Kustaktionsgruppen 7 februari 2017 Projektperiod:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kustaktionsgruppen 7 februari 2017 Projektperiod:"

Transkript

1 Kustaktionsgruppen 7 februari 2017 Projektperiod:

2 Är det möjligt att odla alger i ett Nordiskt klimat och sedan använda det som bränsle i bilen?

3 Projektledare & Partners Projektledare Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för vilt, fisk och miljö Partners BioFuel Region AB Nattviken Invest - Hugo Wikström NIBIO Bodö Mittuniversitetet Novia, Vasa Vasa Universitet Finansiärer Botnia-Atlantica, Länsstyrelserna i Västerbotten och Västernorrland, Österbottens förbund, Kempestiftelserna, Arctic Seaweed, partners

4 Nattviken Invest

5 VAD VI ÄR Ägs av medlemmar och verkar för kompetensspridning, fossilfri fordonsflotta och en utvecklad bioekonomi VAD VI GÖR Startar, koordinerar och samarbetar i projekt tillsammans med medlemmar och regionala aktörer HUR VI FINANSIERAS Medlemsavgifter, regionala medel och EU-medel Utmaning. Samverkan. Förändring.

6 Projektmål Implementera innovativa lösningar för produktion av mikro- och makroalger som en källa till bioenergi och högkvalitativa produkter i en kontinuerlig dialog mellan forskare och företag. Demonstrera de klimat- och miljömässiga fördelarna med algproduktion där: alger renar och återvinner näringsämnen från avloppsvatten och rökgaser Algbiomassa fixerar CO 2 genom fotosyntesen samtidigt som biomassan kan användas till bioenergi mm. Öka jämställdheten mellan män och kvinnor samt möjligheterna till samma arbetsvillkor i regionen

7

8 De delar som ingår i projektet: 1. Skapa ett nätverk för algintresserade 2. Odling av alger 3. Skörd av alger 4. Extraktion 5. Omvandling biogas och HTL 6. Systemanalys

9 SLU, Francesco Gentili Institutionen vilt, fisk och miljö Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Vision SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

10 SLU i hela Sverige SLU är ett rikstäckande universitet med verksamhet på många orter. De största campus ligger i Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala. SLU har en för Sverige unik och fokuserad profil inom strategiskt viktiga områden för samhället, både nationellt och globalt. Uppsala Umeå Skara Alnarp

11 Nitrogen is the most limiting nutrient in agriculture and forestry Phosphorus is a limiting nutrient and we are approaching the P peak

12 Why to grow algae Grow faster than land plants Can grow on wastewater Can use flue gases (CO 2, NOx) Can grow on marginal land (non-arable lands) Produce high level of lipids (60% and more) Produce protein for animal consumption Production of astaxanthin and other pigments of high economical value Can be use to treat wastewater recycling nutrients Can be use for CO 2 sequestration Can be used for production of biofuels (biodiesel, bioethanol and biogas)

13 Process Algae Biomass (biodiesel, biogas, bioethanol, fish feed, manure)

14

15 We can divide the algal growing system in two groups: Open system identified as open ponds (raceway ponds, circular ponds etc.) Close system called phobioreactors (PBR)

16 Activity 2 Cultivation SLU, University of Vaasa, Nattviken Invest, NIBIO We have installed at Vakin (Umeva) a new algae cultivation facility at beginning of May 2016

17 SLU, University of Vaasa, Nattviken Invest, NIBIO New cultivation unit at VAKIN (SLU) New cultivation unit at Nattviken

18 Facility at Umeå Energi

19 Activity 2 Cultivation UVA, Cultivation of micro algae NIBIO, Cultivation of macro algae in tanks

20 Activity 3 Harvesting SLU, University of Vaasa, Nattviken Invest, NIBIO Using existing harvesting methods in the project Sedimentation and centrifugation (SLU and Nattviken Invest) Different harvesting methods are being tested at UVA focusing on flocculation testing inorganic and organic flocculats

21 Activity 4 Extraction Work in progress: Lipids extraction from biomass to fatty acids characterization Carbohydrates in collaboration with Umeå Plant Science Centre Amino acids profile in collaboration with Umeå Plant Science Centre

22 Algae system Using algae CO 2 NO x Wastewater Industries Biomass Energi Environment

23 Yrkeshögskolan Novia Novia består av Campus Vasa, Campus Åbo, Aboa Mare Åbo, Campus Raseborg och Campus Allegro Jakobstad 3 enheter (sedan 2017) Ca 4000 studerande, ca 300 i personalen Forskningen ska understöda den regionala utvecklingen och utbildningen, och är indelat i fokusområden. TransAlgae hör till området hållbar energiteknik, Novia bidrar främst med lång erfarenhet av rötning i labb

24 Omvandling Biogas Biogas framställs genom rötning Syrefri miljö, endera i ca 37 C eller 55 C. Gasen består främst av metan och koldioxid. Men bara metanen är energibärare. 1 Nm 3 metan = 9,97 kwh total 1 liter brännolja Biogasen kan uppgraderas för olika ändamål Fordonsgas, LBG Hur bra något är att röta avgörs av en mängd faktorer Men biomethane potential BMP ger ett första, tydligt svar Rötning ger inte bara biogas, utan också rötrest, som man kan gödsla med, vilket Novia också har fokuserat på. Rötresten innehåller de näringsämnen som substratet innehåller.

25

26 BMP-test vid Novia

27 Omvandling Biogas från alger Fördelar med rötning av alger: Behöver inte avvattnas lika mycket som för biodiesel, man kan använda hela algen samt restprodukter från övriga processer Snabb produktion av biomassa och återvinnande egenskaper möjliggör ett hållbart biobränsle 3 rd Gen C/N-kvoten hos alger är ofta för låg - Samrötning Cellväggen motståndig för nedbrytning - Förbehandling Gasproduktion från mikroalger kan variera mycket, inte bara mellan arter, också årstid och odlingsförhållanden Alger så som Ulva (havssallat) innehåller mycket svavel

28 Rötning i laboratorium Tinad Laminaria Digitata Uppvägning av substrat Strax efter avslutad rötning

29 Omvandling - HTL HTL HydroThermal Liquefaction, utförs av Mittuniversitet Omvandlar biomassa till råolja Temperatur: C Tryck: 5-25 MPa Uppehållstid: 5-60 min Syrefri miljö Produkten beror på dessa faktorer, biomassan och katalysatorer

30 Omvandling - HTL

31 Systemanalys Fokus ligger på ökad tillämpning av innovation Systemanalys är nödvändigt för att testa rimligheten Tekno-ekonomisk, energibalans och -effektivitet Identifiera eventuellt energispill eller synergieffekter Utmanande uppgift, bl.a. : Komplicerat system, nordiskt klimat och skala upp från labbet, etc. Antagligen kommer resultatet variera starkt med årstid Beroende på resultat, kan andra värden tas i beaktande, t.ex. bidragande till en hållbar utveckling.

32 Slutsatser Alger är har en nyckelroll som komplement till skogs- och jordbruk för ett hållbart samhälle Rötning och HTL tjänar både syftet att förbättra lönsamheten hos andra processer och att ta hand om restprodukterna, men även ökad användning av biobränslen Hållbarhet Systemanalysen, även om utmanande och teoretisk, avgör om innovationen tillämpas eller ej

33 Nyhetsbrev Skicka till för att få nyhetsbrev från TransAlgae

34 Tack!

Biogasproduk,on i Jordbruket. Andreas Willfors, projektledare, Yrkeshögskolan Novia Kronoby, DIGI-BOTNIA-evenemang

Biogasproduk,on i Jordbruket. Andreas Willfors, projektledare, Yrkeshögskolan Novia Kronoby, DIGI-BOTNIA-evenemang Biogasproduk,on i Jordbruket Andreas Willfors, projektledare, Yrkeshögskolan Novia 14.11.2017 Kronoby, DIGI-BOTNIA-evenemang Läget idag Regeringens mål är as skapa betydande affärsverksamhet för biogas

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

NP-balans. från biogasanläggningar

NP-balans. från biogasanläggningar NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nätverksträff i Härnösand inom insatsområdet MILJÖ 26.10.2016 Nina Åkerback Insatsområde - MILJÖ Investeringsprioritering Skydda och återställa

Läs mer

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå Projektet är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap

Läs mer

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson Trelleborgs

Läs mer

Marknaden för biogasdrivna godstransporter. Bo Ramberg

Marknaden för biogasdrivna godstransporter. Bo Ramberg Marknaden för biogasdrivna godstransporter Bo Ramberg bo.ramberg@huv.nu Biogas Väst Biogasens värdekedja Substrat Produktion Distribution Kunder Fordon Marint bruk Produktion - Energi - Process Fordon

Läs mer

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona, Biogasens möjligheter i Skåne Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd desiree.grahn@biogassyd.se Landskrona, 2017-04-05 Disposition» Biogas Syd» Samhällsekonomiska effekter» Biogasens potential i regionen»

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de

Läs mer

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017 Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Dr. Mattias Svensson, Energiforsk mattias.svensson@energiforsk.se Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017 Biogas från alla slags råvaror Den naturliga renhållaren

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp #slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)

Läs mer

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB Biogas till tung trafik Hans Johansson FordonsGas Sverige AB FordonsGas Sverige AB Bildades: 1998 Antal anställda: 33 stycken Ägare: Air Liquide 42 CNG-stationer 2 BiGreen (LBG) stationer 4 bussdepåer

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Nätverksträff inom INNOVATION

Nätverksträff inom INNOVATION Nätverksträff inom INNOVATION Vasa 30.8.2016 9.30 Fika 10.00 Vad är INNOVATION? 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 11.30 Exempel på pågående innovationsprojekt 12.00 Lunch 13.00 Från idé till

Läs mer

Vad händer i Gävleborg?

