvarar för. Det är dock, enligt Arbetsgivarverkets mening, viktigt att informationsöverföringen mellan vården och Försäkringskassan fungerar på ett bra och effektivt sätt. 3. 2. 3 Samtycke och delaktighet Enligt förslaget ska koordineringsinsatsema endast ges efter att den enskilde har lämnat sitt medgivande. För att samverkan med andra aktörer ska kunna ske måste individen således ha lämnat sitt samtycke till detta. Arbetsgivarverket har förståelse för att sekretessbestämmelser medför att samtycke enligt ovan behövs. Arbetsgivarverket vill dock peka på att ett system som är avhängigt individens samtycke innebär en risk för att arbetsgivaren inte får möjlighet till ett nära samarbete med vården i de fall där arbetstagaren inte lämnar sitt medgivande till samverkan. Arbetsgivaren kan därmed gå miste om information som kan vara viktig för planeringen av återgång i arbete samt genomförandet av rehabiliteringsåtgärder på arbetsplatsen. Arbetsgivarverket vill här särskilt lyfta fram vikten av den anställdes eget ansvar i rehabiliteringsprocessen. En förutsättning for en firamgångsrik rehabilitering är arbetstagarens aktiva medverkan som även innebär att övriga ansvariga aktörer
ges möjlighet att samverka med varandra. Att arbetstagaren medverkar i sin egen rehabilitering är även ett krav för att Försäkringskassan ska bevilja ersättning. Arbetsgivarverket anser att det är nödvändigt med ett förtydligande av vilka arbetsrättsliga och försäkringsmässiga konsekvenser som kan uppstå om den enskilde inte lämnar sitt medgivande till samverkan. 3. 2. 5 Kompetens för att utföra koordineringsinsatser Arbetsgivarverket instämmer i regeringens konstaterande att det sannolikt krävs kunskaper om hälso- och sjukvårdsprocessema, om försäkringsmedicin och om övriga aktörers ansvarsoiiiråden för att kunna utföra det föreslagna koordineringsuppdraget. Som Arbetsgivarverket påpekat är det även viktigt att koordinatom har kunskap om hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar förhåller sig till Försäkringskassans bedömning om rätt till ersättning utifrån rehabiliteringskedjan. Detta är nödvändigt bland annat för att de olika aktörerna ska kunna upprätta sina planer för återgång i arbete med samma realistiska inriktning och mål för rehabiliteringen. 3. 3 Information till Försäkringskassan Enligt regeringens förslag ska landstingen, om individen samtycker till det, informera Försäkringskassan om det kan antas finnas ett behov av rehabilitenngsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Enligt Arbetsgivarverkets mening är det mycket bra att sådan information som Försäkringskassan behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag, tas om hand och lämnas till myndigheten. Detta är en viktig förutsättning för en effektiv handläggning och kortare sjukfall. Arbetsgivarverket ställer sig dock mycket fi-ågande till förslaget att det ska krävas ett samtycke fi-ån individen for att landstingen ska kunna lämna information till Försäkringskassan om en individs eventuella behov av samordningsinsatser och rehabiliteringsåtgärder. Det här är uppgifter som, oavsett samtycke, redan ska lämnas till Försäkringskassan i läkarintyg och andra medicinska underlag. Uppgifterna är nödvändiga för att Försäkringskassan ska kvmna göra en korrekt bedömning av den enskildes rätt till ersättning. Arbetsgivarverket vill peka på vikten av att förslaget i praktiken inte på något sätt innebär en förändring i detta avseende. Eftersom de föreslagna koordinermgsinsatsema bland annat ska innebära en tidig kartläggning av individens behov inom hälso- och sjukvården så kan koordinatom, fömtom när det gäller Försäkringskassan enligt ovan, också fånga upp sådant som ligger inom andra aktörers ansvarsområden. Arbetsgivarverket anser att det även bör finnas en mtin for hur information på motsvarande sätt kan lämnas till arbetsgivare och andra ansvariga aktörer när uppgifter framkommer som är viktiga for att dessa ska kunna fullgöra uppgifter inom sitt ansvarsområde.
6 3. 4 Andra aktörers ansvar för rehabilitering Arbetsgivarverket delar regeringens bedömning att övriga aktörers ansvarsområden inte ska påverkas av införandet av den föreslagna koordinerings funktionen. 3. 7 Journalföring Enligt förslaget skajoumalföringen vid koordineringsinsatsema ske gemensamt med övrig dokumentation inom hälso- och sjukvården. Enligt Arbetsgivarverkets mening skulle detta eventuellt kunna medföra en risk för att individer i högre omfattning avstår från att lämna sitt samtycke till samverkan mellan vården och övriga aktörer. Om dokumentationen för koordineringsinsatser och planen för återgång i arbete inte hålls åtskild fi-ån övrig joumalföring som handlar om exempelvis diagnos, hälsotillstånd, medicinsk behandling och liknande så skulle det kunna medföra en oro hos individen för att känsliga uppgifter kan komma att lämnas exempelvis till arbetsgivaren om samtycke till samverkan ges. Arbetsgivarverket har dock inte någon synpunkt på hur detta ska lösas i praktiken. Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Eva Liedström Adler. I den slutliga handläggningen deltog chefsjurist Hedda Mami, kommunikationscheflars Andrén, chefarbetsgivarutveckling Åsa Kj-ook och socialförsäkringsexpert Hanna Larsson, föredragande. ÉLj(^ Eva Liedström Adl Hanna sson ^fyv^^