OMVÄRLD/INVÄRLD Öckerö kommun 2018 1
Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 2 15 trender som påverkar det kommunala uppdraget...3 3 Övergripande utmaningar och viktiga strategiska områden för Öckerö kommun...4 3.1 Demografi och ekonomi... 5 3.2 Ett hållbart och levande skärgårdssamhälle... 7 3.3 Barn och unga... 7 3.4 Trygghet och social omsorg... 8 3.5 Kommunikationer och infrastruktur... 9 3.6 Näringsliv och turism... 10 3.7 Arbetsgivare och organisation... 10 4 Anteckningar... 12 2
1 INLEDNING I omvärld/invärld får vi en gemensam bild av utmaningar och viktiga strategiska frågor för kommunen. Vilka trender, faktorer och utmaningar i omvärlden påverkar kommunen? Hur ser förutsättningarna ut i kommunen för att vi ska kunna ta oss an utmaningarna på bästa sätt? Vi behöver en gemensam framtidsbild där vi använder våra kompetenser och resurser får att nå det gemensamma önskvärda resultatet. 2 15 trender som påverkar det kommunala uppdraget Sveriges kommuner och landsting, SKL, talar om 15 trender i sin rapport Vägval för framtiden - Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025. Dessa trender är signifikanta för det kommunala uppdraget i stort, även för Öckerö kommun. 1. Förändrade krav på välfärden. Den demografiska utvecklingen och ökade krav på välfärden påverkar förväntningarna. 2. Generationsskifte. Yngre generationer med delvis andra värderingar tar över efter rekordgenerationen som har satt stort avtryck på samhället. 3. Ökad brist på chefer, på grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Många upplever ökade krav på chefskapet, och många unga vill därför i högre utsträckning bli specialister och talar hellre om personlig utveckling än om karriär. 4. Ökad urbanisering. Om femtio år beräknas två tredjedelar av jordens befolkning bo i städer. Det innebär ett ökat tryck på de kommuner som växer kraftigt samt de som i hög utsträckning tappar befolkning. 5. Bilismen minskar. Fler vill bo i städer och bilen har tappat som statussymbol. Stora förändringar i form av ex. självkörande fordon och bilpooler, utvecklas med ny teknik. 6. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. 7. Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Forskning och utveckling öppnar ständigt för nya möjligheter att lindra och bota. Konsultationer och vissa provtagningar kommer i allt större utsträckning att ske med hjälp av digital teknik. 8. Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar. Förväntningarna ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig den kommunala servicen ska finnas i fickan! Människors fysiska närvaro är inte heller längre nödvändig för att kunna styra viktiga funktioner. 9. Databaserat beslutsfattande där vi förlitar oss mer på statistiska samband och mindre på orsakssamband. 10. Dyrare tjänster och billigare varor. Trenden har förstärkts i takt med globaliseringen. Utvecklingen innebär att offentligt finansierade tjänster relativt sett blir allt dyrare. 11. Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi. Vi visar vilka vi är genom konsumtion. Kapitalvaror har delvis förlorat sitt värde som statussymboler. Vi söker istället upplevelser som i någon mening förbättrar oss som människor. 12. Lokal rådighet förändras genom detaljstyrning på det nationella planet och ökade krav från medvetna medborgare. 13. Näringslivet är mer aktivt i samhällsbygget. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker idag framförallt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. En annan närliggande trend är att kommunerna i allt större utsträckning samverkar med civilsamhället genom köp eller avtal. 14. Distansutbildning hotar svenska högskolestäder. 15. Ökad global sårbarhet företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, vårt teknikberoende ökar och människor reser över hela världen. Läs mer på SKL.se Se film: 15 trender som påverkar det kommunala uppdraget 3
3 Övergripande utmaningar och viktiga strategiska områden för Öckerö kommun 4
3.1 Demografi och ekonomi Demografi och ekonomi är förutsättningar för planering av våra verksamheter och utgör en ram för flertalet av de utmaningar och viktiga strategiska frågor som beskrivs i omvärld/invärld. Demografin påverkar kommunens ekonomi utifrån flera perspektiv vad gäller intäkter och kostnader. Den har en avgörande effekt på skatteintäkterna då ett ökat antal invånare i arbetsför ålder bygger på skattebasen. Även utfallet av det kommunala utjämningssystemet påverkas utifrån antal och sammansättning av befolkningen. Invånarnas åldersmässiga sammansättning har betydelse för hur kommunen behöver fördela budgetmedlen. Sedan budgetår 2018 har kommunen valt att fånga dessa förändringar i en särskild modul kallas målgruppsförändringar. Hanteringen medför att den verksamhet ex äldreomsorg som har ökat antal invånare i sin målgrupp tillförs medel medan det motsatta gäller vid en minskning. 5
Sammantaget medför de ovan beskrivna sambanden att det är nödvändigt att följa och planera utifrån förväntad utveckling av den egna befolkningen. Kommunen kan även genom sin egen planering påverka den framtida befolkningens storlek och sammansättning. Detta sker bl. a genom vilken mängd och slags bostäder som tillförs kommunen över tid men också genom upplevd livskvalitet i kommunen för olika åldersgrupper och genom kommunal verksamhet, ex. skolor och äldreboenden, som med ett gott resultat ökar kommunens attraktion. Kommunens nya översiktsplan, som förväntas vinna laga kraft 2018, medger nybyggnation av totalt 1 550 bostäder inom en tioårsperiod Ekonomisk utveckling med långsiktig planering och prioritering Enligt bedömning gjord av SKL ökar behoven av välfärdstjänster under kommande år. Detta med tydlig koppling till den demografiska utvecklingen. Detta gäller generellt i Sverige, men kurvan för Öckerö kommun visar på större andel äldre i förhållande till andel i arbetsför ålder jämfört med övriga Sverige. Utvecklingen är delvis en följd av demografisk förändring men även en följd av ökade krav. Historiskt har kostnaderna i kommuner ökat väsentligt snabbare än vad som följer av den demografiska behovsutvecklingen. Den kanske viktigaste förklaringen är att kraven på välfärdstjänster ökar när invånarnas inkomster och köpkraft stiger. Höjda ambitionsnivåer kan initieras av såväl staten som kommunerna själva. Mängden arbetskraft ökar inte i en omfattning som svarar upp mot detta. Kommunen har under senare år investerat i ex. skolor men har trots detta fortsatt stora investeringsbehov, ex. inom infrastruktur såsom VA och planer för nya projekt. Utöver egna investeringar planeras äldreboende och skolor som kommer att medföra ökade kostnader i form av hyror. Kommunens samlade lokalbehov beskrivs i en strategisk lokalresursplan, som är under arbete, och som ska leda till ändamålsenliga lokaler för kommunens verksamheter och en gemensam bild av lokalbehovet i ett ekonomiskt perspektiv på kort och lång sikt. Demografisk utveckling, investeringsbehov mm. ställer krav på en långsiktig planering av kommunens verksamhet kopplad till tillgängliga resurser. Planeringen kommer att behöva paras med prioriteringar för att uppnå en hållbar god ekonomisk utveckling över tid. 6
3.2 Ett hållbart och levande skärgårdssamhälle Bostadsförsörjning Ca 90% av bostadsbeståndet i Öckerö kommun består av enbostadshus. Bostadsförsörjningsprogram 2015-2020 visar på ett behov av flerbostadshus med olika upplåtelseformer och i olika prislägen samt bostäder för grupper med särskilda behov. Bebyggelseutvecklingen behöver ske så att effekten av befintlig infrastruktur och kommunal service optimeras. Mot bakgrund av utmaningarna med kommunikationer är det angeläget att ny bebyggelse noggrant prövas ur samtliga hållbarhetsperspektiv. Översiktsplanen (ÖP), som förväntas vinna laga kraft våren 2018, anger en bostadsutveckling med: 0-10 år - 730 nya bostäder 10-15 år - 310 nya bostäder 15-20 år - 215 nya bostäder Det finns behov av och mål om att diversifiera bostadsmarknaden genom att premiera flerbostadshus och även att tillföra en stor del hyresrätter. Bakgrunden är att flera av de barn och unga som växer upp på öarna stöter på hinder när de vill flytta hemifrån på grund av låg tillgänglighet till boende i rätt prisoch storleksklass. Genom att aktivt arbeta med en diversifiering av bostadsmarknaden, så kan även demografin förändras. Det lokala initiativet Det lokala engagemanget är starkt och bidrar till en levande skärgårdskommun. Samtidigt finns tecken på minskat ideellt arbete. Utmaningen är att på ett enkelt sätt finna vägar att med kommunalt bidrag stödja och därmed stimulera till ökat engagemang och utveckling av lokalsamhället. 3.3 Barn och unga Organisation av skola och barnomsorg För att kunna arbeta effektiv med skola och barnomsorg behöver organisationen ses över för att kunna erbjuda god kvalitet och en god arbetsmiljö. Det finns en stor utmaning i att förbättra teamkänslan inom förvaltningen samt att arbeta fram en gemensam målbild. Med tanke på det ekonomiska läget behöver strukturer och arbetssätt utvecklas och ständigt förbättras. Ett nytt kvalitetsledningssystem implementeras med start från 2018 och är ett led i att synliggöra vad som kan förbättras och förändras i verksamheten. Digitaliseringen förändrar sättet att bedriva skola Digitaliseringen kommer att innebära en genomgripande förändring av de sätt som vi bedriver skola. Helt nya aspekter av skolans traditionella ämnen, kommer att innebära att man som undervisande pedagog kommer att behöva tänka om och tänka nytt gällande sin undervisning. Skolledarna kommer att bli helt avgörande för att driva denna utveckling genom att tydligt leda processen med de traditionella skolämnenas omvandling. Kompetensförsörjning i skola och barnomsorg Ett viktigt strategiskt område för skolan är att säkerställa att organisationen har rätt kompetens, både på kort och lång sikt. Rätt kompetens är avgörande för att verksamheterna ska nå upp till skollagens krav och de nationella målen. Vi behöver hitta strategier och metoder för hur vi rekryterar personal på en arbetsmarknad där det råder brist på många kompetenser och funktioner kopplade till våra verksamhetsområden, t.ex. specialpedagoger. En annan viktig del i arbetet med kompetensförsörjning är arbetet med att minska sjukskrivningstalen inom vår förvaltning, en del i det är att aktivt delta i det GR gemensamma projektet HälsoGReppet samt att implementera slutsatser från projektet. 7
3.4 Trygghet och social omsorg Bostäder, självförsörjning och integration för nyanlända Under 2017 har Öckerö kommun tagit emot 51 nyanlända personer med uppehållstillstånd och prognosen för 2018 är 48. Bostadsbristen är redan stor. Bostad är en förutsättning för mottagande och en del i etableringen som tar tid och kräver uppfinningsrikedom. Kommuninvånarnas engagemang är stort och en förutsättning för att bostadsfrågan ska kunna lösas. Under 2017 har matchning till lämplig bostad kunnat göras, men inget boende är långsiktigt. Kommunen erbjuder bostad i två år utifrån statligt krav. Därefter får familjerna hitta egna lösningar. Troligt att många lämnar kommunen då. 2018 erbjuder vi till stor del tillfälligt boende med kollektivt kök och allmänna utrymmen. Bostadsfrågan för nyanlända är en utmaning för 2018. Egen försörjning skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet, bidrar till integration och minskar även kommunens kostnad för försörjningsstöd. Om inte nyanlända är i självförsörjning (arbete eller studier) efter