Att mäta effekter av samhällsentreprenörskap och relationen till BRP+ Lovisa Högberg

Relevanta dokument
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

RESENS. Regional utveckling och samhällsentreprenörskap i Norge- Sverige

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

FMV användning av ISO/IEC för ledningssystem implementering. Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET

AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016

Social Hållbarhet KURS XXXXXX KTH 2016

Infrastruktur och samverkan

Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori

A Novel Approach to Economic Evaluation of Transport Infrastructure? K

Processinriktning i ISO 9001:2015

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj

Sjukvårdens processer och styrning

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV 2018

Värdering av ekosystemtjänster

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet

Digitalisering och tillitsbaserad styrning

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Botnia-Atlantica Information Meeting

FALKENBERG socialinnovation.se

Impact Investing. Tomelilla 27 maj 2014

GAP-analys kring hållbar utveckling VGR. Diarienummer RS

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts. William Bruce Cameron

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk

System arbetssystem informationssystem

Välkommen! Regional casting labb

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

Se över gränserna: att arbeta med CSR i Skandinavien

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Ålands innovationsstrategi

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo

Socialt entreprenörskap på frammarsch

ISO Guidance on Sustainable Procurement

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Regional utveckling och regionalt utvecklingskapital. Helena Gidlöf, avd Tillväxt och samhällsbyggnad

Programteori. Maria Bergström, VR

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Uppföljning och utvärdering av det regionala tillväxtarbetet

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Policy Brief Nummer 2014:3

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Innovation i offentliga organisationer

Drivkrafter för hemtagning av produktion till Sverige

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Entreprenörskap i ett integrerande hållbart samhälle på lika villkor

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Implementering av ISO 26000

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Energi & klimat i Värmland

Innovation för ett attraktivare Sverige

Politisk inriktning för Region Gävleborg

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING

Att läsa och förstå finansiell rapportering

Utbildningsmodul III. EPC-processen från kontrakt till garanterade besparingar. Project Transparense.

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Ekonomisk utveckling och fysisk planering

Nyttorealisering Frukostseminarium Stockholm

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Så skapar samma krona värde många gånger om

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Stora brister i lagstadgade hållbarhetsrapporter. En lägesrapport hösten 2018

Möjlighet till fortsatta studier

ACCELERERAD DIGITALISERING: OM KONSTEN ATT LYFTA SIG SJÄLV I HÅRET

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

EKONOMISKA EFFEKTER AV

Utmaningar pågår medan vi talar

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

Projekt medfinansierade av

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

Ansökan till Vinnova PROJEKTUPPGIFTER. Diarienummer. Inskickad. Utlysning

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 A B A B A B A B

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Transkript:

Att mäta effekter av samhällsentreprenörskap och relationen till BRP+ Lovisa Högberg

Överblick RESENS-projektet om samhällsentreprenörskap och regional utveckling Samhällsentreprenörers behov av att mäta effekter och värde Kopplingen mellan samhällsentreprenörskapets värden och BRP+ Inventering av metoder för att mäta effekt och värde 2

Bakgrund: Interreg-projektet RESENS 2016-2018 Samarbete mellan universitet, kommuner och privata aktörer med fokus på forskning och utveckling kring drivkrafterna bakom samhällsentreprenörskap, socialt företagande och social innovation Mål: Gränsöverskridande lärande om mekanismerna bakom regional förnyelse Utveckling av samhällsentreprenörskap i Trøndelag, Jämtland och Västernorrland. 3

Mäta socialt värde / samhällsnytta inom RESENS Socialt värde är en effekt av samhällsentreprenörskap Varför finns behov att mäta? Företag vill skapa affärsmodell Investerare vill välja bra projekt Offentlig sektor vill utvärdera Politiker vill förbättra styrning för att minska sociala behov 4

Vad menas med socialt värde? Samhällsentreprenörskap = företag vars verksamhet adresserar samhällsbehov och skapar positiva externa effekter (Santos, 2012). Extern effekt = verksamhetseffekt utan prislapp Socialt värde = lindring av sociala begränsningar (Sinkovics et al. 2015) Om verksamheten lindrar / botar en social utmaning kopplat till mänskliga rättigheter skapas samhällsnytta 5

Överblick BRP+ komponenter BRP är värdet av allt som produceras i en viss region under en viss tidsperiod och kan t.ex. mätas genom summan av utgifter för Privat konsumtion Offentlig konsumtion Privata investeringar Nettoexport BRP+ kompletterar måttet genom hänsyn till Livskvalitet idag Hållbarhet över tid 6

Socialt värde i BRP BNP kritiseras som välfärdsmått Tar inte hänsyn till negativa eller positiva effekter på samhället/miljön Mäter inte informell aktivitet, t.ex. ideell sektor eller hemarbete Offentlig sektors utgifter mäts genom faktiska kostnader Mäter inte resursfördelning i befolkningen BRP mäter bara samhällsentreprenörskapets finansiella effekter Sociala effekter kan få ett finansiellt värde genom faktisk betalningsvilja eller genom uppskattning av någon mätmetod Samhällsentreprenörskap som spar pengar åt offentlig sektor kan få negativ effekt på BRP 7

Socialt värde i + Livskvalitetsdimensionerna kan ha sociala begränsningar som samhällsentreprenörskap kan försöka minska Samhällsentreprenörskap kan också bidra till hållbarhet över tid, kanske främst humankapital och socialt kapital 8

Hur skapas socialt värde? Vilket är det kausala sambandet mellan samhällsentreprenörernas verksamhet och minskade sociala begränsningar? Hur mycket resurser behöver verksamheten för att få effekt? Finns det annat än verksamheten som påverkar effekten? Input Resurser Aktiviteter Output Prestationer Outcome Resultat Impact Effekt (Vad skulle hänt oavsett?) Socialt värde = effekt verksamhetens resurser & andra faktorer 9

Vad är det som mäts? Värdeskapandekedjan / theory of change Vilka parametrar (hur operationaliseras värdet)? 10

Inventering av mätmetoder I Clark et al. (2004) sammanställde en metodkatalog för Double Bottom Line -aktörer. De nio metoderna för Social Impact Assessment (SIA) redovisades och utvärderades utifrån ett antal kriterier i syfte att ge aktörerna vägledning i sin rapportering. Utgår ifrån värdeskapandekedjan och tar hänsyn till genomförbarhet och trovärdighet 11

12

Inventering av mätmetoder II Tuan (2008) beskrev åtta metoder som mäter socialt värde genom att länka kostnad till effekt som alla egentligen handlar om: Förväntad avkastning = Utfall eller nytta x sannolikhet lyckat resultat Kostnad Svårigheter är tekniska begränsningar (t.ex. antaganden, tidsramar, effekters prislapp, isolering av effekt) och legitimiteten bl.a. olika mått och vilja till transparens, bristande datakvalitet, bristfällig användning och mätkostnader. Risk för falsk känsla av precision, universallösning och cherrypicking viktigt att definiera syfte och användning med mätresultat 13

Inventering av mätmetoder III Maas & Liket (2011) kategoriserade 30 Social Impact Assessmentmetoder utifrån ett antal kriterier och visade att metoderna skiljer sig inom sex områden Vad är syftet? I vilket skede genomförs mätningen och vilken tidsram bedöms? Fokuserar man på input eller output? Vilket tillvägagångssätt för att mäta värde används? Vilken samhällsnivå undersöks? 14

Inventering av mätmetoder IV Dufour (2017) fokuserade på effektmätning (ej värdemätning) för arbetsintegrerande sociala företag där definitionen av social effekter är att de include all social and cultural consequences for human populations of any public or private actions that alter the ways in which people live, work, play, relate to one another, organize to meet their needs, and generally cope as members of society. Ytterligare två perspektiv lyfts in För vilka målgrupper/intressenter görs mätningen? Vilka analytiska perspektiv används? 15

Klassificering av metoder för att mäta socialt värde Syfte Perspektiv Tillvägagångssätt Sållning Övervakning Rapportering Utvärdering Mikro (individ) Meso (företag) Makro (samhälle) Processmetodik Effektmetodik Monetarisering 16

Klassificering av metoder för att mäta socialt värde Orientering Tidsram Tidsrymd Input Output Eventuella framtida Pågående Tillbakablickande Kort sikt Lång sikt 17

Klassificering av metoder för att mäta socialt värde Ansvarighet Interna intressenter Externa intressenter Analytiskt perspektiv Cost-efficiency Cost-benefit Annan 18

Best practice? Samsyn kring metodval vore önskvärt för att bygga infrastruktur, kompetens och legitimitet Mått för socialt värde (i kr) kan komplettera BRP Mått på social effekt relaterat till dimensionerna i BRP+ för respektive social begränsning Företag som mäter effekt och värde måste utgå från kausalitet i verksamheten men det är inte nödvändigt i BRP+ Utvecklingen kan mätas över tid men inget säger hur mycket samhällsentreprenörerna orsakar i lindring av sociala begränsningar 19

Slutsatser Svårt att trovärdigt och genomförbart mäta effekterna av samhällsentreprenörskap På aggregerad nivå utgörs det sociala värdet av externaliteter Vem som ska betala för en tjänst behöver inte vara självklart Både samhällsentreprenörer och BRP+ adresserar sociala begränsningar Effekterna av samhällsentreprenörskap finns både i BRP och + Ett ekonomiskt värde på sociala effekter kan synliggöra verksamhet Socialt värde kan motverka ekonomiskt värde (t.ex. mått på offentlig sektor) kom ihåg vad samhällsmålen är (bör vara) 20

Tack!? eller! lovisa.hogberg@miun.se 21

Referenser Clark et al. 2004. Double bottom line project report: assessing social impact in double bottom line ventures. Methods catalog Dufour. 2017. State of the art in social impact measurement: methods for work integration social enterprises measuring their impact in a public context Maas & Liket. 2011. Social Impact Measurement: Classification of Methods. In Burritt et al. (Eds.), Environmental Management Accounting and Supply Chain Management Santos. 2012. A positive theory of social entrepreneurship Sinkovics et al. 2015. A reconceptualisation of social value creation as social constraint alleviation Tuan. 2008. Measuring and/or estimating social value creation: Insights into eight integrated cost approaches. Final Paper. Bill and Melinda Gates Foundation. 22