1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Relevanta dokument
Delrapport 1 Verksamhetsuppföljning av multimodal rehabilitering i primärvård, Västra Götalandsregionen, år 2013.

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Rehabiliteringsgarantin

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Rapport. Rapport av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Guide för Tidig samverkan

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Multimodal smärtrehabilitering

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Konsten att vara koordinator i samverkan

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Skapa förutsättningar för ditt uppdrag

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Kommunikation med arbetsgivare/af

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

Förslag till sjukskrivningspolicy

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

Projekt Tidig Samverkan

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Floda och Gråbo vårdcentraler

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Lerums vårdcentral

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

Co-produktion i verkligheten

Program NRS registerdagar

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

c) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?

Teamarbete Reumatologi SUS

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Rehabiliteringsplan. Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus

HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Centrum för cancerrehabilitering

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Patientavgifter 2012 respektive 2013

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare

TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Din rätt till rehabilitering

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Ändra till startrubrik

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

Psykiatrimottagning utmattningssyndrom årsredovisning 2017

Fysioterapi/Sjukgymnastik

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Tolkmedierade samtal

Sammansättning av teamet

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning

Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Vår kunskap : Din hälsa

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Guide till rehabilitering

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

DEN 9 JUNI 2016 REHABKOORDINATOR + 5 ÅRS ERFARENHETER I SAMMANFATTNING FREDRIK GRUBB SAMORDNINGSFÖRBUNDET I TRELLEBORG

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Transkript:

1 1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013? MMR1 MMR2 4. Uppskattningsvis, hur många patienter inom rehabiliteringsgarantin genomgick rehabilitering i teamet år 2013? Mindre än 5 6-10 11-20 21-40 41-50 >50

2 MMR-teamets organisation och struktur 5. Vilka yrkeskategorier hänvisar patienterna till MMR? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska 6. Vilka professioner ingår i ert MMR team? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska

3 6a. Vilken specialistkompetens har teamet tillgång till? Algologi Allmänmedicin Anestesi Neurologi Ortopedi Psykiatri Rehabilitering Reumatologi Övriga konsulter Annan:

4 Du har angett Arbetsterapeut. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

5 Du har angett Kurator. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

6 Du har angett Läkare. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

7 Du har angett Psykolog. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

8 Du har angett Rehabkoordinator. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

9 Du har angett Sjukgymnast. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

10 Du har angett Sjuksköterska. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

11 Du har angett Annan under typ av profession. Ange tjänstgöringsgrad % baserat på heltid i teamet. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 >200

12 7. Har teamet en rehabkoordinator? Ja Nej 7b. Vilken profession har rehabkoordinatorn? Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Sjukgymnast Annan 8. Sitter alla teammedlemmar i gemensamma lokaler? (dvs. samma postadress) Ja, alla Ja, nästan alla Nej 9. Vilka godkänner inkomna remisser? Annan: Sjukgymnast Sjuksköterska Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator

13 10. Är alla i teamet med och beslutar om patienten ingår i MMR? Oftast 11. Sker individuell patientbedömning av respektive yrkeskategori i teamet innan beslut om deltagande i MMR? Oftast 12. Hur stor andel av de patienter som remitteras till MMR exkluderas efter teamets bedömning? 0 % 1-25 % 26-50 % >51 % 13. Hur länge har patienten i genomsnitt haft sina besvär när remissen kommit till MMR? 3-4 månader 5-6 månader 7-12 månader >1 år

14 14. Hur länge har patienten i genomsnitt (uppskattningsvis) varit sjukskriven när remissen kommit till MMR? 3-4 månader 5-6 månader 7-12 månader >1 år 15. Har teamet regelbundna veckomöten (där patienten själv ej deltar) angående patientens rehabilitering? Oftast 16. Har teamet regelbundna månadsmöten (där patienten själv ej deltar) angående patientens rehabilitering? Oftast 16b. Hur sker dessa möten i huvudsak? Personliga möten Via telefon Annat:

15 17. Hur lång är den genomsnittliga väntetiden innan bedömningstid? 1-2 veckor 2-4 veckor 1-2 månader 3-4 månader 5-6 månader >6 månader 18. Hur lång är den genomsnittliga väntetiden innan rehabiliteringen startar? 1-2 veckor 2-4 veckor 1-2 månader 3-4 månader 5-6 månader >6 månader 19. Har ert MMR-team ett avslutande möte tillsammans med patienten? Ja Nej 19b. Hur vanligt är det att patientansvarig läkare (PAL) deltar vid rehabiliteringens avslut? Oftast

16 19c. Hur vanligt är det att försäkringskassan deltar vid rehabiliteringens avslut? Oftast 19d. Hur vanligt är det att arbetsförmedlingen, i relevanta fall, deltar vid fall rehabiliteringens avslut? Oftast 19e. Hur vanligt är det att patientens arbetsgivare deltar vid rehabiliteringens avslut? Oftast 20. Den här frågan handlar om teamets samverkan med andra aktörer under rehabiliteringen. Ange i vilken utsträckning teamet samverkar med nedanstående aktörer: Oftast Arbetsförmedlingen: Försäkringskassan: Patientens arbetsgivare: Patientens företagshälsovård: Samordningsförbundet: Socialtjänsten:

17 20b. Om teamet samverkar med annan icke angiven aktör, ange i vilken utsträckning samt vilken aktör det gäller: Oftast Ange aktör här: 21. Är teamet nöjd med den omfattning samverkan sker med: Arbetsförmedlingen: Försäkringskassan: Patientens arbetsgivare: Patientens företagshälsovård: Samordningsförbundet: Socialtjänsten: Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd 21b. Om teamet samverkar med annan icke angiven aktör, ange hur nöjd teamet är med den omfattning samverkan sker samt vilken aktör det gäller: Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ange aktör här:

18 22a. Upprättar hela teamet en gemensam målplanering tillsammans med patienten? Ofta 22b. I vilken utsträckning deltar teamet i gemensamma möten tillsammans med patienten under rehabiliteringen? Ofta 22c. I vilken utsträckning deltar teamet i gemensamma möten tillsammans med patienten och externa aktörer under rehabiliteringen? Ofta Rehabilitering och innehåll 23. Arbetar teamet enligt ett standardiserat rehabiliteringsprogram? Ja Nej

19 23b. Hur många rehabiliteringsprogram genomförs vid er enhet per år? 1-2 st 3-4 st 5-6 st >6 st 23c. Hur många veckor pågår ett rehabiliteringsprogram? <4 veckor 4-8 veckor 9-12 veckor 13-16 veckor >16 veckor 24. Kan patienterna även få individuell behandling av profession i teamet? Ofta 25. Får patienterna enbart anpassad individuell behandling? Ofta

20 26. Hur många veckor pågår rehabiliteringen i ert team? (uppföljningar räknas inte in) <4 veckor 4-8 veckor 9-12 veckor 13-16 veckor >16 veckor 27. Hur många timmar per vecka deltar patienterna i rehabilitering? (inklusive hemuppgifter) <5 timmar 5-15 timmar 16-25 timmar 26-35 timmar 35 timmar eller mer 28. I vilken form bedrivs rehabiliteringen? Grupp Individuellt Både i grupp och individuellt

21 28b. Vilka yrkeskategorier ingår i de individuella behandlingarna? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska 29. Vilka behandlingar ingår i gruppbehandling? ACT Avslappning/avspänning Bassängträning BK/KMT Ergonomi Fysisk träning KBT MediYoga/TaiChi Mindfulness Samtal i grupp Smärthantering Stresshantering Sömnskola

22 På arbetsplats/motsvarande 30. För de patienter som har en anställning, i vilken utsträckning görs arbetsplatsbesök? Ofta 31. I vilken utsträckning görs arbetsplatsinriktade åtgärder? Ofta 32. Vilka professioner utför arbetsplatsinriktade åtgärder? Annan: Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Rehabkoordinator Sjukgymnast Sjuksköterska

23 33. Vilka arbetsplatsinriktade åtgärder görs? Oftast Arbetsplatsdialog Ergonomisk träning på arbetsplats Förslag till arbetsplatsanpassning Planering av återgång till arbete Struktur av arbetsuppgifter Uppföljning med andra aktörer efter rehabiliteringens avslut? Utprovning av arbetstekniska hjälpmedel Utvärdering, uppföljning och avslut 34. Vilka utvärderingsinstrument används vid rehabiliteringens start? Har ej använt utvärderingsinstrument AUDIT BAI BDI EQ5D HAD MPI SCI-93 SES SF12/SF36 STIVA TAMPA TIPPA VAS smärta WEISS WRI ÖMPSQ Annat:

24 35. Vilka utvärderingsinstrument används vid rehabiliteringens avslut? Har ej använt utvärderingsinstrument AUDIT BAI BDI EQ5D HAD MPI SCI-93 SES SF12/SF36 STIVA TAMPA TIPPA VAS smärta WEISS WRI ÖMPSQ Annat:

25 36. Vilka utvärderingsinstrument används vid uppföljning av patient? Har ej använt utvärderingsinstrument AUDIT BAI BDI EQ5D HAD MPI SCI-93 SES SF12/SF36 STIVA TAMPA TIPPA VAS smärta WEISS WRI ÖMPSQ Annat:

26 37. Hur har EQ5D dokumenterats och arkiverats? Annat: Dokument scannas in i journal Dokumenteras i text i journal Har ej använt EQ5D Samlats i en pärm Statistikprogram (NRS/SPSS/Excel) Totalpoäng skrivs in i journal 38. Har aktivitets- och funktionsförmåga dokumenterats? Ja Nej 38b. Hur har aktivitets- och funktionsförmåga dokumenterats och arkiverats? Dokumenteras i text i journal Dokument scannas in i journal Samlats i en pärm Statistikprogram (NRS/SPSS/Excel) Totalpoäng skrivs in i journal Annat: 39. Dokumenteras arbetsstatus? Ja Nej

27 39b. När dokumenteras arbetsstatus? Före rehabiliteringens start Efter rehabiliteringens slut Vid uppföljning 40. Dokumenteras sysselsättningsform? (arbetsmarknadsåtgärd FK/AF eller motsvarande) Ja Nej 40b. När dokumenteras sysselsättningsform? Före rehabiliteringens start Efter rehabiliteringens slut Vid uppföljning 41. Dokumenteras försörjningsform? Ja Nej 41b. När dokumenteras försörjningsform? Före rehabiliteringens start Efter rehabiliteringens slut Vid uppföljning

28 42. Sker det en uppföljning efter avslutad rehabilitering i MMR? Ja Nej 42b. När efter avslutad rehabilitering i MMR sker uppföljning av patient? Inom 3 månader Inom 6 månader Inom 12 månader > 12 månader 43. Skrivs slutbedömning? Ja Nej 43b. Vilka skriver slutbedömning? Skrivs gemensamt av samtliga inblandade professioner Skrivs individuellt av respektive inblandad profession 44. Till vilka skickas slutbedömning? (förutsatt patientens medgivande) Annan: Försäkringskassan Patienten själv Remitterande läkare

29 Egna kommentarer 45. Plats för eventuella egna kommentarer: