Fortsättning Barnhälsodataprojektet. - Tillväxtinformation

Relevanta dokument
Fortsättning på Barnhälsodataprojektet

Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektet (juni februari 2013)

IT- stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Exempel på AB dok. arkitekturella beslut

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

RIV Tekniska Anvisningar Release notes

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Verksamhetsberättelse och ekonomisk sammanställning

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Avtal om Kundens användning av

Diskussionsmöte om behov av gemensam förvaltning av e-hälsostandarder

Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur

Landstings, regioners och kommuners handlingsplan för ehälsa Åke Rosandher Center för ehälsa

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018

Nationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Demensprocessen i Hallands län

Ökad patientdialog med digitala formulär

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

ÄR KVALITETSREGISTREN EN GIVEN KÄLLA? Tveksamt

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum Organisationsnr

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Projektdirektiv. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen [Nämnd/Förvaltning/alternativt blank] Teknisk anslutning av TakeCare till Journalen via nätet

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Förslag till aktivitetsplan samverkan e-hälsa

Uppsala. Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård. Nämnden för hälsa och omsorg

Nätverket för ehälsa i Östergötland

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Upphandling Infrastrukturtjänster IT Martin Völcker Projektledare

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Enklare att utveckla e- tjänster med gemensam arkitektur och infrastruktur

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård

Nya NPÖ. Möte i Göteborg Tomas Ahl Inera

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Avtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Svevac

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

Avtal om Kundens mottagande av intyg från Mina intyg Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten mottagande av intyg från Mina Intyg

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

ehälsa Sidan 0 av 20

Dagmaröverenskommelsen 2007

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projektdirektiv Biverkningsrapportering

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Digital samverkan. Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser

Introduktion till nationell informationsstruktur

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster

Beredningen för integritetsfrågor

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Elevens Hälsa i Fokus

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli

Avtal om Kundens användning av Journal via nätet Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Journal via nätet (Enskilds direktåtkomst)

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

Projekt Screeningstöd livmoderhals

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen?

Federering i praktiken

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Barnhälsovårdsenheten

Barnhälsodataprojektet. Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård. Skåne län

RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Från applikationsfokus till informationshantering. Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera

Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018

Transkript:

1 (9) maj 2012 juni 2013 Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Ylva Ståhl, projektledare www.cehis.se info@cehis.se Fortsättning Barnhälsodataprojektet - Tillväxtinformation Rapport maj 2012- juni 2013 (Etapp 1) Projektledare Ylva Ståhl Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga strategin för Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

2 (9) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Arbetssätt och genomförande... 4 3.1 Projektorganisation... 4 3.2 Projektekonomi... 4 4. Resultat... 4 4.1 Måluppfyllelse... 4 4.2 Leveransuppfyllelse... 5 4.3 Sammanfattning av resultat... 6 5. Idébeskrivning, Etapp 2... 7 Referenser... 9

3 (9) 1. Inledning Fortsättning Barnhälsodataprojektet- Tillväxt har bedrivits sedan juni 2012 med Centrum för ehälsa i samverkan (CeHis) som huvudman. Fortsättningsprojektet har finansierats av kvarvarande medel från det nationella Barnhälsodataprojektet, totalt 3,6 miljoner kronor. Fortsättning Barnhälsodataprojektet- Tillväxt är planerat i två etapper. Denna slutrapport redovisar resultat från Etapp 1 samt en idébeskrivning för planerat upplägg för Etapp 2. 2. Bakgrund Det nationella Barnhälsodataprojektet som initierades av Sveriges Kommuner och Landsting efter förfrågan från Barnhälsovård och Skolhälsovården, påbörjades 2006 och slutrapporterades hösten 2011 1 Barnhälsodataprojektets primära syfte var att svara upp mot barn- och skolhälsovårdens efterfrågan på hjälp med att överföra och utbyta information inom och mellan vårdgivare med olika systemleverantörer. Det grundmaterial och resultat från Barnhälsodataprojektets olika delprojekt ger möjlighet till fortsatt utvecklingsarbete för att konkretisera direkt verksamhetsnytta för olika vårdgivares verksamheter. Barnhälsodataprojektets förslag till fortsättningsprojekt finns formulerat i slutrapporten från 2011: Som en fortsättning på barnhälsodataprojektet kommer det att genomföras ytterligare projekt och förstudier som berör barn- och skolhälsovården. Det handlar om projekt kring Gemensamma Barnhälsodata respektive Barnregister samt om förstudier kring Hantering av tillväxtinformation samt om Tillgängliggörande av information via Nationella Patient Översikten (NPÖ). I ett av delprojekteten från Barnhälsodataprojektet, Nationella Expertgruppen för frågor om barns Tillväxt, NEXT, preciserar expertgruppen i sin slutrapport 2 från 2011, vilka vetenskapliga underlag som kan rekommenderas för elektroniskt baserade referenskurvor för uppföljning av barns och ungdomars tillväxt (huvudomfång, vikt, längd, BMI) och i vilken mån rekommenderade basreferenser är tillgängliga för konstruktion av elektroniska journaler. För att möjliggöra utbyte av enhetlig tillväxtinformation inom och mellan olika huvudmäns verksamheter och automatiserad överföring av journaldata till register behövs en gemensam informationsstruktur och ändamålsenlig teknisk infrastruktur. För att uppnå detta behöver verksamheterna (barn- och skolhälsovården) få till stånd en nationellt tillämpbar beskrivning av vilka krav som ska ställas, dels på informationen och dels på berörda IT-stöd. 1. http://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/slutrapport_barnhalsodataproj ektet_110905.pdf 2. http://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/next_kompletterande_slutrap port_final_110526.pdf

