KRISBEREDSKAPSVECKAN 2018, 28 maj - 3 juni Kampanjmanual UPPDATERAD FEBRUARI 2017
MANUAL 2018 2 INNEHÅLL Sid 3 Förord Sid 4 Målsättningar Sid 5-7 Kampanjbudskap Sid 8-11 Aktiviteter och kanaler Sid 12 Digitalt material Sid 13-15 Tryckt material Sid 16 Kontaktinformation 86% 35% AV SVERIGES INVÅNARE VET ATT MAN BEHÖVER TA EGET ANSVAR VID EN SAMHÄLLSKRIS. AV SVERIGES INVÅNARE VET VAD MAN SKA GÖRA VID EN SAMHÄLLSKRIS. Källa: Nulägesmätning, MSB/Demoskop 2017 VAD ÄR RISKKOMMUNIKATION? Riskkommunikation innebär att kommunicera om: - kända risker och hot - vad riskerna och hoten kan få för konsekvenser för individen och samhället - hur privatpersoner, ansvariga myndigheter och andra aktörer kan förbereda sig för att minimera konsekvenserna av en samhällskris. Med stöd av riskkommunikationen ska invånarna kunna fatta självständiga beslut och bedöma vad de behöver göra. SATSNING PÅ KOMMUNIKATION GER BÄTTRE BEREDSKAP Tydlig och lättillgänglig riskkommunikation är en förutsättning för att fler människor ska kunna ta ansvar och bidra till vår gemensamma säkerhet och beredskap. För att stödja främst kommunerna i att öka kunskapen om hot, risker och beredskap hos invånarna har MSB tagit fram: - en guide med tips och råd för hur man kan jobba med lokal riskkommunikation. Guiden finns på: www.msb.se/riskkommunikation/ - uppstartskonferensen som arrangeras inför Krisberedskapsveckan och som ska ge aktörerna ökad kunskap om riskkommunikation och människors riskuppfattning/riskbeteende. - kampanjen Krisberedskapsveckan som ska uppmuntra och stödja kommuner och andra aktörer att satsa på lokal/regional riskkommunikation för att öka människors beredskap inför samhällskriser.
MANUAL 2018 3 EN VECKA MED AKTIVITETER ÖVER HELA LANDET Årets landsomfattande Krisberedskapsvecka arrangeras från den 28 maj till den 3 juni. Syftet med veckan är att öka människors riskmedvetenhet och att fler ska veta hur de kan förbereda sig för att klara vardagen om samhället plötsligt inte fungerar som vi är vana vid. I år får kampanjen draghjälp av att MSB skickar ut broschyren Om krisen eller kriget kommer. KOMMUNERNA VIKTIGAST MSB är initiativtagare till veckan, men de viktigaste aktörerna under Krisberedskapsveckan är landets kommuner. Det är kommunerna som vet hur de bäst kan nå ut till och skapa dialog med sina invånare. Under den första Krisberedskapsveckan 2017 genomförde cirka 70 procent av landets kommuner olika aktiviteter. Förutsättningarna skiljer sig från kommun till kommun men tanken är alla ska kunna göra någonting. Varje kommun kan fritt använda det kampanjmaterial som MSB har tagit fram. Materialet presenteras i den här manualen och kan laddas ned från www.msb.se/krisberedskapsveckan. UTSKICK TILL SAMTLIGA HUSHÅLL I samband med Krisberedskapsveckan 2018 skickar MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till 4,8 miljoner hushåll. Den tar upp hur människor kan förbereda sig för att kunna se till sina grundläggande behov så väl vid fredstida kriser som vid krigsfara och ytterst krig. Broschyren skickas ut på uppdrag av regeringen och har tagits fram i samverkan med bland andra Försvarsmakten, andra myndigheter, kommuner och organisationer. Den kommer också att finnas tillgänglig på www.dinsäkerhet.se i olika språkversioner och format. NYHET SKOLMATERIAL OM KRISBEREDSKAP Inför Krisberedskapsveckan 2018 har MSB tagit fram ett utbildningspaket för högstadieelever. Paketet, som innehåller diskussionsdukar, en lärarpresentation (PowerPoint) och en lärarhandledning, skickas ut till alla högstadieskolor under våren 2018. Materialet kan användas till en temadag om säkerhet och beredskap under kampanjveckan eller i undervisningen andra tider på året. Om du har frågor om Krisberedskapsveckan, hör gärna av dig till MSB på krisberedskapsveckan@msb.se.
MANUAL 2018 4 MÅLSÄTTNINGAR Kommunikationen under Krisberedskapsveckan riktar sig brett. Budskapen gäller alla vuxna som har möjlighet att ta ansvar för sin egen beredskap. För Krisberedskapsveckan 2018 finns följande effektmål: 1. Att fler privatpersoner har reflekterat över hur de kan lösa vardagen vid en samhällskris. 2. Att fler privatpersoner har skaffat sig en hemberedskap. 3. Att utveckla den lokala riskkommunikationen. Om vi ska få fler att förbättra sin hemberedskap behöver vi få fler att reflektera över att alla kan drabbas av en samhällskris. Reflektion är första steget till handling Ju fler som inser att 1) det oväntade kan drabba just dem och deras nära och som 2) vet att de flesta kommer att behöva klara sig själva en tid vid en svår påfrestning på samhället desto fler kommer att vilja förbereda sig för att klara det oväntade och på så sätt bidra till vår gemensamma säkerhet och beredskap. UTFALL AV KAMPANJEN 2017 Den kampanjmätning som gjordes efter Krisberedskapsveckan 2017 visade att över hälften av den vuxna befolkningen hade uppmärksammat kampanjen på något sätt. Fler än en tredjedel hade reflekterat över den egna krisberedskapen med anledning av kampanjen. 13 procent hade agerat för att stärka sin krisberedskap. 56% Uppmärksammat kampanjen på något sätt Penetration 48% 35% 13% Spontant uppmärksammat kampanjen Reflekterat/Planerat/Agerat Agerat Källa: Demoskop, 2017
MANUAL 2018 5 MÅLGRUPPER Krisberedskapsveckan 2018 har målgruppen alla vuxna människor som bor i Sverige. Det hänger ihop med att MSB skickar ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla hushåll i Sverige i anslutning till Krisberedskapsveckan. Men det handlar även om principen att alla vuxna, som kan, har ett ansvar för att skydda sitt eget liv och sin egendom. Utmaningen är dock att alla egentligen aldrig kan vara en målgrupp. Vi vet att äldre människor är mer intresserade än yngre. Unga 18 29 år i städer är svåra att nå. Människor som bor på landet är bättre förberedda än stadsbor. Kvinnor 45-64 år tycker det är viktigare än andra grupper att tala om säkerhet och beredskap i sina nätverk. När det är dags att planera kampanjaktiviteter är det bra att påminna sig om att vi behöver skapa olika aktiviteter för att väcka nyfikenhet. Kampanjen erbjuder grundbudskap och material men hur och var det används kan se ut på många olika sätt. Kampanjens grafiska form och budskap får inte kombineras med andra budskap eller grafiska symboler då det kan skapa otydlighet hos mottagarna. För de kommuner som vill finns möjlighet att använda egna bilder om dessa stämmer överens med kampanjens bildspråk och håller tillräcklig kvalitet. Bilder och önskemål om annonsformat skickas till Kreab (kbv@kreab.com) som ansvarar för att ta fram annonsoriginal. ENKELT OCH BEGRIPLIGT SPRÅK Texterna i kampanjmaterialet är skrivna på ett enkelt och begripligt sätt, för att kunna förstås av så många som möjligt. BILDSPRÅK - Vardagsnära - Händelser som kan inträffa i Sverige - Besvärlig situation AV INVÅNARNA I SVERIGE TYCKER ATT DET ÄR VIKTIGT/MYCKET VIKTIGT MED 94% INFORMATION OM HUR MAN KAN KLARA VARDAGEN VID EN KRIS Källa: Nulägesmätning, MSB/Demoskop 2017
MANUAL 2018 6 ANVÄND GEMENSAMT MATERIAL Det ska vara enkelt för mottagarna att förstå Krisberedskapsveckans budskap. Därför använder vi det gemensamma kampanjmaterialet och är konsekventa med budskapen. Blanda inte olika kampanjmaterial och budskap. Eget informationsmaterial med ett lokalt perspektiv är naturligtvis välkommet. Till årets kampanj breddar vi bildspråk och annonstexter (läs mer på sidan 15) till att omfatta även antagonistiska hot. De ny annonstexterna, liksom materialet från 2017, följer dock i stort budskapstrappan nedan. TYDLIG BUDSKAPSTRAPPA 1 1 Kampanjbudskapet inleds genomgående med en fråga om vad mottagaren skulle göra om deras vardag vändes upp och ner. 2 2 Därefter konstateras att det oväntade kan komma att drabba oss alla. Vi vet inte när, men någon gång drar den värsta stormen på 100 eller 500 år in. Eller drabbas vi av ett terrorattentat som slår ut stora delar av elnätet. Eller någonting helt annat. En viktig poäng med krisberedskap är att vi inte kan veta exakt vad som kommer att hända. Det är just därför vi behöver vara ordentligt förberedda både som samhälle och i så många hushåll som möjligt. I den här delen av kampanjbudskapet tydliggörs också det personliga ansvaret att de allra flesta kommer att behöva klara sig själva en tid vid en händelse som slår ut stora delar av samhället. Och att det är viktigt att vi hjälper varandra. 3 3 För den som tar till sig budskapet att förbereda sig, innehåller kampanjen också tydliga budskap om vad man ska göra. Vi fokuserar på de fyra viktigaste områdena: vatten, mat, värme och kommunikation. De fem övriga annonserna i materialet.
MANUAL 2018 7 1 3 2 Någon gång händer det frågan är bara när. Sverige är ett modernt land. Men ett modernt land är också sårbart, det krävs inte mer än några dagars strömavbrott för att mycket av det vi tar för givet ska sluta att fungera. Värmen försvinner. Det blir svårt att laga mat. Inget vatten i kranen. Bankomaterna fungerar inte. Mobilnäten och internet går ner. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se. Varje kommun ska addera sin egen kommunlogotyp till materialet. I dessa annonser används Karlstads kommuns logotyp för att illustrera detta.
MANUAL 2018 8 AKTIVITETER OCH KANALER På följande uppslag presenteras råd och tips på olika aktiviteter och kanaler som kan vara lämpliga att använda i kommunikationen under kampanjveckan. Aktiviteterna och kanalerna som beskrivs nedan ska ses som förslag och syftar framför allt till att fungera som inspiration för de som ansvarar för en kommuns deltagande i Krisberedskapsveckan. Det viktiga är att aktiviteterna utformas på ett sätt som stimulerar dialog med kommuninvånarna och som ger dem möjlighet både att ställa frågor och att dela med sig av egna erfarenheter av krisberedskap och riskmedvetenhet. Dra nytta av att vi under kampanjveckan skickar ut en broschyr om hur människor kan förbereda sig för olika kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Prata gärna om innehållet i broschyren och uppmärksamma invånarna på varför den är viktig att läsa och spara. NEDAN ANGES EXEMPEL PÅ AKTIVITETER INOM FÖLJANDE KANALER: 1. Information 2. Reklam 3. Nyhetsrapportering 4. Egna arrangemang 5. Arrangemang med andra 1. INFORMATION Information bör präglas av enkla och lättförståeliga budskap som stimulerar mottagaren till att göra någonting. Några exempel är följande: Information på kommunens webbplats och i kommunens egna digitala kanaler Information i kommunblad/ kommunannons (i lokal-/ gratistidning)
MANUAL 2018 9 2. REKLAM Reklam kan utformas och riktas på en mängd olika sätt för att nå olika målgrupper. Med digital annonsering finns det en stor flexibilitet i att utforma och modifiera annonserna med kort varsel och till en relativt låg kostnad. Exempel på olika typer av reklam: Printannonser Digital annonsering Stortavlor (busshållplatser, parkeringsplatser, köpcentrum) Utdelning av flyers (kollektivtrafik, köpcentrum, idrottsanläggningar) 3. NYHETSRAPPORTERING Medial uppmärksamhet innebär i regel goda möjligheter att få bred spridning på ett budskap. Pressmeddelanden kan skickas brett (till ett stort antal allmänna medier) eller riktat (till fackpress eller annan media som specifikt vänder sig till en särskild målgrupp som man vill nå). Ett annat sätt att locka medias intresse är att ta direktkontakt med lokala medieredaktioner och försöka intressera dem för kampanjbudskapet. Några olika vägar för att få ut budskapet i nyhetsrapportering är följande: Pressmeddelanden - Allmänmedia (tryckt media och etermedia). - Fackpress (utifrån yrke/livsstil/hobby/etc). Kontakt med lokala medier - Redaktionell uppmärksamhet. - Intervjuer med kommunföreträdare, eller engagerade invånare/lokala profiler.
MANUAL 2018 10 4. EGNA ARRANGEMANG Arrangemang som kommunen själv genomför kan ske till relativt låg kostnad samtidigt som många mottagare nås. En annan fördel är att kommunen själv bestämmer över innehåll, utformning och ambitionsnivå. Exempel på kommunala arrangemang: - Möte på torg, i galleria etc för dialog direkt med invånarna, t ex med tips för krislåda, diskussion om lokala hot och risker, vad kommunen gör och hur invånarna kan förbereda sig. - Utbildningar kopplade till lokala hot och risker och hur man kan förbereda sig. Lär dig mer om dammbrott, översvämning, skogsbrand, it-säkerhet eller första hjälpen, att agera på en olycksplats. - Bibliotek för information (via monter, anslagstavla etc) om t ex kommunens krisberedskapsorganisation och kommunens trygghetspunkter, bokcirkel/utställning med tips på krislitteratur. - Filmvisning på biografer, fritidsgårdar eller i föreningar med tema katastrof- samhälls- eller superhjältefilmer. - Öppet hus (t ex på brandstationen) med tips på krislåda, tävlingsquiz om vad som händer vid ett långvarigt elavbrott med pris i form av något som är bra att packa i en krislåda. - Möjlighet att t ex få informera och diskutera lokal krisberedskap i samband med föreningars årsstämmor och månadsmöten. Skolinformation - Uppmuntra samhällskunskapslärare eller andra ämneslärare att använda det utbildningspaket om krisberedskap som MSB skickar ut till alla högstadieskolor under våren - Information till lärare kännedom om kommunens krisberedskapsorganisation och dess roll vid en samhällskris. - Presentationer i skolklasser för att sprida kunskap om hur kommunen jobbar med krisberedskap, lokala hot och risker och hur invånarna kan förbereda sig.
MANUAL 2018 11 5. ARRANGEMANG MED ANDRA För att nå ut brett kan kommunen ta stöd av andra aktörer som ideella organisationer, föreningar, företag och myndigheter. De frivilliga försvarsorganisationerna kan stödja kommunerna före och under Krisberedskapsveckan, bland annat genom att erbjuda sina kurser och utbildningar. Länsstyrelsernas roll är att samordna de aktörer som deltar i kampanjen, även frivilligorganisationerna. Exempel på samarrangemang: - Kurser i hemberedskap och samhällets krisberedskap, kurser i hemberedskap för husdjur, överlevnadskurser, krismatlagningskurs på campingkök. - Engagera lokala handlare som kan erbjuda varor som är bra att packa i en krislåda, ta hjälp av en frivilligorganisation som kan vara på plats och prata med kunderna. - Kommunalägda bolag, exempelvis inom energi- och vattenförsörjning kan bjuda in och berätta om hur de agerar vid en störning och vad invånarna kan göra vid ett avbrott. - Personer som själva har erfarenhet av och kunskap om t ex krisberedskap och riskmedvetenhet eller som själva har varit med om en allvarligare kris kan fungera som lokala förebilder/kunskapsspridare. ANVÄND SOCIALA MEDIER FÖR ATT MAXIMERA GENOMSLAGET Använd sociala medier för att sprida kampanjbudskapet och öka kännedomen om de aktiviteter som pågår under kampanjveckan. MSB kommer att marknadsföra kampanjen på webben och i sina egna kanaler på Twitter, Instagram och Facebook. Deltagande kommuner uppmanas också att dra nytta av sina webbplatser och sociala medier för att maximera genomslaget bland de egna invånarna. Filmerna med armbryterskan Heidi Andersson är ett exempel på material att använda i olika digitala kanaler. Använd gärna hashtag #krisberedskapsveckan2018
MANUAL 2018 12 DIGITALT MATERIAL Här visar vi exempel på digitalt material att använda i samband med Krisberedskapsveckan 2018. Kommunerna ska själva addera sin egen kommunlogotyp till materialet (i dessa exempel Karlstads kommun). Andra modifieringar av materialet får inte göras. Däremot kan kommunerna använda egna bilder om dessa stämmer överens med kampanjens bildspråk och håller tillräcklig kvalitet. Bilder och önskemål om annonsformat skickas till Kreab (kbv@kreab.com) som ansvarar för att ta fram annonsoriginal. Hela utbudet av digitalt material finns att ladda ned som pdf-filer på: www.msb.se/krisberedskapsveckan 160x600 px Färdiga bannerformat: 320x50 px 728x90 px 851x315 px 980x120 px 980x240 px 300x250 px 160x600 px 1080x1080 px 1200x628 px 1200x628 px 980x120 px VAD SKULLE DU GÖRA OM DIN VARDAG VÄNDES Någon gång händer det. Frågan är bara när. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se. SE FILMER OM HEMBEREDSKAP MED ARMBRYTERSKAN HEIDI ANDERSSON Vatten, värme, mat och kommunikation är de fyra grundläggande behoven som privatpersoner behöver kunna tillgodose vid en svår påfrestning på samhället. I fyra korta filmer ger armbryterskan Heidi Andersson enkla och handfasta tips på hur varje hushåll kan förbereda sig. Filmerna finns på www.dinsakerhet.se och på MSB:s YouTube-kanal: www.youtube.com/msb MSB rekommenderar kommunerna att lägga in filmen på sina webbplatser eller länka till dem.
MANUAL 2018 13 TRYCKT MATERIAL Här visar vi exempel på tryckt material att använda i samband med Krisberedskapsveckan 2018. De tryckta annonserna finns i standardformat för tidningstryck och reklampelare/stortavlor, men kan vid behov också anpassas för andra typer av annonsplatser. Kommunerna ska själva addera sin egen kommunlogotyp till materialet (i dessa exempel Karlstads kommun). Andra modifieringar av materialet får inte göras. Däremot kan kommunerna använda egna bilder om dessa stämmer överens med kampanjens bildspråk och håller tillräcklig kvalitet. Bilder och önskemål om annonsformat skickas till Kreab (kbv@kreab.com) som ansvarar för att ta fram annonsoriginal. Hela utbudet av tryckt material finns att ladda ned som pdf-filer på: www.msb.se/krisberedskapsveckan Stående format lång text Liggande format lång text Någon gång händer det frågan är bara när. Sverige är ett modernt land. Men ett modernt land är också sårbart, det krävs inte mer än några dagars strömavbrott för att mycket av det vi tar för givet ska sluta att fungera. Värmen försvinner. Det blir svårt att laga mat. Inget vatten i kranen. Bankomaterna fungerar inte. Mobilnäten och internet går ner. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se. Någon gång händer det frågan är bara när. Sverige är ett modernt land. Men ett modernt land är också sårbart, det krävs inte mer än några dagars strömavbrott för att mycket av det vi tar för givet ska sluta att fungera. Värmen försvinner. Det blir svårt att laga mat. Inget vatten i kranen. Bankomaterna fungerar inte. Mobilnäten och internet går ner. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se. Stående format kort text Liggande format kort text Någon gång händer det frågan är bara när. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se. Någon gång händer det frågan är bara när. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se.
MANUAL 2018 14 Faktablad framsida Faktablad baksida Affisch med vitt fält för egen text BRA ATT HA HEMMA FÖR ATT KLARA EN KRIS Checklista från www.dinsakerhet.se. Någon gång händer det. Frågan är bara när. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Är du beredd? Visste du att en vuxens dagsbehov av vatten är cirka 2-3 liter? Har du funderat på vilken mat som är energirik samtidigt som den kan förvaras i rumstemperatur under lång tid? Eller hur du laddar upp din mobiltelefon om du varken har el eller extrabatterier? På baksidan av det här faktabladet finns en enkel men viktig checklista över vad som är bra att ha hemma. Har du allt på checklistan? Klarar du dig vid en kris? Om en kris inträffar är det bra att ha tänkt på vissa saker i förväg. MSB har frågat invånarna i Sverige vad de tycker är viktigast. Ungefär tre av tio tycker att mat och vatten hör till det viktigaste. Sex av tio tycker att privatpersoner har ett stort ansvar för att klara sig själva vid en samhällskris. Vad tycker du? Läs mer på www.dinsakerhet.se. Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonoxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar Alternativ värmekälla som ej drivs av el, till exempel fotogen, gasol eller diesel. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonoxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar Sovsäck, filtar och varma kläder Tändstickor Stearin- och värmeljus Ficklampa med extra batterier Dunkar att förvara vatten i. Använd kärl avsedda för förvaring av livsmedel Husapotek med det viktigaste för dig och din familj Radio som drivs av batterier, vev (dynamo), solceller eller tillgång till bilradio Extra batteripack (powerbank) eller vevladdare (dynamo) till mobiltelefon Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel tvättlappar Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök. Tänk på ökad brandrisk i samband med öppen låga. Använd ej spritkök under köksfläkten Mat som klarar förvaring i rumstemperatur utan kylskåp och frys. (Ris, pasta, bulgur, nötter, choklad) Kontanter Papperslista med nummer till anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården Någon gång händer det frågan är bara när. Sverige är ett modernt land. Men ett modernt land är också sårbart, det krävs inte mer än några dagars strömavbrott för att mycket av det vi tar för givet ska sluta att fungera. Värmen försvinner. Det blir svårt att laga mat. Inget vatten i kranen. Bankomaterna fungerar inte. Mobilnäten och internet går ner. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se. Roll-up Flagga Knapp VAD SKULLE DU GÖRA OM Någon gång händer det. Frågan är bara när. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Läs mer på www.dinsakerhet.se och www.karlstad.se. VAD SKULLE DU GÖRA OM DIN VARDAG VÄNDES
MANUAL 2018 15 Text elavbrott i trapphus Någon gång händer det frågan är bara när Sverige är ett modernt land. Men ett modernt land är också sårbart, det krävs inte mer än några dagars strömavbrott för att mycket av det vi tar för givet ska sluta att fungera. Värmen försvinner. Det blir svårt att laga mat. Inget vatten i kranen. Bankomaterna fungerar inte. Mobilnäten och internet går ner. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Text översvämmning Någon gång händer det frågan är bara när Den värsta översvämningen på hundra år. Hela samhällen står under vatten, ingen vet hur länge. Sverige är ett modernt land. Men ett modernt land är också sårbart, vid en översvämning kan mycket av det vi tar för givet snabbt sluta att fungera. Transporter kommer inte fram. Maten tar slut i affärerna. Människor blir fast hemma. Många står utan el och värme. En del får sova utomhus. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Text tomma butikshyllor Det kan hända här Händelser i omvärlden försvårar importen av mat. Efter ett par dagar börjar det bli tomt på hyllorna i matbutiken. Ingen vet när de kan fyllas på igen. Ansvaret för att vi ska kunna leva i fred och frihet delas av oss alla. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. De flesta behöver klara sig själva en tid. Förbered dig för att klara vardagen för dig själv och dina nära om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Du behövs och din insats gör skillnad. Text storm Någon gång händer det frågan är bara när Den värsta stormen på hundra år. Elen försvinner, ingen vet hur länge. Sverige är ett modernt land. Men ett modernt land är också sårbart, det krävs inte mer än några dagars strömavbrott för att mycket av det vi tar för givet ska sluta att fungera. Värmen försvinner. Det blir svårt att laga mat. Inget vatten i kranen. Bankomaterna fungerar inte. Mobilnäten och internet går ner. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid. Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Text bro med släckta gatlycktor Det kan hända här Elen slås ut. Viktiga transporter kommer inte fram. Tågen stannar. Flygen kan inte lyfta. Ingen vet när samhället kan återgå till det normala igen. Ansvaret för att vi ska kunna leva i fred och frihet delas av oss alla. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. De flesta behöver klara sig själva en tid. Förbered dig för att klara vardagen för dig själv och dina nära om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Du behövs och din insats gör skillnad. Text kraftledning mot mörka moln Det kan hända här Viktiga it-system slås ut. Det går inte att göra kortköp. Det går inte att köpa tågbiljetter. Det blir problem med att betala i mataffären. Ansvaret för att vi ska kunna leva i fred och frihet delas av oss alla. Samhällets resurser måste först gå till de mest utsatta. De flesta behöver klara sig själva en tid. Förbered dig för att klara vardagen för dig själv och dina nära om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Du behövs och din insats gör skillnad.
För mer information: www.msb.se/krisberedskapsveckan krisberedskapsveckan@msb.se #krisberedskapsveckan2018 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se ISBN: 978-91-7383-814-6 Publ.nr MSB1092 - april 2018