etableringsperioden (2 år) är risken stor för ökade kostnader för försörjningsstöd. Det finns mycket att göra här, ex. utbilda undersköterskor? Här blir dock bostadsbristen en stor fråga. Hur behåller vi arbetskraften i vår kommun? Kommunen behöver arbeta strategiskt med ett helhetsperspektiv på etableringsprocessen. Demografisk utveckling För att möta den demografiska utvecklingen med en allt högre andel äldre, fler äldre med funktionshinder samt yngre dementa måste vi fortsätta utveckla omsorgen för att kunna erbjuda Öckerö kommuns invånare fortsatt hög kvalitet oavsett om personen vill bo kvar i hemmet eller på särskilt boende. Ökat behov av boendeplatser Kommunen står inför ett ökat behov av boendeplatser. Både inom äldreomsorgen och inom funktionshinder. Behov finns av olika typer av boende, där planering behövs så det finns boende efter behov i rätt tid. Ny teknik inom vård och omsorg För att förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver informationsöverföring mellan invånare och vårdgivare ske på ett säkrare och effektivare sätt genom användarvänliga IT-stöd (e-hälsa). Genom omvärldsbevakning och implementering av ny teknik inom vård och omsorg skapas möjligheter för att möta framtidens behov av vård och omsorg. 8
3.5 Kommunikationer och infrastruktur Infrastruktur utveckling och underhåll Kommunen har planer på centrumutveckling, utvecklade skollokaler, utbyggt särskilt boende mm. Detta tillsammans med exploatering av mark för nya bostäder ställer bland annat krav på utbyggd infrastruktur i form av vägar, gång- och cykelvägar, belysning och VA. Utöver att detta kommer att innebära mycket stora investeringar så ställer det ökade krav på kompetenser för att handlägga och utföra åtgärderna Underhållet av kommunal infrastruktur är eftersatt. Stor del av VA-anläggningen är från 1960-talet vilket innebär ett stort kommande underhållsbehov. Kartläggning och värdering av det kommunala vägnätet inklusive GC-vägar behöver fortgå. Syftet är att förhindra kapitalförstöring. Infrastruktur och resande Öckerö kommun ska skapa ett långsiktigt hållbart trafiksystem för en levande skärgård med människan i centrum. Det ska göras genom att de negativa konsekvenserna av biltrafiken minskar och att förutsättningarna för alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen förbättras. Stora förändringar väntas ske inom resandet, ex. med självkörande fordon. För en positiv utveckling är det nödvändigt med ett förändrat resebeteende och synsätt på biltrafiken. Arbetet med strategiernas genomförande måste ske i enighet och långsiktigt. Budskapet från kommunen måste vara entydigt och tydligt. Samverkan mellan alla parter är nödvändigt. Kommunen kommer att behöva göra investeringar i flera infrastrukturprojekt under de närmaste åren för att skapa förutsättningar för ett förändrat och mer hållbart resebeteende. I översiktsplanen (ÖP) är målet att 90% av föreslagen bebyggelse ska ligga inom 300 m från befintligt hållplatsläge för kollektivtrafiken. Avsikten är att detta första urvalskriterium ska göra att planförslaget i ÖP medverkar till möjlighet att välja andra transportsätt än den egna bilen. För att kommunen som arbetsgivare och även kommunens näringsliv ska lyckas med sin kompetensförsörjning behöver man vara en attraktionskraftig arbetsgivare där en smidig pendling är en av faktorerna som spelar in. Viss näringsverksamhet är också beroende av fungerande transporter. Tio öar utan fast förbindelse till fastlandet är det unika och det som lockar besökare, samtidigt som det är en utmaning för besöksnäringen. Enligt Göteborg & co väljer många besökare södra skärgården istället för Öckeröarna pga. resandet. Det finns begränsat med parkeringsplatser och det blir ofta extra köbildning till färjorna på sommaren. Hur vill besökarna ta sig till Öckeröarna? Kan vi hitta lösningar som är smidiga för besökare och bra för bofasta? Kommunala fritidsverksamheter är till stor del förlagda till Öckerö. Fritidsgård, bibliotek (huvudbibliotek) och Prästängsområdet (konstgräs, skatepark mm) är belägna på Öckerö. Kollektivtrafiken på kvällar och helger är bristfällig och är inte gratis. Att ha likvärdigt kommunalt utbud på alla öar är inte möjligt, så för att kunna erbjuda kommunala anläggningar för alla kommuninvånare är trafiksituationen av vikt. 9
