Hedemora Kapacitetshöjningar Dalabanan

SAMRÅDSUNDERLAG Hedemora Kapacitetshöjningar Dalabanan Hedemora kommun, Dalarnas län Järnvägsplan, 2017-07-03

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Trafikverket Röda vägen 1 781 89 BORLÄNGE E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Hedemora Kapacitetshöjningar Dalabanan Författare: Johan Olsve & Elin Miörner, Atkins Sverige AB Dokumentdatum: 2017-07-03 Ärendenummer: Objektsnummer: Uppdragsnummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Riitta Pettersson, projektledare, Trafikverket 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 2.1. Planläggningsprocessen 6 2.2. Bakgrund 7 2.3. Förstudie 7 2.4. Ändamål och projektmål 8 2.5. Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning 8 2.5.1. Trafik 8 2.5.2. Korsningar 8 2.6. Föreslagna åtgärder 8 3. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING 10 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 11 4.1. Kommunala och regionala planer 11 4.2. Naturmiljö 11 4.3. Hushållning med mark och vattenområden 12 4.4. Kulturmiljö 12 4.5. Landskapsbild 12 4.6. Friluftsliv 13 4.7. Buller 13 4.8. Geoteknik 13 4.9. Ledningar 13 4.10. Förorenade områden 13 4.11. Yt- och grundvatten 13 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 15 3

5.1. Kommunala och regionala planer 15 5.2. Naturmiljö 15 5.3. Kulturmiljö 15 5.4. Landskapsbild 15 5.5. Friluftsliv 15 5.6. Buller 15 5.7. Hushållning med mark och vattenområden 15 5.8. Geoteknik 15 5.9. Ledningar 16 5.10. Förorenade områden 16 5.11. Yt- och grundvatten 16 6. FORTSATT ARBETE 17 7. KÄLLOR 18 4

1. Sammanfattning Dalabanan sträcker sig mellan Uppsala och Mora via Sala, Avesta och Borlänge. Järnvägen är enkelspårig och har förhållandevis låg standard. Den högsta tillåtna hastigheten är låg, bl.a. på grund av sträckor med snäva kurvor. Som en del i arbetet med att höja kapaciteten på Dalabanan planeras en ny driftplats med två mötesspår mellan Snickarbo och Hedemora. På så vis möjliggörs ett framtida trafikupplägg med kortare restider och ökad turtäthet. Delar av aktuellt utredningsområde ligger inom området Håvran-Flinesjö, som är av riksintresse för naturvården, samt området Grådö-Hamre-Husby, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Dalälven och Lustån rinner genom utredningsområdet, och de båda vattendragen omfattas av såväl strandskydd som miljökvalitetsnormer. Utredningsområdet ligger även inom området Husby-Hovran som ingår i Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet. Anläggandet av ett spår planeras genomföras inom ett område som ligger utanför nämnda riksintressen samt utanför strandskyddat område för nämnda vattenförekomster. Åtgärderna innebär att jordbruksmark tas i anspråk och att ett dike som samlar vatten från jordbruksmarken troligtvis behöver flyttas. I övrigt bedöms inte ett genomförande av järnvägsplanen medföra några konsekvenser för vare sig natur-och kulturmiljö, yt- och grundvatten, landskapsbild eller rekreation och friluftsliv. 5

2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Väg- eller järnvägsplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör en fastställelsehandling. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, enskilda som blir särskilt berörda och allmänheten för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 1Planläggningsprocessen 6

2.2. Bakgrund Dalabanan sträcker sig mellan Uppsala och Mora via Sala, Avesta och Borlänge. Järnvägen är enkelspårig och har förhållandevis låg standard. Den högsta tillåtna hastigheten är låg, bl.a. på grund av sträckor med snäva kurvor. Som en del i arbetet med att höja kapaciteten på Dalabanan planeras en ny driftplats med två mötesspår mellan Snickarbo och Hedemora. På så vis möjliggörs ett framtida trafikupplägg med kortare restider och ökad turtäthet. I nedan översiktskarta syns det utredningsområde inom vilket åtgärder planeras. Då tänkbar miljöpåverkan kan sträcka sig utanför området där åtgärder planeras, är utredningsområdet större än själva åtgärdsområdet. Figur 2. Översiktskarta Efter planerade hastighetshöjningar på Dalabanan är tanken att persontågsmötena för fjärrtågen ska hamna i Uppsala alternativt Uppsala Norra, Sala, söder om Hedemora samt i Borlänge. Genom detta mötesmönster bedöms restiden kunna minska med ca 7 minuter vid timmestrafik. 2.3. Förstudie En förstudie för kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder togs fram 2011. I förstudien identifierades ett partiellt dubbelspår söder om Hedemora som en prioriterad åtgärd. Då detta skulle bli en relativt dyr åtgärd som det inte finns finansiering för, och då fördjupade studier har visat att önskat trafikupplägg även går att genomföra med en ny driftplats i södra änden av det tänkta partiella dubbelspåret, kommer en ny driftplats att byggas som en första etapp av ett framtida partiellt dubbelspår. 7

2.4. Ändamål och projektmål Ändamålet för hela projekt Dalabanan, där driftplats Hedemora ingår, är att utveckla sträckan Uppsala Sala Borlänge. Det innebär möjlighet att erbjuda en framtida tågtrafik med god kvalitet, som upplevs attraktiv för både resenärer och godstransportörer, samt fler och snabbare förbindelser mellan orter utmed banan, inklusive Falun och Stockholm/Arlanda. Målet med åtgärderna vid driftsplats Hedemora är att bidra till det övergripande målet för Dalabanan, vilket är kapacitetshöjningar. 2.5. Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning Sträckan där aktuell driftplats planeras, ligger på linjen mellan driftplatserna Hedemora och Snickarbo inom Hedemora kommun och Dalarnas län. Området ligger utanför detaljplanelagt område. Befintligt spår på platsen består av ett rakt, skarvfritt enkelspår. Längs sträckan finns idag ett mellanblock med tillhörande teknikbyggnad samt signaler, tavlor, baliser och signalskåp. På berörd sträcka finns även korsande högspänningsledningar i luft vid cirka km 19+850 och 20+350 men dessa korsningspunkter ligger båda norr om åtgärdsområdet. 2.5.1. Trafik Sträckan trafikeras av fjärrgående persontåg Stockholm-Falun, regionala persontåg tillhörande Tåg i Bergslagens tågsystem och godståg. Ett vardagsmedeldygn trafikeras den aktuella sträckan av 21 persontåg och 14 godståg. 2.5.2. Korsningar Ett antal korsningar med vägskydd finns placerade utanför åtgärdsområdet. Cirka en kilometer (Nås) söder om åtgärdsområdet finns en av dem. Två andra finns cirka 800 meter (Gränslunds väg) respektive cirka en och en halv kilometer (Movägen) norr om åtgärdsområdet. Närmast, är en planskild korsning i form av en järnvägsbro cirka 100 meter norr om åtgärdsplatsen (Valla, vägport km 18 + 445). 2.6. Föreslagna åtgärder Utbyggnad av spår planeras ske på västra sidan om befintligt spår. Driftplatsen ska klara tågmöten mellan två 750 m långa tåg. Hastighet till avvikande huvudspår skall tillåta 80 km/h. Avvikande huvudspår ska minst klara tåglängden 750 m med samtidig infart. Normalhuvudspår ska minst klara hinderfri tåglängd 550 m med samtidig infart och 750 m utan samtidig infart. Nya växlar av typen skyddsväxlar planeras i normalhuvudspåret. Stoppbock ska monteras på skyddsspår. Se figur 3 och 4 på nästa sida. 8

Figur 3. Föreslagen åtgärd i den södra delen av åtgärdsområdet innefattar anläggning av dubbelspår som ansluts via en skyddsväxel vid ca. KM 17+450. Dubbelspåret fortsätter norrut upp till ca. KM18+350 där sidospåret återansluter befintligt spår via ytterligare en skyddsväxel, se figur 4. Figur 4. Föreslagen placering och utformning av den norra skyddsväxeln för anslutning till det nya sidospåret vid ca. KM 18+300. 9

3. Geografisk avgränsning Utredningsområdet avgränsas enligt figur 5 och omfattar utöver åtgärdsområdet bland annat Dalälven och dess strandkant samt Lustån. Lustån rinner cirka 550 meter söder om åtgärdsområdet. Dalälven ligger cirka 250 400 meter öster om åtgärdsområdets befintliga spår. Figur 3. Utredningsområde 10

4. Förutsättningar 4.1. Kommunala och regionala planer I Hedemora kommun Översiktsplan 2030 (laga kraft 2016-04-29) omnämns kollektivtrafiken utgöra en nyckel för ett hållbart transportsystem, och kommunen gör ett ställningstagande där kommunen i samverkan med länets övriga kommuner och intressenter ska verka för att det lokala och regionala järnvägsnätet upprätthåller en god standard och kontinuerligt utvecklas i samklang med framtida behov av robusta och hållbara transportleder för godstransporter. I förstudien från 2011 togs en korridor för eventuell framtida uträtning av Dalabanan fram, vilken finns utpekad i kommunens översiktsplan. Även i den fördjupade översiktsplanen för Hedemora tätort (antagen 2009-10-20) med omland omnämns järnvägen vara av stor betydelse för orten, och kommunen ska verka för en uträtning av Dalabanan och ta hänsyn till framtida behov av dubbelspår. 4.2. Naturmiljö Delar av aktuellt utredningsområde ligger inom området Håvran-Flinesjö, som är av riksintresse för naturvården. Riksintresseområdet har flera olika värden, bland annat i form av landskapets uppbyggnad med flodslätter, en rik flora och fauna och natursköna och intressanta miljöer. Vidare utgör odlingslandskapet Husby-Hovran en representativ, sammanhängande jordbruksbygd med ett livaktigt jordbruk. I värdebeskrivningen av riksintresset nämns minskat jordbruks-/betesdrift som något som kan påverka området negativt. Figur 4. Område av riksintresse för naturmiljövården. Källa: WebGIS Externt planeringsunderlag Dalarnas län Aktuellt utredningsområde går till största del igenom åkermark. En naturvärdesinventering har genomförts på platsen. Naturvärdesobjekt klassas i fyra klasser, där klass 1 är högst och klass 4 är lägst. Området har generellt låga naturvärden. I den södra delen av inventeringsområdet finns några mindre partier med gråfibbla och smultron samt små markblottor. Jordmånen utgörs av en blandning 11

av jord och fingrus i blottorna. Torrpartierna bedömdes dock inte vara tillräckligt artrika eller ha sådana biotopkvaliteter som krävs för att nå naturvärdesklass 4 och inga andra naturvärdesobjekt identifierades heller. 4.3. Hushållning med mark och vattenområden Jordbruket dominerar markanvändningen inom utredningsområdet. I övrigt, se beskrivning av riksintressen i kapitel 5.2 och kapitel 5.4. 4.4. Kulturmiljö Delar av aktuellt utredningsområde ligger inom området Grådö-Hamre-Husby W 34, som är av riksintresse för kulturmiljövården (se figur 7). Området utgörs av en centralbygd vid Dalälven, som illustrerar förhistorisk och medeltida intressekoncentration vid betydelsefull älvövergång som belyser den tidiga kolonisationen av landskapet och den senare organisationen av bergshanteringen. Inga särskilda värdekärnor för riksintresset är utpekade inom området där åtgärder planeras. Figur 5. Område av riksintresse för kulturmiljövården. Källa: WebGIS Externt planeringsunderlag Dalarnas län Det finns inte några registrerade fornlämningar inom utredningsområde. 4.5. Landskapsbild Berört avsnitt söder om Hedemora ligger i ett flackt odlingslandskap med omväxlande skog och utspridd bostadsbebyggelse. Järnvägen löper här utmed Dalälvens västra sida. Strax norr om området för planerade åtgärder finns en planskild korsning som inte berörs av utbyggnaden till dubbelspår för samtidighet. Området för det nya parallella spåret angränsar i huvudsak till öppen åkermark i flack terräng med en kortare sträcka i skärning. Närmast banvallen finns strödda partier med träd och buskvegetation. Utredningsområdet ligger inom området Husby-Hovran som ingår i Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet. 12

4.6. Friluftsliv Inom utredningsområdet finns det vissa värden för det rörliga friluftslivet, främst kopplat till Dalälvens och Luståns strandområden. Det finns dock inte några utpekade skydd eller värden inom åtgärdsområdet. 4.7. Buller Det finns inte dokumenterat några större klagomål på buller från Dalabanan, enligt förstudien (Trafikverket 2011). Längs Dalabanan som helhet har bullerskyddsåtgärder redan utförts i form av fasadåtgärder. Åtgärderna har bestått av fönsteråtgärder i sovrum. I samrådshandlingsskedet kommer en bullerutredning att göras. 4.8. Geoteknik Banvallen breddas åt väster för att möjliggöra ett mötesspår på ca 780 m där järnvägen ligger på ca 1,5 m hög bank i norr och ansluter till omgivningen i söder. Marken längs sträckan vid sidan av befintlig banvall består enligt SGUs jordartskarta i huvudsak av glacial silt. 4.9. Ledningar Öster om spåret har Hedemora Energi en lågspänningskabel som inte bedöms påverkas då åtgärderna planeras på västra sidan. Skanova har en luftledning som går under spåret från fastigheten NÄS 76:3. Ett första möte har hållits med ledningsägare och för närvarande inväntas underlag som visar på mer exakt placering av ledning och kabel. 4.10. Förorenade områden En inventering av potentiella förorenade områden har utförts från km 17+100 till km 18+600, som omfattar åtgärdsområdet. Järnvägsverksamhet ska alltid anses som potentiellt förorenande. Föroreningarna från järnvägen sprider sig generellt inte särskilt långt ifrån banvallen. Ett undantag kan vara transport av vattenlösliga föroreningar som kan spridas med mark- och grundvatten. Den aktuella järnvägssträckan går genom befintlig jordbruksmark. Jordbruksmark som brukats länge, kan vara förorenad av bekämpningsmedel och tungmetaller. Inga kända förorenade områden har hittats inom åtgärdsområdet men sydväst om området, cirka 430 meter respektive cirka 550 meter från spår visar databasen EBH-stödet att det förekommit verksamhet i form av slaggdeponi för järnmalm respektive avfallsdeponi för industriavfall (jordbruk). 4.11. Yt- och grundvatten I den östra delen av utredningsområdet rinner Dalälven och i den södra delen rinner Lustån (se figur 8). Länsstyrelsen i Dalarna har fattat beslut om miljökvalitetsnormer för de båda vattendragen. Den ekologiska statusen klassades till otillfredsställande för Dalälven och måttlig för Lustån. Den kemiska statusen för de båda vattendragen bedömdes inte uppnå god. Till år 2021 (Dalälven) respektive 2027 (Lustån) är målet att den ekologiska och kemiska statusen ska vara god. Målet om god kemisk status bedöms kunna uppnås, med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Undantagen beror på att det inte är tekniskt möjligt att uppnå god status för dessa ämnen inom aktuell tidsram. 13

Såväl Dalälven som Lustån omfattas av strandskydd. Strax norr om utredningsområdet finns ett vattenskyddsområde och ett grundvattenmagasin med en eller flera dricksvattentäkter. Enligt kartmaterial från SGU, finns det inga brunnar i anslutning till den aktuella järnvägssträckan. Enligt undersökningar våren 2017 ligger grundvattennivån ca 5 6 meter under omgivande mark. Figur 6. Lustrån och Dalälven samt utredningsområde Parallellt med spåret, väster om banvallen, löper ett dike som bedöms vara ett samlingsdike för jordbruksmark och därmed kan omfattas av det generella biotopskyddet. I södra delen av åtgärdsområdet övergår diket till en dikesanvisning. Förbuden som avser verksamhet eller åtgärder inom generellt biotopskyddsområde (7:11 2 st MB) gäller inte byggande av allmän järnväg. 14

5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. Kommunala och regionala planer Inga kommunala planer eller regionala planer bedöms påverkas negativt av ett genomförande av järnvägsplanen. Ett genomförande av järnvägsplanen ligger i linje med kommunala planers viljeinriktning gällande kollektivtrafik och järnvägsnätet. 5.2. Naturmiljö Riksintresset bedöms inte skadas påtagligt och eftersom området generellt sett har låga naturvärden bedöms inte naturmiljön påverkas negativt av ett genomförande av järnvägsplanen. 5.3. Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade inom planerat åtgärdsområde. De planerade åtgärderna bedöms inte beröra någon av riksintressets värdekärnor och bedöms inte påtagligt skada natur- eller kulturlivet i riksintresset. Sammanfattningsvis bedöms inte kulturmiljön påverkas negativt av ett genomförande av järnvägsplanen. 5.4. Landskapsbild Det dubbla mötesspåret och breddning av banvallen innebär intrång i den omgivande öppna åkermarken och i mindre vegetationspartier. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli begränsad då förändringarna för spår och driftsplats sker där järnväg redan finns etablerad men utgör inte ett nytt visuellt inslag i miljön. 5.5. Friluftsliv Då inga utpekade skydd eller värden finns inom åtgärdsområdet samt då planerade åtgärder inte innebär någon betydande barriäreffekt i förhållande till befintlig järnväg så bedöms inte ett genomförande av järnvägsplanen innebära någon negativ påverkan på människors friluftsliv. 5.6. Buller Påverkan av buller kan eventuellt uppstå såväl under byggskede som under drift, till följd av högre hastigheter och en ökad turtäthet. Längs Dalabanan som helhet har bullerskyddsåtgärder redan utförts i form av fasadåtgärder. Åtgärderna har bestått av fönsteråtgärder i sovrum. Bullerutredning är planerad att genomföras i samrådshandlingsskedet. 5.7. Hushållning med mark och vattenområden De planerade åtgärderna kommer att ta jordbruksmark i anspråk. Omfattningen är dock mycket begränsad. 5.8. Geoteknik Om banvallen breddas behöver diket flyttas och det medför att markbehovet troligen ökar utöver breddningen av järnvägen. Avvattningen med öppna diken planeras dock behållas för jordbruksmarken och i södra delen (dikesanvisningen) för både järnvägen och jordbruksmarken. 15

5.9. Ledningar Kommande projektering kommer att visa på eventuella konsekvenser för eventuella ledningar i närområdet. Samråd kommer att hållas med ledningsägare. 5.10. Förorenade områden Markmiljöprovtagning planeras under samrådshandlingsskedet. Hanteringen av schaktmassor kommer att bero på visade resultat från markmiljöprovtagning. 5.11. Yt- och grundvatten Aktuella åtgärder bedöms inte påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålen för Dalälven och Lustån. Åtgärderna ligger utanför Dalälvens och Luståns högsta beräknade flöde, och berör inte strandskyddat område. Hur diket väster om banvallen kommer att påverkas kommer att undersökas i samrådshandlingsskedet. Diket kommer dock troligtvis behöva flyttas men dikets funktion och vattenkvalitet kommer att säkerställas och samråd kommer att ske med fastighetsägare. Inom ramen för järnvägsplanen kommer det också samrådas om dikets generella biotopskydd. Grundvattennivåer och portrycksnivåer bestäms med provtagning för dimensionering av bärighet för järnvägen och som underlag för schakter och fyllningar. 16

6. Fortsatt arbete Efter länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan fortsätter arbetet med järnvägsplanen in i samrådshandlingsskedet. I detta skede studeras och beskrivs det föreslagna alternativet och konsekvenserna av detsamma mer detaljerat. Samråd sker bland annat med berörda fastighetsägare, rättighetshavare, delägare i samfälligheter, intresseorganisationer, länsstyrelsen, kommunen och allmänheten. En bullerutredning kommer att genomföras och förslag på åtgärder för eventuella bullerstörda fastigheter kommer att tas fram och presenteras inom samrådshandlingen. Förslagen ska vägas utifrån vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Efter planerade markmiljöprovtagningar kommer resultatet sammanställas i en markteknisk undersökningsrapport och eventuella åtgärder för att förebygga negativa konsekvenser i samband med byggtiden och senare under driftskedet kommer att föreslås. Om schakt kommer att utföras i ett förorenat område kan en anmälan om avhjälpande åtgärd enligt 28 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöva göras. Om de schaktade förorenade massorna återanvänds kan en anmälan om återanvändning av massorna behöva göras, enligt 22 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Om åtgärder som påverkar diket väster om banvallen innebär vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken eller inte kommer att undersökas i samrådshandlingsskedet. Enligt Länsstyrelsen i Dalarnas läns kulturmiljöfunktions bedömning kan det behövas en arkeologisk utredning enligt KML 2 kap 11 av området som berörs av järnvägsbreddningen. Det finns dock ingen känd fornlämning inom åtgärdsområdet. Vidare kontakt med länsstyrelsen om detta kommer att tas i senare skede, för att få det klargjort om det behövs en utredning eller inte. 17

7. Källor Trafikverket 2011. Förstudie Dalabanan, delsträcka Sala-Borlänge Slutrapport 20011-12-20, Trafikverket, Diarienr TRV 2010/50401. Miljöwebb Landskap. http://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verktyg/forvaltning-ochunderhall/miljowebb-landskap Skyddad natur. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se Vattenkartan. VISS. Vatteninformationsystem Sverige. Länsstyrelsens WebbGIS. http://viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx Artportalen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. http://www.artportalen.se Länsstyrelsens WebbGIS. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/dalarna/planeringsunderlag Fornsök. Riksantikvarieämbetet. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Ledningskollen.se. Post och Telestyrelsen. http://www.ledningskollen.se Översvämningsportalen. https://gisapp.msb.se/apps/oversvamningsportal/enkel-karta.html 18

19

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se