Patientlagen 2014:821

Relevanta dokument
Varför en ny lag? Patientlag

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Svensk författningssamling

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Varför införs en patientlag?

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Utvecklingen för dem vi är till för

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga

Landstings/regionstyrelser, Hälso- och sjukvårdsnämnder, Hälso- och sjukvårdsdirektörer, Landstingsjurister, Kommunjurister, Kommunstyrelser

Patientlag. Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU24. Sammanfattning

Patientlag

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientlagen (2014:821) och reviderat riksavtal för utomlänsvård. Anna Åberg och Hasse Knutsson


Handlägga vårdbegäran Utreda hälsotillstånd Bedöma och planera åtgärder Genomföra åtgärder enligt vårdplan... 8

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Rutin fast vårdkontakt

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Jens Larsson,

Patientnämnden. Region Östergötland

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Patientens rättigheter

Juridiken kring hjälpmedel

Inkomna synpunkter till patientnämnden

NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och

A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4

Patientlag - delbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 31 maj 2013

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Svensk författningssamling

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Granskning år 2015 av patientnämnden

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Vård Gård den 27 augusti Patientinflytande förberedelser inför nya patientlagen (2014:821) Reviderat riksavtal

Maria Åling. Vårdens regelverk

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Rätten till ny medicinsk bedömning

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Lagar, förordningar och föreskrifter

Patientlagen och Patientdatalagen

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Utskrivningsprocess med information Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Landstingsövergripande lagar

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Information om patientsäkerhetslagen

Vårdanalys uppföljning av patientlagen och nationella riktlinjer. 24 november 2015 Ortopedtekniska branschrådet

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Min guide till säker vård

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Lagstiftning kring samverkan

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Transkript:

Patientlagen 2014:821 141117

Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också lämna förslag till en ny patientlagstiftning där bestämmelser med betydelse för patientens ställning samlas

Citat från Patientmaktsutredningen I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslut kring den egna vården. Detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner kring utformningen och genomförandet av vårdinsatser. På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut och utformning av vårdinsatsen. Forskning visar att ökad delaktighet från patientens sida ökar kvaliteten i vårdinsatsen.

Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Lagen ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen och omfattar inte tandvård.

Patientlagen ställer nya krav på vården En utmaning för hela hälso- och sjukvården En långsiktig kulturförändring som kräver nya arbetssätt Patienten ses som medskapare och tar en aktiv roll i vården. Vården behöver känna till vad lagen innebär och vilket ansvar vi har Ge patienterna bättre information och göra dem mer delaktiga

Patientlagens innehåll Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Fast vårdkontakt och individuell planering Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Ny medicinsk bedömning Möjlighet att välja utförare Personuppgifter och intyg Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

Nyheter i patientlagen Invånare får möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela Sverige. Invånare får möjlighet att lista sig på en vårdcentral och välja en fast läkarkontakt i ett annat landsting än hemlandstinget. Prioriteringen av patienter ska enbart baseras på medicinska behov, oavsett vilket landsting patienten kommer ifrån. Informationsplikten gentemot patienter utökas. Det innebär att informationen ska anpassas till ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar. Patienter får större möjlighet till ny medicinsk bedömning i valfritt landsting. Även barn får större möjlighet att påverka sin vård och vara delaktiga.

Tillgänglighet Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig Vårdgarantin gäller som tidigare för - kontakt med primärvården - besök inom primär- och specialistsjukvården - behandling inom specialistsjukvården Vårdgarantin gäller enbart i hemlandstinget

Information Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning när hon eller han kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Patienten ska även få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ och vårdgivare möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt vårdgarantin möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård utanför landet

Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det gäller även information till vårdnadshavare och andra närstående. Barn har samma rätt till information. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren förstått informationens innehåll och betydelse.

Forskning visar att patienter glömmer 40-80 procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal. Kessels, 2003 hälften av informationen missförstås. Anderson et al., 1979 upp till 45 procent av patienterna inte kan redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de ha skrivit på ett medgivande. Graham, 2003

Samtalsguide framtagen av Kunskapscentrum för Jämlik vård www.jamlikvard.vgregion.se Finns att ladda ner under Publikationer

Förstå mig rätt/teach-backmetoden Personalen ber patienten att återberätta. inte för att kontrollera patienten utan för att få en återkoppling om hur väl hen har förklarat. Personalen sammanfattar det som patienten har sagt. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar metoden teach-back

Samtycke Hälso- och sjukvård får endast ges om patienten samtycker. Samtycke kan lämnas skriftligt, muntligt eller genom handlande. Patienten ska vid en nödsituation få sjukvård även om hon eller han inte är i stånd att ge sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård och behandling ska han eller hon få information om vilka konsekvenser det kan få. Barns inställning till viss vård ska klarläggas.

Delaktighet Vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Hänsyn tas till patientens önskemål och förutsättningar. Närstående ska få möjlighet att medverka om lämplighet, sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Fast vårdkontakt och individuell planering Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas. Fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om det är nödvändigt. Patienten ska ha möjlighet att välja fast läkarkontakt inom primärvården. Vid behov ansvarar hälso- och sjukvården och socialtjänsten gemensamt för individuell planering.

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Patienten ska få möjlighet att välja behandlingsalternativ - i hemlandstinget - öppen och sluten vård - i annat landsting - öppen vård - utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet - om kostnaderna är befogade Större möjligheter att välja hjälpmedel

Val av utförare i andra landsting En patient ska ges vård utifrån medicinska behov på samma villkor som de som är bosatta i vårdlandstinget. Gäller öppen vård; primärvård, öppen specialistvård (inklusive dagkirurgi) och öppen högspecialiserad vård. Även privata vårdgivare/utförare med avtal. Hänsyn måste tas till remisskrav. Vårdgarantin gäller enbart hemlandstinget.

Val av utförare i andra landsting forts Patienten ska kunna ta del av det öppenvårdsutbud som finns i ett annat landsting oavsett om utbudet finns i hemlandstinget eller inte. Patienten ska kunna välja fast läkarkontakt inom primärvården. Hemlandstinget bekostar vården. Patienten betalar själv resa och uppehälle utom för vård i Halland och för viss vård i Värmland..

Ny medicinsk bedömning Om patienten har en livshotande eller allvarlig sjukdom ska han eller hon kunna få en ny medicinsk bedömning. I hemlandstinget eller i ett annat landsting. Patienten har möjlighet att få den nya bedömningen utförd av en annan läkare än den som gjort den första bedömningen. Behandlingen ska stämma överens med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kostnaderna ska vara befogade.

Personuppgifter och intyg Registrerade uppgifter ska respektera patientens integritet. Hänsyn till vad som framgår av - Patientdatalagen när det gäller journalhandlingar - Offentlighets- och sekretesslagen när det gäller sekretess inom vården - Patientsäkerhetslagen när det gäller tystnadsplikt Skyldighet att utfärda intyg om vården

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientnämndernas roll förstärks och de ska tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal hjälpa patienter att vända sig till rätt instans

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (forts) Om det har inträffat en vårdskada ska patienten snarast få information om händelsen som har inträffat vilka åtgärder som ska vidtas möjligheten att anmäla klagomål och begära ersättning information om patientnämndernas verksamhet

Vem gör vad? Vårdens verksamheter har ansvaret för att informera patienterna och se till att lagen efterlevs. Regionövergripande arbetsgrupp stödjer införandet: betalnings- och faktureringsrutiner, remissregler, instruktioner, stödmaterial m m SKL: gemensam kunskapsbas, nytt riksavtal, faktureringsrutiner, webblösning för listning över landstingsgränser, utbildningsmaterial med mera. 1177 Vårdguiden: Informationskampanj riktad till patienter, närstående och vårdsökande.

Läs mer www.vgregion.se/patientlagen www.skl.se www.jamlikvard.vgregion.se Min guide till säker vård från Socialstyrelsen Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig från Socialstyrelsen