Tjänsteskrivelse 2011-11-28 BUN 2011.0748 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om att starta en kompendieförsörjning av grundskola och gymnasium Sammanfattning I en motion från Fredrik Molin, Sverigedemokraterna, föreslås att införa en kompendieförsörjning av grundskolan tillsammans med en omfördelning av medel till skolbiblioteken. Genomförandet av dessa förslag ska enligt förslagsställaren ske inom nuvarande ekonomiska förutsättningar. En regelmässig lokal produktion av trycka läromedelskompendier där ett stort pedagogiskt uvecklingsarbete via lärarpersonal måste ingå ligger långt utanför skolans och lärarnas huvuduppdrag. En sådan arbetsomställning för delar av grundskolans lärare är med tanke på alla organisatoriska och pedagogiska utmaningar skolan står inför inte på något sätt önskvärd. En genomgång av motionens idé visar sig i en ekonomisk belysning dessutom inte vara realistisk med tanke på produktionskostnaden för den färdiga läromedelsprodukten om alla nödvändiga kostnadsposter beaktas. Förvaltningen bedömer att en inriktning mot lokalt producerade kompendier, som ett generellt läromedelsalternativ, inte av några skäl är realistisk eller har förutsättningar att vara en framgångsfaktor. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 november 2011 Motion från Sverigedemokraterna den 18 september 2011 Skrivelse Sveriges Skolledarförbund Karlskoga-Degerfors lokalavdelning den 29 november 2010 c:\temp\pblm8ntawz.doc
2 (5) Beskrivning av ärendet Bakgrund Sveriges Skolledarförbund Karlskoga-Degerfors lokalavdelning har i en skrivelse till kommunstyrelsen november 2010 inför budgetarbetet pekat på behovet av en ramförstärkning för bl.a. grundskolan pga det stora förändringsarbete inom skolan som genomförs fr.o.m. läsåret 2011/2012. Skolledarförbundet pekar på att detta stora förändringsarbete medför att mycket tid och kraft kommer att behöva läggas på implementering av förändringarna både när det gäller lärarnas tid och energi och andra viktiga arbetsinsatser. Skolledarförbundet pekar också på ett stort behov av nya läromedel på grund av förändringarna och som en förutsättning för att Karlskoga kommun ska ha möjlighet att erbjuda kommunens elever en undervisning av hög kvalitet. Det är utifrån denna skrivelse som motionen om att starta en lokalt producerad kompendieförsörjning inom Karlskoga kommuns grundskola har sin utgångspunkt. Motionens syfte är att inom ramen för nuvarande ekonomiska möjligheter för medel till läromedel undersöka möjligheten till produktion av kompendielitteratur som utvecklats och tryckts lokalt. I motionen framförs också förslag om omfördelning av resurserna till skolbiblioteken för att ha mer vanlig litteratur som underlag för språkundervisning, självstudier och projektarbeten m.m. Läromedelskostnader 2008-2009 Skolverkets sammanställning (SIRIS) av läromedelskostnader för grundskolan i Karlskoga under perioden 2008-2010 visar att ökningen av dessa kostnader ligger i nivå med kommungenomsnittet för Örebro län, men under kommungenomsnittet för rikets samtliga kommuner. Sett till inflationsnivån och prisbasbeloppsförändringen under perioden ligger läromedelsökningen på något högre nivå än den allmänna kostnadsförändringen. Läromedelskostnader 2008 2009 Ökning % 2010 under 3 år Övriga kommuner Riket 3000 3100 3400 13% Kommuner Örebro län 2100 1900 2200 5% Karlskoga kommun 2200 2200 2300 5% Inflation i dec årsvis % 2008-2010 (Källa SCB) 3,4-0,3 1,3 4,4% Prisbasbeloppsändring 2008-2010 (Källa SCB) 41000 42800 42400 3,4% En komplicerande faktor för bedömning av vad som ingår och vad som förändrats inom kostnadsredovisningen läromedelskostnader under tidsperioden är att till denna redovisningspost förs en mängd olika kostnader enligt:
3 (5) Statistikuppgiften visar kostnaden för läromedel, utrustning och skolbibliotek per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: läromedel, dvs. skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för kopior framtagna för undervisningen. Datorer, maskiner och verktyg som används i undervisningen. Bild och ljudmedier, förbrukningsmaterial och programvara för undervisning. Kapital och servicekostnader för datorer, maskiner etc. Kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor. Bokinköp till skolbibliotek. Skolbibliotekarie. Detta innebär att den faktiska kostnaden per elev och år inom grundskolan för tryckta läromedel som specifikt gäller inköpta tryckta läroböcker och kopierat läromedelsmaterial mm som skulle kunna ersättas med lokalt utvecklat och producerat kompendiematerial är svår att fastställa utan en mer detaljerad analys av bokförda läromedelskostnader. Uppskattningen av en specifik elevkostnad för läroböcker på 400-500 kr per elev, kurs/ämne och läsår som framförs i motionen är därför svår att direkt verifiera för grundskolans del. Olika former av läromedel beräknade kostnader Olika produktionskostnader har nedan beräknats för en motsvarande förlagsproducerad lärobok på ca 110 sidor och med ca 30 % av sidorna med färgtryck. Exemplet är en lärobok i samhällskunskap för årskurs 7. Utvecklingskostnaderna för lokalt producerat material har beräknats för en lärare med ca 25.000 kronor i månadslön och med en arbetsinsats på ca 1,5 månad. Produktionssätt Kommentar Bedömd kostnad kr/ex Förlagsproducerat tryckt läromedel. Inköpt enligt kommunens upphandlingsavtal. Uppdateringsintervall ca 5 år. Kopieringsrätt för skolan max 15 sidor. Ca 125 kronor/ex Förlagsproducerat on-line-läromedel. Lokalt producerat kompendium. Enbart svart-vitt. Kräver licenser för en lärare och antal elever i klassen (i exemplet 25 elever). Tryckt via kommunens reproavdelning. Uppdateringsintervall 5 år. * 1. Egenproducerat bildmaterial. Inga investeringskostnader för större kopieringsmaskiner, personal ingår! Ca 77 kronor per elev och läsår. Minst ca 65 kronor/ex
4 (5) Produktionssätt Kommentar Bedömd kostnad kr/ex Lokalt producerat kompendium. Ca 30% sidor i färg Tryckt via kommunens reproavdelning. Uppdateringsintervall 5 år. Minst ca 100 kronor/ex Lokalt producerat kompendium. Svart/vitt alt. ca 30% sidor i färg * 1. (se ovan) Tryckt på tryckeri i Karlskoga * 1. (se ovan) Minst ca 80 kronor/ex. alt. minst ca 95 kronor/ex. Under förutsättning att det skulle finnas tidsmöjligheter att uppdra detta utvecklingsarbete på duktiga lärare inom grundskolan visar exemplet på att det inte finns någon vinst ur kostnadssynpunkt med denna lokala produktion jämfört med förlagsproducerade tryckta böcker. Andra läromedel Karlskoga kommun har avtal med Nationalencyklopedin NE, AVmaterial via FLOD (nedladdningsbara filmer mm), UR s programutbud, biblioteksdatabaser, internet i övrigt med Wikipedia, TV-play mm och andra pedagogiska websiter. Användningen av dessa digitala medier ökar starkt inom grundskolan i nära lärarsamverkan med förvaltningens IKTsamordnare. Studiebesök/studieresor, elevproducerat material är andra möjligheter till lärande och kunskapande. Skolbiblioteken Skolbibliotekets uppdrag och måluppfyllelse definieras av skolans styrdokument. I Karlskoga kommuns Barn- och utbildningsplan 2008-2011 står att varje barn ska ha tillgång till ett väl utrustat skolbibliotek. Skolbibliotek finns på samtliga grundskolor utom i dagsläget på Bregårdsskolan. Samtliga skolbibliotek har resurs för lärarbibliotekarier utom f.n. Karlbergsskolan F-6. Öppettiderna varierar från heldag (Karlberg och Skranta 7-9) till några få timmar per vecka. De flesta lärarbibliotekarierna har ingen tid att sköta biblioteket, utan det ingår i deras ansvarsområde. Kostnaderna för skolbibliotekens inköp 2010 och preliminära budget för 2011 ligger runt ca 200.000 kronor för hela grundskolan vilket ger en genomsnittlig läromedelskostnad per elev och år på ca 65 kronor. När det gäller inköpen så ansvarar oftast varje lärarbibliotekarie på varje enskilt skolbibliotek för inköpen, med visst stöd från skolbiblioteksutvecklaren. Lärarbibliotekarierna försöker få lärarna delaktiga i inköpen, men det kan av många skäl vara svårt. Sammanfattningsvis kan förvaltningen konstatera att den i motionen föreslagna omfördelningen kring skolbiblioteken inom ramen för skollagens och barn- och utbildningsplanens krav låter sig lättare sägas än göras.
5 (5) Överväganden En regelmässig lokal produktion av trycka läromedelskompendier där ett stort pedagogiskt uvecklingsarbete via lärarpersonal måste ingå ligger långt utanför skolans och lärarnas huvuduppdrag. En sådan arbetsomställning för delar av grundskolans lärare är med tanke på alla organisatoriska och pedagogiska utmaningar skolan står inför inte på något sätt önskvärd. En genomgång av motionens idé visar sig i en ekonomisk belysning dessutom inte vara realistisk med tanke på produktionskostnaden för den färdiga läromedelsprodukten om alla nödvändiga kostnadsposter beaktas. Med det stora urval av förlagsproducerade läromedel i dess olika former och inom ramen för kommunens upphandlingsavtal och nuvarande ekonomi finns det inga bärkraftiga skäl till varför skolan själv ska producera sådant som rimligtvis redan finns att tillgå. Den stora utmaningen kring läromedel framgent för barn- och utbildningsförvaltningen är att på olika sätt ge eleverna tillgång till tidsenliga lärverktyg i deras lärande såsom kunna tillhandahålla uppdaterade basläromedel via olika former av färdigproducerade läromedel förmedlade i flera olika medieformer. följa de datorbaserade möjligheterna kring kunskapsinhämtning och bearbetning via datorns och nätets möjligheter. Allt fler kommuner satsar på en-till-en-lösningar där varje lärare och elev får tillgång till en egen dator. vidareutveckla skolbibliotekens roll som en viktig pedagogisk resurs kring elevernas kunskapande i ett flertal olika medieformer. komplettera möjligheterna för användande av IT-baserade läromedel i högre utsträckning än idag. Tidsenliga lärverktyg och digital kompetens ställer inte minst stora krav på skolans, lärarnas, kompetens t.ex. genom fortbildning i Praktisk IT och mediakompetens PIM. Utifrån denna framåtriktning kring elevers lärande och kunskapande i samverkan med goda pedagogers undervisning och handledning gör förvaltningen bedömningen att en inriktning mot lokalt producerade kompendier, som ett generellt läromedelsalternativ, inte av några skäl är realistisk eller har förutsättningar att vara en framgångsfaktor. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att avslå motionen. Per Blom Förvaltningschef Hans Åfeldt Utredare Expedieras till: Kommunstyrelsen