3.6 Näringsliv och turism Öckerö 365 besöksnäring året runt Av turismens fyra delar; resa, bo, äta, göra utgör göra oftast den främsta reseanledningen. Sommarmånaderna lockas besökare till Öckeröarna av bad, båt, hav och hamnar. Utmaningen är att skapa en besöksnäring med reseanledningar som lockar besökare året runt. Event, outdoor-verksamhet och konferens är intressanta utvecklingsområden. Öckeröarnas unika naturområden skapar goda förutsättningen för outdoor-verksamhet. Närheten till storstaden och samtidigt en unik skärgårdsmiljö ger möjligheter för konferensverksamhet. Inom fritid- och kulturområdet finns flertalet satsningar som skapar attraktivitet för beskare och möjliggör event, ex. badplatser, Prästängsområdet med konstgräsplaner, skatepark, ishall mm och promenad- och löparslingor mm. Besöksnäring bidrar till lokalsamhällets utveckling bland annat genom arbetstillfällen för kanske framförallt unga, vilket gör besöksnäring året runt till en viktig strategisk fråga för kommunen. Turister har svårt att hitta till öarna. Göteborg & co får många frågor om skärgården, men de flesta besökare väljer bort Öckeröarna pga. resan. Enligt Göteborg & co har Öckerörna ca 30 000 besökare per år, jämfört med södra skärgården som ligger på ca 230 000 besökare. En förutsättning för att utveckla besöksnäringen är boende. Gästhamnar/båtliv, privatboende och uppställningsplatser för husbilar är etablerade boendeformer. Hotell, vandrarhem och camping kan utvecklas. 3.7 Arbetsgivare och organisation Digitalisering Genom digitalisering kan verksamheterna inom kommuner bli mer tillgängliga, effektivare och göra vardagen enklare för både invånarna och medarbetarna. Med andra ord: skapa en smartare välfärd. Att ställa om till digitalt arbetssätt kräver ibland en investering. I en nyttovärdering kan man se nyttor för invånare/företagare och verksamheten, men utmaningen är att realisera de effekter som utvecklingen syftar till och omfördela för att kunna arbeta digitalt. Strategi och handlingsplan för digitalisering finns. Generellt finns en låg mognadsgrad i organisationen i att ställa om till digitala arbetssätt. En e-tjänsteplattform är en viktig pusselbit för den kommungemensamma digitala utvecklingen. En hel del goda exempel finns dock, ex. tilldelades Öckerö kommun utmärkelsen Guldtrappan för arbetet med digital skolutveckling. En utmaning är att göra tekniken användarvänlig. Teknik som inte är användarvänlig stjäl tid och påverkar arbetsmiljön negativt. GDPR (Allmänna dataskyddsförordningen) träder i kraft under 2018 och en viktig utmaning för kommunen är att anpassa arbetssätt i enighet med GDPR. Nya arbetssätt och utveckling av yrkesroller För att lyckas leverera välfärdsuppdraget utifrån befintliga resurser och demografisk utveckling behöver kommunen ständigt utveckla och förbättra arbetssätten, så att verksamheten bedrivs effektivt. Att våga testa och jobba annorlunda är viktiga faktorer framöver. En del i att utveckla arbetssätten är att arbeta med gemensamma processer, exempelvis samhällsbyggnadsprocessen och etableringsprocessen. Därigenom kan samordningsfördelar nås, dubbelarbete elimineras och samarbete förbättras. Nya arbetssätt och ny teknik kommer att innebära utveckling av yrkesroller, vilket ställer krav på rekrytering och planering. 10
Kompetensförsörjning samt generationsväxling Kommunsektorn står inför betydande förändringar. För första gången i modern tid kommer arbetsmarknaden förändras på så sätt att en större andel kommer gå i pension jämfört med den andel människor som kommer att söka arbete, sett till hela riket. Den offentliga sektorn riskerar att få betydande svårigheter att fylla åldersavgångarna med ny arbetskraft. Detta innebär att fler yngre arbetstagare behöver välja att börja arbeta inom offentlig sektor. Fram till 2026 beräknas drygt 30% av anställda i Öckerö kommun att avgå i ålderspension. Inom vård och omsorg (i riket) sker den största åldersavgången och där återfinns också det största gapet mellan avgående och nytillträdande personal. Utöver gapet mellan nytillträdande och avgående beräknas vårdbehovet öka i och med att antalet äldre blir fler. Arbetsgivarens varumärke blir i sammanhanget en mycket tydlig markör. Öckerö kommun har ett varumärke som måste vårdas och utvecklas. Profilering och kommunikation är ett viktigt inslag. I detta sammanhang är det värdefullt att arbetsgivarskapet lyfts och får en framträdande och synlig position. Den lilla kommunens möjligheter med god tillgänglighet och korta beslutsvägar är ett konkurrensmedel. Det är svårt att behålla och nyrekrytera attraktiv personal. Som liten organisation ställs höga krav på en bred kompetens inom flera nyckelområden. Arbetsbelastningen och krav på kompetens är hög på både medarbetare och chefer. Förvaltningen och kommunen som helhet behöver hitta strategier för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, där medarbetare har en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, ges förutsättningar att koordinera privatliv och arbetsliv, att utvecklas individuellt och i grupp samt möjlighet att känna engagemang och stolthet över sitt arbete. Öckerö kommun stärker arbetet med kompetensförsörjning genom en strategisk kompetenförsörjningsplan, som visar på hur arbetsgivaren bör arbeta med att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla, och avveckla personal, och vars arbete tydligt implementeras via handlingsplaner i verksamhetsplanerna. Kompetensförsörjningen avser att säkerställa att medarbetarna i en organisation innehar förmågan att behärska de uppgifter och uppdrag som de ställs inför. För att detta ska lyckas bör ledning och medarbetare ha en gemensam syn av vilka kompetenser som finns, vilka som fattas, vilka behoven är och hur prioritering bör ske. Chef och ledarskap För att verksamheterna ska kunna leverera ett gott resultat för de vi är till för och vara en attraktiv arbetsgivare behöver arbetsgivaren Öckerö kommun lyfta och tydliggöra vikten av ett professionellt chef- och ledarskap. I detta sammanhang föreslås att vi genom Öckerös styr- och ledningsmodell utformar tydliga chefsuppdrag, sprunget ur gällande uppdragshandlingar. För att kunna verkställa detta behövs tydliga chefs- och ledarkriterier införas. Detta för att tydliggöra de färdigheter och beteenden som är viktiga för att chefer i Öckerö kommun skall kunna fullfölja uppdraget, agera utifrån en ledningsfilosofi (UL) samt skapa samsyn av vad som förväntas i chefsrollen. Med stöd av Göteborgsregionens utbildningsprogram fortsätter satsningen med att utveckla ledarskapet hos arbetsgivaren Öckerö kommun. Ohälsotalen fortsätter att öka Utvecklingen är fortfarande problematisk, inte minst eftersom sjukskrivningar i psykiska diagnoser oftast leder till långvarig frånvaro. Under 2017 har en ökning skett inom socialförvaltningen, oförändrat inom barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunstyrelsens förvaltning visar på en minskad sjukfrånvaro. Projektet "HälsoGReppet" (GR, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen) syftar till att minska sjukfrånvaron på kvinnodominerade arbetsplatser ute i GR:s medlemskommuner. 11
4 Anteckningar 12