Preimplantatorisk genetisk diagnostik PGD Katarina Haapaniemi Kouru Specialistläkare Livio Fertilitetscentrum Gärdet Vad är PGD? Genetisk testning på embryostadiet Reproduktivt alternativ för par med hög risk att få barn med en svår ärftlig sjukdom eller kromosomavvikelse 2 Andra reproduktiva alternativ Traditionell fosterdiagnostik (moderkaks alt fostervattenprov) Avstå från genetisk testning Äggdonation Spermiedonation Adoption Avstå från barn 3 1
Fördelar med PGD Genetisk diagnostik på embryostadiet innan implantation i livmodern Ett graviditetsavbrytande av sjukt foster kan undvikas Ökade chanser till levande fött barn 4 Nackdelar med PGD IVF behandling är en förutsättning - ställer krav på ovarialfunktionen - åldersgräns - BMI < 35 - Hep B, Hep C, HIV, Syfilis, HTLV 1&2 negativa - Påfrestande behandling 5 PGD högspecialiserad vård Kräver ett nära samarbete mellan en reproduktionsmedicinsk enhet och ett genetiskt laboratorie Viktigt att paren får information om metodens för- och nackdelar samt vad de har för alternativ 6 2
PGD processen IVF/ICSI Embryobiopsi Genetisk diagnostik 7 PGD i världen Metoden utvecklades i England 1990 (Handyside et al., 1990) Ca. 60000 PGD cykler utförda och minst 12000 barn födda efter PGD (ESRE PGD concortium data collection XIV-XV, De Rycke et al. 2017) 8 PGD i Sverige PGD tillgängligt sedan ca 20 år i Sverige Utförs endast vid två sjukhus (Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset) 9 3
PGD i Sverige Närmare 450 barn födda Olika tillgång till PGD i olika landsting 10 PGD i Sverige Lagen om Genetisk integritet 1 juli 2006; PGD skall endast få användas om mannen eller kvinnan bär på anlag för en allvarlig monogen eller kromosomal ärftlig sjukdom, som innebär en hög risk att få ett barn med en genetisk skada eller sjukdom 11 PGD i Sverige PGD får inte användas för val av egenskaper PGD skall ej användas för att försöka få ett barn med en sådan genuppsättning att barnet skulle kunna bli donator av blodstamceller till ett svårt sjukt syskon (PGD/HLA) utan tillstånd av Socialstyrelsen 12 4
Varför PGD? Hög risk för allvarlig genetisk skada el. sjukdom i kombination med: Ovilja till abort Tidigare upprepade missfall eller graviditetsavbrytande av sjuka foster Samtidigt behov av IVF och genetisk diagnostik 13 Varför PGD? Par med erfarenhet av ett graviditetsavbrytande av sjukt foster önskar PGD i större utsträckning (Chamayou et al., 1998, Van Rij et al., 2011) Kulturella, religiösa, ekonomiska och moraliska influenser påverkar beslutet (Roberts and Franklin, 2004) 14 Varför PGD? Urvalet av friska embryon är mer accepterat än ett graviditetsavbrytande av sjukt foster (Katz et al., 2002, Kalfoglou et al., 2005, Alsulaiman et al., 2010, Järvholm et al. 2014) 15 5
PGD indikationer Strukturella kromosomavvikelser ex. translokationer (reciproka el. Robertsonska) Monogena sjukdomar - autosomal recessiv autosomal dominant X bunden nedärvning Monogena sjukdomar i kombination med HLA typning 16 Autosomal dominant nedärvning 50% risk för sjukt barn 17 Autosomal recessiv nedärvning 25% risk för sjukt barn 18 6
X bunden nedärvning 50% av sönerna sjuka 50% av döttrarna anlagsbärare 19 Dystrofia myotonika Huntingtons sjukdom Fragilt X Cystisk fibros Beta thalassemi Retinoblastom Neurofibromatos typ 1 Ärftlig bröstcancer Spinal muskel atrofi Duschenne muskeldystrofi Ex. PGD diagnoser 20 PGD HLA Barn med vissa svåra sjukdomar kan botas med transplantation av blodstamceller Behöver donator med identisk vävnadstyp - HLA-typ 25% av syskon har identisk vävnadstyp 21 7
PGD HLA Situation 1 - Barn med monogen sjukdom PGD för sjukdomen och samtidig HLA-typning för sjukt syskon som behöver transplantation, t.ex. vid thalassemi Situation 2 - Barn med icke ärftlig sjukdom PGD med enbart HLA-typning för att rädda ett sjukt syskon som behöver transplantation, t.ex. vid leukemi 22 PGD cykler Stockholm PGD center 250 200 Antal behandlingar 150 100 Kromosomavvik Monogen X-bunden Total 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År 23 Preimplantatorisk genetisk screening - PGS Metod för att screena för kromosom avvikelser i embryon med mål att förbättra graviditetsresultatet vid IVF/ICSI Ej tillåtet i Sverige annat än i studieform Indikation - Äldre kvinnor - Upprepade IVF utan graviditet - Upprepade missfall 24 8
Namnbyte? Preimplantatorisk genetisk testning PGT Ø PGT M (Monogena sjukdomar) Ø PGT A (Aneuploidi/Kromosomavvikelser) 25 PGD processens utveckling IVF/ICSI Embryobiopsi Genetisk diagnostik 26 Fertiliseringsmetod IVF ICSI 27 9
Utveckling av biopsimetod dag 3 28 Utveckling av biopsi metod Blastocystbiopsi (trofektodermbiopsi) dag 5-6 29 Utveckling av biopsimetod Blastocelebiopsi? 30 10
Analysmetod Kromosomavvikelser FISH array CGH Next generation sequencing (NGS) 31 Analysmetod Monogenasjukdomar Kopplingsanalys med ev. mutationsdetektion Next generation sequencing (NGS) Karyomapping 32 Budskap Ø PGD värdefullt alternativ för en liten grupp patienter Ø Känd mutation eller kromosomavvikelse? Ø Ovarial reserven? 33 11
Tack! Katarina Haapaniemi Kouru Specialistläkare Livio Fertilitetscentrum Gärdet Katarina.Kouru@livio.se 34 12