4 (9) I juni 2012 startades Fortsättning Barnhälsodataprojektet- Tillväxt med syfte att skapa möjligheter till kommunikation av tillväxtinformation inom och mellan olika vårdgivare oberoende av huvudmannaskap. De verksamheter som avses är Barnhälsovård, Skolhälsovård, barnsjukvård och nationella kvalitetsregister. 3. Arbetssätt och genomförande Under projekttiden augusti 2012-januari 2013 har kontinuerliga träffar med workshops och avstämningar genomförts. Närvarande har varit verksamhetsföreträdare och expertis inom informatik och teknik. Expertis inom barns tillväxt har deltagit och haft synpunkter på projektets resultat så att det överensstämmer med de krav på grafiskt framställning och layout som NEXT rapporten har uppställt. 3.1 Projektorganisation Fortsättning Barnhälsodataprojektet- Tillväxt har genomförts med projektledning, arbetsgrupper, referensgrupp och styrgrupp. Sedan 2010 har CeHis varit projektägare för Barnhälsodataprojektet. I arbetsgruppen Fortsättning Barnhälsodataprojektet- tillväxtinformation har följande personer deltagit: Verksamhetsföreträdare: Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare Örebro, Marianne Bergström, BHV vårdutvecklare Stockholm, Lene Frenzel, BHV vårdutvecklare Stockholm Ann-Charlotte Lilja, BHV vårdutvecklare Jönköping, Josef Milerad skolhälsovårdsöverläkare Lidingö, Marina Ljungquist i styrelsen Föreningen för Skolsköterskor, Eva-Lena Einberg, skolsköterska doktorand Halmstad, Marian Jansson, skolhälsovårdsöverläkare Jönköping Informatik och teknisk expertis: Karl-Henrik Lundell, expert medicin och informationsstruktur, Jessica Rosenälv, informatiker, Jörgen Kuylenstierna läkare/medicinsk expert och systemutvecklare och Roger Olivecrona systemutvecklare Projektledare: Ylva Ståhl, sjuksköt, PhD 3.2 Projektekonomi Barnhälsodataprojektet hade överskottsmedel på 3 600 000 kr, som detta projekt förfogat över. Utfall från projekttiden 2012-05-14-2013-06-30 visar ett överskott på ca 1 700 000. Dessa medel kommer att kunna användas i planerad etapp 2 för att testa tjänstekontrakten i pilottester. 4. Resultat 4.1 Måluppfyllelse Det övergripande målet är utbyte av och åtkomst till tillväxtinformation som tillgängliggörs i en visualiserad sammanhållen tillväxtkurva för såväl vårdgivare som patient. Mål enligt projektplan godkänd 2012-06-27, reviderade 2012-01-23.

5 (9) Projektets mål Vidareutveckla resultat från Barnhälsodataprojektets delprojekt NEXT (nationell expertgrupp för barns tillväxtdata) Utifrån ett strukturerat enhetligt arbetssätt möjliggöra standardisering av information utifrån tillämpad informationsstruktur Utveckla, beskriva och ta fram tekniska förutsättningar för att testa överföring och återanvändning av strukturerade tillväxtdata mellan och inom barn- och skolhälsovård på lokal, regional och nationell nivå Ta fram ett körbart proof of concept för visualisering av tillväxtdata. Testa och validera överföring och återanvändning av tillväxtdata 4.2 Leveransuppfyllelse Lev.nr Beskrivning Bilaga Leveransstatus 1 Rapport Analys av NEXT gruppens arbete 1 Levererat 2012-10-01 2 Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektettillväxtinformation, inkl. redovisning av leverans 3-5 juni 2012-februari 2013 (Etapp 1) 3 Klinisk processanalys- tillväxtinformation (Excel format) 2 Levererat 2013-02-15 3 Levererat 2013-02-15 4 V-MIM, SAD och Tjänstekontrakt enl. RIV TA 2.1 4 Levererat 2013-02-15 5 Proof of concept (webbapplikation för tillväxtinformation) 6 PDF filer för tillväxtkurvor Sverige -81, längd, vikt, BMI (0-20 år), huvudomfång (0-2 år) 7 Idébeskrivning Fortsättning Barnhälsodatatillväxtinformation i testmiljö (Etapp 2) 5 Levererat 2013-02-15 6 Levererat 2013-07-05 7 Levererat 2013-06-07

6 (9) 4.3 Sammanfattning av resultat Rapport Analys av NEXT-gruppens arbete, leverans nr 1. NEXT-gruppen har preciserat vilka vetenskapliga underlag som kan rekommenderas för elektroniskt baserade referenskurvor för uppföljning av barns och ungdomars tillväxt. Gruppen kom fram till att minst en av de svenska basreferenserna; Göteborg- 74 och Sverige -81 (tidigare kallat Örebro-81) samt WHOs referensmaterial bör ingå i en elektronisk tillväxtmodul. NEXTgruppen rekommenderade CeHis att göra Sverige- 81 och dess tillhörande tabellverk allmänt och elektroniskt tillgängligt för praktisk användning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Eftersom Sverige -81 håller tillfredsställande kvalitet för produktion av elektroniska tillväxtkurvor över längd, vikt, huvudomfång och BMI kom referensen att användas och testas i detta projekt. NEXT-gruppen ställde krav på grafisk framställning och layout som projektet har utgått ifrån inom ramen för projektets uppdrag. NEXT-gruppen vill inte ställa krav på precis funktion hos elektroniska journaler men understryker vikten av att upphandling av elektroniska journalsystem alltid ska ske i nära samarbete med professionellt ansvariga för verksamheterna. Arbetsmaterialet Tillväxt och Kroppslig Mognad - en Handledning för Användning av Tillväxtkurvor i Hälso- och Sjukvården för Barn och Ungdomar 3 har utarbetats av docent Lars Hagenäs, för alla användare av tillväxtkurvor inom hälso- och sjukvården. Arbetsmaterial som blev färdigställt vid projektets början har fungerat som kunskapsunderlag för arbetsgruppen. För mer information se bilaga 1. Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektet- tillväxtinformation juni 2012-februari 2013, inkluderar leverans nr 2-5. Detta projekt baseras på Barnhälsodataprojektets RIV-specifikation 4 (Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg) och tydliggör revideringar, kommentarer och poängteringar i förhållande till BHD:s RIV-specifikation. Projektet har en tydlig avgränsning och omfattar tillväxtinformation inom huvudprocessen för hälsoövervakning. Detta fortsättningsprojekt konkluderar att referensen Sverige -81 (Örebromaterialet) uppfyller NEXT gruppens krav och önskemål på referensmaterial som bör ställas på en elektronisk tillväxtmodul ifråga om grafisk framställning och funktionalitet. (lev.nr 2) Projektets arbetsgrupp har analyserat hälsoövervakningsprocessen vad avser tillväxtövervakning på gruppnivå för normalväxande barn och ungdomar. Den kliniska processanalysen av 3. https://www.slf.se/upload/specialitetsforeningar/skollakare/tillväxt/tillväxtmanual. pdf 4. http://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/bhd_riv_specifikation_v09_1 10825.pdf

