Naturbete. En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari

Relevanta dokument
Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Välkommen. Elstängsel Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige

Naturbetesmarker en resurs för får- och lammproduktionen

Skötsel av naturbetesmarker

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Naturbetesmarker en resurs för ungdjuren

Naturbetesmarker en resurs i vår hästhållning

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Nya betesregler för mjölkgårdar

Naturbetesmarker en resurs i mjölkproduktionen

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Januari Slutrapport av LONA-projektet Fåråret ett Integrationsprojekt

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESDJUR PÅ NATURRESERVAT

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Ungdjurs tillväxt på Bete

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Sammanställning av Frågeformulär till innehavare av permanenta rovdjursstängsel

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.

Betesmarker och slåtterängar 2017

Betesmarker och slåtterängar 2018

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Direktstöd

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

13 praktiska allmänna skötselråd

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Bete fördelar, tips & råd

Det här gäller för träda och vall 2017

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Sammanställning över fastigheten

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Jordbruksmark Jordbruksblock Betesmark och slåtterängar, grundläggande krav Betesmark Slåtteräng Så här ska definitionen tolkas: Betesmark

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Gårdsstöd och förgröningsstöd

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Kompensationsstöd 2015

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Äger du ett gammalt träd?

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Intervjumall för äldre skogsbeten

Betesdjur på kyrkogården

Jens Jung, Sofia Anderson, John Greve, Maja Månsby SLU Skara och Uppsala.

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Gudrun Haglund-Eriksson Informationsträff om stora rovdjur i Södermanland

Inventering av marklevande skalbaggar på Billingsudd och Sandholmarna, naturreservatet Strömsholm, Västmanlands län

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Ängsvall Åkern kan bli en blomsteräng!

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

Ängs- och betesmarker på Internet

Ängs- och betesmarksinventeringen

på Gotland Några goda råd

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/ LRF, Höör

NIR-teknik anpassad fo r ma tningar i fa lt - ett framtida hja lpmedel inom lo nsam betesbaserad lammproduktion?

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Policy Brief Nummer 2013:3

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

Kommunala nötkreatur. i Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se

Lilla Karlsö naturbete med gutefår

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Transkript:

Naturbete En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari 2018 birgit.fag@hushallningssallskapet.se

Naturbete - definition Jordbruksmark som inte är åker och som sköts med bete, avslagning eller putsning. Är inte lämplig att plöja. Foto: Helsingefår, Bodil Åslund Röst

Fakta om bete Färskvara Förändras (mängd och kvalitet) under säsongen Varierande mellan marker Påverkas av betet

Naturbete + eller -? Fördelar med naturbete - Miljövård, fauna och flora - Kulturvård - Besökande Nackdelar med naturbete - Parasiter - Fästingar - Giftiga växter - Dålig tillväxt - Mycket stängsel/mj? - Svårare tillsyn - Ökad risk för rovdjurs- o hundangrepp - Besökande

Varför är ett naturbete värdefullt? Ogödslat = artrikt Naturbete och slåtterängar är världens näst mest artrika biotop! (Källa okänd) Lätta att mista svåra att återställa

Var finns de värdefullaste markerna? Databasen TUVA http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/ etjansterformiljoochklimat/tuva.4.2b43ae8f11f64 79737780001120.html Går att söka på: Geografi Markslag Kvaliteter

Hur ska man tänka? Rätt djur Rätt antal Rätt tidpunkt Rätt ställe

Rätt djur alla djur passar inte på naturbete Exempel på fel djur - Frånskilda småkalvar på samma naturbete år efter år, stor parasitrisk - Tackor med trillingar eller fyrlingar, orkar sällan näringsförsörja sina lamm - Lamm som du vill ska växa > 400 g per dag under hela uppväxttiden

Rätt antal Rätt antal djur på ett bete beror på: Hur länge djuren ska gå på arealen Hur mycket du vill att djuren ska växa Hur mycket det regnar Hur varmt det är Vilka arter som växer på betet Parasittrycket Rätt antal får du genom att planera, vara flexibel och skaffa erfarenhet om marken

Lämpligt antal djur per hektar ett normalår men det finns inga normalår! STORA variationer förekommer! Källa: Åsa Pettersson, Länsstyrelsen i Stockholm/Uppsala

Betets avkastning - Det finns inga normalår Källa: Bodil Frankow Lindberg 1988

Betets sammansättning

Betet påverkas av bete Bäst är att betet är ungt och friskt hela säsongen. Lågt betestryck under försommaren ger förvuxet osmakligt bete på hösten. Hävdat bete ger färre oönskade växter och minskad förnamängd till nästa år. För lågt betestryck ger oönskade arter och igenväxning på sikt. Hårt bete under senhösten ökar risken för trampskador. Det ger mer ogräs och dålig tillväxt i början på nästa säsong

Olika betesdjur betar Hästen + Kan äta förvuxet och magert bete! + Möjlighet till sent betespåsläpp kan efterlikna slåtter + Föredrar gräs framför örter + Gott om hästar i landskapet! Ökande! - Se upp med trampskador och barkgnag! Får olika! + Betar löv, sly och ris + Klarar oländig terräng - Ratar förvuxet bete - Mycket selektiva! Föredrar örter framför gräs - Kan beta mycket hårt Nöt + Bästa djuret på blöta marker + Mest skonsamma mot flora och träd/buskar + Betar lagom hårt - Ratar förvuxet bete - Bristvara i landskapet SAM- och/eller VÄXELBETA GÄRNA!

Bra bete blir tätt, tåligt, uthålligt är spätt, smakligt och näringsrikt gynnar en mångfald av betesgynnade arter skapar ingen skadlig förna ger små problem med sly och ohävdsarter

Dåligt bete ger förnaansamling ger allt större rator ger bete med sämre näringsvärde ökar risken för problem med ohävdsarter och igenväxning ökar risken för trampskador Om djuren inte hinner beta av i den takt det växer går gräset i ax, näringsvärdet sjunker och det bildas färre nya skott.

Ingen stödutfodring på marker med värdefull flora! Beta inte åker och värdefulla naturbeten samtidigt!

Parasitstrategi Träckprov på tackor inför betessläpp Träckprov på lamm vid midsommar och frånskiljning Växelbeta Undvik blöta beten på hösten om risk för stora leverflundran Håll koll på tillväxten

Skydd mot vädret Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom När betestillväxt inte sker ska djuren ha tillgång till ligghall. Dispensmöjlighet för nötkreatur enligt kontrollprogram med tyngdpunkt på djurens hull, renhet, liggplatser, möjlighet att hantera samt plan för avlusning

Skydd mot rovdjur Rovdjursavvisande stängsel, 50:-/m Skyddsjakt Boskaps http://www.slu.se/viltskadecenter Foto: Maria Levin, Viltskadecenter

Besegra slyet! Trägen vinner! Tidigt betespåsläpp Röj på högsommaren Röj minst en gång per år Röj nära marken Ge inte upp!

Andra ovälkomna uppslag T ex. Tistlar, nässlor, örnbräken, älggräs, veketåg Slå av före frösättning För bort avslaget material Skapa fula snitt snöre! Tidigt betespåsläpp Sam- och/eller växelbeta Olika arter kan betas vid olika tidpunkter under året, spätt är oftast smakligast.

Bekämpa oönskade växter Putsa betet 1-2 dagar innan djuren flyttas. Avslagna nässlor som torkat äts gärna av fåren. Röj bort tuvtåtel, (vinterbeta med häst på inhägnad yta) Utnyttja tramp kör med ATV men Undvik trampskador på marken de är inkörsportar för oönskade växter som tistlar och skräppor. Flytta vattenkar och saltstenar Var observant på trädgnag Handgräv bort mindre partier?

Varför ser det ut så här?

Varför ser det ut så här?

Varför ser det ut så här?

Blöta marker passar bäst till nötkreatur men ändå inte bra

Strategi på naturbete Undvik förväxt bete Släpp tidigt på naturbetena Balansera kravet på betestryck mot tillväxtkravet Växelbeta med andra djurslag Putsa där det är möjligt Lägg lamningstidpunkten så den passar med din gårds förutsättningar Skilj ifrån lammen och efterbeta med enbart tackor på naturbetena under hösten Använd beteskalender

Betesplanering Betesplanering är en konst! Betesplanering är att ha rätt djurslag i rätt antal på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Lyckas du med detta får du ett väl bevarat naturbete OCH friska djur som växer till din belåtenhet. Alla djur passar inte alltid till att beta på naturbete

Betesplanering Ingen planering är bara en dålig planering! Gör en betesplan och för en beteskalender Lär känna dina betesmarker och dina betesdjur Använd ögonen och omdömet Se upp med, ohävdsarter, sly, barkgnag, trampskador, rator, dålig tillväxt, parasiter Var förberedd på det oförutsedda Flytta i tid! Prova utvärdera ändra

Verktyg för betesvård Naturbetesmarker = Betesfålla, mindre lämplig som rastfålla/vinterhage Tidpunkt för betessläpp 3-5 cm för får 10 15 cm för nötkreatur Fållindelning särskilt fåren mer selektiva ju mer de har att välja på Putsa Röja Vallar, kompletteringsbeta Betesplan och beteskalender Olika djurgrupper Sambete/växelbete Uppfödningsmodell Betesfria år?