Vad händer i Gävleborg? Vad händer i Gävleborg? Rapport från projektet RATT-X (Regionala Alternativa Teknologier för Trafiken i X-län) Söderhamn 2018-10-25 Energi- och miljöstrategi för transporter Om projektet Syftet med projektet:

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015

Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015 Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015 Botnia-Atlanticaprogrammet godkändes av Europeiska kommissionen den 16 december 2014. Några dagar tidigare,

Läs mer

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA VERKSAMHETSIDÉ SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Förstudie Hållbar bioenergi

Förstudie Hållbar bioenergi Förstudie Hållbar bioenergi 2017-11-29 Syfte Förstudien undersöker förutsättningarna och möjligheterna för att skapa ett näringsanpassat innovationsstöd för hållbar bioenergi. Innovationsteman inom hållbar

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas Upplägg Nulägesbeskrivning Sverige och Västra Götaland Biogasprogrammet

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Finland har under sitt ordförandeskap inlett ett treårigt (2016-2018) prioritetsprojekt med målet att bereda och

Läs mer

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla

Läs mer

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället. Kvalitet och Nytta Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen k om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys

Läs mer

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ramprogram för forskning 2010-2012 Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober 2009 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ansvariga för framtagningen av ramprogrammet: Det nationella

Läs mer

Från vatten till jord problem blir resurser. Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017

Från vatten till jord problem blir resurser. Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017 Från vatten till jord problem blir resurser Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017 Disposition I. Problem med näringsämnen och strategier framåt II. Återanvända mera III. Plocka upp från vatten

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING Henrik Olsson 1, Johan Andersson 1, Ulf Hävermark 2 och Åke Nordberg 2 1 RISE Jordbruk och livsmedel. 2 SLU Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,

Läs mer

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020 Möjligheter med förbehandling Biogas från lignocellulosa Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås I samarbete med: SP, JTI, BEMAB, Dalkia och Grontmij AB Regionala mål i Västra Götaland

Läs mer

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Nätverksträff inom MILJÖ

Nätverksträff inom MILJÖ Nätverksträff inom MILJÖ Härnösand 2016-10-26 9.30 Fika 10.00 Turism på naturens villkor 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Lunch 12.30 Exempel på pågående miljöprojekt 13.00

Läs mer

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna E Fokusområde ENERGI Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna Energi och klimat måste lösas tillsammans Oljetoppen Planetary boundaries Kan vi förändra? Som man frågar får man svar Hur kommer det att se

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten

Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten - En potentialstudie Författare: Senad Habibovic, Miljöförvaltningen, Malmö stad Nyckelord: Mikroalger, Chlorella vulgaris, avloppsvatten, raceway-damm, fotobioreaktor,

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability

Läs mer

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman Energiforskning vid Luleå tekniska universitet Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman VISION Norrland är en internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljö för demonstration av ett långsiktigt

Läs mer

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Umeå 22.9.2016 9.30 Fika 10.00 Exempel från Skellefteå Arctic Game Lab 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Exempel på pågående näringslivsprojekt

Läs mer

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

Biogas som värdeskapare

Biogas som värdeskapare Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Projektets omfattning

Projektets omfattning Peter Eriksson Projektets omfattning Över 30 parter deltar i Sverige-Norge-Danmark från institut, högskolor, regionala och kommunala organisationer, kunnskapsplattformar samt företag Parternas samlade

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad SKÅNES HAV OCH VATTEN Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad [Biogasproduktion är ett ämne som är väldigt hett

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Gasnät för regional utveckling och stärkt konkurrenskraft i en hållbar framtid Vilka? är vi. Swedegas AB Äger, driver och underhåller det svenska

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry. Uppföljning av projekt. Bergforskdagarna 2018 Matz Sandström

Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry. Uppföljning av projekt. Bergforskdagarna 2018 Matz Sandström Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry Uppföljning av projekt Bergforskdagarna 2018 Matz Sandström Uppföljning av projekt Syfte med undersökningen Hur väl uppfyller

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad

Läs mer

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer