Gustafs Kapacitetshöjningar Dalabanan

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Gustafs Kapacitetshöjningar Dalabanan Säters kommun, Dalarnas Län Järnvägsplan,

2 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Trafikverket Röda vägen BORLÄNGE E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: Dokumenttitel: Gustafs Kapacitetshöjningar Dalabanan Författare: Atkins Sverige AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2017/33978 Objektsnummer: BVST016 Uppdragsnummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Riitta Petterson 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Bakgrund Planläggningsprocessen Förstudie Ändamål och projektmål Befintlig järnvägsanläggning och föreslagna åtgärder Befintlig anläggning Trafik Föreslagna åtgärder Anpassning till framtida åtgärder Angränsande planering Avgränsningar FÖRUTSÄTTNINGAR Lokalsamhälle Kommunala och regionala planer Naturmiljö Den artrika järnvägsmiljön Kultur Landskapsbild Friluftsliv Strandskydd Buller Hushållning med mark- och vattenområden 16 3

4 3.10. Geoteknik Ledningar Förorenade områden Ytvatten, avvattning och grundvatten Brunnar EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE Lokalsamhälle Kommunala och regionala planer Naturmiljö Kultur Landskapsbild Friluftsliv Strandskydd Ytvatten, avvattning och grundvatten Brunnar Buller Hushållning med mark- och vattenområden Geoteknik Ledningar Förorenade områden FORTSATT ARBETE Planläggning Buller Ledningar Förorenad mark Eventuella trumåtgärder 25 4

5 5.6. Artrika järnvägsmiljöer och forskningsytor KÄLLOR Digitala 26 5

6 1. Sammanfattning Projekt Dalabanan syftar till att utveckla sträckan Uppsala Sala Borlänge. Projektets ändamål är att erbjuda en framtida tågtrafik med god kvalitet, som upplevs attraktiv för både resenärer och godstransportörer, samt fler och snabbare förbindelser mellan orter utmed banan, inklusive Falun och Stockholm/Arlanda. Driftsplats Gustafs är en mötesstation på denna sträcka och alltså en del av det övergripande projektet Dalabanan. Det har gjorts en förstudie med syfte att utreda möjligheterna att öka hastighet och kapacitet på Dalabanan, sträckan Uppsala-Borlänge, så att restiden minskar, fler persontåg och godståg kan trafikera banan och punktligheten förbättras. Förstudien analyserade flera olika utredningsalternativ längs med sträckan. När det gäller mötesplats Gustafs så utreddes inom förstudien kapacitetshöjande åtgärder i form av förlängning och uppgradering av befintlig mötesstation genom byte av växlar mot sidospår. Det utreddes även komplettering med ett tredje spår, men det är inte aktuellt inom detta projekt. Gustafs är en mötesplats som tillhör sträckan Borlänge Avesta/Krylbo, belägen i ett odlingslandskap centralt i Mora by, gränsande till industrifastigheter, bostadsfastigheter, jordbruksfastigheter och mindre skogsområden. Norr om driftsplatsen finns en plankorsning mot väg reglerad med bommar, ljud och ljus som kopplar ihop den östra och västra delen av Mora by. Driftplatsen består idag av två spår samt två spårväxlar. Inom detta projekt föreslås att mötesplatsen byggs om och förlängs så att samtidig infart och mötesmöjlighet erhålls för 750 m långa tåg. Befintliga växlar mellan huvudspår och sidospår byts ut och ersätts med skyddsväxlar för att möjliggöra hastigheter över 160 km/h på normalhuvudspåret. Inom stationsområdet finns höga botaniska och framför allt entomologiska värden som är knutna till sandiga miljöer och det pågår forskning kring effekterna av olika typer av markbehandling inom stationsområdet. Hänsyn till dessa värden planeras det för i senare skeden då Trafikverket tar fram en hänsynsplan för dessa värden. Det finns även osäkra kulturminnesfynd i anslutning till gården Mysten söder om spåret där den nuvarande södra växeln finns idag, men dessa berörs inte direkt inom detta projekt. De landområden som i övrigt berörs är i huvudsak ruderatmark inom befintlig järnvägsfastighet samt mindre delar av angränsande jordbruksmark och angränsande diken. I söder passerar ett vattendrag i trumma/kulvert under spårområdet. Åtgärderna möjliggör ökad trafikering förbi mötesplatsen vilket kan leda till något högre nivåer av buller och vibrationer, vilket kan komma att påverka kringliggande bebyggelse och förutsättningarna för planerad bebyggelse. Buller och vibrationer utreds i senare planläggningsskede. 2. Beskrivning av projektet 2.1. Bakgrund Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: funktionsmålet och hänsynsmålet. 6

7 Funktionsmålet handlar om tillgänglighet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålen för de planerade åtgärderna längs med Dalabanan är att öka tillgängligheten, bidra till en utökad arbetsmarknadsregion längs Dalabanan och främja näringslivets utveckling genom att möjliggöra en ökad turtäthet, kortare restid och förbättrad transportkvalitet. Utöver detta vill man även öka möjligheterna att föra över mer godstransporter från väg till Dalabanan genom att möjliggöra för en förbättrad kvalitet för näringslivets transporter. Transportsystemet på Dalabanan ska vidare utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning och medverka till att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodoses i större utsträckning än idag. Hänsynsmålen för de planerade åtgärderna längs Dalabanan är att minska transportsystemets miljöbelastning genom att möjliggöra en överföring av person- och godstrafik från väg till Dalabanan vilket bidrar till minskad ohälsa samt att minska risken för allvarliga olyckor genom att utforma ett säkrare transportsystem längs Dalabanan. Åtgärderna inom driftplats Gustafs, som detta samrådsunderlag behandlar, är en del av ett helt paket med åtgärder längs med Dalabanan med syftet att utveckla denna del av transportsystemet. De planerade åtgärderna inom projekt Dalabanan består i huvudsak av utbyggda och nya mötesstationer för att öka kapaciteten och möjliggöra hastighetshöjningar på Dalabanan Planläggningsprocessen Ett järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen kan leda fram till en järnvägsplan. Samråd sker löpande under processen. Det innebär att Trafikverket informerar och tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att ta del av synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse. I början av planläggningen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver förutsättningarna för projektet och hur projektet kan komma att påverka miljön, se Figur 1. Samrådsunderlaget skickas sedan in till Länsstyrelsen tillsammans med påbörjad samrådsredogörelse och dessa dokument ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut avgör sedan om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas (vid ett antagande om betydande miljöpåverkan) i den fortsatta planläggningsprocessen eller om en miljöbeskrivning istället tas fram. Efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan tas ett planförslag och en samrådshandling fram. Dessutom tas en MKB alternativt miljöbeskrivning fram som mer utförligt redogör för hur projektet påverkar miljön. Inom denna järnvägsplan i detta skede har tidigt samråd hittills förts med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Säters kommun. 7

8 Figur 1 Planläggningsprocessen Förstudie Det har gjorts en förstudie med syfte att utreda möjligheterna att öka hastighet och kapacitet på Dalabanan, på sträckan Uppsala-Borlänge, så att restiden minskar, fler persontåg och godståg kan trafikera banan och punktligheten förbättras. Förstudien analyserade flera olika utredningsalternativ längs med sträckan Uppsala-Borlänge(Trafikverket 2011). Fyrstegsprincipen tillämpades inom förstudien för att välja och prioritera mellan olika åtgärder och för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar och åtgärder i transportsystemet ska prövas stegvis. I första hand ska befintlig infrastruktur vårdas och användas mer effektivt. Det kan ske genom åtgärder som syftar till att förändra beteende och val av transportsätt. I andra hand ska befintlig infrastruktur optimeras genom att användningen av den effektiviseras och optimeras på olika sätt. Det kan t.ex. handla om förändrad styrning av trafik genom exempelvis ändrade avgångstider och turtäthet för tågtrafik. Det tredje steget inom principen innebär mindre ombyggnationer som syftar till ett optimerat nyttjande och en förbättrad tillgänglighet och i fjärde och sista hand övervägs åtgärder som innebär nybyggnation av infrastruktur. De åtgärder som föreslås inom detta projekt faller inom kategori tre, mindre ombyggnationer som syftar till att optimera funktion och tillgänglighet. När det gäller mötesplats Gustafs så utreddes inom förstudien endast mindre kapacitetshöjande åtgärder i form av förlängning och uppgradering av befintlig mötesstation genom byte av växlar mot sidospår. Det utreddes inom förstudien även komplettering med ett tredje spår, men det är inte aktuellt inom detta projekt. Aktuella åtgärder inom detta projekt beskrivs inom avsnitt Ändamål och projektmål Ändamålet för hela projekt Dalabanan, där driftplats Gustafs ingår, är att utveckla sträckan Uppsala Sala Borlänge. Det innebär möjlighet att erbjuda en framtida tågtrafik med god kvalitet, som upplevs attraktiv för både resenärer och godstransportörer, samt fler och snabbare förbindelser mellan orter utmed banan, inklusive Falun och Stockholm/Arlanda. Projektmål vid mötesplats Gustafs är att bidra till det övergripande målet för Dalabanan, vilket är kapacitetshöjningar Befintlig järnvägsanläggning och föreslagna åtgärder 8

9 Befintlig anläggning Driftplats Gustafs är belägen längs sträckan Borlänge Avesta Krylbo, mellan driftplats Säter i söder och driftplats Stora Tuna i norr. Driftplatsen består idag av två spår (spår 1, avvikande huvudspår och spår 2, normalhuvudspår) samt två spårväxlar. Fysisk hinderfri längd är i nuläget 670,5 m på båda spåren. Norr om driftplatsen finns en plankorsning med skydd i form av helbommar samt ljud och ljussignaler. Den väg som korsar spåret i denna plankorsning knyter samman den östra och västra delen av Mora by och samhälle, se Figur 2 inom delavsnitt Trafik Gustafs mötesstation trafikeras av fjärrgående persontåg Stockholm-Falun, regionala persontåg tillhörande Tåg i Bergslagens tågsystem och godståg. Ett vardagsmedeldygn trafikeras Gustafs i nuläget av 21 persontåg och 14 godståg Föreslagna åtgärder Mötesspåret kommer att förlängas för att möjliggöra samtidig infart för två 750 m långa tåg, samt byte av växlar. Hinderfri längd blir 880 m för normalhuvudspår och 776 m för avvikande huvudspår. Eventuellt kommer den befintliga plankorsningen norr om den nuvarande mötesstationen att byggas om till en planskild gång- och cykelväg. Slutgiltig utformning är inte beslutad i detta planskede. Förlängning av sidospår kan komma att ske norrut eller söderut från befintlig mötesstation. Ett exempel på utformning söderut visas i 9

10 planskiss nedan, se Figur 2 och 3. I det fall plankorsningen stängs och byts ut mot en gångoch cykeltunnel kan hastigheten komma att höjas genom Gustafs. Figur 2 Exempel på åtgärder i den norra delen vid Gustafs mötesstation markerade med orange färg. Befintlig plankorsning mot Morbyvägen markerat med röd rektangel. Detta exempel innebär att huvudsaklig förlängning sker söderut, se Figur 3. Figur 3 Exempel på alternativ som innebär förlängning av sidospår och byte av växel till skyddsväxel i den södra delen av åtgärdsområdet vid Gustafs mötesstation, markerade med orange färg. 10

11 Anpassning till framtida åtgärder Det ska vara möjligt att i ett senare skede komplettera driftplatsen med två plattformslägen för samtidigt resandeutbyte för två 110 m långa tåg. Se även utredning PM Tågstopp i Gustafs för ytterligare information. Det ska också vara möjligt att i ett senare skede komplettera driftplatsen med ett tredje mötesspår för minst 650 meter hinderfri längd på bredden eller längden. Detta behövs för att möjliggöra kombinerade persontågsmöten och förbigångar av långsammare godståg. Det är en fördel, men inte ett krav, att spåret har samtidig infart med övriga spår Angränsande planering Utöver åtgärderna vid Gustafs planeras liknande och andra åtgärder med samma syfte vid fyra andra driftsplatser längs sträckan Sala Borlänge, nämligen vid Rosshyttan, Vikmanshyttan, Säter och Snickarbo. Söder om Hedemora planeras även en helt ny mötesstation. Se närmare avsnittet 3.2 kommunal och regional planering Avgränsningar Det aktuella planområdet i Gustafs ligger i Dalarnas län inom Säters kommun strax söder om gränsen till Borlänge kommun cirka 13 kilometer söder om Borlänge. De planerade åtgärderna är till största delen knutna till och påverkar den befintliga mötesstationen och befintlig järnvägsfastighet, men mindre delar av kringliggande framför allt jordbruksmark tas i anspråk och påverkas. Avseende vissa ämnesområden såsom exempelvis buller och naturvärden kommer ett något större område, utanför själva järnvägsfastigheten, studeras för att möjliga konsekvenser ska kunna identifieras och åtgärder för att minimera påverkan ska kunna föreslås. 3. Förutsättningar 3.1. Lokalsamhälle Gustavs tätort är ett populärt bostadsområde och jordbrukssamhälle som ligger i den nordvästra delen av Säters kommun. På senare tid har bebyggelseutvecklingen skett framförallt i Mora by, söder om järnvägen, där nya bostadsområden tillkommit under 90- och 00-talet. Servicegraden på orten är relativt låg vilket innebär att resor av olika slag krävs för att uträtta ärenden samt för att kunna arbeta och gå i skolan, men även för att träffas och upprätthålla ett socialt liv. Tätorten präglas av tre större barriärer; järnväg, riksväg och åkermark Kommunala och regionala planer I Säters kommun finns en ny reviderad och beslutad översiktsplan (laga kraft: ). Planering för fördjupad översiktsplan (FÖP) för Gustafs tätort pågår i nuläget, och är tidigt under våren 2017 ute som samrådshandling. Inom denna FÖP och inom Detaljplan för del av kv. Folieraren (Säters kommun 2017a) planerar Säters kommun för nya bostäder cirka 80 m söder om spårområdet vid cirka km Denna detaljplan är under våren ute på granskning och området omfattas av tidigare detaljplan från 1992 och som ändrats

12 Figur 4 Nytt bostadsområde planeras söder om mötesstation Gustafs (svart figur). Källa: Detaljplan för del av kv. Folieraren. Industriområdet norr om mötesstationen ingår i rådande detaljplan Gamla Sågplan (2082-P5) lagakraft: Inom detta område pågår olika sorters tillverkningsindustri samt entreprenadverksamhet inom väg- och transport. Den befintliga plankorsningen (Morbyvägen) och området i anslutning till denna ingår i rådande detaljplan del av Mora by, Gustafs socken (20-GUS-580) lagakraft : Området är planlagt för järnvägsändamål. Dalabanans intressenter utreder även möjligheterna för pendeltrågstrafik mellan Säter- Borlänge-Falun, med ett möjligt stationsläge även i Mora by i Gustafs, enligt uppgift i FÖP. Se även PM Tågstopp Gustafs som analyserar förutsättningarna för detta närmare (PM Tågstopp Gustafs) Naturmiljö Området omkring mötesstation Gustafs domineras av ett högväxt och frodigt fältskikt längs spåren, med arter som renfana, mjölke, åkervädd, rödklöver och brännässla. I kanten till själva stationsområdet är vegetationen något artrikare än i övriga delar av inventeringsområdet, men denna ytas utbredning är marginell och har inte bedömts vara ett eget naturvärdesobjekt. Några grövre tallar, en grov gran samt några lindar står vid 12

13 stationsområdet. Inom själva stationsområdet intill spåren är marken sandig-grusig med inblandning av makadam med påtagliga naturvärden som identifierats vid tidigare inventering. Dessa värden beskrivs närmare inom avsnitt nedan. Inom stationsområdet finns dessutom en Alm (Akut hotat, CR), enligt Artportalen.se ( ), se Figur 5. Öster om åtgärdsområdet i den södra änden finns en nyckelbiotop bestående av ett mindre ravinsystem i jordbrukslandskapet. Den sydöstra av dessa raviner har sin tillrinning via ett vattendrag som har sitt ursprung på den sydvästra sidan om spåret i en mindre skog på andra sidan en åker. Detta icke namngivna vattendrag rinner från skogsområdet i söder, under jordbruksmarken och spårområdet norr därom och mynnar sedan ut norr om spårområdet i ovan nämnda ravin (nyckelbiotop) och vidare mot Dalälven. Detta vattendrag finns med i Figur 5 nedan och även beskrivet under avsnitt Digerdalarna, beläget norr om åtgärdsområdet, är ett ravinsystem nedskuret i mjäla och finmo. Vegetationen är typisk med lövskog av gråal, björk och hägg samt ett fältskikt av fuktighets- och näringskrävande arter. Området som är utpekat som övrigt naturvärde innefattar en nyckelbiotop som kännetecknas av en hög och jämn fuktighet och består övervägande av al och i övrigt blandat löv, se Figur 5. Figur 5 Diagonalt grönstreckad yta övrigt intresse för naturvård Digerdalarna som även innefattar en nyckelbiotop i form av ravinsystem med hög jämn fuktighet markerat med gult snedstreck och brun kant. Punkt centralt i stationsområdet visar naturvårdsarter i Dalarna beskrivna nedan under avsnitt samt en skogsalm. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, Lantmäteriet, SVO, SGU, ESRI inc, Riksantikvarieämbetet, SMHI, NVDB, DIRNAT Den artrika järnvägsmiljön 13

14 Järnvägsmiljön vid Gustafs mötesstation har, enligt Trafikverkets inventeringar som genomförts inom mötesstationen, höga naturvärden (klass3, påtagligt naturvärde) i form av botanisk och entomologisk (insekter) artrikedom. Järnvägsmiljön har rikligt med bra sand och bohål för insekter. Utöver dessa miljöer finns även följande habitat utpekade: Torräng med fibblematta, Äng med vialer och vickrar, Ruderatmark med strimsporre, Solbelyst knytling, Stora sandytor med blomrikedom, Blåklockor på varma platser och med sand samt Getväppling med sand. (Miljöwebb landskap, Trafikverket.se, Artrik järnvägsmiljö AJ333 Gustafs). De sandiga ytorna är värdefulla för till exempel olika gaddsteklar. Inom stationsområdet har lusernbi (rödlistad som nära hotad, NT), guldsandbi (NT) samt knäpparen Cardiophorus ebeninus (NT) tidigare påträffats. 1 Inom själva driftplatsen pågår även forskningsverksamhet som studerar effekter av olika former av skötsel och restaurering av biologiskt värdefulla järnvägsmiljöer. Forskning pågår inom särskilda försöksytor inom området öster om spåren centralt i driftsplatsen, se Figur 6. Figur 6 Den "ekologiska ytan" omkring Gustafs mötesstation (markerad med snedstreckat grönt) som har inventerats inom Trafikverkets inventering av biologisk mångfald vid järnvägsstationer. Den svarta figuren pekar ungefärligt ut de forskningsytor där forskning kring olika typer av markbehandling pågår. Källa: Geografiskt underlag från Miljöwebb Landskap samt fastighetskartan Lantmäteriet, inom geodatasamverkan. En standardiserad naturvärdesinventering (NVI) med detaljeringsgrad detalj har genomförts i området omkring Gustafs mötesstation, med tilläggen Naturvärdesklass 4, generellt biotopskydd samt detaljerad redovisning av artförekomst. Utöver de värden som finns inom stationsområdet så har inga övriga naturvärdesobjekt identifierats i Gustafs. Övriga delar av inventeringsområdet består till stor del av åkermark och bebyggd mark, och 1 Rödlistekategorier enligt Artdatabanken: Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade. De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. 14

15 saknar till största del särskild betydelse för biologisk mångfald enligt naturvärdesinventeringen (Trafikverket 2016). Genom en utsökning i Artportalen ( ) efter rödlistade arter inom cirka 300 m från Gustafs mötesstation återfanns en observation av den akut hotade skogsalmen centralt inom Gustafs station. Utöver denna så har även ett antal hotade insektsarter påträffats, se ovan i beskrivningen av den artrika järnvägsmiljön Kultur Söder om driftplats Gustafs finns en åker i anslutning till Mysten som är registrerad i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Den utgörs av en fyndplats av enstaka eller fåtal föremål från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid. En bit längre söderut finns Skogsområdet söder om Mora som är ett fornlämningsområde med ett större antal fornlämningar. I övrigt finns inga kända kulturvärden utpekade i området kring Gustafs mötesstation, se Figur 7. Figur 7 Kulturvärden söder om spårområdet. Snedstreckat rött närmast spårområdet finns gammal jordbruksmark vid Mysten. En bit längre söderut, vertikalstreckat orange, finns Skogsområdet söder om Mora som är ett fornlämningsområde med ett större antal fornlämningar. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, Lantmäteriet, Riksantikvarieämbetet Landskapsbild Järnvägen på berört avsnitt passerar genom ett skogrikt och relativt flackt odlingslandskap med korsande vattendrag i Dalälvens närhet. Vegetationen består av varierad lövskog med inslag av gran. Vid mötesstationen Gustafs består bebyggelsen på järnvägens båda sidor av mindre industri- och bostadsbebyggelse. Mellan bostadsbebyggelsen och järnvägen finns mindre avskärmande vegetationspartier. Där järnvägen passerar den öppna åkermarken finns på kortare sträckor ridåer av vegetation Friluftsliv Söder om Gustafs mötesstation, på den norra sidan av Stabberget, finns idrottsplatsen Morbyvallen och motionsspår. 15

16 3.7. Strandskydd Strandskydd syftar till att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten och regleras enligt bestämmelser i kap. 7 miljöbalken. Från och med den 1 januari 2015 gäller det generella strandskyddet om 100 meter från stranden för alla vatten i landet, om inget beslut om utvidgning har fattats. I Dalarnas län har man valt att strandskyddet ska innefatta även mindre vattendrag och diken i jordbrukslandskapet. Delar av åtgärdsplatsen ligger inom strandskyddat område mot det vattendrag som passerar under spåret i den södra delen av åtgärdsområdet. Enligt 7 kap 16 3 och 4 miljöbalken föreligger ett undantag från strandskyddet för byggande av allmän väg eller järnväg enligt fastställd järnvägsplan. Om järnvägen omfattas av fastställd järnvägsplan behöver således inte strandskyddet upphävas genom ansökan om dispens. Eventuell påverkan inom strandskyddat område ska däremot beskrivas i senare planskede, exempelvis inom en eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller miljöbeskrivning Buller Det finns inte dokumenterat några större klagomål på buller från Dalabanan, enligt förstudien (Trafikverket 2011). Längs Dalabanan som helhet har bullerskyddsåtgärder redan utförts i form av så kallade fasadåtgärder. Åtgärderna har bestått av fönsteråtgärder i sovrum. När det gäller Gustafs är en särskild bullerutredning planerad under samrådshandlingsskedet. Säters kommun planerar ett nytt bostadsområde söder om åtgärdsområdet. Inom dessa planer finns en bullerutredning genomförd. Denna bullerutredning utgår från Trafikverkets värden för trafikering på järnvägen år 2030 och de planerade bostäderna har anpassats efter denna trafikering (Säters kommun 2017b) Hushållning med mark- och vattenområden Säkerhetsstängsel har byggts intill spåret och behöver flyttas när banvallen breddas. Banvallen breddas genom att markvegetation tas bort på banvallen och under breddningen. I vissa delar kan djupare schaktning komma att behövas för att uppnå stabilitet och frostfrihet. Diken utanför banvallen flyttas ut, sedan utförs fyllningar av under- och överbyggnad av banvallen. Markanspråk utreds i mer detalj i senare planskeden men mindre delar av kringliggande jordbruksmark och skog, kan behöva tas i anspråk Geoteknik Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) jordartskarta kan följande beskrivning lämnas av jordarter vid sidan om och förmodligen under befintliga järnvägsbanken. Ytjorden i det västra och mellersta området består av sand. I det östra området består ytjorden av silt. Banverkets undersökningar år 1992 visar att för det västra området består ytjorden i huvudsak av sand med ställvisa inslag av silt. Mäktighet och fasthet av de ytliga och medel djupa jordlagren bestäms senare under fältarbetet. Bergnivån kan bedömas till ca m under markytan. I den sydöstra delen av åtgärdsområdet är banvallen uppbyggd över en ravin. Ravinen är delvis igenfylld mot banvallen. 16

17 3.11. Ledningar Enligt ledningskartor från ledningskollen.se korsar Skanovas kanalisation med osäkert läge och bredd under spårområdet i dess nordvästra del vid läget för befintlig växel 1, se Figur 3. Det finns även längsgående ledningar på den östra sidan norrut från plankorsningen mot Morby vägen på östra sidan längs med mindre väg samt på den västra sidan från samhället ned till gården Mysten, cirka m väster spårområdet på den västra sidan om Skyttevägen. Säters kommun har VA-ledningar som passerar under spåret på samma plats som Skanovas ledningar, alltså straxt söder om plankorsningen mot Morbyvägen. Kommunens VAledningar passerar även under spårområdet i den södra änden av tätorten där jordbruksmarken tar vid. På denna plats korsar även el-ledningar under spårområdet. I övrigt finns även andra el-ledningar som bland annat ansluter till Trafikverkets signalsystem centralt på mötesplatsen och även uppe i åtgärdsområdets nordvästra del där det finns ett signalskåp. Inga andra ledningar är kända inom åtgärdsområdet i detta planskede Förorenade områden En inledande inventering av förorenade och potentiellt förorenade områden har utförts från km till km , som omfattar järnvägssträckan Gustafs, inklusive marginal för förlängning av sidospår norrut alternativt söderut. Järnvägsverksamhet har på den aktuella sträckan pågått i mer än 140 år. Järnvägsverksamhet ska alltid anses som potentiellt förorenande. Föroreningarna från järnvägen sprider sig generellt inte särskilt långt ifrån banvallen. Ett undantag kan vara transport av föroreningar med grund- eller ytvatten. Den berörda järnvägssträckan går genom jordbruksmark från km till Från historiska flygfoton (Eniro, 2017) tagna under 1950-talet kan man se att de nutida åkrarna ligger på samma plats. Jordbruksmark som brukats länge, kan vara förorenad av bekämpningsmedel och tungmetaller (främst kvicksilver) som användes som bekämpningsmedel under 50- och 60-talet tills det förbjöds 1966 (Naturskyddsföreningen, 2012). Inom aktuella järnvägssträckan kan det förekomma diffusa utsläpp från banvall i form av bekämpningsmedel, kreosot, tungmetaller och oljor. Områden där det är störst risk för att påträffa föroreningar från punktkälla är inom områden där det har bedrivits specifik verksamhet utöver ren järnvägstrafik. Inom detta område finns dessa potentiellt förorenade områden längre än 50 meter från spår. Närmast spåret (ca 50 meter ifrån) finns områden med bilverkstad respektive skrothantering söder om mötesstationens centrala delar. Dessa två objekt finns utpekade i Figur 8 nedan, markerade med grå stjärnor. 17

18 Plankorsning Morbyvägen Figur 8 Potentiellt förorenade ej riskklassade områden, markerade med grå stjärnor. Källa: Länsstyrelsen, Lantmäteriet. En bit norrut, cirka 200 m norr om åtgärdsområdet och sydväst om spåret (ca 80 meter ifrån), ligger en nedlagd avfallsdeponi som har MIFO-klassning dvs måttlig risk för människors hälsa och miljön. Objektet finns utpekat i Figur 9 med gul stjärna. 18

19 Plankorsning Morbyvägen Figur 9 Potentiellt förorenade riskklassade områden, markerade med gul stjärna. Källa: Länsstyrelsen, Lantmäteriet. Vid platsbesök av Atkins lokaliserades ett skyddsrum nära intill spårområdet ungefär vid km ca på den östra sidan (plats 1 Figur 10). Byggnaden ligger direkt utanför Trafikverkets skyddsstaket och kommer inte att påverka spårutformningen. Inom det gamla stationsområdet direkt på den nordöstra sidan om spåret har det historisk förekommit verksamheter som kan ha påverkat marken i form av dels en lastkaj, som låg vid km ca (plats 2, Figur 10), och en brygga för koltagning vid km ca (plats 3, Figur 10). Figur 10 Platser som kan vara förorenade och behöver undersökas närmare om de påverkas av arbetet med åtgärderna. Plats 1: Okänd byggnad som eventuellt påverkas av den nya skyddsväxeln. Plats 2: Historiskt läge för avvecklad plattform. Plats 3: Historisk plats för koltagning. 19

20 3.13. Ytvatten, avvattning och grundvatten Ett mindre icke namngivet vattendrag passerar under spåret i den södra delen av åtgärdsområdet vid km cirka Detta vattendrag passerar i kulvert/trumma under närliggande jordbruksmark från söder och passerar under spårområdet i den södra delen av åtgärdsområdet. Vattendraget har sin tillrinning sydväst om mötesplats Gustafs och tillrinningsområdet innefattar bland annat Acktjärnen. Efter att vattnet passerat spårområdet rinner vattendraget vidare åt nordost genom ravinsystemet Digerdalarna inklusive den utpekade nyckelbiotopen, passerar vidare genom en mindre damm och vidare ut i Dalälven straxt söder om Gustafs, se Figur 11. Figur 11 Ett icke namngivet vattendrag passerar under åtgärdsområdets södra delar. Källa: Lantmäteriet. I den västra delen av åtgärdsområdet är jordarten sand, och ställvis med silt, vilket innebär relativt goda dräneringsförutsättningar. Samtidigt är markytan relativt flack vilket kan föranleda behov av dränering. I den sydöstra delen är jordarten silt vilket ger någon sämre infiltrering än sand, men i denna del är dock banvallen relativt hög vilket ändå ger goda förutsättningar för dränering. Enligt SGUs brunnsarkiv finns grundvattenobservationer i närheten som anger grundvattenytan till ca 6-7,5 m under markytan (2004 och 2006). Det finns inga kända uppgifter om grundvattenskvaliteten inom området. Sydväst om arbetsområdet i Gustafs, ca 1,2 km, går ett stråk av isälvssediment av sand och block som bildar en vattenförande jordakvifär (VISS, 2017). Ugglebo Säter vattenskyddsområde för dricksvattentäkt ligger beläget ca 5 km söder om arbetsområdet i Gustafs, nedspårs mot Säter till, ej utpekat i figur. 20

21 3.14. Brunnar Det finns ett antal energibrunnar i området kring driftplats Gustafs. I några av dessa har grundvattennivåer uppmätts. Grundvattennivåerna i de närmaste brunnarna ligger mellan meter djupt. Se Figur 12. Figur 12 Befintliga brunnar i området är ett antal energibrunnar i felläge <100m, gröna fyrkanter. 4. Effekter och deras tänkbara betydelse 4.1. Lokalsamhälle Om mötesspåret förlängs norrut kan det vara nödvändigt att stänga befintlig plankorsning. Det skulle kraftigt försämra tillgängligheten mellan de olika delarna av orten, särskilt för barn, unga och andra människor utan tillgång till bil, eftersom det saknas rimliga alternativa passager för gående och cyklister. Ett alternativ kan då vara att anlägga en planskild gångoch cykelpassage under eller över järnvägen. Detta kommer att utredas vidare i senare planskeden Kommunala och regionala planer Varken planerna för nya bostäder inom kvarteret Folieraren söder om spåret eller planer för industriområdet direkt norr om mötesstationen påverkas direkt av föreslagna åtgärder inom detta projekt. Planerade åtgärder bedöms i nuläget stämma överens med gällande detaljplaner Naturmiljö 21

22 De naturvärden som riskerar att påverkas är de sandiga miljöerna inom stationsområdet och de hotade arter som lever inom dessa områden. Hänsyn till dessa miljöer och arter beskrivs i senare planskede utifrån den hänsynsplan som Trafikverket avser att ta fram för stationsområdet. I övrigt bedöms inga särskilda naturvärden påverkas av åtgärderna. Naturvärden inom området Digerdalarna, inklusive den nyckelbiotop som finns utpekad där är framförallt beroende av att vattenflödet in i ravinsystemet via trumma/kulvert spårområdet bibehålls vid dagens nivå. Detta utreds närmare i senare planskede då skicket på trumman för vattendraget och andra avvattningsförutsättningar har tagits fram mer i detalj Kultur De kulturmiljövärden som pekas ut inom åker kring Mysten söder om åtgärdsplatsen berörs ej av de planerade åtgärderna. Inga övriga kända forn- eller kulturminnen i området berörs direkt av åtgärderna enligt befintlig spårplanskiss Landskapsbild Påverkan på landskapsbilden bedöms bli begränsad då förändringarna för spår och driftsplats sker där järnväg redan finns etablerad och därmed inte utgör ett nytt visuellt inslag i miljön. I områdets norra del sker spårförlängning till stor del inom den befintliga järnvägsmarken. Där ett nytt skyddsspår skall byggas tas ny mark i anspråk från intilliggande vegetationsparti. Järnvägen kan tillfälligt bli mer exponerad men vegetation som tas bort kan ersättas och förändringen blir övergående. Förlängning av det dubbla mötesspåret och breddning av banvallen samt ett nytt skyddsspår i områdets södra del innebär intrång på den omgivande åkermarken. Ett befintligt dike och ett mindre vegetationsparti påverkas men då järnvägen redan är ett dominerande inslag bedöms förändringarnas påverkan på landskapsbilden bli små Friluftsliv Friluftslivet påverkas inte direkt av de planerade åtgärderna enligt vad som är känt i detta planskede. Detta utreds närmare genom samråd med allmänhet och berörda intressenter under senare planskede. Om plankorsningen med järnvägen stängs försämras tillgängligheten till idrottsanläggningen Morbyvallen och motionsspåren. Detta kan delvis avhjälpas med en eventuell planskild passage av järnvägen. Detta kommer att utredas vidare under senare planskede. Med bil går det fortsatt att ta sig dessa anläggningar via väg 790 som passerar väster om Mora by, även om plankorsningen stängs Strandskydd Åtgärderna sker delvis inom strandskyddat område i anslutning till ett vattendrag. Åtgärderna sker till största del inom befintlig järnvägsfastighet. Djurlivet som rör sig genom strandskyddsområdet mot dessa vatten kan möjligen påverkas genom höjda bullernivåer, men denna eventuella påverkan bedöms som väldigt begränsad. Tillgängligheten för allmänheten bedöms inte påverkas nämnvärt. 22

23 4.8. Ytvatten, avvattning och grundvatten Förutsättningarna för avvattning och dränering samt skick och eventuell påverkan på trummor som passerar under spårområdet utreds närmare i kommande planskede. Om det icke namngivna vattendrag som passerar genom åtgärdsområdet eventuellt påverkas genom exempelvis åtgärder på den kulvert/trumma som det leds genom under spårområdet så kan en anmälan om vattenverksamhet behöva göras. I den nordvästra delen av åtgärdsområdet är markytan relativt flack vilket gör att vatten riskerar att ansamlas. Samtidigt är jordarten sand vilket innebär god genomsläpplighet. En förlängning åt nordväst på den östra/norra sidan av befintligt spår innebär att det förlängda sidospåret anläggs i jordskärning. Dräneringsbehovet utreds närmare i senare planskede. Avvattning kommer i så fall behöva ske med avledning i öppna diken alternativt med längsgående dräneringsledningar och täta ledningar. I den sydöstra delen är jordarten silt vilket ger någon sämre infiltrering än sand, men i denna del är dock banvallen relativt hög. En inledande bedömning är att det av denna anledning inte kommer att behövas någon dränering i dessa delar. Då det finns närliggande vattendrag i denna del bedöms förutsättningarna för att säkerställa en väl fungerande avvattning vara goda. Grundvattennivåer och portrycksnivåer bestäms med provtagning för dimensionering av bärighet för järnvägen och som underlag för schakter och fyllningar. Siltjorden är flytbenägen vid vattenöverskott och känslig för erosion, något som bör beaktas vid schakter och vegetationsavtagning Brunnar Inga av de brunnar som finns i området kring Gustafs mötesstation, bedöms påverkas av dessa åtgärder Buller Påverkan av buller kan eventuellt uppstå såväl under byggskede som under drift, till följd av högre hastigheter och en ökad turtäthet. Längs Dalabanan som helhet har bullerskyddsåtgärder redan utförts i form av s.k. fasadåtgärder. Åtgärderna har bestått av fönsteråtgärder i sovrum. Bullerutredning är planerad att genomföras i samrådshandlingsskedet Hushållning med mark- och vattenområden Det är framför allt mindre områden med jordbruksmark och skogsmark som tas i anspråk i anslutning till befintligt spårområde. I den sydöstra delen kan en mindre längsgående grusväg på den östra sidan om spåret komma att påverkas av åtgärderna. I den nordvästra delen finns ytterligare en längsgående grusväg på den östra sidan som kan komma att påverkas av eventuell spårförlängning norrut. Detta utreds närmare i senare planskede. När det gäller placeringen av mötesstationen har Länsstyrelsen lyft oro över att den fortsatta potentiella utvecklingen söder om Mora by och placeringen av en eventuell framtida plattform för resandeutbyte kommer att styras mot de jordbruksmarker som finns inom detta område på båda sidor om järnvägen. Det är viktigt att hushålla med odlingsbar 23

24 jordbruksmark så långt det är möjligt och därför vore en sådan utveckling icke önskvärd. Riksintresset för kommunikation Dalabanan väger dock tungt i sammanhanget Geoteknik För nya spår utförs delvis fyllnad i omedelbar närhet och parallellt med befintligt spår. Detta kan medföra sättningar för befintligt spår. Jorden undersöks för att bekräfta silten och konstatera om det förekommer skikt av andra jordarter. Miljöklassning av schaktmassor föreslås för senare beslut om återvinning eller deponering. Delar av en ravin i den sydöstra delen och omkringliggande området kan komma att påverkas av spårförlängning och anläggning av skyddsväxel Ledningar Korsande kanalisation, VA-ledningar och el-ledningar som passerar under spårområdet kan eventuellt komma att beröras av åtgärderna. Även vissa längsgående ledningar kan komma att påverkas. Detta utreds närmare i senare planskede Förorenade områden Markmiljöprovtagning och grundvattennivåmätning planeras under samrådshandlingsskedet. Det mesta av arbetet innebär nyanläggning av spår vilket oftast innebär att endast vegetationsskiktet behöver flyttas innan underbyggnad av de nya banvallarna kan påbörjas. Inom dessa områden planeras jordprover att tas för att säkerställa miljöstatus. Vid nyanläggning av spårdelar, kan det i vissa delar av området behöva schaktas djupare än två meters djup för att säkerställa bärighet. Arbetet inom befintligt spårområde kan innebära att delar av banvallen behöver bytas ut. I samband med detta tas markprover för att säkerställa att schaktmassor inte innehåller föroreningar. Föroreningar från järnvägen sprider sig sällan särskilt långt från banvallen. Ett undantag kan vara risk för transport av föroreningar via yt- och grundvattnet. Detta behöver beaktas under projektering och entreprenad. 5. Fortsatt arbete 5.1. Planläggning Efter det aktuella skedet Samrådsunderlag fortsätter arbetet med järnvägsplanen in i skedet Samrådshandling. I detta skede studeras och beskrivs det föreslagna alternativet och konsekvenserna av detsamma mer detaljerat. Samråd sker bland annat med berörda fastighetsägare, rättighetshavare, delägare i samfälligheter, intresseorganisationer, länsstyrelsen, kommunen och allmänheten Buller En bullerutredning kommer att genomföras och förslag på åtgärder för eventuella bullerstörda fastigheter kommer att tas fram och presenteras inom samrådshandlingen. Förslagen ska vägas utifrån vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 24

25 5.3. Ledningar Samråd med ledningsägare kommer att ske under järnvägsplanprocessen. I samråd med ledningsägare kommer eventuell hänsyn och åtgärder för att skydda ledningarna och dess funktion tas i byggskedet. Underlag som inkommit via Ledningskollen.se eller direkt från ledningsägaren kommer i det fortsatta arbetet att sammanställas och utredas och alla ledningsägare kommer att kontaktas av Trafikverket för samråd inför ombyggnationen av driftsplatsen Förorenad mark Efter planerade provtagningar kommer resultatet sammanställas i en markteknisk undersökningsrapport och eventuella åtgärder för att förebygga negativa konsekvenser i samband med byggtiden och senare under driftskedet kommer att föreslås. Om schakt kommer att utföras i ett förorenat område kan en anmälan om avhjälpande åtgärd enligt 28 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöva göras. Om de schaktade förorenade massorna återanvänds kan en anmälan om återanvändning av massorna behöva göras, enligt 22 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Eventuella trumåtgärder I detta skede bedöms att trumman i den södra delen av åtgärdsområdet inte kommer att påverkas. Risk för påverkan bedöms i senare planskede, efter inmätningar är gjorda och spårplan kan göras. Om eventuell kulvert eller trumma för vattendraget i den sydöstra delen av arbetsområdet, behöver repareras, flyttas eller förlängas, kan en anmälan om vattenverksamhet behöva lämnas in till Länsstyrelsen innan de planerade åtgärderna påbörjas (anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken) Artrika järnvägsmiljöer och forskningsytor De höga naturvärdena inom järnvägsområdet vid driftplats Gustafs ska bibehållas och förstärkas. Förutsättningar för forskningsverksamheten på driftplatsen ska vara oförändrade. All projektering och utförande av åtgärder på driftplatsen ska ske med hänsyn till naturvärdena på platsen. Åtgärder som påverkar naturvärdena negativt får inte projekteras eller utföras. En särskild hänsynsplan för den ekologiska ytan vid Gustafs mötesstation kommer att tas fram av Trafikverket i senare planskede och utgör sedan grund för vidare planering av detaljerad hänsyn inom stationsområdet. 6. Källor PM Tågstopp i Gustafs. Förutsättningar för resandeuppehåll med regionaltåg i Mora by/gustafs. Uppdragsnummer: Rapport sammanställd av WSP. Säters kommun Översiktsplan Säters kommun. Antagandehandling. (Laga kraft ). Säters kommun Fördjupad översiktsplan Gustafs tätort Samrådshandling. 25

26 Säters kommun 2017a. Detaljplan för del av kv. Folieraren. Granskningshandling, Dnr: SBN2016/0423. Säters kommun 2017b. Bullerutredning kv. Folieraren. Rapport från Sweco environment AB uppdragsnummer. Trafikverket Förstudie Dalabanan, delsträcka Sala-Borlänge Slutrapport , Trafikverket, Diarienr TRV 2010/ Trafikverket Naturvärdesinventering vid sex platser längs Dalabanan. Länsstyrelsen Dalarna EBH-stöd. Kontakt med handläggare. Trafikverket BHV Hantering av jordmassor ur avfalls- och föroreningssynpunkt. Handbok TDOK 2015: Digitala Miljöwebb Landskap. Artrik järnvägsmiljö AJ333 Gustafs. (Hämtat ) Länsstyrelsens WebbGIS. Skyddad natur. Vattenkartan. VISS. Vatteninformationsystem Sverige. Länsstyrelsens WebbGIS. Artportalen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Fornsök. Riksantikvarieämbetet. Ledningskollen.se. Post och Telestyrelsen. Brunnsarkivet. Naturskyddsföreningen, (2012) Sverige geologiska undersökning, [SGU]. Kartvisaren. Hämtad Eniro, (2017). Historiska flygfoton. Hämtad

27 27

28 Trafikverket, BORLÄNGE, Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: