Havet 1988: Samhällsutveckling som gav miljöskuld i havet
Varför fick havsmiljön så stor uppmärksamhet runt 1988? Bikupa 2 minuter.
Säldöd Övergödning Algblomningar Bottendöd Dioxinlarm Valår
Havsmiljö blir en fråga för medierna Det är mycket som talar för att de traditionella nyhetsmedierna stod på höjden av sin makt över publiken och samhällsdebatten vid tidpunkten för miljövalet 1988. Urklipp från Dagens Nyheter och Arbetet 1988.
Nyhetsrapportering om havsmiljöfrågor 1961-2010 Sändningstid sekunder/år i Rapports nyhetssändningar 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 1988 2002 25 20 15 10 5 Procent av antalet inslag om miljöfrågor i Rapport 0 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2007 0 Havsmiljö total sändningstid (sekunder/år) Havsmiljö andel av miljönyheterna Graf: Monika Djerf-Pierre
Nyhetsrapportering havsmiljöfrågor 1961-2010 4000 Sändningstid sekunder/ år i Rapports nyhetssändningar 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 Övergödning, algblomning, bottendöd Utfiskning och fiskbestånd Valar Sälar Klimat och hav Miljögifter i haven Övergödning, algblomning, bottendöd Sälar 0 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 Utfiskning och fiskbestånd
Säldöd drabbar västkusten 4000 döda knubbsälar flöt iland Halva knubbsälstammen Stort medialt och politiskt intresse Foton: Erik Isaksson
Ihärdighet löste gåtan Vad var orsaken? Miljögifter misstänktes, men ganska snart kom forskare på att det var virus som gjorde sälarna sjuka Foto: Erik Isaksson
Våldsam algblomning drabbade hela Västerhavet Flagellaten Prymnesium polylepis blommade kraftigt sommaren 1988. Giftiga algblomningar orsakade massdöd. En årskull torsk raderades så gott som ut. 800 ton lax dog i norska odlingar och 100 ton i svenska. Alger och bottendjur drabbades också. Foto: Wenche Eikrem Foton: Stein Fredriksen
Kaffefilter orsakade dioxinlarm 1988: Dioxinfrågan tog plats i svenska hem. Klorblekta kaffefilter, blöjor och toalettpapper visade sig innehålla dioxiner. Konsumenterna krävde klorfria produkter. Massa- och pappersindustrin ställde snabbt om till syrgasblekning med mindre miljöpåverkan. Foto: Mats Tysklind
Åtgärderna fick effekt! Relativ förändring i procent DIOXINHALT I SILLGRISSLEÄGG 100 75 50 25 0 1970 1980 1990 2000 2010 Sillgrissleägg Foto:Wikimedia commons
Oljekatastrofer påskyndar regelverk om fartygsutsläpp Havet sågs som oändligt. Vi spolade regelbundet ut oljehaltigt tankrengöringsvatten direkt i havet. Foto: Kjell Larsson
Kustnära trålfiske med allvarliga konsekvenser Under 1980-talet minskade bestånden av torsk, bleka och kolja utanför Sveriges västkust. Trots det tilläts trålning allt närmre kusten. De tidigare så fiskrika kustområdena i Kattegatt och Skagerrak utarmades. Sedan dess har bestånden inte återhämtat sig. Idag är de små och improduktiva. Undantaget är Öresund. Där har trålfiske varit förbjudet sedan 1932 och det finns gott om fisk. Foto: Jonas Hentati-Sundberg
Sportfiskeindex från Skagerrakkusten: antal torskar per deltagare och fisketur. Medelantal fångade torskar per deltagare och fisketur 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1983 1986 1989 1992 1995
Den relativa storleksfördelningen av torsk i Hakefjorden 1923-56 och 2000-2001. Trålningar 1923-1956 12 10 8 6 4 2 0 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85 Relativ frekvens (%) Längdgrupp (cm) Trålningar 2000-2001 Relativ frekvens (%) 12 10 8 6 4 2 0 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85 Längdgrupp (cm)
1939: DDT upptäcks av Paul Müller
1962: Tyst vår kommer ut
1970-talet: Användningen av DDT förbjuds inom jordbruket.
