Granskning av Hultsfred- Vimmerby miljö- och byggnadsnämnd. Hultsfred och Vimmerby

Relevanta dokument
Miljö- och hälsoskyddsarbetet

Målstyrning enligt. hushållning

Uppföljning granskning av näringslivsarbetet

Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten

Granskning av intern kontroll. Lekmannarevisorerna i Borgholm Energi AB

Samspel politik och förvaltning

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Granskning av drifts- och servicenämnden. Karlstads kommun

Personal- och kompetensförsörjning

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Intern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning intern kontroll

Uppföljning av utbildningsnämndens. och uppföljning av verksamheten. Borgholms kommun

av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövning Sandvikens kommun

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Uppföljning av Granskning av socialnämndens. uppföljning och kontroll

Grundläggande granskning av Kostnämnden i Örnsköldsvik Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Granskning av intern kontroll

Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Samordningsförbundet i Ånge Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Granskning av intern kontroll

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.

Uppföljande granskning av inköpsrutin och köptrohet inom kommunen. Mönsterås kommun

Ansvarsprövning 2014

Granskning av kommunens beredskap avseende EKOfrågor (Etik, Korruption och Oegentligheter) Revisorerna Bollnäs kommun

Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

Ärende- och dokumenthantering

Uppföljning av granskning av kultur- och fritidsverksamheten. Hultsfreds kommun

Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun

Mjölby kommuns revisorer. Förebyggande arbete i syfte att undvika mutor, korruption och oegentligheter

Granskning av intern kontroll

Samordningsförbundet Activus

Granskning år 2012 av patientnämnden

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden

Uppföljning av intern kontroll

Granskning av den gemensamma nämnden för VA/ GIS-verksamheten

Lokalt miljöarbete. Sollefteå kommun

Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice

Ny förvaltningsorganisation

Revisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult

Intern kontroll Revisionsrapport. Vänersborgs kommun. Intern kontroll år 2o16. Henrik Bergh Mars 2017 PWC

Granskning av arvoden till förtroendevalda

Granskning av Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun

Kommunstyrelsens ekonomistyrning

Revisionsrapport Gemensamma nämnder

Revisionsrapport Organisation och tillsyn inom Miljö och byggnämnden. Härjedalens Kommun

Granskning av Samordningsförbundet i Kramfors Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Ansvarsutövande Lantmäterinämnden

Ägarstyrning och uppsikt. Skellefteå Stadshus AB

Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden

Effektivitet i bygglovsärenden. Skellefteå kommun

Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll. Smedjebackens kommun

Granskningsredogörelse Strategisk styrning

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning. Skellefteå kommun

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Framtidens äldreomsorg - översiktlig granskning. Strömsunds kommun

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Revisionssrapport Organisation och tillsyn inom Bygg och miljönämnden. Krokoms Kommun

Kommunstyrelsens uppsikt uppföljande granskning

Granskning av styrning och kontroll av miljöoch hälsoskyddsarbetet

Granskning av Kost- och servicenämndens verksamhet

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun

Revisionsrapport Granskning av Samhällsbyggnadsnämnden. Härjedalens Kommun

Granskning av rutiner för intern kontroll år Nynäshamns kommun

Grundläggande granskning Kostnämnden i Örnsköldsvik 2018 Revisionsrapport

Ansvarsutövande Gemensam nämnd för drift av personalsystem

Lekmannarevision 2015

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens.

Övergripande granskning av internkontrollarbetet inom kommunstyrelsen och tre nämnder i Eskilstuna

Barn- och ungdomsnämndens

Projekt inom utvecklingsenheten

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Granskning av verkställigheten av fullmäktiges beslut.

Granskning av Kommunstyrelsens uppsikt över verksamhet i samverkan med andra kommuner

Miljö och samhällsnämndens ledning och styrning av parkeringsverksamheten

Svenljunga kommun Januari 2019

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun

Revisionsrapport Granskning av styrdokument.

