Från vatten till jord problem blir resurser. Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017

Relevanta dokument
Industriell symbios i Sotenäs kommun

Sotenäs Symbioscentrum. Peter Carlsson

Biogas och cirkulär ekonomi. Jonas Ammenberg, lektor, Linköpings universitet

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016

Va#enbruksforskning i Sverige

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

H+ Helsingborg. Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren. Uthålliga kommuner i Skåne juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne

Inbjudan till workshop Grön Tillväxt i Køge, Danmark den september

Planering för va-enbruk

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

RAPPORT. Kunskapssammanställning Biogas nya substrat från havet Upprättad av: Cajsa Hellstedt Granskad av: Regine Ullman

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Östersjön Problemen och lösningarna

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

REGIONFÖRBUNDET KALMAR LÄN Kunskapssammanställning biogas - nya substrat från havet BILAGA 1

Akvakultur en uthållig produktionsform för framtidens matproduktion?

Presentation. Kungshamn

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Gödselmål. Gödsel och konstgödsel ökar på tillgängligt mängd näringsämnen, betyder minskad biodiversitet, t ex övergödning

Temadag: Det nya marina vattenbruket

Biogas som värdeskapare

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Från avlopp till resurs. Elisabeth Kvarnström Urban Water Management RISE

WAVES4POWER Ludvika

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Expertmöte 8:e sept. Cirkulering av näringsämnen - från hav till land!

Arbetstillfällen

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Miljöpåverkan från avloppsrening

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Biogas och miljön fokus på transporter

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Smart specialisering. Kristiina Heiniemi-Pulkkinen

Framtidens Bioraffinaderi mycket. mer än papper och massa

Hur får man näringslivet engagerade/intresserade av miljön?

Naturskyddsföreningen

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

Globala problem och lokala lösningar

Kustaktionsgruppen 7 februari 2017 Projektperiod:

Bioenergi Sveriges största energislag!

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Mjölkkon & biologisk mångfald

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Remiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

1

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

små avlopp i kretslopp

Matsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund

Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Världsfiske och vattenbruk

VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Forum Östersjön 23 juni 2012

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Miljödriven näringslivsutveckling. Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014

Vegetation som föroreningsfilter

Biogas som värdeskapare

Energieffektivisering i växtodling

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

En finansiärs syn på substrat och spridning av resultat

Biogas som motor för regional utveckling. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Transkript:

Från vatten till jord problem blir resurser Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017

Disposition I. Problem med näringsämnen och strategier framåt II. Återanvända mera III. Plocka upp från vatten och återföra

Jordens resurser är begränsade UTAN FOSFOR INGEN MAT Källa: http://www.rainharvest.co.za 2010

Karin Tonderski 2017 11 29 4 Jordens förråd av fosformineraler kommer att ta slut. Priserna kommer att stiga Cordell, Drangert & White. 2009. Global Environmental Change 19: 292 305

Karin Tonderski 2017 11 29 5 Näringsämnen på fel plats ger oönskade effekter i sjöar och hav

Karin Tonderski 2017 11 29 6 Vi har stora möjligheter att minska behovet av fosformineral för matproduktion

Karin Tonderski 2017 11 29 7 Tre vägar framåt I. Använd mindre fosfor II. Återanvänd mera fosfor III.Plocka upp och återför fosfor som vi släppt ut i vatten

Karin Tonderski 2017 11 29 8 II. Använd näring från gödsel effektivare för att ersätta handelsgödsel Källa: Bruno Nilsson, Västerviks kommun

II. Var finns näringsämnena och var behövs de? Röd: Behov av näringsämnen Blå: Tillgång på näringsämnen METODIK 1. Summera all gödsel och behovet av näring för alla jordbruksfält inom rutor med arean 5km*5km 2. Beräkna balansen för en ruta Överskott/Underskott = Näring i exkreta Näringsbehov för grödor Usman Akram, IFM doktorand i teoretisk biologi i stallgödsel behov för grödor

II. Vissa regioner har överskott på näringsämnen och andra underskott i dag täcks det med handelsgödsel 22% N 75% P 33% K Rutorna med överskott (blå) innehåller näring som skulle kunna ersätta en stor del av näringsbehovet i de områden som behöver mer näring (röda)

II. För att återanvända all näring i exkreta krävs ca 49 700 mil gödseltransport per år

III. Miljöproblem (Näringsämnen på fel plats) Värdefulla resurser (bränsle och gödsel)

2017 11 29 13 III. Odla musslor i Östersjön (Hasselö,Västervik) musselmjöl blir djurfoder Baltic Blue Growth projektet, Region Östergötland https://www.submarinernetwork.eu/projects/balticbluegrowth

III. Odla eller skörda marina makroalger (Saccharina latissimi) på västkusten En brunalg som odlas för att extrahera högvärdiga produkter Växer 4 6 månader på rep innan man skördar den 17-11-29

Områden där man odlar alger i Norge Industri: Lofoten Esca Verno Storvik Harvest Folla Alger Ocean Future Seaweed Energy Solutions Bogestilla Seaweed and Værlandet Fiskeredskap Saccharina latissima Hortimare and Sulefisk Ca 100 tons in 2015 Ocean Forest Austevoll Seaweed Farm Norwegian Seaweed Seaweed Production Alaria esculenta 29 November, 2017 15

III. Odla sjöpungar i övergödda kustvatten Finns ca 20 arter I Sverige, på västkusten provas Ciona intestinalis Växer på rep i övergödda vatten Kan användas för att göra djurfoder, resterna kan bli biogas Foto: Marin Biogas AB 17-11-29

III. Odla mikroalger i avloppsvatten Grönalger och kiselalger; en del rika på nyttiga fetter De flesta växer i lösning, men vissa på ytor Kiselstrukturerna kan användas för kromatografi och ev i solceller 17-11-29

17 11 29 Expertpanels bedömning: Kostnadseffektivitet/vinstmöjligheter som substrat för biogas MACRO ALGAE MICRO ALGAE ASCIDIANS FISH BREEDING WASTE Poor/Very Poor ** Poor/Very poor Very Poor (Poor Satisfactory) * Good/very good * Not profitable, unless paid for nutrient recovery from the sea, or valuable fractions are extracted first. Not profitable, unless paid for nutrient recovery from the sea, or valuable fractions are extracted first. Not profitable, unless paid for nutrient recovery from the sea, or valuable fractions are extracted first. Expensive process, sludge thickening may be needed. Most costefficient method for sludge management

Vision: Bygga en cirkulär blå bio ekonomi där miljöproblem omvandlas till resurser Know how Research excellency Seabased marine energy Sotenäs Symbioscentrum Development and new knowledge Discharge to seas Processvatten Multitrophic cultivations Marine electricity Fish auction waste Domstein Orkla foods Leröy Biofertilizers Visitors Fiskrens Biogas Test Bioenergy Biogas Bio el Test Biotechnolog y Biomassa Heat from biogas Slam Treatme nt of process water Salmon culture Algae cultivation Fish and seafood culture Lax Pre Rigor Silicon oil Marine pharma. Omega 3 Antibiotics Lipids.. Treated water Slaughter y Fish and seafood Innovation center Marine tourism Hetvatten Source: Bengt Gunnarsson, Rena Hav

2017 11 29 Forskningsfrågan Kan vi minska näringsstatusen i Östersjön genom ökat uttag av akvatisk biomassa? Vilken roll kan biogaslösningar spela i en sådan utveckling? Vad är de viktigaste utmaningarna? Vilka samhällsförändringar måste ske? => Fallstudie på östkusten 20

Hur ser ditt lokala kretslopp av fosfor och kväve ut?

Tack för uppmärksamheten! www.liu.se