7 (9) tillväxtinformation avser längd och vikt 0-20 år samt huvudomfång 0-2 år och har utgått från Nationell informationsstrukturs processmodell. Den är avgränsad till kärnprocessen för hälsoövervakning och är i den gemensamma informationsstrukturen beskrivet på ett sätt som är begripligt för verksamhetsföreträdare som inte är modellexperter. Samtidigt utgör den dokumenterade kliniska analysen en bakgrundsbeskrivning för IT- specialister. (lev.nr 3) För att möjliggöra en sammanhållen dokumentation för en enskild individ, genom att efterfråga respektive tillgängliggöra tillväxtinformation över den nationella tjänsteplattformen har projektet tagit fram tekniska lösningar som är beskrivna i en s.k. meddelandeinformationsmodell (MIM), System Arkitektur Dokument (SAD) och tjänstekontrakt (=ett teknikoberoende, formellt regelverk som reglerar integrationskrav för parter såsom tjänstekonsumenter och tjänsteproducenter som avser ansluta system för samverkan enligt dessa tjänstekontrakt). (lev.nr 4) Som ett konkret resultat av projektet har befintliga tabeller för referensen Sverige -81 importerats och ingår i en webbapplikation för visualisering av dynamiska tillväxtkurvor. Dessa ger en bättre grafik och har funktioner som zooming och detaljförstoring, något som inte är möjligt med nuvarande statiska kurvor i PDF format. Verksamheterna kan utveckla och koppla dynamiska tillväxtkurvor till funktioner allt efter verksamheternas behov. De dynamiska kurvorna uppfyller till stor del de funktioner som efterfrågades av tillväxtkurvor i NEXT gruppens slutrapport. Webbtjänst med påbörjad utveckling av dynamiska kurvorna se www.bhd.eweave.se. (lev.nr 5) En uppsättning PDF mallar (en bild av en tillväxtkurva som en fast bakgrund) med basreferensen Sverige 1981, tillsammans med en beskrivning hur dessa kan visualiseras i Excel. (lev. nr 6) Av måluppfyllelsen från Fortsättning Barnhälsodataprojektet- Tillväxtinformation återstår att testa och validera överföring och återanvändning av tillväxtdata. Som ett förslag på ett upplägg av pilotverksamheter för Fortsättning Barnhälsodataprojektet, Etapp 2 är en idé beskrivning framtagen. (lev. nr 7) 5. Idébeskrivning, Etapp 2 Ovanstående leveranser möjliggör att tillväxtinformation inom en snar framtid kommer att kunna vara tillgänglig för utförare inom Barn- och skolhälsovård, barnsjukvård och nationella kvalitetsregister oberoende av utförares huvudmannaskap, organisatorisk tillhörighet och IT teknisk plattform. Nationella kvalitetsregister är avgörande för utvecklings- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården och utgör därmed en väsentlig del av verksamhetsnyttan av lösningar för strukturerad information. Andra intressenter är också brukarna själva (barn/ungdomar/elever och vårdnadshavare) som via Internet t.ex. Mina Vårdkontakter ska ha åtkomst av tillväxtdata på ett strukturerat och integritet skyddat sätt. Framtagande av tjänstekontrakten för barns tillväxtinformation (längd, vikt och huvudomfång) har projektet levererat till tjänstedomänsförvaltningen. Tjänstekontrakten är färdigställda så långt det är möjligt utan att en implementering är gjord.

8 (9) Under våren 2013 har kontakt tagits med verksamhetsföreträdare, verksamheternas kundgrupper och systemleverantörer för olika journalsystem och nationella kvalitetsregister. Det finns ett tydligt intresse hos dessa grupper att vara med i piloter för att ta fram funktionella Tjänstekontrakt. Förväntningar från verksamhetsföreträdare är stora på konkretiseringar av resultat på tidigare utfört arbete. Läkare och sjuksköterskor har lagt ned mycket tid och arbete i arbetsgrupper under det nationella Barnhälsodataprojektet och i detta fortsättningsprojekt. Syftet med Fortsättning Barnhälsodataprojektet etapp 2 är att färdigställa Tjänstekontrakten för barns tillväxtinformation och pilottesta överföring av tillväxtinformationen hos vårdgivare med deras systemleverantörer. Den uppdragsbeskrivning och plan för genomförande är att: Slutföra utveckling av tjänstekontrakten i ett projekt som leder fram till produktionssättning med minst ett journalsystem i rollen som tjänstekonsument och minst ett journalsystem som rollen som tjänsteproducent. Utsedda vårdgivare/vårdenheter ska bemanna sina pilotprojekt med ansvariga för såväl verksamheterna som IT/journalsystemdelen. Utifrån de gränssnitt som definieras av projektet skall vårdgivare/vårdenheter beställa teknikutveckling i sina journalsystem av sina leverantörer. Tjänstedomänförvaltningen utser resurser som ansvarar för Tjänstekontraktens kvalitet. Det som behövs för att genomföra projektet och nå målet att ta Tjänstekontrakten till färdig produkt är att: Tjänstedomänförvaltningen utser resurser som ansvarar för Tjänstekontraktens kvalitet Arkitektkompetens för utveckling av tjänstedomänen Tjänsteplattformskompetens Projektledare som koordinerar och sammanställer projektets leveranser Idebeskrivningen presenterades för Programstyrgruppen Vårdtjänster den 12 juni 2013. Programstyrgruppen ser gärna en fortsättning av projektet, men att en formalisering med en styrgrupp för fortsatt arbete i enlighet med CeHis ramverk behöver tillsättas. Styrgruppen förbereder ett underlag till programstyrgruppen Vårdtjänsters möte 15 augusti 2013.

9 (9) Referenser 1. Slutrapport Barnhälsodataprojektet (http://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/slutrapport_barnhalsodatapr ojektet_110905.pdf) 2. Kompletterande slutrappor, Att följa barns tillväxt i Sverige (http://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/next_kompletterande_slutra pport_final_110526.pdf) 3. RIV Specifikation, beskrivning av verksamheten och dess informationsbehov för Barnhälsodataprojektet (http://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/bhd_riv_specifikation_v09_ 110825.pdf) 4. Handledning för Användning av Tillväxtkurvor i Hälso- och Sjukvården för Barn och Ungdomar (https://www.slf.se/upload/specialitetsforeningar/skollakare/tillväxt/tillväxtmanua l.pdf)