Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Relevanta dokument
Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

Organiska gödselmedel till höstvete

Kväve i höstvete 2013

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Syra till gödsel sparar kväve

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Kvävestrategier i höstvete

Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Markens mineralisering medel jämfört med

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Gödslingsrekommendationer 2019

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Stallgödselns kväveverkan på skörden

Gödslingsrekommendationer 2017

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Kvävestrategi i höstvete

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Utlakning efter spridning av

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Varmt väder ger snabb utveckling

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Kväveform och strategi i höstvete

Varmt väder har gett ökat upptag

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Gödslingsrekommendationer 2015

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Optimal N-giva på våren till höstraps

H , Växtodling

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kväveupptaget ökar ordentligt

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kvävestrategi i höstvete

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Nu är höstvetet i axgång

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Kvävestrategi i höstvete

Transkript:

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4 -N) av flytgödsel från slaktsvin, vid spridning i höstvete på våren. Räkna med 30% kväveutnyttjande (tot-n) vid spridning av fastgödsel från slaktkyckling i höstvete på våren. 1

Bakgrund Försöksutförande Kvävestege 0 60 120 180 kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält. 2011-11 april, 2012-21 mars, 2013 18 april T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög. 2011 3 maj, 2012 23 april, 2013 20 maj 2

Försöksutförande Kvävestege 0 60 120 180 kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält. T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög. Mål: Kväveutnyttjande Målet med försöket är att veta vilket kväveutnyttjande vi kan räkna med vid spridning. Kväveutnyttjandet räknas ut genom att jämföra skörden i stallgödslat led med skörden i mineralgödslat led. Detta förhållande anges MFE Mineral Fertilizer Equivalent. i internationell skrift och förslag är att det svenska namnet blir Mineralgödselvärde. 3

Mineralgödselvärde Metodik Kvävestegen i Försöket ger en kurva Kurvan ger en formell 12000 10000 8000 6000 y = -0,0438x 2 + 37,129x + 4410,1 R² = 0,9968 Med formeln räknas N-givan av handelsgödsel som hade gett samma skörd som de organiska leden fram Genom att dividera vad som tillförts enligt analys med Det framräknade värdet, får vi fram Mineralgödselvärde eller enklare uttryckt kväveutnyttjande. 4000 2000 0 0 50 100 150 200 EX. Kycklinggödsel gav 6760kg kärna Via formlen motsvarar det 69 kg N i handelsgödsel Enligt analys: 71,4kg N Enligt formel: 69kg N Mineralgödselvärde: 69/71,4 = 96,7% Mineralgödselvärde Flytgödsel från Slaktsvin Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 115% 128% 80% 97% 83% 80% 78% 81% 88% 97% 86% 73% 74% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt 2011 2012 2013 Mineralgödselvärde i % av ammoniumkväve 4

Mineralgödselvärde Fastgödsel Slaktkyckling Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 49% 50% 41% 41% 30% 37% 31% 36% 32% 35% 28% 25% 17% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt 2011 2012 2013 Mineralgödselvärde i % av totalkväve Väderanalys Fastgödsel från Slaktkyckling Stor Spridning i Mineralgödselvärde mellan åren. 2011 nästan 50% effekt 2013 bara 17% effekt Varför! Kan vi hitta orsaken i väder skillnader mellan åren. Hypotes Bäst effekt vid fuktig väderlek och varmt väder under sommaren, flera regndagar. 5

Väderanalys Väderdata 2011 och 2013 2011 2013 Spridningstipunkt T1 T2 T1 T2 Datum för spridning 11-apr 05-maj 18-apr 16-maj Datum för att uppnå 450 daggrader 30-maj 11-jun 02-jun 18-jun Jordtemp spridningsdagen 12 C 10 C 8 C 10 C Lufttemp Spridningsdagen 16 C 17 C 9 C 15 C Solighet 50% 100% 0% 90% Från första spridningsdag+2 månader Medel temp 10,4 13,0 11,2 11,8 Medel max temp 14,8 17,3 16,0 16,8 Medel min temp 5,8 7,9 5,8 6,2 Nederbörd ack: 65,4 89,6 113,2 145,4 Dagar med nederbörd 17 21 27 36 % dagar med nederbörd 27,4% 36,8% 43,5% 49% MFE av total kväve 49% 41% 32% 17% Mineralgödselvärde Tidigare norm: Svinflytgödsel Tidig vår: 65% av ammoniumkväve Sen Vår: 70% av ammoniumkväve Kycklinggödsel Spridning vår i växande gröda 80% av Ammonium kväve Försöken ger stöd för att ändra till 80% av ammoniumkväve. Försöken ger inte stöd för att ha uppdelning på Tidpunkt. Försöken ger stöd för att ändra till 130% av ammoniumkväve. Bättre att använda % av totalkväve. Värdet blir då 30% 6

Känslighetsanalys, Svinflyt Vad händer om vi räknar med 90% effekt men når 75%. Svinflytgödseln innehåller 2,8 kgn/ton Ger ett kväve tapp på 10,5 kg N/ha. Siktade på 170 kgn/ha 2011 Tappade 236 kg/ha 2012 Tappade 248 kg/ha 2013 Tappade 15 kg/ha Om man har kommit rätt i N-givan i förhållande till optimum är påverkan liten. Medan den blir stor om man är fel i förhållande till optimum Känslighetsanalys, Kycklinggödsel Vad händer om vi räknar med 30% effekt men når 20%. Totalkväve innehåll 26 kg/ton Ger ett kväve tapp på 10,5 kg N/ha. Siktade på 170 kgn/ha 2011 Tappade 236 kg/ha 2012 Tappade 248 kg/ha 2013 Tappade 15 kg/ha Om man har kommit rätt i N-givan i förhållande till optimum är påverkan liten. Medan den blir stor om man är fel i förhållande till optimum 7

Restkväve Resultat Rest kväve Efter skörd togs det ut N-Min analyser i 0-30 och 30-60 cm. 4,0 Restkväve i Ogödslat 0-60 cm 28,9kg/ha. Diagrammet anger differans mot ogödslat. 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 1 Ogödslat 3 NS-27-4 120 N 5 Flytgödsel slaktsvin - T1 6 Flytgödsel slaktsvin - T2 7 Kycklinggödsel -8 Kycklinggödsel - T1 T2-2,0-3,0-4,0 Utblick på andra försök 8

Sammanställning danska försök - Kycklinggödsel Torkild Birkmose, Agrotech, Skejby Danmark Sammanställt 21 danska försök 12 i vårsäd 9 i höstvete Gödseln har spridits för hand på 30m2 rutor. Handelsgödselstege. Kycklinggödsel höst och vår. Samma upplägg som M3-1010 Nitrogen effects of poultry manure to winter wheat and spring barley Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, NJF Report vol7 No8 Year 2011 Resultat Nitrogen effects of poultry manure to winter wheat and spring barley Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, NJF Report vol7 No8 Year 2011 9

Nitrogen effects of poultry manure to winter wheat and spring barley Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, NJF Report vol7 No8 Year 2011 Svenska resultat Resultat från fältförsök i havre Lanna, Västergötland och Lilla Böslid, Halland 2012-2013 Vinass Kycklinggödsel Biogödsel Pelleterad köttbenmjöl Nötflytgödsel Svinflytgödsel 0 20 40 60 80 100 Mineralgödselvärde, % av total N Källa: Sofia 18 juni Delin, SLU Skara 10

Danskt försök - Svin flytgödsel Torkild Birkmose, Agrotech, Skejby Danmark Slutsatser God kväveeffektivitet, små ammoniakförluster och bra skördeutbyte vid gödsling mellan ca 15 februari till 1 maj Frusen jord ökar risken för avrinning, ammoniakförluster och brännskador på grödan Högt utbyte får man om gödseln sprids på mornar med frost som precis bär och som sedan tinar under dagen så gödseln kan tränga ner i marken Udbringning af gylle til vinterhvede sent vinter eller tidligt forår Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, Planteavlsorientering Nr. 07-580, 2007 Skördeutbyte för höstvete beroende av gödslingstidpunkt Källa: Udbringning af gylle til vinterhvede sent vinter eller tidligt forår Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, Planteavlsorientering Nr. 07-580, 2007 11

Tekniker för ökad kväveeffektivitet Vad har vi för möjligheter att öka kväveeffektiviteten i den organiska gödsel som körs? Surgörning av gödsel Mätning av ammoniakavgång vid spridning av svinflyt och nötflyt. 5 försök i Foulum, Danmark Referens; slangspritt. Lägre förlust om försurningen gjorts på gård, troligen på grund av ett lägre ph. Likvärdig effekt som nedmyllat! Acidification of animal slurry and succeeding effect on ammonia emissionfollowing land spreading Assistant professor, Tavs Nyord, Faculty of Science and Technology, Aarhus University, Blichers Allé 20, 8830 Tjele, Denmark. Tavs.nyord@agrsci.dk 12

Effekt av Försurad flytgödsel Sammanställt 17 försök i danmark I genomsnitt har kväveutnyttjandet ökat med 14% över dessa försök. Lägre ph ger mer ammonium och mindre ammoniak. Virkningen af forsuret gylle på udbytte og kvalitet Specialkonsulent Torkild Birkmose Videncentret for Landbrug, Planteproduktion. Plantekongress 2011 Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4 -N) av flytgödsel från slaktsvin, vid spridning i höstvete på våren. Räkna med 30% kväveutnyttjande (tot-n) vid spridning av fastgödsel från slaktkyckling i höstvete på våren. Det finns tekniker för att öka kväveutnyttjandet! 13

Tack till: The ABSOLUT Company SBI Trading Svensk Fågel & Skåneförsöken för finansieringen! Mattias Hammarstedt 0708-945356, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se 14