C Metodikuppgifter (C1), Svarsblankett (C2) C1 Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C2. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2011, första upplagan). Experimentell metodik för beteendevetare. Studentlitteratur. Kapitlen 1 2, 6 10, 12 15. Välj det alternativ som passar bäst. Fråga 1 Vilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign? a. Matchning b. Randomisering c. Konstanthållning d. Balansering e. Regression mot medelvärdet Fråga 2 Vilken av de följande aspekterna är den viktigaste skillnaden mellan kvasiexperimentella och experimentella upplägg? a. Urvalsmetoden b. Forskarens möjligheter att mäta den beroende variabeln c. Forskarens möjligheter att manipulera den oberoende variabeln d. De typiska mätningsmetoderna e. Den ekologiska validiteten i studierna Fråga 3 Vilket av de följande påståendena om generaliserbarhet stämmer INTE? a. Det lönar sig att använda stora grupper för att säkerställa att stickprovet är så representativt för populationen som möjligt. b. En typisk utmaning i laboratoriestudier är deras ekologiska validitet. c. Tilltron till generaliserbarheten ökar om man kan replikera resultaten med en annan grupp av försökspersoner. d. I experimentell forskning kan man oftast garantera att stickprovet representerar populationen perfekt. e. Försöksgruppens homogenitet kan leda till problem med studiens generaliserbarhet.
Fråga 4 Välj det korrekta påståendet angående reliabilitet och/eller validitet: a. Låg reliabilitet kan ibland leda till hög validitet. b. Hög validitet är ett krav på hög reliabilitet. c. Mätinstrumentets låga validitet innebär att många upprepade mätningar måste göras för att säkerställa trovärdiga fynd. d. Frågeformulärets reliabilitet ökar vanligtvis om det innehåller många frågor om samma tema. e. Experimentets höga interna validitet betyder att generaliserbarheten till vardagssituationer är hög. Fråga 5 Vilket av följande alternativ om experimentell forskning är korrekt? a. Man borde alltid föredra inompersonsdesign i experimentell forskning. b. Mellanpersonsdesign leder vanligtvis till problem i statistiska analyser. c. Fördelen med inompersonsdesign är kontrollen över många ovidkommande variabler. d. En typisk utmaning för mellanpersonsdesigner är progressiva effekter. e. Experimentell forskning kan i praktiken göras endast i laboratoriet. Fråga 6 Hawthorne-effekten kan uppstå eftersom... a. försökspersonerna vet att de observeras i en undersökning. b. försökspersonerna försöker bete sig enligt den antagna hypotesen. c. försökspersonerna förväntar sig att må bättre som följd av behandlingen. d. forskaren tror starkt på sina hypoteser. e. forskaren vet vilken grupp försökspersonen hör till. Fråga 7 Vilket av följande problem kan man sannolikt INTE kontrollera genom att använda latinkvadrat? a. Träningseffekter b. Selektionseffekter c. Motivationseffekter d. Trötthetseffekter e. Transfer-effekter
Fråga 8 Välj det korrekta påståendet: a. I studier med stora försökspersonsgrupper är variabeln kön vanligtvis normalfördelad. b. En sned fördelning betyder att det måste finnas en takeffekt i data. c. En golveffekt kan dölja en riktig skillnad mellan individerna. d. T-test passar inte för mellanpersonsdesigner. e. Reaktionstid i en ordigenkänninsuppgift är ett exempel på en variabel på nominalskala. Bakgrundsinformation för frågorna 9 12: Ett forskningsprojekt undersöker huruvida olika livsstilsfaktorer, såsom motion, sociala nätverk eller kost, är relaterade till minnesprestationer hos äldre personer. Forskarna rekryterar en stor grupp äldre individer till laboratoriet genom tidningsannonser och genom att kontakta lokala välkända pensionärsföreningar. En del försökspersoner rekryteras genom att de deltagande åldringarna sprider ordet om studien vidare till sina bekanta. För att kunna delta i studien skall alla deltagare fylla vissa kriterier gällande ålder (65 80 år) och hälsa (t.ex. får de inte lida av några neurologiska eller psykiatriska sjukdomar). Försökspersonerna blir testade med olika datoriserade uppgifter som mäter arbetsminne, episodiskt minne och inlärning av nya ord. De fyller även i omfattande frågeformulär som kartlägger deras livsvanor samt bakgrundsfaktorer såsom utbildning och yrke. Analyserna visar bl.a. ett positivt samband mellan hur mycket försökspersonerna motionerar varje vecka och personernas prestation i inlärningsuppgiften, dvs. åldringar som rapporterade att de motionerar mycket lärde sig flera ord än de som rapporterade att de inte vanligtvis motionerar i vardagen. Självrapporterad stress var även associerad med lägre poäng i minnestest. Fråga 9 Hur skulle du beteckna denna studie och dess design? a. Mixad design b. Longitudinell studie c. Icke-experimentell, korrelativ studie d. ABA-design e. Experimentell enkätstudie
Fråga 10 Vilken av följande urvalsmetoder används i studien? a. Snöbollsurval b. Stratifierat urval c. Obundet urval d. Klusterurval e. Bundet urval Fråga 11 Välj det korrekta påståendet gällande studien: a. I studien är ålder den oberoende variabeln. b. Utbildning är en beroende variabel. c. Fyndet visar att motion orsakar bättre inlärningsförmåga hos äldre personer. d. Man kan dra slutsatsen att unga personers inlärningsförmåga troligtvis inte påverkas av motion. e. Sociala nätverk eller utbildning kan fungera som ovidkommande variabler i resultatet gällande motion och inlärningsförmåga. Fråga 12 Vilket av följande alternativ kan mest sannolikt vara en risk för trovärdigheten i den här studiens resultat? a. Flynn-effekten b. Försökspersonernas heterogenitet c. Skattningsskalornas validitet d. Placeboeffekter e. Spontan förändring
Bakgrundsinformation för frågorna 13 15: Forskarna i USA ville undersöka effekten av kognitiv beteendeterapi (KBT) som behandling av aggressivt körbeteende. De delade in försökspersonerna randomiserat i två grupper: en KBTbehandlingsgrupp och en passiv kontrollgrupp som inte deltog i någon behandling. I början såg man till att de två grupperna var matchade enligt kön, ålder och psykiatriska symptom. Behandlingen varade i 6 månader, och i slutet av studien mättes körbeteende i båda grupperna med instrumentet Aggressive Driving Scale. Höga poäng i instrumentet betyder större omfattning av körningsrelaterad aggression. Figuren nedan visar poängen som grupperna fick i instrumentet vid första mätningen (före experimentgruppens intervention) och vid andra mätningen (efter experimentgruppens intervention): 25 20 15 10 Experimentgrupp 5 0 Före intervention Efter intervention Kontrollgrupp Fråga 13 Vilket av följande alternativ beskriver studiens uppläggning bäst? Fråga 14 a. En experimentell ABCA-design b. En experimentell ABA-AXA-design c. En tvärsnittsstudie d. En icke-experimentell ABA-design e. En kvasiexperimentell ABA-AXA-design I den här studien är ålder en... a. kontrollerad ovidkommande variabel b. placebovariabel c. kontrollerad oberoende variabel d. randomiserad beroende variabel e. randomiserad oberoende variabel
Fråga 15 Vad kan konstateras på basis av figuren? a. Att det fanns en interaktion mellan aggressivt körbeteende och KBT-intervention. b. Att KBT-behandlingen inte verkade fungera för aggressivt körbeteende. c. Att ingen huvudeffekt av grupp fanns. d. Att det fanns en interaktion mellan mätningstillfälle och försökspersonsgrupp. e. Att endast tiden hade en effekt på aggressivt körbeteende.