Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Attendo Ängsö. År Patientsäkerhetsberättelse Kristin Fjällström. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för:

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

P atientsäkerhetsberättelso

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (8)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Transkript:

[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand

1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 3 Mål... 3 Strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 4 Senior Alert... 4 Svenska Palliativregistret... 4 BPSD-registret... 4 Kompetensutveckling... 5 TENA-identifi... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Riskanalys... 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 6 Avvikelser... 6 Klagomål och synpunkter... 6 Sammanställning och analys... 6 Samverkan med patienter och närstående... 7 Resultat... 7 Övergripande mål och strategier för kommande år... 7 Fastställt datum: 2016-07-21 Sida 2 av 7

Sammanfattning Registrering i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD-registret. Årlig munhälsobedömning har erbjudits samtliga boende. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska erbjudit samtliga enskilda riskbedömning för nedsatt munhälsa med ROAG-J. Ökat den interna kompetensen genom utbildningar. Förutom egenkontroller har interna och externa granskningar genomförts. Samverkan med externa verksamheter för att säkra patientsäkerheten. Strukturerad avvikelserapportering i form av risker, tillbud och negativa händelser. Individuellt planeringsmöte främjar den enskildes och dess närståendes delaktighet. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål Ökad patientsäkerhet. Strategier Öka kompetensnivån hos omvårdnadspersonalen. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Stiftelsen Stora Sköndals styrelse har det övergripande ansvaret för all verksamhet. Direktorn har det verkställande ansvaret för Stiftelsen Stora Sköndals verksamhet och ansvarar gentemot direktionen. Direktorn ger direktiv och säkerställer att ledningssystemet är ändamålsenligt genom att fastställa riktlinjer och övergripande mål för kvalitetsarbete samt följa upp och utvärdera målen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) styr kvalitet och säkerhet i verksamheten genom att skriva riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvårdsverksamheten. MAS gör även uppföljning av kvalitet och säkerhet i verksamheten. Verksamhetschef HSL ansvarar för att ta fram detaljerade mål för verksamheten samt säkerställa att ledningssystemets policys, riktlinjer och rutiner är kända och följs. Fastställt datum: 2016-07-21 Sida 3 av 7

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppkomna vårdskador eller risk för vårdskador framkommer genom Lex Maria-anmälningar. Genom avvikelserapportering gällande: fallincident läkemedelshantering trycksår, och övriga HSL-avvikelser kan effekt av vidtagna åtgärder för ökad patientsäkerhet, såsom kompetensutveckling, analyseras och följas upp på ett strukturerat sätt. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Senior Alert Ett teambaserat arbetssätt används vid registrering i kvalitetsregistret Senior Alert. Risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa identifieras. Teammöte genomförs var 6:e månad för varje enskild, eller oftare vid behov. Medverkande är alltid omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS), kontaktman (KM) samt arbetsterapeut och/eller fysioterapeut. Detta främjar ett interprofessionellt lärande, orsaksanalys och en djupare förståelse hos omvårdnadspersonalen varför de individuella vårdåtgärderna sätts in. Svenska Palliativregistret Ett teambaserat arbetssätt har använts vid registrering. Medverkande är alltid OAS, omvårdnadspersonal som närvarat vid dödsfallet och/eller KM samt läkare. Detta främjar lärande genom reflektion och diskussion hur den enskildes sista tid i livet blev. BPSD-registret Samtliga enskilda på Veckobo är inlagda i Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD). Ett teambaserat arbetssätt används vid registrering. Medverkande är alltid OAS, KM, BPSDadministratör samt arbetsterapeut och/eller fysioterapeut. Detta främjar ett interprofessionellt lärande och en djupare förståelse hos omvårdnadspersonalen varför åtgärder sätts in. Fastställt datum: 2016-07-21 Sida 4 av 7

Kompetensutveckling Ökat den interna kompetensen genom obligatorisk webbutbildning inom basal vårdhygien. Möjlighet till ytterligare kompetensutveckling via regelbundna poddar med självtester via Wacano. En ny utbildning/månad som berört viktiga hälso-, vård och omsorgsområden för äldre personer. Till exempel munhälsa och munvård, samt nutrition. Arbetsterapeut och fysioterapeut har utbildat ny personal som deltar i omvårdnadarbetet i personlyftar och dess tillbehör för ett patientsäkert arbetssätt. TENA-identifi Högteknologisk kvalitetssäkring av inkontinenshjälpmedel. Ger en korrekt bild av den enskildes behov gällande vilka tider hen bör erbjudas toalettbesök samt vilka tider inkontinensskyddet bör bytas och även skyddets absorptionsmängd. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Följande egenkontroller har genomförts för ökad patientsäkerhet: Avvikelser och tillbud har följts upp, analyserats, riskbedömts och åtgärdats. Omvårdnadspersonalens attityder till sitt arbete och utförd egenskattning av kompetensnivå, genom medarbetarundersökning. Månatlig granskning av verksamhetens läkemedelsförråd, där utgångsdatum kontrolleras och läkemedel kasseras vid behov. Månatlig genomgång av verksamhetens årsplan på gruppmöten, för att säkerställa att teammöten, individuella planeringar eller läkemedelsgenomgångar blir utförda inom planerad tidsram. Årlig intern journalgranskning av HSL-dokumentationen utförd av MAS. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan finns med: Apoteket - som utför årlig kvalitetsgranskning av verksamhetens läkemedel, från ordination till kassation. 2017 genomförts av farmaceut. Hjälpmedelscentralen, som tillhandahåller och levererar riskförebyggande medicintekniska produkter såsom antidekubitusmadrasser och förflyttningshjälpmedel. Fastställt datum: 2016-07-21 Sida 5 av 7

Medicinsk Tandvård Stora Sköndal, som utför årlig munhälsobedömning enligt tandvårdslagen. Samtliga enskilda på verksamheten har erbjudits detta. TryggHälsa AB, som har ansvar för läkarinsatserna. Läkare besöker verksamheten 1 gång/vecka eller vid behov. Läkemedelsgenomgång har genomförts på samtliga boende, enligt TryggHälsas rutiner. Tidigare/nästkommande vårdgivare. Rutin finns för överrapportering. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 All personal är ansvarig att rapportera upptäckta risker, genom registrering av avvikelserapport. Verksamhetschef är ansvarig för att en analys, bedömning och vid behov åtgärd vidtas. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser HSL-personalen har ökat patientsäkerheten genom avvikelserapportering i form av risker, tillbud och negativa händelser. Avvikelserapporterna har bearbetats strukturerat och lyfts in i verksamhetens handlingsplan om åtgärderna varit övergripande. Inkomna avvikelser, risker och tillbud analyseras och bedöms regelbundet. Ansvaret för analys, utredning, bedömning och eventuell åtgärd samt återkoppling till berörda ligger på verksamhetschefen. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Inkomna synpunkter och klagomål från enskilda och närstående som haft betydelse för patientsäkerheten har registrerats och bearbetats som en avvikelserapport. Klagomål och synpunkter inkommer direkt till verksamhetschef, sjuksköterska eller omvårdnadspersonal. Beroende på klagomålets karaktär kan mottagaren åtgärda direkt upp till sin kompetensnivå eller lämna ärendet till sin närmast chef/sjuksköterska för åtgärd. Ärenden som kommer från Patientnämnden eller Socialstyrelsen hanteras av MAS. Inkomna klagomål kan av den som utreder aktualiseras enligt lagstiftning, exempelvis Lex Sarah eller Lex Maria. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Avvikelser och tillbud har analyserats, riskbedömts, åtgärdats samt följts upp. Fortlöpande implementering och uppdatering av rutiner och instruktioner för hälso- och sjukvård. Fastställt datum: 2016-07-21 Sida 6 av 7

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid inflyttning lämnas information muntligt och skriftligt till den enskilde/företrädare och/eller närstående hur man kan lämna synpunkter och klagomål. Även information om anhörigstöd lämnas. Individuellt planeringsmöte genomförs 1 gång/år eller oftare vid behov. Främjar den enskildes och dess närståendes delaktighet, känsla av trygghet och involverar dem i patientsäkerhetsarbetet. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Vårdskador 2017 har mätts genom sammanställning av avvikelserapporter. Fallincident: 3st Läkemedelshantering: 2st Trycksår: 0st Övriga HSL-avvikelser: 2st Inga Lex Maria-anmälningar har rapporterats 2017. Övergripande mål och strategier för kommande år Kommunen har tagit över driften av Veckobo 1 november 2017. Fastställt datum: 2016-07-21 Sida 7 av 7