1930-talet: Industrin börjar använda PCB i stor skala.
1950-talet: Sälarna minskar dramatiskt Foto: Pixabay
Havsörnen larmade om miljögifter Havsörnen drabbades hårt av PCB och DDT under 1960- och 1970-talen. Ämnena förbjöds och redan i mitten av 1980- talet började stammen återhämta sig. Havsörnen är ett fint exempel på att det lönar sig med åtgärder mot nedsmutsning av haven. Foto: Björn Helander
DDE PCB
1950-talet: Massproduktionen av plast tog fart Under första halvan av 1900-talet uppfanns bland annat bakelit (1907), polyeten (1933).
1960-talet: De första rapporterna om plast i havsfåglar Plastpellets och andra plastföremål hittas i magarna på havsfåglar.
1980-talet: Marint skräp uppmärksammas på allvar 1988 kommer organiserad strandstädning igång på flera håll i världen. 1989 blir det förbjudet att dumpa plast och skräp i havet (enligt den internationella konventionen MARPOL, annex V).
Berg av plast 2014 producerades 311 miljoner ton plast, vilket är 20 gånger mer än 1964 (16 miljoner ton).
Vanligaste skräpet Vanligaste skräpet på Bohuskusten 2001-2015.
2015 och framåt: Kampen mot plastpåsarna Den brittiska dagligvarukedjan Tesco inför 2015 en avgift på bärkassar en åtgärd som snabbt minskade antalet använda påsar med nästan 80 procent. Användningen av tunna plastpåsar förbjuds i flera afrikanska länder. Den 1 juni 2017 inför Sverige informationsplikt om plastbärkassars miljöpåverkan och många butiker börjar också ta betalt för sina plastkassar.
Hanöbukten en varningsklocka Brunifiering Förändrad planktonsammansättning Ohälsa och reproduktionsstörningar hos bottenfauna, fisk och sjöfågel Mager och småvuxen fisk
Förändringar i vattnets färg 1970-2017 I Mörrumsån fastnar mycket humus i sjön Åsnen. I Lagan fastnar en del i Bolmen, medan Helgeå och Lyckebyån inte passerar genom några stora sjöar. Vattnet från skog- och myrmark har de senaste 45 åren blivit allt brunare ( humus och järn).
Historiska markanvändningsdata Prins Carls skogskarta 1846 Den starkaste vattenfärgen finns vanligen i torvrika barrskogs-områden. Ny markanvändning, mer skogsmark Intensivare skogsbruk Mer gran Mörkgrönt: virkesskog mörkgrönt Ljusgrönt: mindre produktiv skog, sly Ljusa partier: öppen mark
Förändringar 1980-2017 Mörkare vatten Minskad sulfatdeposition Högre ph Data från Nationella trendsjöprogrammet
Siktdjup 1990-2015 Det färgade organiska materialet från floderna har inom några veckor omvandlas till ofärgat organiskt material. Data från SMHI, Shark web.
Klorofyll (växtplankton) 1990-2015
Förändrad planktonsammansättning i Hanöbukten Mer bakterier på grund av humus Mindre blomning bland kiselalger
Brunifiering kan drivas av: Mer intensivt skogsbruk och gran Större skogsareal Mer intensivt skogsbruk Större produktion av humus i skogsmark Minskat surt nedfall Kalkning Större mängder humus sätts i rörelse Minskat surt nerfall. Nyplantering av gran Mer humus (och järn) transporteras till havet Näringsväven i Östersjön drivs alltmer av kol från land
Då och nu i siffror 1888 1950 1988 2016 Folkmängd 4 748 257 7 099 204 8 458 888 9 995 153 Andelen inom tätort (%) 18 66 83 86 BNP per capita (kr) 17 041 109 200 287 900 441 300 Antal yrkesfiskare (saltsjöfisket) 12 608 13 809 3 620 1 316 Fångster i havsfisket (ton) Sill 82 335 91 840 61 879 97 012 Torskfiskar 9 336 Torsk 31 604 51 310 8 056 Kolja 8 443 590 340 Vitling 3 610 158 140 Långa 5 273 25 28 Totalt 107 194 186 675 231 826 202 951 Personbilar fåtal 252 503 3 483 000 4 768 060 Semesterdagar 15 25 25
Fritidsbåtar -påverkan Antalet båtar ökar Båtarna blir större Motorerna blir kraftigare Antal båtar Antal båtar 300000 300000 250000 250000 200000 150000 200000 100000 150000 50000 100000 Storleksfördelning fritidsbåtar 1971 och 2015 0 50000 Storleksfördelning fritidsbåtar 1971 och 2015 0-1,9 2-2,9 3-3,9 4-4,9 5-5,9 6-6,9 7-7,9 >8 Båtlängd (m) 1971 2015 0 0-1,9 2-2,9 3-3,9 4-4,9 5-5,9 6-6,9 7-7,9 >8 Båtlängd (m) (506 100 båtar) (762 600 båtar) Miljöpåverkan ökar! Antal fritidsbåtar har ökat > 50 % sedan 1970-talet. Andel (%) 60 50 40 30 20 Motoreffekt på fritidsbåtar 1971-2015 < 5 hk 5-17 hk 17-42 hk >42 hk 10 0 1971 2004 2010 2015 Motoreffekt (hk) Data hämtat från Transportstyrelsens båtlivsundersökning
Fritidsbåtar -påverkan Bränsleförbrukning från fritidsbåtar Hela kusten är påverkad av fritidsbåtar men utsläppen är ojämnt fördelade. Enheten är kg bränsle per 0,6 kvadratkilometer, dvs en beräkningscell. Orange färg är ca 4000 kg, ljusblå ca 200 kg. Studien har gjorts inom BONUS projektet Sheba. Författare: Lasse Johansson, Jukka-Pekka Jalkanen, Erik Fridell, Ilja Maljutenko, Erik Ytreberg, Martin Eriksson, Eva Roth och Vivian Fischer.
Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 Södra Bohuslän Fritidsbåtar -påverkan En majoritet av grunda, skyddade vikar är idag exploaterade. Antalet orörda vikar minskar stadigt. Exempel Västkusten: 2008 fanns 7000 bryggor och 600 småbåtshamnar längs Västkusten. Ca 50 bryggor och två båthamnar tillkommer varje år.
Ålgräset påverkas Foto: Per-Olav Mosnes
Petersens expeditioner 1883-1886 Pedersen konstaterar att Ålgräs förekommer i stora delar av Kattegatt och noteringar om att växte så djupt som ner till 15 till 20 meter. Med utgångspunkt i Petersens angivna djuputbredning kan så mycket som halva Kattegatts botten, motsvarande 10 000 km 2, ha varit bevuxen med ålgräs.
Kattegatt och Skagerrak Endast ett område i Laholmsbukten. Blått visar låg diversitet och rött stor diversitet.
Förändringar i utbredning av ålgräs 1981-2015 På 1980-talet var de grunda mjukbottnarna i Bohuslän täckta av täta ålgräsängar fulla av småtorsk och ål. Figuren visar förändringar i utbredning av ålgräs i södra Bohuslän innanför Marstrand 1981-2015. Förstorade områden visar var de största förlusterna skett sen 2004. Från Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:8 Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund.
Foto: Per-Olav Moksnes Stort Drivande tack alger till arrangörerna och för visat intresse Idag har ålgräset försvunnit från stora områden och ersatts av drivande alger och grumligt vatten.