Granskning år 2014 av patientnämnden

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019

Kompetensförsörjning och generationsskiften

Styrprinciper interndebitering i kommunen samt dess bolag

Granskning år 2015 av patientnämnden

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Samordningsförbundet Consensus

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport Marks kommun Charlie Lindström December 2018

Styrning och intern kontroll av verksamheten

Tillförlitlighet i ekonomiska. Vilhelmina kommun

Barn- och utbildnings- nämndens ledning uppföljning

Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)

Transkript:

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av Hultsfred- Vimmerby miljö- och byggnadsnämnd Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Hultsfred och Vimmerby Alexander Arbman 8 april 2016

Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 1.1. Revisionell bedömning... 2 1.2. Bedömningar mot kontrollmål... 2 2. Inledning... 5 2.1. Bakgrund... 5 2.2. Syfte och Revisionsfråga-or... 5 2.3. Revisionskriterier... 5 2.4. Kontrollmål... 5 2.5. Metod... 5 3. Iakttagelser... 7 3.1. Verksamheten har utvecklats enligt de intentioner som angavs vid bildandet av den gemensamma nämnden.... 7 3.2. Nämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av verksamheten utifrån gällande lagstiftning och kommunala mål... 8 3.3. Organisation är ändamålsenlig för att lösa nämndens uppgifter... 8 3.4. Nämnden har en tillräcklig intern kontroll... 9 3.5. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och den gemensamma nämnden är ändamålsenlig... 10 3.6. Den ekonomiska fördelningen av intäkter och kostnader sker enligt gällande riktlinjer... 10 3.7. Samarbetet med respektive kommun fungerar bra... 10 3.8. Rapportering sker till medlemskommunerna regelbundet både vad avser ekonomi och verksamhet... 10 3.9. Bildandet av den gemensamma nämnden har fått avsedda effekter... 11 April 2016 1 av 11

Sammanfattning och revisionell bedömning Hultsfred och Vimmerby kommun har sedan år 2014 en gemensam nämnd för miljö- och byggnadsfrågor. Revisorerna i båda kommunerna har i sin respektive väsentlighets- och riskanalys identifierat den gemensamma nämnden som ett viktigt granskningsområde. 1.1. Revisionell bedömning Vi bedömer att Hultsfred-Vimmerby miljö- och byggnadsnämnd bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet. Arbetet med den interna kontrollen anser vi kan utvecklas ytterligare. Detta grundar vi på att verksamheten har utvecklats enligt de intentioner som angavs vid bildandet av den gemensamma nämnden. Vidare anser vi att nämnden har en ändamålsenlig styrning då de årligen fattar beslut om verksamhetsmål för nämndens verksamhet och att uppföljning sker dels vid halvårsskiftet och dels vid årsskiftet. Den nya organisationen bidrar till en ökad kvalitet på verksamheten som bedrivs och minskar sårbarheten, detta förutsatt att tjänsterna är tillsatta. Vi bedömer att nämnden kan arbeta ännu mer strukturerat med intern kontroll. En intern kontrollplan bör årligen beslutas i nämnden. Kontrollerna bör omfatta både ekonomiadministrativa rutiner som verksamhetsmässiga kontroller. 1.2. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Verksamheten har utvecklats enligt de intentioner som angavs vid bildandet av den gemensamma nämnden. Kommentar Vi bedömer att verksamheten successivt har utvecklats enligt de intentioner som angavs vid bildandet av den gemensamma nämnden. Detta grundar vi på att kvaliteten på verksamheten har förbättrats, det har blivit lättare att rekrytera, framförallt inom miljöområdet. Det som är svårare att avgöra är huruvida det gjorts några ekonomiska vinster med nämnden, då tjänster varit vakanta och flera personer valde att sluta vid uppstarten av verksamheten. Nämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av verksamheten utifrån gällande lagstiftning och kommunala mål Vi bedömer nämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av verksamheten. Nämnden fattar årligen beslut om en verksamhetsplaner för respektive verksamhetsområde. April 2016 2 av 11

Organisationen är ändamålsenlig för att lösa nämndens uppgifter Delvis uppfyllt Vi bedömer organisationen utifrån gällande förutsättningar, med delar av personalen i Hultsfred och delar i Vimmerby, är ändamålsenlig för att lösa de uppgifter som åvilar nämnden. Det har varit vakanta tjänster som har gjort att verksamheten inte kunnat bedrivas med kontinuitet. Det har varit svårt att rekrytera personal till byggområdet. Nämnden har en tillräcklig intern kontroll Ej uppfyllt Vi bedömer att nämnden kan arbeta ytterligare med den interna kontrollen för att försäkra sig om att verksamheten drivs och utvecklas enligt de politiska intentionerna. Det görs en del uppföljningar och aktiviteter som med fördel kan kopplas till den interna kontrollen. Nämnden bör årligen fatta beslut om en intern kontrollplan. Denna bör omfatta både ekonomiadministrativa som verksamhetsmässiga kontroller. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och den gemensamma nämnden är ändamålsenlig Vi bedömer att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och den gemensamma nämnden är ändamålsenlig. Det är viktigt att nämnden och förvaltningen kommer in tidigt i respektive kommuns utvecklings- och planfrågor. Dessa frågor hanteras av kommunstyrelsen i respektive kommun. Den ekonomiska fördelningen av intäkter och kostnader sker enligt gällande riktlinjer Vi bedömer den ekonomiska fördelningen av intäkter och kostnader sker enligt gällande riktlinjer. Samarbetet med respektive kommun fungerar bra Vi bedömer, utifrån genomförda intervjuer, att samarbetet fungerar bra mellan den gemensamma nämnden och respektive kommun. Det finns forum där gemensamma frågor och kommunspecifika frågor kan hanteras. Eventuella meningsskiljaktigheter har successivt minskat. April 2016 3 av 11

Rapportering sker till medlemskommunerna regelbundet både vad avser ekonomi och verksamhet Vi bedömer rapportering sker enligt de intentioner som respektive kommun önskar. Den gemensamma nämnden har att ta hänsyn till respektive kommuns sätt att få in rapporteringen. Bildandet av den gemensamma nämnden har fått avsedda effekter Vi bedömer bildandet av den gemensamma nämnden har fått avsedd effekt. De intervjuade ger uttryck för att mindre kommuner måste samverka för att kunna lösa specialistuppgifter. April 2016 4 av 11

2. Inledning 2.1. Bakgrund Hultsfred och Vimmerby kommun har sedan år 2014 en gemensam nämnd för miljö- och byggnadsfrågor. Revisorerna i båda kommunerna har i sin respektive väsentlighets- och riskanalys identifierat den gemensamma nämnden som ett viktigt granskningsområde. 2.2. Syfte och Revisionsfråga-or Bedriver Hultsfred-Vimmerby miljö och byggnadsnämnd en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet och är den interna kontrollen tillräcklig? 2.3. Revisionskriterier Nämndens reglemente Budget för år 2015 Övriga kommunala styrdokument Gällande lagstiftning inom området miljö och bygg 2.4. Kontrollmål Verksamheten har utvecklats enligt de intentioner som angavs vid bildandet av den gemensamma nämnden. Nämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av verksamheten utifrån gällande lagstiftning och kommunala mål Organisationen är ändamålsenlig för att lösa nämndens uppgifter Nämnden har en tillräcklig intern kontroll Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och den gemensamma nämnden är ändamålsenlig Den ekonomiska fördelningen av intäkter och kostnader sker enligt gällande riktlinjer Samarbetet med respektive kommun fungerar bra Rapportering sker till medlemskommunerna regelbundet både vad avser ekonomi och verksamhet Bildandet av den gemensamma nämnden har fått avsedda effekter 2.5. Metod Granskningen baseras på genomgång av styrande dokument. Följande dokument utgör grund för vår bedömning: Reglemente miljö- och byggnadsnämnd Samverkansavtal gemensam miljö- och byggnadsnämnd April 2016 5 av 11

Organisationsutredning avseende gemensam förvaltning Vimmerby Hultsfred miljöoch byggnadskontor Nämndens protokoll för år 2015 och 2016 Verksamhetsplan för byggverksamheten 2015 Verksamhetsplan för livsmedelstillsynen 2015 Verksamhetsplan för miljö- och hälsoskyddstillsynen 2015 Verksamhetsplan för utvecklingsavdelningen 2015 Övergripande styrdokument för Hultsfreds kommun Övergripande styrdokument för Vimmerby kommun Intervjuer har skett med följande personer: Anders Helgée, miljö- och byggchefen Karin Schultz, nämndssekreterare Daniel Johansson, avdelningschef Sofia Aust, kvalitetskoordinator Christer Berger, mätningstekniker Sara Dolk, stadsarkitekt Anders Karlsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör Sten Ellingsworth, mätningsingenjör Susanne Lamperth, administratör/ bygghandläggare Maria Vrethammar, miljö- och hälsoskyddsinspektör Caroline Lejonram, kommunchef Vimmerby Lars Rönnlund, kommunchef Hultsfred Lennart Davidsson, vice ordförande i den gemensamma nämnden, Hultsfred Lars-Inge Green, ordförande i den gemsamma nämnden, Vimmerby Rapporten är avstämd med miljö- och byggchefen samt avdelningschefen i Hultsfred. April 2016 6 av 11

3. Iakttagelser 3.1. Verksamheten har utvecklats enligt de intentioner som angavs vid bildandet av den gemensamma nämnden. Inför bildandet av den gemensamma nämnden genomfördes en organisationsutredning avseende en gemensam förvaltning Vimmerby Hultsfred miljö- och byggnadskontor. Samverkan mellan kommunerna startade redan hösten 2011. I samverkansavtalet framgår att kommunerna bildar en gemensam nämnd för miljö- och byggnadsfrågor. Bildandet av en gemensam nämnd för miljö- och byggnadsfrågor mellan Hultsfred och Vimmerby skulle långsiktigt bidra till stärka kvalitet, ekonomi och rekryteringsmöjligheter. Förslaget innebar en nämnd med en förvaltning lokaliserad under ett och samma tak. Utredningen konstaterade vidare att detta inte var fysiskt möjligt utan förvaltningen delades upp i två enheter. Fördelarna med samverkan som lyfts fram i utredningen: Små kommuner har små volymer vilket medför ökade kostnader per ärende Tillsammans blir organisationen 29 000 invånare Rekrytering av hela, attraktiva tjänster Bättre kompetens och ökade utvecklingsmöjligheter Lika behandling, samma kostnader Stordriftsfördelar till exempel av översiktsplan, IT och ekonomi Bättre på att möta morgondagens krav genom bland annat bredare kompetens på förvaltningen Ökade möjligheter till specialisering, tillgång till bollplank Jämnare belastning, tjänstemännen kan vara ledig med uppbackning Utgångspunkten för organisationsförslaget är: Kundfokus Värdegrund Omvärldsanalys Expertroll Kostnadseffektivitet Efter hand som utrymme skapas är tanken att tillsätta tjänster som ökar verksamhetens möjligheter till följsamhet till omvärlden, förbättra den interna kontrollen och effektiviteten samt tjänster som medför att planer och beslut från verksamheten tydligt visar kommunernas strävan mot en hållbar samhällsutveckling. De intervjuade anser till största delen att ovanstående ambitioner med samverkan mellan kommunerna har bidragit till att verksamheten utvecklats. Det gäller särskilt en stärkt kvalitet och att det blivit lättare att rekrytera personal. I dag har den gemensamma förvaltningen möjlighet att erbjuda hela tjänster inom ett specifikt verksamhetsområde. Tjänsterna har också blivit mer attraktiva. Det har också minskat sårbarheten. Huruvida verksamheten bedrivs mer kostnadseffektivt än tidigare är svårare att påvisa. I nlednings- April 2016 7 av 11

vis valde delar av personalen att avsluta sin anställning. Ny personal har successivt rekryterats. 3.2. Nämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av verksamheten utifrån gällande lagstiftning och kommunala mål I början på år 2015 har nämnden behandlat verksamhetsplaner för samtliga verksamheter. För följande verksamheter finns planer upprättade och beslutade i nämnden. Byggverksamheten ( 31) Utvecklingsavdelningen ( 32) Miljö- och hälsoskyddstillsynen ( 33) Livsmedelstillsynen ( 34) Respektive verksamhetsplan är i huvudsak uppbyggd på samma struktur. Bland annat redovisas mål för respektive verksamhet. Halvårsredovisning har skett vid sammanträdet den 17 juni för samtliga områden. Den gemensamma nämnden har i 172 år 2015 fattat beslut om ändrade rutiner för verksamhetsplanering och årsredovisning för miljö- och byggnadsnämndens arbete. Nämnden beslutade: 1. Verksamhetsplaneringar för nämnden ska läggas fram till nämndsammanträdet i december året innan de börja gälla. 2. Årsredovisning gällande årets verksamhet redovisas i januarisammanträdet året efter redovisat verksamhetsår. 3. Preliminära årsredovisningar görs vid novembersammanträdet och används som underlag för verksamhetsplaneringar för nästkommande år. Beslut om verksamhetsplaner för år 2016 fattades på sammanträdet i december 2015 inom följande områden: Verksamhetsplan för hållbarhetsarbetet 2016 Verksamhetsplan för utvecklingsavdelningen 2016 Verksamhetsplan för byggverksamheten 2016 Verksamhetsplan för miljö- och hälsoskydds-området 2016 Verksamhetsplan för offentlig kontroll av livsmedel 2016 Verksamhetsplan för enskilda avloppsprojektet 2016 På januarisammanträdet år 2016 har årsredovisningar redovisats för nämnden. 3.3. Organisation är ändamålsenlig för att lösa nämndens uppgifter Hultsfreds kommun utgör värdkommun för den gemensamma nämnden och dess förvaltning. April 2016 8 av 11

Förvaltningen har kontor både i Hultsfred och Vimmerby. I Hultsfred finns byggnadsinspektörerna (3,0 tjänster), miljö- och hälsoskyddsinspektörerna (9,0 tjänster), miljöassistent (1,0 tjänst) livsmedelsinspektörerna(3,0 tjänster), avdelningschef (1,0 tjänst) samt administrativ personal (2,0 tjänster) totalt finns det i Hultsfred 19 tjänster. I Vimmerby finns förvaltningschefen (1,0 tjänst), kansliavdelningen bestående av kvalitetskoordinator (1,0 tjänst), nämndssekreterare (1,0 tjänst), kommunikationsstrateg (1,0 tjänst), kommunekolog (1,0 tjänst), hållbarhetsstrateg (1,0 tjänst), utvecklingsavdelning avdelningschef (1,0 tjänst), stadsarkitekt (1,0 tjänst), planeringsarkitekt (1,0 tjänst), mätningsingenjör (1,0 tjänst), mätningstekniker (2,0 tjänster), assistent (1,0 tjänst). Totalt är det 15 tjänster i Vimmerby. Vid ingången i den nya organisationen var det 32 personer. Tio personer valde att avsluta sin anställning och många nya har anställts. Flera av dessa har varit oerfarna och nyutexaminerade från sin utbildning. De intervjuade anser att den nya organisationen skapar bättre förutsättningar att erbjuda en högre kvalitet, då personalen ges möjlighet till specialisering och en snabbare service till kommunernas invånare och företag. Inledningsvis så fungerade inte alla delar men detta har successivt förbättrats. Det har varit lättare att rekrytera inom miljöområdet än inom byggområdet. Idag upplevs samspelet mellan myndighetsdelen (miljö- och bygg) och utvecklingsdelen (plan) fungera bra. Varannan månad genomförs APT (arbetsplatsträffar) där personalfrågor, information samt grupparbete äger rum. Dessa träffar anses vara viktiga för att hela förvaltningen ska bli en helhet. Delegationen är omfattande från nämnden till förvaltningen. Detta upplevs som en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Stadsarkitekten tid upplevs inte alltid att räcka till, vilket medfört att tjänsten renodlats år 2016 för att klara av de uppgifter som förväntas. 3.4. Nämnden har en tillräcklig intern kontroll Nämnden och förvaltningen har inte i någon större utsträckning arbetat med intern kontroll på ett strukturerat sätt utifrån en riskanalys. Det finns inget internt kontrollprogram antagit för nämndens verksamhet. Det förekommer arbete och aktiviteter som skulle kunna vara en del av det interna kontrollarbetet. Till delar arbetar kansligruppen och kvalitetskoordinatorn med intern kontroll. Vidare så deltar nämnden i SKL:s undersökning Insikt som mäter företagarnas syn på bland annat myndighetsutövning. April 2016 9 av 11

3.5. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och den gemensamma nämnden är ändamålsenlig Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och den gemensamma nämnden fungerar i stort ändamålsenligt enligt de intervjuade. Utvecklingsavdelningens frågor behandlas i stor utsträckning av respektive kommunstyrelse. Det är därför av yttersta vikt att den gemensamma nämnden och förvaltningen kommer med tidigt i respektive kommuns utvecklings- och planeringsarbete, enligt de intervjuade. 3.6. Den ekonomiska fördelningen av intäkter och kostnader sker enligt gällande riktlinjer Enligt samverkansavtalet ska: Nettokostnaden för nämnden och organisationens verksamhet ska fördelas proportionellt mellan kommunerna utifrån principen att den som tar nämndens tjänster i anspråk betalar. Är det inte möjligt ska kostnadsfördelningen vara proportionell utifrån kommunernas invånarantal per den 31/12 året för budgeten fastställande. Den ekonomiska fördelningen av intäkter och kostnader sker enligt gällande riktlinjer. Det är viktigt att diskutera denna fråga när kommunerna och den gemensamma nämnden träffas. Exempelvis om en kommun vill ha en högre eller lägre ambitionsnivå på verksamheten och hur detta ska hanteras, enligt de intervjuade. En annan fråga som kommer upp i intervjuerna är när det utdöms sanktionsavgifter, ska dessa gå till den gemensamma nämnden eller till den enskilda kommunen. 3.7. Samarbetet med respektive kommun fungerar bra I det stora hela fungerar samarbetet bra mellan kommunerna och den gemensamma nämnden. Det finns forum där kommunerna och den gemensamma nämnden träffas. Förvaltningschefen deltar i respektive kommuns förvaltningschefsträffar. Nämndens roll som myndighetsnämnd har stärkts i och med bildandet. Det är viktigt att följa gällande lagar och regler och detta kan ibland ske på bekostnad av att politiken inte alltid kan driva plan- och utvecklingsfrågor så som de önskar, detta gäller bland annat strandskyddsfrågor, enligt de intervjuade. 3.8. Rapportering sker till medlemskommunerna regelbundet både vad avser ekonomi och verksamhet Löpande rapportering sker utifrån respektive kommuns styr- och uppföljningssystem. Två gånger om året träffas kommunstyrelsen i de båda kommunerna och den gemensamma nämnden tillsammans med förvaltningschefen och kommuncheferna från respektive kommun. April 2016 10 av 11

3.9. Bildandet av den gemensamma nämnden har fått avsedda effekter Sammanfattningsvis har bildandet av den gemensamma nämnden, enligt de intervjuade, fått till följd att kvaliteten på verksamheten har förbättrats, det har blivit lättare att rekrytera personal då förvaltningen kan erbjuda bättre och mer stimulerande tjänster. Verksamheten har blivit mer rättssäker och alla behandlas mer lika idag i och med att kvaliteten har förbättrats. Den fråga som är svårare att svara på är vilka ekonomiska vinster som gjorts med den nya gemensamma nämnden. I och med att det varit många vakanta tjänster, personalkostnaden är den största kostnaden, så är det svårt att jämföra kostnaderna mellan de olika åren. 2016-04-08 Caroline Liljebjörn Uppdragsledare Caroline Liljebjörn, certifierad kommunal revisor Pär Sturesson Projektledare Pär Sturesson, certifierad kommunal revisor April 2016 11 av 11